QFD. Quality Function Deployment Boris Mrden Tobias Lindström Arefeh Mirzaie Shra Morin Habib David Bizzozero

Transkript

1 QFD Quality Function Deployment Boris Mrden Tobias Lindström Arefeh Mirzaie Shra Morin Habib David Bizzozero

2 QFD Quality function deployment (QFD) är ett verktyg som används för att översätta kundkrav till funktioner och produktegenskaper som är formulerade så man kan konstruera en så attraktiv produkt som möjligt. Man kan säga att marknadskrav (kundkrav) blir till produktkrav. När man använder QFD-verktyget så värderar man kraven på en skala 1-5, där fem är viktigast och även hur starkt sambandet mellan kundönskemål och produktegenskaperna är. Man får även ut vilka egenskaper som är viktigast och som man måste åstadkomma. Det är viktigt att man kan tillgodose både de uttalade behov/kraven samt de outtalade behoven. Det är först då man har en konkurrenskraftig produkt. När är det lämpligt att använda QFD? Det är lämpligt att använda QFD då man vill vikta marknadens behov, dvs. marknadsdrivna projekt. Teknologidrivna produktutvecklingsprojekt är ett annat tillfälle att använda QFD. Ej konkreta krav kan med hjälp av QFD definieras tydligare för att kunna infogas i kravspecifikationen (Bild 1) Marknadsundersökning Interna krav Kravspecifikation QFD Bild 1 Historia QFD utvecklades i japan av Yoji Akao och Shigeru Mizuno. Den var färdigutvecklad år 1966 och kom att användas inom brett spridda områden i världen. Den var dock först tänkt att vara riktad mot tillverkningsindustrin men spridde sig till exempel objektorienterad programmering där man tog till sig grund idéerna för QFD. När QFD n först kom till USA så möttes den med entusiasm men när det sedan kom rapporter om att man mycket enkelt kunde kasta bort mycket tid genom att använda illa genomtänkta grupp vals tekniker så fick QFD en riktig nergång, inte för att den var dålig utan för att folk blev skeptiska. QFD används nu inom många villt skilda områden i världen samt så har den lett till andra verktyg har kunnat utvecklas från den så som HOQ (house of quality).

3 Hur använder man en QFD-mall? 1. Första steget är att utifrån en marknadsundersökning eller liknande identifiera krav och önskemål från kunden. I matrisen nedan har dessa listats radvis i två kolonner till vänster om själva matrisen, första kolonen förklarar kundöndskemålet (Bild 2) och den andra talar hur viktigt detta specifika krav är på en angiven skala. 2. Därefter måste - med hjälp av funktionsanalyser och logiskt resonemang fastslås vilka kvantitativt mätbara egenskaper i produktens design (Bild 2) och funktion som är av betydelse för att uppfylla de identifierade kundönskemålen. Dessa förs in i kolonner ovanför matrisen. Bild 2 3. I varje cell i sambandsmatrisen (Bild 2) anger man sedan ett värde för att tala om hur starkt sambandet är mellan det önskemål (rad) och den designegenskap (kolonn) som möts där. Vanligen används värdena 0,1,3 och 9 så att nio betyder mycket starkt samband och noll (tom ruta) betyder att inget samband finns. 4. När hela matrisen är ifylld kan man ta reda på hur viktiga de olika egenskaperna i produktens design är med utgångspunkt i de framtagna och värdesatta kundkraven. Först multipliceras sambandsvärdet med kravets viktningsvärde sedan summeras alla multiplar till ett tal som proportionellt talar om hur viktig just denna egenskap i designen är. Detta värde förs sedan in i egenskapens kolonn på raden under matrisen (Bild 3). 5. När man bedömt hur viktiga de olika egenskaperna är brukar man sätta ut målvärdena (Bild 2). Här är det även viktigt att hålla reda på vilken typ av målvärde det är. I vissa sammanhang vill man träffa så nära sitt målvärde som möjligt, men oftare är målvärdet bara en riktlinje och man vill i själva verket få ett värde som är så högt eller så lågt som möjligt.

4 6. Ofta lägger man även in en extra matris till höger om QFD n denna används för att göra en konkurrentanalys (Bild 2) där man kan testa hur bra ens eget koncept respektive konkurerande produkter svarar mot kundernas krav. En liknande matris kan även läggas till under QFD n för att göra en så kallad teknisk konkurrentanalys för att jämföra teknisk prestanda hos den egna produkten med konkurrenterna. Bild 3 Exempel på en QFD matris

5 Frågeställning: Varför används QFD? Vad är det man ska ta reda på innan man börjar arbeta med QFD metoden? Finns det någon gång man inte kan få nytta av QFD? I vilken situation? Vad har QFD för styrkor och begränsningar dvs. fördelar och nackdelar? Hur gör man en kundvärdering och en teknisk konkurrentanalys?

6 Nätbaserade källor: 12manage.com, (Quality Function Deployment): Wikipedia.org, (Quality function deployment): Joakim Erikssons andra föreläsning i Produktutveckling 1 år 2008: Pappersbaserad källa: Ullman, David G. The Mechanical Design Process. Second edition. McGraw-Hill. New York