Helsäd till ensilage. Resultat från projekt i Västsverige. FoU programmen för Mjölk samt Nöt och Lamm

Transkript

1 Helsäd till ensilage Resultat från projekt i Västsverige FoU programmen för Mjölk samt Nöt och Lamm

2 Avkastning, kg/ha Helsäd till ensilage Under en stor del av 2-talet har ett flertal helsädesprojekt, om odling och konservering genomförts inom Agroväst mjölkprogram samt om utfodring inom Agroväst nöt- och lammprogram i samarbete med SLU i Skara. Resultat från projekten presenteras i denna broschyr. Effekt av spannmålsgröda, skördetidpunkt och tillsatsmedel på foderkvaliteten hos helsäd Försöket utfördes under två växtodlingssäsonger, på Lanna försöksstation, SLU Skara. Rågvete, korn, vårvete och havre skördades vid tidig mjölkmognad (mjölk kommer ur kärnan vid fingertryck) respektive tidig degmognad (kärnan känns degig vid fingertryck). Skördade mängder vägdes och ts-bestämdes. Grödorna hackades och ensilerades i 4-liters silor i 9 dagar. Tre behandlingar jämfördes, en utan tillsats, en med Proens (2/3 myrsyra och 1/3 propionsyra, Perstorp AB), 4 l/ton grönmassa och en med Lactisil 2 NB, 4 l/ton grönmassa, som gav 2 koloniformande enheter av homofermentativa mjölksyrabakterier/g grönmassa samt cellulas och natriumbensoat (Medipharm). Silorna vägdes vid inläggning och vid uttag för att bestämma ts-förluster. Ensilagets kemiska sammansättning bestämdes. Resultaten presenteras i medeltal över de två åren Korn Rågvete Havre Vårvete Ts Tidig mjölk Ts Tidig deg Smb org subst Tidig mjölk Smb org subst Tidig deg Hektarsavkastning, kg ts och kg smältbar organisk substans. Både mängd ts och smältbar organisk substans ökade med senare skördetidpunkt. Avkastningsökningen var störst för rågvete. Rågvete hade lika hög ts-avkastning som vårvete vid tidig degmognad. Avkast-

3 g/kg ts Korn Rågvete Havre Vårvete NDF (g/kg ts) Tidig mjölk Smb NDF (g/kg NDF) Tidig mjölk VOS (g/kg) Tidig mjölk NDF (g/kg ts) Tidig deg Smb NDF (g/kg NDF) Tidig deg VOS (g/kg) Tidig deg Både NDF(fiber)-halt och NDF smältbarhet (Smb NDF) minskade vid senare mognadsstadium hos grödorna. Smältbarheten av den totala organiska substansen (VOS) var relativt oförändrad med senare mognadsstadium Korn Rågvete Havre Vårvete Ts (g/kg) Tidig mjölk Ts (g/kg) Tidig deg Socker Tidig mjölk Socker Tidig deg Stärkelse Tidig mjölk Stärkelse Tidig deg Ts-halten ökade och socker omvandlades till stärkelse vid senare mognadsstadium. Korn och rågvete är, med hänsyn till näringsvärde, smältbarhet och ensilagekvalitet, mer passande som helsädesgrödor än havre och vårvete. Skörd vid tidig mjölkmognad ger en sockerrik gröda med lägre ts-halt och större mjölksyraproduktion under ensilering än skörd vid tidig degmognad. Detta ställs mot en högre ts-avkastning vid senare skörd.

4 Ts-förlust (%) g/kg ts Stärkelse Tidig mjölk Stärkelse Tidig deg Socker Tidig mjölk Socker Tidig deg Mjölksyra Tidig mjölk Mjölksyra Tidig deg Ättiksyra Tidig mjölk Ättiksyra Tidig deg et gav en effektiv förjäsning av socker till mjölksyra under ensilering. n begränsade förjäsningen och sparade på socker under ensileringen. ph var i genomsnitt 4,2 i det obehandlade ensilaget, 4,1 i ensilaget med bakteriepreparat och 4,4 i ensilaget med syrapreparat. ph var 4,3 i ensilage skördat i degmognad och 4,1 i ensilage skördad i mjölkmognad. Båda tillsatsmedlen begränsade ättiksyrabildningen. Havre och vårveteensilage skördade vid tidig degmognad och ensilerade utan tillsats innehöll klostridiesporer (log 3, cfu/g ensilage) Korn Rågvete Havre Vårvete Medel Tillsatsmedlen begränsade ts-förlusterna under lagring. Ammoniak-N i % av total-n Tidig Mjölk Tidig Deg Färskt 9,3 9,3 15,1 16,5 Bakterieprep. 12,7 13,9 9,4 1,8 Ammoniakhalterna var höga redan i det färska materialet och tillsatsmedlen, speciellt syran, begränsade proteinnedbrytningen under ensileringen. Helsäd bör ensileras med tillsatsmedel för att förbättra fermenteringen, begränsa proteinets nedbrytning och minska ts-förlusterna. Detta är speciellt viktigt vid senare skörd. n var mer effektiv än bakteriepreparatet att begränsa proteinnedbrytningen och minska ts-förlusterna under lagring. Med hänsyn till både hektarsavkastning av smältbar organisk substans och ensilagekvalitet rekommenderas rågvete, vårvete och korn, skördad vid tidig degmognad och ensilerade med tillsatsmedel.

5 Råprotein, g/kg ts Avkastning, kg ts/ha Vårsådda helsädesgrödor stråsäd och stråsäd/baljväxt På Rådde gård, Rådgivarna i Sjuhärad har odlingsförsök med helsäd gjorts. Blandningarna innehöll olika spannmålsarter i renbestånd eller i blandning med baljväxter och olika kornsorter i renbestånd. Grödorna skördades vid mjölkmognad, % ts hos stråsäden. Andelen baljväxter vid skörd var 24-3 % för ärtblandningen, % för åkerböneblandningarna och % för vickerblandningarna. Vallinsådd gjordes i helsäden och även vallskörden under insåningsåret mättes. Korn Ortega+vicker eller ärt och korn Sebastian gav störst vallavkastning insåningsåret, 1 9 kg ts/ha. Korn+vicker gav dock lägre klöverandel i insådden (8 % jämfört med 31 % av ts) Vårvete är en högavkastande helsädesgröda men korn i renbestånd eller i blandning med baljväxt ger ofta en större avkastning i vallåterväxten. Vid lika baljväxtandelar bidrar åkerböna och vicker med mer protein än vad ärt gör i helsädesblandningen. Baljväxtandelen i den skördade helsädesblandningen tycks behöva vara minst 45 % för att få en säker ökning av råproteinhalten i grödan.

6 Helsädesensilage av baljväxt/korn ensilerad med olika tillsatsmedel Projektet, som genomfördes på Rådde gård, Länghem 27, utvärderade avkastning, näringsvärde och ensilagekvalitet i baljväxt/korn blandningar. Blandningar - Vicker (47 % vid skörd) + Korn - Åkerböna (28 % vid skörd) + Korn - Ärt (24 % vid skörd) + Korn Grödorna skördades den 17 juli och förtorkades i fyra timmar. Baljväxterna var i tidig baljansättning och kornet i medel till sen mjölkmognad. Ensileringen gjordes i 1,7-liters småsilor i 1 dagar. Ensilagebehandlingar - Ingen tillsats - Bakteripreparat: Lactisil 2NB, 2 cfu LAB/g grönmassa och natriumbensoat - Proens, 2/3 myrsyra och 1/3 propionsyra, 5 l/ton grönmassa Resultat Korn+vicker och korn+åkerböna avkastade 6,7 ton ts/ha medan korn+ärt avkastade 7,1 ton ts/ha Ts (g/kg) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) VOS (g/kg os) 2 1 Vicker+Korn Åkerböna+Korn Ärt+Korn Vicker+korn hade högre råproteinhalt eftersom baljväxtandelen var högst i denna blandning. Sockerhalten i blandningarna innan ensilering var % av ts och stärkelsehalten var 4,5 % av ts.

7 Vicker+Korn Åkerböna+Korn Ärt+Korn % av ts Ammoniak-N, % av total-n 8 7 ningen av smältbar organisk substans var högst för rågvete vid degmognad Avkastningsökningen var störst för rågvete Vicker + Korn Åkerböna + Korn Ärt + Korn Medel Tillsatsmedel, speciellt syra, minskade proteinnedbrytningen under ensilering Socker Mjölksyra Ättiksyra Vicker+Korn Åkerböna+Korn Ärt+Korn Medel Medel Grödorna visade god fermentering med ph-värde på 3,9-4, och innehåll av smörsyra och etanol var obefintlig i ensilagen. Ensilage med vicker, åkerböna eller ärt i blandning med korn hade bra fodervärde och hygienisk kvalitet, som påverkades av baljväxtart, andel baljväxt i blandningen och ts-halt. Den hygieniska kvaliteten i baljväxt/korn ensilagen förbättrades med användning av tillsatsmedel, speciellt av syrapreparatet.

8 Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Under en fyraårsperiod genomfördes på Rådde gård, Rådgivarna i Sjuhärad en försöksserie, omfattande tre försök som belyste hur olika så- och skördetidpunkter för helsäd med vallinsådd påverkade vallavkastningen i förstaårsvallen. Försöksplan. Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ. Gröda Såtid Skördetid Återväxtskörd N-gödsling Kg/ha A Helsäd korn/ärt Normal 1-3 v efter axgång 5 B Helsäd korn/ärt Fördröjd 1-3 v efter axgång 5 C Helsäd korn/ärt Normal 1-3 v efter axgång Ja 5 4 D Helsäd korn/ärt Normal DC 49 korn* Ja 5 4 E Korn/ärt till trösk Normal Vid mognad 5 F Korn till trösk Normal Vid mognad 9 *DC49= när första borsten är synliga Spannmål (85 % ts), kg/ha Återväxt, kg ts ha Helsäd, kg ts/ha 1 A B C D E F Genomsnittlig avkastning av helsäd, vallåterväxt och spannmål till mogen skörd. Sådd och skörd i normal tid med en efterföljande återväxtskörd hade den högsta totalavkastningen. Den tidigt skördade helsäden med en större återväxtskörd hade ungefär samma totalskörd som led A, skördad i normal tid utan återväxtskörd. De kemiska anlyserna visar att det tidigt skördade ledet D, i förhållande till led A och C, hade högre råproteinhalt och fiberhalt, lägre stärkelsehalt och sockerhalt samt lägre ligninhalt och indf (osmältbar NDF). Helsäden som skördades i begynnande axgång hade alltså mer karaktären av en vallgröda än när grödan skördades senare. Leden C och D gav högsta totala skörden under helsädesåret men gav något lägre vallavkastning första vallåret. Genomsnittligt för både spannmålsgrödan, återväxt och första vallåret gav led C ca 2 ton ts mer än led B med fördröjd sådd. Däremot gav skörd av återväxt under insåningsåret något lägre vallavkastning under första vallåret.

9 Andel, % Avkastning, kg ts/ha Insådd Vall 1 sk 3 Vall 1 sk 2 Vall 1 sk 1 2 A B C D E F Vallavkastning kg ts/ha i medeltal för tre försök. Skördad insådd under insåningsåret och vallskörd 1, 2 och 3 i förstaårsvallen. 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Skörd, Försöksled A A A B B B C C C D D D E E E F F F Gräs Rödklöver Vitklöver Andel gräs, rödklöver och vitklöver i förstaårsvallen i respektive skörd för de olika helsädesalternativen. Led F, korn till mogen skörd, hade en något lägre klöverandel i vallskördarna än övriga led. Detta trots att skördenivån var låg, ca 3 5 kg/ha. Det fanns också en antydan till att leden med återväxtskörd, led C och D, i vissa fall hade något lägre klöverhalt.

10 Smältbarhet % Avkastning, kg ts Kärnspill, % av totalskörd Kornhelsäd till mjölkrasstutar Kornhelsäd odlades, ensilerades och utfodrades till mjölkrasstutar på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara. Tre olika projekt genom fördes och syftet med projekten var att utvärdera effekten av utvecklingsstadium vid skörd samt effekten av hackning av ensilaget på tuggningsaktivitet, foderselektion, konsumtion, tillväxt och foderutnyttjande hos mjölkrasstutar axgång mjölkmognad degmognad axgång mjölkmognad degmognad strå ax slåtter rundbalspress Avkastning i helsäd av korn vid olika utvecklingsstadier. Skördeförluster i helsäd av korn. Skörda sent för stor skörd och låg foderkostnad - men se upp med lagringsstabiliteten i ensilaget. Tillsatsmedel förbättrar lagringsstabiliteten. Skörda skonsamt för lågt kärnspill Axgång Mjölkmognad Degmognad Korn Kungsängen Korn Skara Vete Kungsängen Helsädens smältbarhet vid olika utvecklingsstadier.

11 Foderkostnad och foderförbrukning per levandetillväxt. Mjölkrasstutar 4-5 kg utfodrade med helsädesensilage av korn och sojamjöl. En grupp stutar fick kornhelsäd skördad vid degmognad utan tillskott av soja. Tillväxt Kg/dag Ensilagekostnad Konsumtion Kg ts/dag Ensilage Kg ts/kg lev. tillv Kr/kg ts Ensilagekostnad Kr/kg lev.tillv Levande tillväxt Kg/ha Axgång,87 7,1 8,1 1,26 1,2 599 Mjölkmognad Degmognad Degmognad utan soja,68 7,2 1,6 1,12 11,8 527,86 9,1 1,6,95 1, 829,62 9,2 14,8,95 14, 589 För bästa daglig tillväxt ska helsäden skördas vid axgång eller degmognad. Stutar som åt kornhelsäd skördad vid degmognad fick en högre tillväxt pga att de åt mera medan den högre tillväxten hos stutar som åt helsäd skördad vid axgång kan förklaras av ett bättre foderutnyttjande. Den lägre tillväxten hos stutar som utfodrades med kornhelsäd skördad vid degmognad men utan soja beror på för lite protein i foderstaten eftersom de åt lika mycket som stutarna som fick helsäd med soja. Den låga tillväxten trots den höga konsumtionen hos stutar som inte fick soja gav en hög ensilagekostnad, vilket visar vikten av att utfodra rätt mängd protein för en bra fodereffektivitet och därmed en god lönsamhet för lantbrukaren. Mjölkrasstutar (15-2 kg) utfodrade med långt eller hackat helsädesensilage av korn skördat vid degmognad + ett kg kraftfoder. Ensilagekonsumtion Kg ts/dag Tillväxt Kg/dag Ensilagekonsumtion Kg ts/kg tillväxt Långt 3,2,86 3,78 Hackat 4, 1,3 3,85 Stutarna som fick ohackad helsäd sorterade bort borst och kärnor vilket tyder på att borsten var obehaglig för djuren och sänkte konsumtionen. Skörda vid axgång eller degmognad för hög tillväxt. Hacka och snitta helsäden så kort som möjligt för hög konsumtion.

12 Skörd av kornhelsäd vid degmognad ökade konsumtion och tillväxt hos mjölkrasstutar jämfört med mjölkmognad. Ökningen i tillväxt var högre hos äldre än hos yngre djur. Skörd vid axgång gav lika hög tillväxt, hos äldre stutar, som skörd vid degmognad. Hänsyn bör då tas till den lägre skörden hos kornet skördat vid axgång. Ökad konsumtion av hackat jämfört med långt helsädesensilage skördat vid degmognad kan förklaras av foderselektion i det ohackade ensilaget. Hackning ökade konsumtion och tillväxt när sent skördat helsädesensilage av korn utfodrades till mjölkrasstutar. Vi vill gärna ha in synpunkter och tips från Er på vidare forskning Kontakta oss gärna. Elisabet.Nadeau@slu.se, Annika.Arnesson@slu.se, Jan.Jansson@radgivarna.nu, Bengt-Ove.Rustas@slu.se Läs mer om vår verksamhet: Finansiärer: Agroväst, SLF, Försök i Väst genom Sverigeförsöken och SLU Broschyr nr 12 utskriven maj 212