1995/96. Årsrapport för universitet & högskolor 1995/ månader. Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R Sveriges officiella statistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1995/96. Årsrapport för universitet & högskolor 1995/96. 18 månader. Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R Sveriges officiella statistik"

Transkript

1 1995/96 Årsrapport för universitet & högskolor 1995/96 18 månader Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R Sveriges officiella statistik

2 1995/96 Årsrapport för universitet & högskolor 1995/96 18 månader Högskoleverkets rapportserie 1997:17 R Sveriges officiella statistik 1

3 1995/96 Denna årsrapport illustreras med bilder från några av de årsrapport utbildningar för som universitet ges vid universitet och och högskolor. 1995/96 Bilderna är avsedda att ge exempel på den mångfald av olika studiemöjligheter som den svenska högskolan erbjuder. Omslagsbilden är från Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet. Årsrapport för universitet & högskolor 1995/96 Redaktör Onni Tengner Avsnittet Grundutbildning Lars Brandell, Lena Eriksson, Carl Hård af Segerstad, Kristina Julin, Anne-Marie Lindström, Britta Lövgren, Ragnhild Nitzler, Marie-Louise Persson Avsnittet Forskarutbildning Vaike Pielbusch Avsnittet Forskning Carin Callerholm, Jan-Åke Engström, Maivor Sjölund Avsnittet kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Staffan Wahlén, Lars Petersson Avsnittet Internationella kontakter Anne-Marie Lindström Avsnittet Personalen vid universitet och högskolor Onni Tengner Avsnittet Ekonomisk översikt Carin Callerholm Sammanställning och bearbetning av ekonomidata och studerandeuppgifter Gerd Lindau Grafisk form & Figurer Högskoleverkets informationsavdelning Foto Ingemar Eldblom 2 Tryck Fälths Tryckeri, Värnamo, augusti 1997 Högskoleverkets rapportserie 1997:17 R ISSN X ISRN HSV-R 97/17 SE

4 I Innehållsförteckning Universitet och högskolor i Sverige 1995/ Förord... 5 Sammanfattning... 7 Fakta om högskolesektorn 1995/ Grundutbildning Inledning En översiktsbild av sökande, studenter och examina Antalet studenter fortsätter att öka Sökande till högskoleutbildning Högskolenybörjare Registrerade studenter Distansutbildning Höstterminsuppgifter Examina Treårsperioden 1993/ / Utbildningsuppdragen och resultatet Resultat Helårsstudenter och helårsprestationer Kursutbudets utveckling Belysning av några aktuella områden En jämförelse av studenterna höstterminerna 1985 och Studenternas sociala bakgrund Regional rekrytering till högskolan Naturvetenskap och teknik Utbildning och arbetsmarknad Kvalitetsutveckling inom grundutbildningen Examensrättsprövningar Några resultat från utvärderingar av grundutbildning Några resultat av projekt som stöds av grundutbildningsrådet Forskarutbildning Övergångsfrekvens till forskarutbildning Nyantagna till forskarutbildning Aktiva studerande Studiefinansiering Examina Arbetsmarknad Några resultat av utvärdering av forskarutbildning Forskning Inledning...74 Inriktningen av forskningen...74 Finansieringen av forskningen vid universitet och högskolor Vetenskaplig publicering Professurer Professursprövningar Internationella kontakter Utlandsstuderande på grundutbildningsnivå Internationellt utbyte av doktorander Lärare som tjänstgjort utomlands Kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Personalen vid universitet och högskolor.. 93 Antalet årsverken utförda av alla typer av personal Antalet årsverken av lärare och annan undervisande och forskande personal Antalet studenter per lärare Andelen lärare med doktorsexamen Kvinnor och män Ekonomisk översikt Högskolesektorns kostnader Universitetens och högskolornas intäkter och kostnader Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna Verksamhetsutfallet vid universitet och högskolor budgetåret 1995/ Uppdragsverksamhet EU/EG-medel för utbildning och forskning Summary Kvalitetsdeklaration avseende redovisade uppgifter Basfaktatabeller Förteckning över professurer Förteckning över examensrätter Urval av publikationer som beskriver högskoleverksamhet List of terms Definitioner av vissa begrepp

5 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 Universitet och högskolor i Sverige 1995/96 Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser Statlig huvudman Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Högskolan i Luleå* Sveriges lantbruksuniversitet Enskild huvudman Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping Mindre och medelstora högskolor Statlig huvudman Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Karlstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan i Växjö Högskolan i Örebro Högskoleutbildning på Gotland** Idrottshögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Mitthögskolan Mälardalens högskola Södertörns högskola (org. komm.)** Enskild huvudman Ericastiftelsen Gammelkroppa Skogsskola Johannelunds Teologiska institut Stiftelsen Stora Sköndal Teologiska Högskolan i Stockholm Örebro Missionsskola UU LU GU SU UmU LiU KI KTH HLu SLU CTH HHS HJ HB HDa HG/S HH HK HK/R HKs HKr HS HT/U HV HÖ HuG IH LHS MH MdH SötH ES GSs JTI SSS THS ÖMS * Från den 1 januari 1997 Luleå tekniska universitet. ** Utbildningen anordnas av andra universitet och högskolor på uppdrag av Högskoleutbildningen på Gotland resp. Organisationskommittén för Södertörns högskola. Konstnärliga högskolor Statlig huvudman Danshögskolan Dramatiska institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm Kommunal huvudman Ingesunds Musikhögskola Enskild huvudman Stockholms Musikpedagogiska Institut Vårdhögskolor*** Kommunal huvudman Blekinge internationella hälsohögskola Bohusläns vårdhögskola Hälsohögskolan i Jönköping Hälsohögskolan i Stockholm Hälsohögskolan i Umeå Hälsohögskolan i Värmland Hälsouniversitetet i Linköping*** Kalmar läns vårdhögskola Skaraborgs vårdhögskola Vårdhögskolan Boden Vårdhögskolan i Borås Vårdhögskolan Falun Vårdhögskolan Gävle Vårdhögskolan i Göteborg Vårdhögskolan Kristianstad Vårdhögskolan Lund/Helsingborg Vårdhögskolan i Malmö Vårdhögskolan i Uppsala Vårdhögskolan i Vänersborg Vårdhögskolan i Växjö Enskild huvudman Ersta Högskola Röda korsets sjuksköterskeskola Sophiahemmets sjuksköterskeskola DH DI KF KH KMH OH TH IMH SMI BIH BV HHJ HIS HUM HHV HU KVH SV VBD VHB VF VG VGÖ LHK VLH VHM VHU VV VHV EH RKS SHS *** Från och med den 1 juli 1995 ingår Vårdhögskolorna i Eskilstuna och i Västerås i Mälardalens högskola, Vårdhögskolan i Halland i Högskolan i Halmstad, Vårdhögskolorna i Sundsvall/Örnsköldsvik och i Östersund i Mitthögskolan samt Vårdhögskolan i Örebro i Högskolan i Örebro. Från och med den 1 januari 1996 ingår Hälsouniversitetet i Linköping i Linköpings universitet. 4

6 F Förord Högskoleverkets årsrapport syftar till att ge en samlad, översiktlig bild av högskoleverksamheten i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende. Årsrapporten är också en vägvisare till andra publikationer där aktuella frågeställningar belyses mer detaljerat. Källhänvisningarna och publikationsförteckningen har därför utökats. Sedan 1993 har universitet och högskolor ökade befogenheter att själva besluta om sin verksamhet. Lärosätena har samtidigt ökat ansvar för att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och med hög kvalitet. Den ökade autonomin ställer skärpta krav på att lärosätena själva följer upp och utvärderar sin egen verksamhet och att resultaten redovisas till regering och riksdag. Landskapsarkitektlinjen Uppsala Sveriges lantbruksuniversitet 5

7 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 Årsrapporten omfattar lärosäten med såväl statlig som kommunal och enskild huvudman. Den speglar utvecklingen inom högskolesektorn till och med budgetåret 1995/96 (18 månader) med tyngdpunkt på perioden 1993/ /96. Även räkenskapsåret 1995/96 omfattar 18 månader vilket begränsar möjligheterna att jämföra ekonomidata med tidigare budgetår. För att inte bryta tidsserierna redovisas bl.a. studerandedata för läsåret 1995/96. Uppgifter om sökande, nybörjare och registrerade höstterminen 1996 ingår, vilket medför att årsrapportens aktualitet väsentligt förbättrats. Underlaget till analyserna och redovisningen i årsrapporten kommer från flera källor. De statliga universiteten och högskolorna ger i sin årsredovisning bl.a. en resultatredovisning och en ekonomisk redovisning. De kommunala och enskilda lärosätena lämnar i huvudsak motsvarande uppgifter. En annan källa är statistik som på Högskoleverkets uppdrag produceras av Statistiska Centralbyrån. Underlag hämtas även från utredningar och rapporter t.ex. avseende kvalitetsarbete och utvärderingar. Förutom denna huvudrapport publiceras en tabellbilaga med mer detaljerade uppgifter. Denna finns även tillgänglig på diskett. En fickversion på svenska samt en förkortad version på engelska ges också ut. I Högskoleverkets databas för nationell uppföljning, NU-databasen, finns kvantitativa uppgifter om verksamheten inom högskolesektorn för perioden 1993/ /96. Fullt utbyggd kommer databasen att innehålla uppgifter för fem år. NU-databasen finns på Internet och kan även erhållas som fristående version på CD-ROM. Liksom tidigare återfinns i årsrapporten basinformation om bl.a. studenter, personal och ekonomi. Dessutom belyses särskilt vissa aktuella frågor som t.ex. de högskolestuderandes sociala bakgrund samt den regionala rekryteringen till högre studier. Sammanfattande redovisningar av olika kvalitativa aspekter inom högskoleområdet har fått ökat utrymme i årets rapport. Förutom kvalitetsarbete vid universitet och högskolor och resultat av genomförda utvärderingar och pedagogiska utvecklingsprojekt redovisas även Högskoleverkets examensrättsprövningar och prövningar av rätten att få inrätta professurer. Agneta Bladh generaldirektör Ann Fritzell avdelningschef 6

8 S Till läsaren I årsrapporten används många begrepp och storheter som kan behöva förklaras. På sid 144 finns därför en förteckning över vissa använda begrepp och hur dessa definieras. Sammanfattning Högskolesektorn Under budgetåret 1995/96 fanns det totalt ett sjuttiotal universitet och högskolor med statlig, kommunal eller enskild huvudman. Den statliga delen av högskolesektorn bestod av 10 universitet och högskolor med fasta forskningsresurser, 7 konstnärliga högskolor i Stockholm samt 16 mindre och medelstora högskolor inklusive Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm. Dessutom anordnades statlig högskoleutbildning på uppdrag av Högskoleutbildningen på Gotland och Organisationskommittén för Södertörns högskola. Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt Handelshögskolan i Stockholm har enskild huvudman. Vidare fanns 1995/96 19 landstingskommunala samt 3 enskilda vårdhögskolor. Hälsouniversitetet i Linköping och 6 vårdhögskolor har under budgetåret 1995/96 inordnats i statliga lärosäten. Från och med 1 juli 1995 har Gammelkroppa Skogsskola erhållit examensrättigheter. Härtill kommer 7 mindre högskolor med enskild huvudman. Fig 1. 7

9 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 Grundutbildningen Allt fler studerar eller önskar studera vid universitet och högskolor. Under läsåret 1995/96 fortsatte den kraftiga ökningen av antalet studenter i grundläggande högskoleutbildning som har pågått sedan början av 1990-talet. Såväl antalet sökande som antalet nybörjare och registrerade uppvisar en ökning jämfört med föregående läsår. Inför höstterminen 1996 var det personer som inte tidigare studerat i högskolan som sökte en utbildningsplats, vilket innebär en ökning med drygt personer jämfört med höstterminen Antalet högskolenybörjare, dvs. personer som inte tidigare studerat i högskolan, ökade jämfört med läsåret 1994/95. Under läsåret 1995/96 var antalet högskolenybörjare vilket är en ökning med närmare 6 procent från föregående läsår. Detta innebär en återgång till den tidigare ökningstakten för högskolenybörjare under talet efter en nedgång 1994/95. Höstterminen 1996 var antalet högskolenybörjare i stort sett lika många som höstterminen Läsåret 1995/96 studerade nära personer vid universitet och högskolor. Det är en ökning med 6 procent jämfört med läsåret 1994/95. Andelen kvinnor var 57 procent, en nivå som i stort sett varit konstant sedan början av 1980-talet. Andelen studenter under 25 år har under 1990-talet ökat från 46 procent för att läsåret 1994/95 uppgå till 50 procent. Ökningen har inte fortsatt under 1995/96 utan i stället planat ut på femtioprocentsnivån. Studenterna under 21 år har minskat sin andel samtidigt som studenter i åldrarna år har ökat. Antalet examina från grundläggande högskoleutbildning nådde en toppnotering 1994/95 på examina. Läsåret 1995/96 minskade antalet examina kraftigt till Nedgången beror till stor del på minskad examination av fritidspedagoger och förskollärare i samband med att dessa utbildningar förlängdes och ersattes av barnoch ungdomspedagogisk examen. Den minskade examinationen ligger i linje med statsmakternas intentioner beträffande dessa utbildningar. Andelen examina från utbildningar omfattande tre år eller däröver har ökat under hela 1990-talet. Läsåret 1990/91 var denna andel 43 procent för att läsåret 1995/96 ha stigit till nästan 85 procent. Utbildningskapaciteten inom grundutbildningen har ökat med cirka 85 procent under den senaste tioårsperioden. Det totala antalet helårsstudenter läsåret 1995/96 var drygt vilket är en ökning med 7 procent jämfört med läsåret 1994/95. Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser hade läsåret 1995/96 65 procent av den totala utbildningskapaciteten inom grundutbildningen medan 8

10 sammanfattning de mindre och medelstora högskolorna svarade för 27 procent. De konstnärliga högskolorna hade 1 procent och vårdhögskolorna 7 procent. De mindre och medelstora högskolorna ökade därmed sin andel med 2 procentenheter jämfört med läsåret 1994/95 medan vårdhögskolorna minskade sin med 2 procentenheter. Denna förändring beror delvis på att vissa vårdhögskolor överförts till mindre och medelstora högskolor. Utbildningsuppdragen till universitet och högskolor Varje lärosäte erhöll för treårsperioden 1993/ /96 ett utbildningsuppdrag som beslutades av riksdagen. Uppdragen avsåg bl.a. krav på ett minsta antal av vissa examina. Vidare fastställdes ramar för utbildningsutbudets inriktning uttryckt som det högsta antalet helårsprestationer inom respektive utbildningsområde eller grupp av utbildningsområden som kan ge ersättning under treårsperioden. För varje budgetår fastlades den högsta samlade ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer ett s.k. takbelopp. Flertalet lärosäten fick också särskilda åtaganden specificerade i sina utbildningsuppdrag. Beträffande kravet på minsta antalet examina kan konstateras att så gott som samtliga lärosäten redovisar fler examina om minst 120 poäng än vad som angivits i uppdragen. Störst skillnad mellan uppdragen och redovisat antal examina gäller grundskollärarexamina med inriktning mot undervisning i årskurserna 4 9 där redovisat antal examina totalt endast uppgår till hälften av uppdragens minimiantal. Även antalet gymnasielärarexamina underskrider kraftigt uppdragens krav. Flera lärosäten har i årsredovisningarna påpekat att kraven för dessa examina var orealistiskt högt ställda. Antalet läkaroch tandläkarexamina motsvarar ungefär de ställda kraven. Det totala antalet avlagda civilingenjörsexamina under treårsperioden var något fler än uppdragens minimiantal. Flertalet lärosäten redovisade per den 30 juni 1996 helårsprestationer för vilka de inte kunnat få ersättning och som alltså ej rymts inom de ramar som statsmakterna fastställt dels för utbildningsutbudets inriktning och dels i form av takbelopp. Det sammanlagda värdet av icke ersatta helårsprestationer var vid nämnda tidpunkt drygt en miljard kronor. Detta belopp motsvarar cirka studenter inom det samhällsvetenskapliga området. Universiteten och högskolorna har alltså under treårsperioden 1993/ /96, helt i enlighet med gällande regler, givit plats åt betydligt fler studenter än vad de fått ersättning för. Huvudorsaker till de överintag som gjorts har dels varit osäkerheten inför det nya resurstilldelningssystemet, dels arbetsmarknadsläget som medfört att lärosätena velat ge tillträde till fler 9

11 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 ungdomar än vad takbeloppen medgivit. Överintagen har i många fall inneburit stora undervisningsgrupper och överbelastning på lärare och lokaler. Under treårsperioden har de flesta universitet och högskolor haft ett antal särskilda åtaganden utöver det ordinarie uppdraget. De särskilda åtagandena som har gällt flertalet lärosäten har varit teknisktnaturvetenskapligt basår, sommarkurser, s.k. NT-utbildning, ettåriga språkutbildningar, aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning samt en tillfällig utökning av kurser i humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Beträffande basåret har lärosätena redovisat sammanlagt cirka helårsstudenter under treårsperioden, vilket var 800 färre än uppdragen. Redovisningen av de särskilda åtagandena vad gäller NT-utbildning och aspirantutbildning visar att lärosätena sammantaget inte nått upp till den volym som angivits i utbildningsuppdragen. Sommarkurserna har under treårsperioden omfattat helårsstudenter. Utöver de ramar som utbildningsuppdragen utgör har statsmakterna givit uttryck för en önskad utveckling vad gäller vissa utbildningar. En uppföljning av antalet nybörjare på de berörda utbildningarna visar att utvecklingen under treårsperioden väl överensstämmer med statsmakternas intentioner. Således har antalet nybörjare ökat på civilingenjörsprogrammen, på grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4 9 och på gymnasielärarprogrammen. Antalet nybörjare har däremot minskat på barn- och ungdomspedagogisk utbildning samt på läkar- och tandläkarutbildningen. Studenterna en jämförelse av de studerande höstterminerna 1985 och 1995 Under perioden 1985 till 1995 ökade antalet studenter i Sverige med cirka 55 procent. Större delen av ökningen skedde under 1990-talet. Under denna period har andelen av befolkningen i olika åldrar som är högskolestuderande förändrats avsevärt. År 1985 var andelen för någon åldersklass som högst cirka 12 procent. Detta gällde för både män och kvinnor. Maximum inträffade i åldersklassen 22 år för kvinnorna och 23 år för männen. År 1995 hade motsvarande värden ökat till över 25 procent för kvinnorna och nära 20 procent för männen. Den största relativa ökningen har skett i åldersklasserna mellan 19 och 24 år. Det ökade antalet studieplatser har resulterat i att en större andel av personer upp till trettioårsåldern kan bedriva högskolestudier. Det har också resulterat i att andelen kvinnor över 30 år som studerar vid universitet och högskolor har ökat. Däremot är andelen män över 30 år som läser på högskolenivå oförändrad i detta tioårsperspektiv. Idrottshögskolan Stockholm 10

12 sammanfattning Studenternas sociala bakgrund För att mäta studenternas sociala bakgrund har hemmets utbildningsnivå använts. Tidigare analyser har baserats på klassificering av föräldrar enligt den socio-ekonomiska indelningen som är kopplad till individers yrkesverksamhet. Vid en jämförelse av hur stor andel av årskullarna födda 1968 och 1973 som påbörjat högskolestudier före 22 års ålder kan konstateras att expansionen av högskolan medfört en ökad rekrytering av studenter från samtliga sociala bakgrundsgrupper. Oavsett hemmets utbildningsnivå har andelen som påbörjat högskolestudier ökat mellan ovannämnda årskullar. Vidare kan konstateras att ju högre hemmets utbildningsnivå är desto större andel av årskullarna påbörjar högskolestudier. Från hem där någon av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning omfattande tre år eller mer började 50 procent av årskullen född 1968 och 63 procent av årskullen född 1973 en högskoleutbildning före 22 års ålder. Motsvarande andelar för ungdomar från hem med förgymnasial utbildning var 9 procent för årskullen född 1968 och 16 procent för årskullen född Regional rekrytering till universitet och högskolor Andelen högskolenybörjare per invånare, dvs. promille av befolkningen i respektive län, används som mått på rekryteringstäthet. Läsåret 1995/96 hade Västerbottens län den högsta rekryteringstätheten. Där var nästan 15 promille av befolkningen högskolenybörjare. Sedan följde Norrbottens och Kronobergs län med nästan 14 promille. Lägst rekryteringstäthet hade Östergötlands och Stockholms län samt Göteborgs och Bohuslän. I förhållande till situationen för tio år sedan har rekryteringstätheten ökat i samtliga län, dock olika mycket. Störst har ökningen varit i Gotlands län som nästan fördubblat sin rekryteringstäthet. Stora ökningar har också skett i Norrbottens, Västernorrlands, Kopparbergs och Kronobergs län. Lägst har ökningen varit i de tre storstadslänen samt Östergötlands och Kristianstads län. Naturvetenskap och teknik Utbildningar inom naturvetenskap och teknik har i Sverige, liksom i andra länder, länge varit av stort politiskt och allmänt intresse. Många åtgärder vidtas för att öka antalet studerande inom dessa utbildningar. Antalet studerande inom naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar har ökat kraftigt både under 1980-talet och 1990-talet. T.ex. har antalet nybörjare i civilingenjörsutbildning fördubblats från 11

13 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 knappt läsåret 1980/81 till nära läsåret 1995/96. Nybörjarna till högskoleingenjörsutbildningen (2 3 år) har under motsvarande period ökat från ett par hundra till nära Samtidigt har den fyraåriga tekniska linjen i gymnasieskolan upphört. För att öka rekryteringen av studerande till teknik och naturvetenskap har ett basår införts som skall ge nödvändiga förkunskaper för studierna. Basåret finns både inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och inom högskolan. Läsåret 1995/96 fanns det basårsplatser och läsåret 1996/97 finns platser inom komvux. Inom högskolan fanns det platser läsåret 1995/96 och nära höstterminen Mellan 60 och 70 procent av dem som varit registrerade på basåret i högskolan återfinns på en naturvetenskaplig eller teknisk högskoleutbildning året därpå. Bland dem som klarade av basåret i tid med godkänt resultat studerade nära 80 procent naturvetenskap eller teknik höstterminen därpå. Statsmakterna beslutade år 1995 att platser inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningsprogram med särskilt vuxenstudiestöd skulle inrättas. Platserna skulle fördelas på tre år (NT-SVUX). Efter två av tre antagningsomgångar (1995 och 1996) finns cirka studerande inom NT-SVUX. Skolverket och Högskoleverket har ett femårigt regeringsuppdrag med syfte att öka ungdomars intresse för teknisk och naturvetenskaplig utbildning (NOT-projektet). Projektet spänner över hela utbildningsfältet och samverkan sker med berörda intressenter inom skola, högskola, näringsliv och organisationer. En viktig målgrupp är lärarna, inte minst de som arbetar inom grundskola och gymnasieskola. Kvalitetsutveckling inom grundutbildningen Den kraftiga utbyggnaden av högskolans grundutbildning under 1990-talet samt det resultatbaserade resurstilldelningssystemet som infördes den 1 juli 1993 har bidragit till att kvaliteten i grundutbildningen kommit i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. En av Högskoleverkets uppgifter är att föreskriva om rätt för universitet och högskolor med offentlig huvudman att utfärda examina. Verket yttrar sig till regeringen när det gäller examensrätt för enskilda utbildningsanordnare. Under budgetåret 1995/96 har Högskoleverket avslutat 43 examensrättsprövningar varav 26 avsåg lärosäten med offentlig huvudman och 17 avsåg enskilda utbildningsanordnare. Prövningarna för lärosäten med offentlig huvudman gällde framför allt examensrätt för magisterexamen i olika ämnen samt vissa 12

14 sammanfattning yrkesexamina. När det gäller enskilda utbildningsanordnare har prövningarna främst gällt högskoleexamen med olika inriktningar. Universitet och högskolor har under 1995/96 genomfört ett antal utvärderingar av större eller mindre omfattning allt ifrån kursvärderingar till utvärderingar av enstaka utbildningar eller samtliga program. Stockholms universitet omnämner t.ex. i sin årsredovisning ett antal egeninitierade utvärderingar av bl.a. grundutbildningen vid den språkvetenskapliga sektionen och av biologisk grundutbildning. Vidare har arbetsgivare som anställer naturvetare fått ge sin syn på naturvetarnas utbildning och vad de anser om naturvetarnas framtid. Linköpings universitet redovisar exempelvis en större utvärdering av folkhögskollärarprogrammet. Många av lärosätena har också ingått i de nationella utvärderingar som genomförts inom Högskoleverkets ram. Dessa har under perioden omfattat grundskollärarutbildningen och de medellånga vårdutbildningarna. Den tidigare genomförda nationella utvärderingen av grundutbildningen i matematik har följts upp med en redovisning från berörda lärosäten av genomförda åtgärder. Grundutbildningsrådet har till uppgift att stödja insatser för att utveckla grundutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse. I januari 1996 tillfrågades ett fyrtiotal projektledare om arbetet inom projekt som fått stöd av rådet. Svaren vittnar entydigt om att projektstödet möjliggjort förändringar som annars inte kunnat genomföras. De bärande projektidéerna har i många fall medfört ändringar i kursplaner och utbildningens uppläggning och genomförande. Studenterna har genomgående varit positiva. Några projektledare hävdar att inlärningen märkbart förbättrats. Ett program för lärarutbyte har inrättats vilket innebär att ett hundratal svenska universitetslärare per år deltar i verksamheten. Rådet har även regeringens uppdrag att stärka miljöinslagen i högskolans utbildningar samt att genom projektverksamhet främja att fler kvinnor studerar naturvetenskap och teknik. Forskarutbildning Under den senaste tioårsperioden har antalet nyantagna till forskarutbildning ökat med 38 procent. Läsåret 1995/96 antogs personer till forskarutbildning. Andelen kvinnor bland de nyantagna har under de senaste tioårsperioden ökat från 31 till 40 procent. Läsåret 1995/96 fanns det nära aktiva forskarstuderande (aktivitetsgrad över tio procent). De aktiva forskarstuderandena finansierade sina studier på olika sätt. Närmare 8 procent hade utbildningsbidrag och 38 procent innehade 13

15 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 en doktorandtjänst. Cirka 40 procent hade någon annan form av finansiering såsom stipendier, universitetstjänst eller förvärvsarbete med forskningsanknytning. Det finns även doktorander som finansierar sina studier via studiemedelssystemet. Inom medicinsk fakultet finansierade närmare hälften av doktoranderna med klinisk inriktning sina studier genom förvärvsarbete, företrädesvis läkartjänst. Antalet doktorsexamina har under den senaste tioårsperioden ökat med närmare 70 procent. Läsåret 1995/96 avlades drygt doktorsexamina och 825 licentiatexamina. Andelen kvinnor bland dem som avlade doktorsexamen var 32 procent vilket är en procentenhet lägre än föregående år. Forskning Högskolesektorn svarar för cirka en fjärdedel av de resurser som går till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) i Sverige. Tre fjärdedelar utförs inom företagssektorn och den offentliga sektorn utanför universitet och högskolor. Enligt lärosätenas årsredovisningar utfördes under läsåret 1995/96 omkring FoU-årsverken vid universitet och högskolor, vilket är en marginell minskning i förhållande till 1994/95. Den helt dominerande delen, FoU-årsverken, utfördes vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Vid de mindre och medelstora högskolorna utfördes knappt 500 årsverken och vid vårdhögskolor och konstnärliga högskolor resterande del. Vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser gjordes de flesta årsverkena vid medicinska och tekniska fakulteter, medan den övervägande delen av FoU-verksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna avsåg det samhällsvetenskapliga området. Svenska forskare har under 1990-talet publicerat fler vetenskapliga artiklar för varje år. Sverige hävdar sig väl om man använder publicerade vetenskapliga artiklar som mått på forskningsaktivitet. Om antalet artiklar relateras till folkmängden kommer Sverige på andra plats efter Schweiz vid en jämförelse av OECD-länder. Samförfattarskap över nationsgränserna har ökat markant liksom samförfattande av vetenskapliga artiklar mellan forskare i Sverige. Läsåret 1995/96 fanns det professurer vid universitet och högskolor. Under treårsperioden 1993/ /96 har antalet professurer ökat med 158 eller med 7,5 procent. Ökningen har varit störst inom samhällsvetenskaplig fakultet som ökat antalet professurer med nära 25 procent. Vid den filosofiska fakulteten vid Linköpings universitetet mer än fördubblades antalet professurer under treårsperioden från 5 professurer till 11 professurer 1995/96. 14

16 sammanfattning Högskoleverket har givit rätt åt nio mindre och medelstora högskolor att få inrätta sammanlagt 51 professurer. Av dessa var 22 professurer inom områdena naturvetenskap/teknik/data medan 18 var inom det samhällsvetenskapliga området och 10 inom det humanistiska. En professur avsåg det idrottsliga området. Internationella kontakter I universitetens och högskolornas verksamhet förekommer många slag av internationella kontakter. Forskningen är ofta internationell till sin karaktär och utländska studenter, forskare och lärare är ett vanligt inslag i den högre utbildningen. Ett stort antal svenska studenter, forskare och lärare är varje år verksamma i något annat land. Internationalisering av verksamheten ses som en viktig kvalitetsfaktor. Läsåret 1995/96 studerade uppskattningsvis svenska studenter vid en utländsk högskola under en längre eller kortare period. Av dessa studerade nästan på egen hand medan cirka deltog i utbytesprogram av något slag. EU-programmet Erasmus hade nära utresande svenska studenter läsåret 1995/96. Antalet utländska studenter/gäststudenter som redovisats i lärosätenas årsredovisningar uppgick till drygt vilket är en underskattning eftersom flera lärosäten inte kunnat redovisa sina utländska studenter. Högskolan för design och konsthantverk Göteborgs universitet Kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Statsmakterna följer upp lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling på flera olika sätt. En uppgift för Högskoleverket i detta sammanhang är att bedöma kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor. Bedömningarna avser samtliga lärosäten. I en första omgång genomförs bedömningarna under treårsperioden De viktigaste momenten är en självvärdering från högskolan, ett platsbesök av en grupp externa bedömare samt ett återföringsmöte med utgångspunkt i gruppens rapport. Under budgetåret 1995/96 har kvalitetsarbetet vid fem lärosäten bedömts. Därutöver har en stor del av bedömningsprocessen genomförts för ytterligare sju högskolor. De första bedömningarna visar att kvalitetsarbetet har olika inriktning och utformning vid de utvärderade lärosätena, men också att man kommit olika långt. I de flesta fall befinner det sig i sin linda. Många lovvärda ansträngningar görs, men en tydlig systematik saknas ofta. Genomgången av samtliga universitets och högskolors årsredovisningar visar dock på en generell intensifiering av arbetet med och diskussionerna kring frågorna om kvalitetsutveckling under 15

17 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 budgetåret. Några av lärosätena redogör också i sina årsredovisningar för påbörjade eller planerade åtgärder som en följd av Högskoleverkets bedömningar. Många vittnar även om ett tydligt ökat intresse och engagemang bland personalen för dessa frågor. Personalen vid universitet och högskolor Under läsåret 1995/96 utfördes sammanlagt årsverken av all personal vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor i Sverige. Andelen kvinnor var 47 procent årsverken avsåg lärare inklusive gäst- och timlärare och annan undervisande och forskande personal. Andelen kvinnor var här 34 procent. Innehavare av doktorandtjänster utförde årsverken varav 35 procent av kvinnor. Vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser utfördes 82 procent av samtliga årsverken och vid de mindre och medelstora högskolorna 12 procent. De konstnärliga högskolorna svarade för 1 procent och vårdhögskolorna för 5 procent. Mellan läsåren 1993/94 och 1995/96 ökade det totala antalet årsverken för all personal med totalt 8 procent. Universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser ökade sin personal med 7 procent medan de mindre och medelstora högskolorna uppvisade en kraftig ökning med 27 procent. Denna ökning förklaras delvis av att vissa vårdhögskolor inordnats i mindre och medelstora högskolor. Även utan detta tillskott har de mindre och medelstora högskolorna expanderat och ökat sin personal med 19 procent. Gruppen vårdhögskolor har som en följd av organisationsförändringen minskat sin personal med 16 procent mellan 1993/94 och 1995/96. Antalet helårsstudenter per årsverken av samtliga lärarkategorier inklusive gäst-och timlärare och annan undervisande och forskande personal skiljer sig avsevärt mellan olika typer av lärosäten. De mindre och medelstora högskolorna har som grupp nästan dubbelt så många helårsstudenter per årsverken av samtliga lärare som universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser (19 respektive 10 läsåret 1995/96). Om man i stället relaterar antalet helårsstudenter till antalet lektorer och adjunkter, vars huvudsakliga arbetstid skall ägnas åt undervisning, blir bilden helt annorlunda. I detta fall blir kvoten 20 för gruppen universitet och högskolor med fasta forskningsresurser och 22 för gruppen mindre och medelstora högskolor. Det finns dock stora skillnader mellan olika lärosäten och ovannämnda siffror speglar enbart genomsnittsvärden per grupp av lärosäten. Av gruppen professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter utfördes 51 procent av årsverkena av personer med doktorsexamen under läsåret 1995/96. Vid universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser var denna andel 65 procent, vid de mindre och Idrottshögskolan Stockholm 16

18 sammanfattning medelstora högskolorna 24 procent, vid de konstnärliga högskolorna 1 procent och vid vårdhögskolorna 8 procent. Jämfört med läsåret 1994/95 har andelen ökat med 3 procentenheter vid de mindre och medelstora högskolorna medan universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser uppvisar en marginell minskning. Under läsåret 1995/96 utfördes 47 procent av det totala antalet årsverken vid universitet och högskolor av kvinnor och 53 procent av män. Kvinnorna dominerar i gruppen administrativ personal och bibliotekspersonal. Bland samtliga lärare och innehavare av doktorandtjänster utfördes drygt en tredjedel av årsverkena av kvinnor och knappt två tredjedelar av män. Under tioårsperioden 1986/87 till 1995/96 har andelen kvinnor bland professorerna ökat från 5 till 8 procent och bland lektorerna från 17 till 22 procent. Ekonomi De totala kostnaderna för högskolesektorn för det förlängda budgetåret 1995/96 (18 månader) kan uppskattas till 51,5 miljarder kronor. För kalenderåret 1996 kan motsvarande kostnader uppskattas till 34,7 miljarder kronor. Då har inräknats kostnader för utbildning och forskning/forskarutbildning vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor, kostnader vid centrala myndigheter samt studiestöd till högskolestuderande. Som jämförelse var kostnaderna för hela utbildningsväsendet i Sverige 122 miljarder kronor år Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser svarade för 82 procent av lärosätenas kostnader. De mindre och medelstora högskolorna svarade för 13 procent, de konstnärliga högskolorna för 1 procent och vårdhögskolorna för 4 procent. I jämförelse med budgetåret 1994/95 innebär detta att de mindre och medelstora högskolorna ökade sin andel med 2 procentenheter medan universitet och högskolor med fasta forskningsresurser och även vårdhögskolorna minskade sin andel med vardera 1 procentenhet. Under budgetåren 1993/94 och 1994/95 har lärosätena redovisat stora positiva kapitalförändringar. De kapitalförändringar som nu redovisas för kalenderåret 1996 tyder på ett betydligt mindre ekonomiskt handlingsutrymme speciellt för de mindre och medelstora statliga högskolorna. Uppdragsverksamheten vid universitet och högskolor fortsätter att öka. De flesta universitet och högskolor med fasta forskningsresurser redovisar intäkter från uppdragsverksamhet på cirka 4 procent av de totala intäkterna. Vid de mindre och medelstora högskolorna var motsvarande andel omkring 8 procent. 17

19 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 FFakta om högskolesektorn 1995/96 Studenter och lärare läsåret förändring andel kvinnor andel män 1995/96 från 1994/ / /96 Antal högskolenybörjare % 56 % 44 % Antal registrerade studenter i grundutbildning % 57 % 43 % Antal examina i grundutbildningen % 58 % 42 % Antal nyantagna till forskarutbildning % 40 % 60 % Antal aktiva studerande i forskarutbildning ,5 % 38 % 62 % Antal avlagda doktorsexamina % 32 % 68 % Antal avlagda licentiatexamina % 30 % 70 % Antal helårsstudenter totalt % 55 % 45 % varav vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser % 51 % 49 % mindre och medelstora högskolor % 57 % 43 % konstnärliga högskolor % 58 % 42 % vårdhögskolor % 88 % 12 % Antal helårsprestationer totalt % 57 % 43 % varav vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser % 53 % 47 % mindre och medelstora högskolor % 60 % 40 % konstnärliga högskolor % 57 % 43 % vårdhögskolor % 88 % 12 % Årsverken av all personal vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor % 47 % 53 % varav av all undervisande och forskande personal % 34 % 66 % Antal årsverken av professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter % 35 % 65 % Andel årsverken av professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter med doktorsexamen 51 % 0 % 21 % 79 % varav vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser 65 % -1 % mindre och medelstora högskolor 24 % +3 % konstnärliga högskolor 1 % 0 % vårdhögskolor 8 % -1 % Kostnader (miljoner kronor) Kalenderåret 1996 Högskolesektorns totala kostnader varav statliga universitet och högskolor (netto) vårdhögskolor enskilda utbildningsanordnare studiestöd m.m. till högskolestuderande myndigheter m.m. 200 Verksamhetens kostnader vid statliga universitet och högskolor (netto) varav vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser mindre och medelstora högskolor konstnärliga högskolor

20 Inledning GGrundutbildning I detta kapitel ges först en översiktsbild av intresset för högskolestudier och inflödet av nya studerande till högre utbildning. Detta beskrivs genom en analys av sökande till och nybörjare i högskoleutbildning. Utvecklingen av antalet högskolestuderande under en tioårsperiod redovisas liksom antalet examina. Därefter följer en redovisning av statsmakternas ramar och villkor för treårsperioden 1993/ /96 och en uppföljning av grundutbildningens utveckling och omfattning ställt i relation till de givna utbildningsuppdragen för treårsperioden. I avsnittet som följer ges en bild av den heterogena grupp som högskolestuderande utgör och av olika sätt på vilket högskolesystemet utnyttjas av olika studerandekategorier. Vissa aspekter som rör rekryteringen till högre utbildning beskrivs genom en analys av de studerandes sociala bakgrund och den regionala rekryteringen till högskolestudier. Området teknik och naturvetenskap uppmärksammas särskilt. Arbetsmarknaden för högskoleutbildade belyses. Vissa kvalitativa aspekter inom grundutbildningen tas upp genom en redovisning av examensrättsprövningar och några resultat från genomförda utvärderingar och pedagogiska utvecklingsprojekt. En översiktsbild av sökande, studenter och examina Antalet studenter fortsätter att öka Under läsåret 1995/96 fortsatte den kraftiga ökning av studenter inom grundläggande högskoleutbildning som har pågått sedan läsåret 1990/91. Totalt fanns under läsåret 1995/ registrerade studenter i universitetens och högskolornas grundutbildningar, vilket är en ökning med sex procent i förhållande till föregående läsår. Se fig 2. (För definition av registrerade studenter, högskolenybörjare etc. se sid 144. En detaljerad redovisning av nybörjare, registrerade och examina ges i statistiskt meddelande U20 SM 9701). Ökningen av antalet studenter kan sägas bero på tre samverkande faktorer. För det första har antalet högskolenybörjare ökat, dvs. personer som inte tidigare studerat i högskolan. Bortsett från läsåret 19

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Svensk högskolekod. SCBkod. Erasmuskod. Lärosäte Fr.o.m. T.o.m. Statliga högskolor

Svensk högskolekod. SCBkod. Erasmuskod. Lärosäte Fr.o.m. T.o.m. Statliga högskolor Denna förteckning beskriver organisatoriska förändringar av det svenska högskoleväsendet från och med 1977-07-01 och de koder som används och har använts. Fr.o.m.-datum avser normalt den tidpunkt då respektive

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Svensk högskolekod. SCBkod. Erasmuskod. Lärosäte Fr.o.m. T.o.m. Statliga högskolor

Svensk högskolekod. SCBkod. Erasmuskod. Lärosäte Fr.o.m. T.o.m. Statliga högskolor Denna förteckning beskriver organisatoriska förändringar av det svenska högskoleväsendet från och med 1977-07-01 och de koder som används och har använts. Fr.o.m.-datum avser normalt den tidpunkt då respektive

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten STATISTISK ANALYS Per Gillström Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/17 Övergång till bland examinerade vid olika

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer UF 23 SM 0501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2004 Higher Education. Employees in Higher Education 2004 I korta drag Antalet anställda har minskat det senaste året I oktober

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Årsrapport för universitet & högskolor 1994/95. Kortversion

Årsrapport för universitet & högskolor 1994/95. Kortversion Årsrapport för universitet & högskolor 1994/95 Kortversion Högskoleverket 1996 1 2 Årsrapport för universitet & högskolor 1994/95 - Kortversion Högskoleverkets rapportserie 1996:25 R ISSN 1400-948X ISRN

Läs mer

Årsrapport. Årsrapport1998 FÖR UNIVERSITET & HÖGSKOLOR 1998

Årsrapport. Årsrapport1998 FÖR UNIVERSITET & HÖGSKOLOR 1998 Årsrapport Årsrapport1998 FÖR UNIVERSITET & HÖGSKOLOR 1998 Årsrapport rsrapport1998 FÖR UNIVERSITET & HÖGSKOLOR 1998 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK ÅRSRAPPORT FÖR UNIVERSITET & HÖGSKOLOR 1998 REDAKTÖRER

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

ÅRSRAPPORT FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 1999

ÅRSRAPPORT FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 1999 ÅRSRAPPORT FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 1999 ÅRSRAPPORT FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 1999 REDAKTÖRER Onni Tengner, Susanne Olofsson AVSNITTET EN ÖVERSIKTLIG BILD Onni Tengner AVSNITTET DEN SVENSKA HÖGSKOLAN

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR UNIVERSITET &HÖGSKOLOR HÖGSKOLEVERKETS ÅRSRAPPORT 2003 TABELLBILAGA Innehållsförteckning sid Table of contents page Inledning 5 Introduction Definitioner av vissa begrepp 5 Definitions List of terms 6

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Årsrapport för universitet och högskolor 1994/95

Årsrapport för universitet och högskolor 1994/95 Årsrapport för universitet och högskolor 1994/95 Högskoleverkets rapportserie 1996:8 R Sveriges officiella statistik 1 Årsrapport för Universitet och Högskolor 1994/95 Innehållsförteckning Universitet

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2011-11-22 2011/10 Antalet nybörjare i högskolan minskar Läsåret 2010/11 började nästan 106 000 nya studenter

Läs mer

Högskoleutbildningens regionala fördelning

Högskoleutbildningens regionala fördelning 1 Högskoleverket 26 februari 2002 Stig Forneng Högskoleutbildningens regionala fördelning Efter den utbyggnad som skett de senaste femton åren är högskoleutbildningen relativt jämnt fördelad över landet.

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2016 SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/2016-12-09 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2014 SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/2014-09-05 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Universitet&högskolor

Universitet&högskolor Universitet&högskolor Högskoleverkets årsrapport 2002 TABELLBILAGA Universitet&högskolor Högskoleverkets årsrapport 2002 TABELLBILAGA Sammanställning och bearbetning av data: Gerd Lindau Innehållsförteckning

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 UF 46 SM 1101 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Analys av årsredovisningen 2014

Analys av årsredovisningen 2014 Analys av årsredovisningen 2014 Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning) fortsatte enligt plan att minska år 2014. Minskningen var marginell jämfört

Läs mer

Färre helårsstudenter i högskolan 2016

Färre helårsstudenter i högskolan 2016 STATISTISK ANALYS 1(11) Avdelning / löpnummer 2017-03-14 / 2 Analysavdelningen Handläggare Johan Gribbe 08-563 087 54 johan.gribbe@uka.se Färre helårsstudenter i högskolan 2016 Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå Flera lärosäten har under de senaste åren avvecklat utbildningsbidrag och beslutat att doktoranderna ska ha en doktorandanställning eller en annan anställning vid lärosätet. Förändringen

Läs mer

Högre utbildning 230

Högre utbildning 230 230 Högre utbildning Jag vill bli webbdesigner! Gustav, 21, studerar digital media och design på universitetet Vad jag vill bli? Jag vill bli konsult. Emelie, 24, studerar statistik på universitetet Lokförare

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 UF 21 SM 1101 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2010 I korta drag Oförändrat antal doktorandnybörjare År 2010 börjar

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2012-02-07 2012/2 Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Antalet nybörjare på lärarutbildningen

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan

Trender och tendenser i högskolan Trender och tendenser i högskolan Högskolans utbildningskapacitet på grundnivå och avancerad nivå utnyttjas nu till fullo. Sedan flera år utbildar universiteten och högskolorna fler studenter än anslagen

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Fyra år med studieavgifter

Fyra år med studieavgifter STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006 UF 21 SM 0701 Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006 Higher Education. Graduate students and graduate degrees awarded in 2006 I korta drag Antalet doktorander

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:615 Utkom från trycket den 28 oktober 2003 utfärdad den 9 oktober 2003. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05 UF 20 SM 0602 Universitet och högskolor Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05 Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time

Läs mer

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter

Läs mer

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(26) Avdelning 2013-12-03 2013/3 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

Traditionella och icke-traditionella studenter

Traditionella och icke-traditionella studenter Studenterna i Sverige StudS Arbetsrapport nr 8 Traditionella och icke-traditionella studenter av Claes Petri Traditionella och icke-traditionella studenter av Claes Petri Studenterna i Sverige StudS Arbetsrapport

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

UKÄ ÅRSRAPPORT

UKÄ ÅRSRAPPORT Tabeller UKÄ ÅRSRAPPORT 2015 155 Tabell 1. Antal helårsstudenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2010-2014 samt antal studenter (registrerade) höstterminen 2014 per lärosäte. Alla uppgifter

Läs mer

Hur många platser finns det i högskolan?

Hur många platser finns det i högskolan? STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2013-12-10 / 13 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010 UF 46 SM 1001 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde

Läs mer

Tekniskt basår med fokus på tjejer

Tekniskt basår med fokus på tjejer Tekniskt basår med fokus på tjejer Den här korta rapporten är en delrapport om basårsutbildningar med fokus på kvinnor. I en fortsatt studie under våren 2017 kommer detta material att kompletteras med

Läs mer

Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet

Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet ANTAL OMRÄKN.- ANTAL HELÅRS- DUBBEL- LÄROSÄTE UTBILDNING/EXAMEN EXAMINA FAKTOR EKVIVALENTER EXAMINA Uppsala universitet

Läs mer

5.12 Anslag. Uppsala universitet: Grundutbildning. Resultatinformation

5.12 Anslag. Uppsala universitet: Grundutbildning. Resultatinformation 5.12 Anslag B 1. Uppsala universitet: Anslag 1 092 632 därav 1996 727 874 1997 Anslag 763 015 1998 Förslag 766 767 1999 Beräknat 798 077 2000 Beräknat 829 809 med det utbildningsuppdrag och de särskilda

Läs mer

SVERIGES UNIVERSITETS

SVERIGES UNIVERSITETS SVERIGES UNIVERSITETS RAPPORT & HÖGSKOLEFÖRBUND 2000-04-06 Rekrytering till matematisk/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Uppdraget Bristen på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund

Läs mer

Årsredovisning Innehålls PM

Årsredovisning Innehålls PM Fastställt av Årsredovisning Innehålls PM 1. Syfte Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast

Läs mer

Fakta & siffror 2010

Fakta & siffror 2010 Fakta & siffror 2010 Ett av de stora i Europa Produktion: Informationsenheten, Göteborgs universitet Foto: Göran Olofsson, Johan Wingborg Statistiska uppgifter är hämtade från Årsredovisningen 2009. Göteborgs

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 UF 46 SM 1401 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare

Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare EFFEKTIVITETSANALYS 1(6) Avdelning / löpnummer 214-4-15/ Nr 3 Analysavdelningen Handläggare Ingrid Pettersson 8-563 87 62 Ingrid.pettersson@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2012 FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men

Läs mer

Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2001

Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2001 UF 46 SM 0101 Universitet och högskolor Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2001 Higher Education. Undergraduate education: Applicants to higher education autumn

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Nyckeltal för lärosäten

Nyckeltal för lärosäten Nyckeltal för lärosäten I detta kapitel redovisas uppgifter om lärosätenas storlek och verksamhet med ett antal kvantitativa mått, inklusive resultatmått som examina och kostnader. Ett urval av sammanlagt

Läs mer