Referensgruppsmöte 1 NNE-krav en sammanfattning
|
|
- Frida Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Referensgruppsmöte 1 NNE-krav en sammanfattning Datum Diarienummer /2014 Referensgruppsmöte 1 NNE-krav en sammanfattning Det här är en sammanfattning av de första tre referensgruppsmöten som genomförts i arbetet med regeringsuppdraget Förslag till energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader. I följande text beskrivs de uppfattningar som deltagarna har i olika frågor. De representerar sina organisationer och här presenterar Boverket deras uppfattningar om bland annat syfte med energikraven och olika val av systemgränser. Resultatet från våra tre möten är att de allra flesta vill i första hand säkerställa byggnadens egenskaper vad gäller energieffektivitet. Först därefter bör någon form av hänsyn tas till vilken energikälla som tillförs. De allra flesta anser att det är önskvärt att energikravet kan följas upp genom mätning. Systemgränserna behöver definieras tydligare till nästa möte för att deltagarna lättare ska kunna uttala sig om dem, men det verkar som att både Nettoenergi och Levererad energi bör kunna användas som utgångspunkt utifrån de önskemål som diskuterats, se tabell 1. Begreppet, teknikneutralt, återstår också att definiera. I tabell 1 syns de önskemål som diskussionen utgick ifrån för att se om de olika systemgränserna kunde tänkas vara möjliga. Inom parentes redovisas hur de olika grupperna prioriterade mellan de olika önskemålen. Även andra synpunkter kom fram under mötena som vi tar med oss till kommande möten där vi kommer diskutera en del av dessa mer i detalj. Box 534, Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Tel: Fax: E-post: registraturen@boverket.se Webbplats:
2 2(7) Tabell 1 Grupperna fick utgå ifrån ett antal önskemål för vad reglerna ska uppfylla och se om detta var möjligt för de olika systemgränserna, framför allt Nettoenergi och Levererad energi. Alla grupperna fick dessutom prioritera vilka önskemål de tyckte var viktigast genom att placera ut 4 prickar vardera, vilket medför att de olika grupperna hade olika antal prickar att fördela. Resultatet för alla tre grupper redovisas i parentes efter varje önskemål. Några valde att sätta en prick över två rutor varför vi räknat dessa som halvor, (BLÅ= Bygg- och fastighetssektorn, RÖD=Energisektorn och GUL=Byggföretag) Önskemål Mätbart (4, 1, 5) Undvika detaljstyrning (3, 1, 0) Enkelhet (4, 2, 1) Långsiktiga framtida energisystem (3, 1, 3) Byggnadsskal (6, 3, 3 1/2) Installationer (4, 0, 2 1/2) Låga CO2-utsläpp (0, 0, 3) Teknikneutralitet (5, 2, 1) Teknikdrivande (1, 1, 2) Låg primärenergi (0, 2, 2) Förnyelsebart (0, 2, 0) Kostnadseffektiva (6, 3, 1) Levererad energi (Bruttoenergi) Nettoenergi (Primärenergi) Grupp Bygg- och fastighetssektorn 3 nov kl 9-12 Deltagare: Per Holm, SABO Catarina Warfvinge SGBC (Swedish Green Building Council) Johan Smeds, Villaägarnas riksförbund Yogesh Kumar, Fastighetsägarna Sverige Hans Dahlin, Hyresgästföreningen Maria Brogren, Sveriges byggindustrier Andreas Hagnell, SKL Anders Rosenkilde, TMF Per Lilliehorn, Byggherrarna Mari-Louise Persson, Boverket Thomas Johansson, Boverket Ingvar Andersson, Boverket Joakim Iveroth, Boverket
3 3(7) BBR idag Deltagarna fick först, i grupp om två eller tre, ge feedback på dagens energikrav och enas om två saker som de tycker funkar bra med dagens krav samt två saker de skulle vilja förändra. Flera grupper tog upp att det är bra att kraven är mätbara och att de ger en frihet i hur byggnaden ska utformas. När det gäller förbättringspotential var det flera grupper som tog upp att det inte är bra att man kan bygga olika klimatskal beroende på vilken värmekälla som väljs. Två grupper tog också upp att det vore bra med en tydligare framförhållning så att branschen har kännedom om vilka energikrav som ska gälla längre i förväg. Boverket kommer också att använda sig av de remissvar som kommit in under sommaren på det senaste förslaget till skärpning, varför vi här lämnar de gamla reglerna och försöker tänka mer öppet i den kommande diskussionen. Syfte med energikraven Gruppen enades om att Boverket bör fokusera på byggnadens kvalitet gällande energieffektiv klimatskärm och installationer, snarare än på hur tillförd energi producerats. Dock måste Boverket vara medvetna om vilka energikällor som finns och hur energisystemet i stort ser ut. Gruppen ansåg att Boverket måste skriva regler som man förstår och inte blanda in för många olika parametrar såsom co2- faktorer eller förnyelsebar energi. Reglerna ska styra över det som byggaren har kontroll över. Byggaren kan inte ta ansvar för hur energin produceras utanför byggnaden. Gällande effektbehovet är detta också relevant, men gruppen landade inte i hur det ska tas hänsyn till i energikravet. Ett förslag som kom upp är att sätta krav på byggnadens tröghet. Systemgränser Diskussionen var upplagd kring en matris med ett antal önskemål som vi vill ska vara uppfyllda och olika förslag på systemgränser, se tabell 1. Framför allt hölls diskussionen till två olika systemgränser Nettoenergi och Levererad energi. Bruttoenergi tycks bli svår att mäta, vilket en stor del av gruppen tyckte var viktigt och den har också vissa andra nackdelar. Att enbart styra mot primärenergi ser inte gruppen som ett bra alternativ, men det bör vara möjligt att tillämpa faktorer på både Nettoenergi och Levererad energi, därmed inte sagt att alla i gruppen tycker detta är önskvärt. Önskemålet kostnadseffektiva och sanktioner lades till i matrisen. Sammanfattningsvis landade gruppen i att samtliga önskemål borde kunna uppfyllas med både valet Nettoenergi samt Levererad energi. Gruppen enades om att det är viktigt att reglerna är verifierbara och enkla vilket borde gå att lösa
4 4(7) med båda systemgränserna. Dock var det inte helt självklart hur mätningen ska ske. Den skulle kanske kunna regleras via energideklarationerna var ett förslag, ett annat var att det inte behöver kunna mätas i varje enskilt fall. Det är också önskvärt att tydliggöra hur man hanterar att mätningen avviker från beräkningen. Begreppet teknikneutralitet lyftes bara så att gruppen fick säga hur de skulle definiera ordet. Deltagarna hade olika tolkningar varför det finns anledning att återkomma till detta begrepp. Grupp Byggföretag 4 nov kl 9-12 Deltagare: Johnny Kellner Veidekke Jonas Gräslund, Skanska Stefan Eklund, Myresjöhus/SmålandsVillan Michael Staffas, Fiskarhedenvillan Kjell-Åke Henriksson, JM Svante Wijk, NCC Mari-Louise Persson, Boverket Thomas Johansson, Boverket Ingvar Andersson, Boverket Joakim Iveroth, Boverket BBR idag Deltagarna fick först, i grupper om två, ge feedback på dagens energikrav och enas om två saker som de tycker funkar bra med dagens krav samt två saker de skulle vilja förändra. Flera grupper tog upp att det är bra att kraven är mätbara och att de är enkla. Gruppen verkade enig om att brukarbeteendets inverkan på energianvändningen är stor och detta är ett problem eftersom vi inte definierar vad som menas med normalt brukande i dagens regelverk. Syfte med energikraven Sammanfattningsvis verkar gruppen överens om att reglerna måste vara sådana att byggnaden i sig blir bra eftersom byggnaden är tänkt att stå länge medan tekniken för produktion och tillförsel av energi förändras. Detta är också en förutsättning för att kunna bedriva industriellt byggande. Vissa i gruppen menar dock att allt fokus inte ska ligga på krav på själva byggnaden. Det är också viktigt att se på tillförseln. Förnybar energi producerad för byggnaden, men inte på byggnaden, måste vara ok.
5 5(7) Gruppen ser också som konsekvens i framtiden att färre väljer fjärrvärme när energianvändningen i byggnader minskar. Gruppen var oenig om var gränsen skulle gå för energikällan. Småhusföretagen ville att gränsen ska gå vid byggnaden som idag, någon ställde sig i mitten (vid fastighetsgränsen) med motiveringen att det är svårt att med BBR reglera investeringar i förnybar energi många mil från byggnaden. Övriga i gruppen spridde ut sig mer åt hållet att om man bygger förnybart på annan plats i Sverige/Europa så bör man få tillgodoräkna sig detta också. Dock inte på bekostnad av byggnadens egenskaper. När det gäller effektfrågan anser gruppen att det är en viktig frågeställning, men några av deltagarna menade att det inte bör regleras i byggreglerna. Systemgränser Diskussionen var upplagd kring samma matris som ovan, med ett antal önskemål som Boverket vill ska vara uppfyllda och olika förslag på systemgränser. Framför allt styrdes diskussionen till två olika systemgränser, Nettoenergi och Levererad energi. Gruppen enades kring att det bör vara möjligt att uppfylla samtliga önskemål med båda valen av systemgräns under förutsättning att detaljer sedan väljs på ett bra sätt. Att styra mot låga koldioxidutsläpp eller andra miljöparametrar går med båda systemgränsvalen under förutsättning att man inför någon form av energifaktor var en synpunkt. Gällande teknikneutraliteten hade även denna grupp olika syn på begreppet och någon nämnde också att det aldrig kan bli helt teknikneutralt. Fokus ska inte ligga på att styra mot vissa energislag. Hur påverkas byggherrens byggkostnader? Många i gruppen tror att kostnaderna kommer att öka med hårdare krav, oberoende av val av systemgräns. Dock menade en i gruppen att vissa byggföretag anser att det inte blir dyrare att bygga bättre och ett tips är att Boverket sätter sig ner och kollar deras siffror. Flera i gruppen tror också att om det blir hårdare krav för alla kommer detta att leda till en högre prisnivå för alla samt att en del av byggprodukterna kan komma att bli billigare då dessa blir standardprodukter i sortimentet. Flera i gruppen säger också att det är viktigt att kraven inte blir så höga att det blir för dyrt att bygga med konsekvensen att ingen har råd att köpa. Det kommer också att se olika ut för till exempel BRF:er, äganderätter, småhus och större fastighetsägare med långsiktigt ägande.
6 6(7) Grupp Energisektorn 4 nov kl Deltagare: Erik Thornström, Svensk fjärrvärme Åsa Wahlström, Svensk solenergi Johan Barth, Svenskt geoenergicentrum Henrik Wingfors, Svensk energi Mari-Louise Persson, Boverket Thomas Johansson, Boverket Ingvar Andersson, Boverket Joakim Iveroth, Boverket BBR idag Deltagarna fick som inledning, i grupp om två, ge feedback på dagens energikrav och enas om två saker som de tycker funkar bra med dagens krav samt två saker de skulle vilja förändra. Båda grupperna tyckte att reglerna idag är enkla. Den ena gruppen tyckte också att mätning har gjort att branschen behövt skärpa sig. Den andra gruppen tyckte att köpt energi är bra ur ett kundperspektiv, att det är lätt att jämföra med det som står på räkningen. På förbättringssidan sa båda grupperna, lite olika uttryckt, att fokus ska ligga på klimatskärmen samt att det inte ska spela någon roll varifrån energin kommer. Dessutom borde sättet att tillgodoräkna sig solenergin på förtydligas samt fördelarna med förnybar energi lyftas fram. Hur sas dock inte. Syfte med energikraven Gruppen var överens om att det primärt ska uppföras byggnader av god kvalitet, sen blir nästa steg att tillföra förnybar energi. Om förnybar energi ska gynnas via byggreglerna behövs två separata krav. Ett som tar hand om byggnadens egenskaper och ett som reglerar energikällan. Dock ser gruppen att det också finns många andra styrmedel som tar hand om vilka energislag som ingår i energimixen och att det är svårt för byggherren att påverka detta. Det ska heller inte spela någon roll var energin produceras för att undvika suboptimeringar, om solenergin produceras bäst i en anläggning utanför byggnaden eller tomtgränsen är det där anläggningen ska byggas, likaså för andra energislag. Effektfrågan är relevant tyckte gruppen, utan att enas om huruvida det ska finnas krav på det eller ej. Miljömässigt kan det vara bättre med högre topplaster och lägre basförbrukning och även tvärtom. Det är viktigt att det finns en flexibilitet när det gäller efterfrågan på effekt, samt att byggnaden kan regleras utifrån effekttoppar. Primärenergifaktorer förs också fram som ett argument i denna debatt.
7 7(7) Systemgränser Diskussionen var upplagd kring samma matris som ovan, med ett antal önskemål som vi vill ska vara uppfyllda och olika förslag på systemgränser. Framför allt styrdes diskussionen till två olika systemgränser, Nettoenergi och Levererad energi. Gruppen enades om att byggnadens klimatskal och dess installationer är vad som ska regleras. Det är bara detta som är beständigt. Fokus ska vara på ett bra boende. Båda systemgränserna gör det möjligt att tillgodose de olika önskemålen enligt gruppen, efter att reglerat lite mer i detalj. Vidare menade gruppen att effekten viktig och central och att vi bör beakta detta i det fortsatta arbetet. Att kraven möjliggör mätning och verifiering är bra. Sen hur man mäter kan man diskutera.
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merReferensgruppsmöte 2 NNE-krav
1(10) Datum 2015-01-20 Diarienummer 10150-214/2014 Referensgruppsmöte 2 NNE-krav Det här är en sammanfattning av den andra omgången av de referensgruppsmöten som genomförts i arbetet med regeringsuppdraget
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merAktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merDenna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:
Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merVälkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande
Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar
Läs merMedborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS 2015-48
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-03-29 111 Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans.
Läs merKommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Läs merMedarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Läs merELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen
ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen Gymnasieantagningen i Örebro län På Gymnasieantagningens hemsida www.orebro.se/gymnasieantagningen hittar du information om vad
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merKampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.
EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett
Läs merBegreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Läs merBrevutskick till väntande patienter
Brevutskick till väntande patienter Rapport från Vårdgarantiarbetet i Region Skåne, juni 2006 Bakgrund Genom en överenskommelse har staten och Sveriges Kommuner och Landsting enats om en långsiktig satsning
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merSyftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.
ÖVNING: Roller och ansvar Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. Deltagarna får med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar diskutera vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merIndex vid lastbilstransporter
index vid lastbilstransporter Matematiken Snabbhjälpen för att räkna rätt Index vid lastbilstransporter Innehåll A. Tre steg för att räkna rätt Sidan 1 B. Förändring enligt index 2 C. Andelskorrigering
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merUPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL
Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.
Läs merRätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Läs mervägtrafiken? Hur mycket bullrar
Hur mycket bullrar vägtrafiken? Information från Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting om hur du enkelt och snabbt kan beräkna utbredningen av buller från vägtrafik Foto: Hans Ekestang Översiktlig
Läs merAnna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Läs merUtmaningar för allmännyttiga bostadsföretag. Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB
Utmaningar för allmännyttiga bostadsföretag Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB EU och bostadspolitiken Bostäder är inget politikområde inom EU Bostadspolitiken påverkas ändå av direktiv om miljö
Läs mer5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/465-109
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 13 (42) 2016-03-21 Kf 5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/465-109 Mariann Gustafsson (V) har 19 oktober 2015 väckt en motion om policy för
Läs merKoll på cashen - agera ekonomicoach!
För elever Fördjupningsuppgift: Koll på cashen - agera ekonomicoach! Fördjupningsuppgift: Ekonomicoach Så här går det till Börja med att se filmen Koll på cashen. Därefter är ni redo för att komma igång.
Läs merAvgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter
PROMEMORIA Datum 2006-10-10 Författare Oskar Ode, Andrea Arppe och Mattias Olander Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merBoken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.
Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat
Läs merEn förskola med barnen i centrum
Örebro Örebro 2011-05-04 En förskola med barnen i centrum Fler platser, mindre grupper och ökad flexibilitet 2 (8) Innehållsförteckning 1000 nya förskoleplatser.... 3 Flexibla tider på förskolan... 4 Investera
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merDet flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?
Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Vi och vår skola Undervisningslyftet Samarbete Karlskrona kommun och Högskolan i Jönköping Föreläsningar, seminarier, handledning Möjlighet att ta
Läs merUppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?
Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merQFD. Quality Function Deployment 2009-10-08. Boris Mrden Tobias Lindström Arefeh Mirzaie Shra Morin Habib David Bizzozero
QFD Quality Function Deployment Boris Mrden Tobias Lindström Arefeh Mirzaie Shra Morin Habib David Bizzozero 2009-10-08 QFD Quality function deployment (QFD) är ett verktyg som används för att översätta
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merFör dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merDialogens innehåll en översikt
Dialog Trygghet Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Innan
Läs merFler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en
Läs merKapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1
Kapitel 6 Gränsvärde 6. Definition av gränsvärde När vi undersöker gränsvärdet av en funktion undersöker vi vad som händer med funktionsvärdet då variabeln, x, går mot ett visst värde. Frågeställningen
Läs merEN BÄTTRE KREDITAFFÄR
3 tre SMARTA RÅD FÖR EN BÄTTRE KREDITAFFÄR UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller Tre metoder för att genomföra bra avslagsanalyser i kreditportföljen Det är idag vanligt att kreditgivare bygger kreditscoringmodeller
Läs merSOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT
SOLCELLSBELYSNING En praktisk guide LADDA MED SOLENERGI Praktiska Råd & Tips SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT Kom igång med 3 solenergi fördelar med Solcell Mi l jö vä n l i g t Enkelt Praktiskt
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Läs merPartnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Läs merIndividuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt
Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel
Läs merHöjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln
Höjd arbetsgivaravgift för unga Konsekvenser för detaljhandeln Om undersökningen 1 Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av digitala enkäter, distribuerade via e-post. Mottagare var butikschefer
Läs merPresentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist
Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist 1 2 Luleå kommun är en till ytan liten och tätbefolkad kommun. Förutsättningarna
Läs merKonferens Vem bestämmer om arkiv
Konferens Vem bestämmer om arkiv Tid: Tisdagen den 17 november 09:00-16:30 Plats: Elite Grand Hotell, Gävle Närvarande: 66 anmälda + 14 föredragshållare och samrådsgruppen Här följer en sammanställning
Läs mer7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5
7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7.2. Elevhäfte 2 7.2.1. Livsfrågor Eva och Micke går båda i 5:an. De träffas ofta efter skolan och lyssnar på musik eller gör hemläxan tillsammans. Ibland funderar de på frågor
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merIntervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5)
Intervjumall Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5) Intervju Att hålla i en anställningsintervju kan vara svårt.
Läs merSKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående
Läs merMatematiken har alltid funnits omkring
katarina brännström & åsa pesula På tredje plats i mitten Personalen på Karungi förskola arbetar med barnens känsla för lägesbegrepp med hjälp av sånger, teckningar och andra material. Med fokus på matematik
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merTvå konstiga klockor
strävorna C Två konstiga klockor resonemang geometri Avsikt och matematikinnehåll Det som kan göra det svårt för barn att avläsa en analog klocka är att förstå att den består av två skalor som är beroende
Läs merLedamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Läs merSveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet?
Sveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet? Det låter helt enkelt för bra för att vara sant. Det är den vanligaste kommentaren när vi berättar om Ecopilot. En innovation som fungerar
Läs merTHE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag
THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag Innehållsförteckning GreenBuilding bakgrund och sammanfattning... 3 Åtaganden för att delta i GreenBuilding som Stödjande
Läs merArbeta bäst där du är Dialect Unified Mi
Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är
Läs merDisclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget
Disclosure SOMP-I skapades av Kristina Persson SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget Fördelen med standardiserade metoder Mer information jämfört med
Läs merPROTOKOLL 2015-12-07. Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2015-12-07 245 Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516 Beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att avslå
Läs merHur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder
Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering Lära sig organisationen Förstå användarens situation Förstå användarens språk Involvera användare i processen Utvärdera, testa och vara LYHÖRD! Användbarhet
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Läs merSannolikhet och Odds
Sannolikhet och Odds Sannolikhet Tärning (Orange) och (Blå) 0 0 0 Om man satsat sina pengar på rätt summa multipliceras oddset med insatsen (pengarna man satsar) Odds Utfall (summan av två tärningar) Sannolikhet
Läs merHur skapar man formula r
Hur skapar man formula r Gamla jämfört med nya sättet Förord Att skapa olika typer av dokument är styrkan i ett ordbehandlingsprogram, såsom Microsoft Word. Dock är denna flexibilitet även till en nackdel.
Läs merHur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.
I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så
Läs merSnabbslumpade uppgifter från flera moment.
Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Uppgift nr Ställ upp och dividera utan hjälp av miniräknare talet 48 med 2 Uppgift nr 2 Skriv talet 3 8 00 med hjälp av decimalkomma. Uppgift nr 3 Uppgift nr
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merFråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?
KF 06:1 Dnr KS/2016:205-035 2016-04-13 1/3 Svar på interpellation ställd av Ragnar Lindén (MP), Madeleine Bilberg (MP), Josefin Valham (MP) och Björn Siljeström (MP) om personalpolitik och kommunen som
Läs merHälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Läs merEXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27
EXECUTIVE SUMMARY Hållbarhet i svenska företag Demoskop En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 Demoskop AB, Floragatan 13, 114 75 Stockholm, Sweden Tel
Läs merPemco Energi, Pär Westborg
Pemco Energi, Pär Westborg Tänk dig att du tar ett morgondopp i en klar sjö, hör fåglarna kvittra på skogspromenaden eller blickar upp mot en klarblå himmel. Vi vill att den natur som vi har idag också
Läs merMätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.
Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Läs merFrågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening
Läs mer912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?
912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merDet goda mötet med media
Det goda mötet med media - hur kan man som organisation göra för att skapa bra förutsättningar för mötet med media? Maria Wramsten Wilmar, leg psykolog, Doktorand KTH, Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merTrygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Läs merAllmänna instruktioner
1 Allmänna instruktioner Instruktionerna i positionsspelet är en guide i de olika arbetsuppgifterna som finns i ett lag. Givetvis får man röra sig på andra ytor, men tänk på att om du inte håller din plats
Läs mer