1995/96. Årsrapport för universitet & högskolor 1995/ månader. Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R Sveriges officiella statistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1995/96. Årsrapport för universitet & högskolor 1995/96. 18 månader. Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R Sveriges officiella statistik"

Transkript

1 1995/96 Årsrapport för universitet & högskolor 1995/96 18 månader Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R Sveriges officiella statistik

2 1995/96 Årsrapport för universitet & högskolor 1995/96 18 månader Högskoleverkets rapportserie 1997:17 R Sveriges officiella statistik 1

3 1995/96 Denna årsrapport illustreras med bilder från några av de årsrapport utbildningar för som universitet ges vid universitet och och högskolor. 1995/96 Bilderna är avsedda att ge exempel på den mångfald av olika studiemöjligheter som den svenska högskolan erbjuder. Omslagsbilden är från Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet. Årsrapport för universitet & högskolor 1995/96 Redaktör Onni Tengner Avsnittet Grundutbildning Lars Brandell, Lena Eriksson, Carl Hård af Segerstad, Kristina Julin, Anne-Marie Lindström, Britta Lövgren, Ragnhild Nitzler, Marie-Louise Persson Avsnittet Forskarutbildning Vaike Pielbusch Avsnittet Forskning Carin Callerholm, Jan-Åke Engström, Maivor Sjölund Avsnittet kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Staffan Wahlén, Lars Petersson Avsnittet Internationella kontakter Anne-Marie Lindström Avsnittet Personalen vid universitet och högskolor Onni Tengner Avsnittet Ekonomisk översikt Carin Callerholm Sammanställning och bearbetning av ekonomidata och studerandeuppgifter Gerd Lindau Grafisk form & Figurer Högskoleverkets informationsavdelning Foto Ingemar Eldblom 2 Tryck Fälths Tryckeri, Värnamo, augusti 1997 Högskoleverkets rapportserie 1997:17 R ISSN X ISRN HSV-R 97/17 SE

4 I Innehållsförteckning Universitet och högskolor i Sverige 1995/ Förord... 5 Sammanfattning... 7 Fakta om högskolesektorn 1995/ Grundutbildning Inledning En översiktsbild av sökande, studenter och examina Antalet studenter fortsätter att öka Sökande till högskoleutbildning Högskolenybörjare Registrerade studenter Distansutbildning Höstterminsuppgifter Examina Treårsperioden 1993/ / Utbildningsuppdragen och resultatet Resultat Helårsstudenter och helårsprestationer Kursutbudets utveckling Belysning av några aktuella områden En jämförelse av studenterna höstterminerna 1985 och Studenternas sociala bakgrund Regional rekrytering till högskolan Naturvetenskap och teknik Utbildning och arbetsmarknad Kvalitetsutveckling inom grundutbildningen Examensrättsprövningar Några resultat från utvärderingar av grundutbildning Några resultat av projekt som stöds av grundutbildningsrådet Forskarutbildning Övergångsfrekvens till forskarutbildning Nyantagna till forskarutbildning Aktiva studerande Studiefinansiering Examina Arbetsmarknad Några resultat av utvärdering av forskarutbildning Forskning Inledning...74 Inriktningen av forskningen...74 Finansieringen av forskningen vid universitet och högskolor Vetenskaplig publicering Professurer Professursprövningar Internationella kontakter Utlandsstuderande på grundutbildningsnivå Internationellt utbyte av doktorander Lärare som tjänstgjort utomlands Kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Personalen vid universitet och högskolor.. 93 Antalet årsverken utförda av alla typer av personal Antalet årsverken av lärare och annan undervisande och forskande personal Antalet studenter per lärare Andelen lärare med doktorsexamen Kvinnor och män Ekonomisk översikt Högskolesektorns kostnader Universitetens och högskolornas intäkter och kostnader Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna Verksamhetsutfallet vid universitet och högskolor budgetåret 1995/ Uppdragsverksamhet EU/EG-medel för utbildning och forskning Summary Kvalitetsdeklaration avseende redovisade uppgifter Basfaktatabeller Förteckning över professurer Förteckning över examensrätter Urval av publikationer som beskriver högskoleverksamhet List of terms Definitioner av vissa begrepp

5 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 Universitet och högskolor i Sverige 1995/96 Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser Statlig huvudman Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Högskolan i Luleå* Sveriges lantbruksuniversitet Enskild huvudman Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping Mindre och medelstora högskolor Statlig huvudman Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Karlstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan i Växjö Högskolan i Örebro Högskoleutbildning på Gotland** Idrottshögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Mitthögskolan Mälardalens högskola Södertörns högskola (org. komm.)** Enskild huvudman Ericastiftelsen Gammelkroppa Skogsskola Johannelunds Teologiska institut Stiftelsen Stora Sköndal Teologiska Högskolan i Stockholm Örebro Missionsskola UU LU GU SU UmU LiU KI KTH HLu SLU CTH HHS HJ HB HDa HG/S HH HK HK/R HKs HKr HS HT/U HV HÖ HuG IH LHS MH MdH SötH ES GSs JTI SSS THS ÖMS * Från den 1 januari 1997 Luleå tekniska universitet. ** Utbildningen anordnas av andra universitet och högskolor på uppdrag av Högskoleutbildningen på Gotland resp. Organisationskommittén för Södertörns högskola. Konstnärliga högskolor Statlig huvudman Danshögskolan Dramatiska institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm Kommunal huvudman Ingesunds Musikhögskola Enskild huvudman Stockholms Musikpedagogiska Institut Vårdhögskolor*** Kommunal huvudman Blekinge internationella hälsohögskola Bohusläns vårdhögskola Hälsohögskolan i Jönköping Hälsohögskolan i Stockholm Hälsohögskolan i Umeå Hälsohögskolan i Värmland Hälsouniversitetet i Linköping*** Kalmar läns vårdhögskola Skaraborgs vårdhögskola Vårdhögskolan Boden Vårdhögskolan i Borås Vårdhögskolan Falun Vårdhögskolan Gävle Vårdhögskolan i Göteborg Vårdhögskolan Kristianstad Vårdhögskolan Lund/Helsingborg Vårdhögskolan i Malmö Vårdhögskolan i Uppsala Vårdhögskolan i Vänersborg Vårdhögskolan i Växjö Enskild huvudman Ersta Högskola Röda korsets sjuksköterskeskola Sophiahemmets sjuksköterskeskola DH DI KF KH KMH OH TH IMH SMI BIH BV HHJ HIS HUM HHV HU KVH SV VBD VHB VF VG VGÖ LHK VLH VHM VHU VV VHV EH RKS SHS *** Från och med den 1 juli 1995 ingår Vårdhögskolorna i Eskilstuna och i Västerås i Mälardalens högskola, Vårdhögskolan i Halland i Högskolan i Halmstad, Vårdhögskolorna i Sundsvall/Örnsköldsvik och i Östersund i Mitthögskolan samt Vårdhögskolan i Örebro i Högskolan i Örebro. Från och med den 1 januari 1996 ingår Hälsouniversitetet i Linköping i Linköpings universitet. 4

6 F Förord Högskoleverkets årsrapport syftar till att ge en samlad, översiktlig bild av högskoleverksamheten i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende. Årsrapporten är också en vägvisare till andra publikationer där aktuella frågeställningar belyses mer detaljerat. Källhänvisningarna och publikationsförteckningen har därför utökats. Sedan 1993 har universitet och högskolor ökade befogenheter att själva besluta om sin verksamhet. Lärosätena har samtidigt ökat ansvar för att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och med hög kvalitet. Den ökade autonomin ställer skärpta krav på att lärosätena själva följer upp och utvärderar sin egen verksamhet och att resultaten redovisas till regering och riksdag. Landskapsarkitektlinjen Uppsala Sveriges lantbruksuniversitet 5

7 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 Årsrapporten omfattar lärosäten med såväl statlig som kommunal och enskild huvudman. Den speglar utvecklingen inom högskolesektorn till och med budgetåret 1995/96 (18 månader) med tyngdpunkt på perioden 1993/ /96. Även räkenskapsåret 1995/96 omfattar 18 månader vilket begränsar möjligheterna att jämföra ekonomidata med tidigare budgetår. För att inte bryta tidsserierna redovisas bl.a. studerandedata för läsåret 1995/96. Uppgifter om sökande, nybörjare och registrerade höstterminen 1996 ingår, vilket medför att årsrapportens aktualitet väsentligt förbättrats. Underlaget till analyserna och redovisningen i årsrapporten kommer från flera källor. De statliga universiteten och högskolorna ger i sin årsredovisning bl.a. en resultatredovisning och en ekonomisk redovisning. De kommunala och enskilda lärosätena lämnar i huvudsak motsvarande uppgifter. En annan källa är statistik som på Högskoleverkets uppdrag produceras av Statistiska Centralbyrån. Underlag hämtas även från utredningar och rapporter t.ex. avseende kvalitetsarbete och utvärderingar. Förutom denna huvudrapport publiceras en tabellbilaga med mer detaljerade uppgifter. Denna finns även tillgänglig på diskett. En fickversion på svenska samt en förkortad version på engelska ges också ut. I Högskoleverkets databas för nationell uppföljning, NU-databasen, finns kvantitativa uppgifter om verksamheten inom högskolesektorn för perioden 1993/ /96. Fullt utbyggd kommer databasen att innehålla uppgifter för fem år. NU-databasen finns på Internet och kan även erhållas som fristående version på CD-ROM. Liksom tidigare återfinns i årsrapporten basinformation om bl.a. studenter, personal och ekonomi. Dessutom belyses särskilt vissa aktuella frågor som t.ex. de högskolestuderandes sociala bakgrund samt den regionala rekryteringen till högre studier. Sammanfattande redovisningar av olika kvalitativa aspekter inom högskoleområdet har fått ökat utrymme i årets rapport. Förutom kvalitetsarbete vid universitet och högskolor och resultat av genomförda utvärderingar och pedagogiska utvecklingsprojekt redovisas även Högskoleverkets examensrättsprövningar och prövningar av rätten att få inrätta professurer. Agneta Bladh generaldirektör Ann Fritzell avdelningschef 6

8 S Till läsaren I årsrapporten används många begrepp och storheter som kan behöva förklaras. På sid 144 finns därför en förteckning över vissa använda begrepp och hur dessa definieras. Sammanfattning Högskolesektorn Under budgetåret 1995/96 fanns det totalt ett sjuttiotal universitet och högskolor med statlig, kommunal eller enskild huvudman. Den statliga delen av högskolesektorn bestod av 10 universitet och högskolor med fasta forskningsresurser, 7 konstnärliga högskolor i Stockholm samt 16 mindre och medelstora högskolor inklusive Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm. Dessutom anordnades statlig högskoleutbildning på uppdrag av Högskoleutbildningen på Gotland och Organisationskommittén för Södertörns högskola. Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt Handelshögskolan i Stockholm har enskild huvudman. Vidare fanns 1995/96 19 landstingskommunala samt 3 enskilda vårdhögskolor. Hälsouniversitetet i Linköping och 6 vårdhögskolor har under budgetåret 1995/96 inordnats i statliga lärosäten. Från och med 1 juli 1995 har Gammelkroppa Skogsskola erhållit examensrättigheter. Härtill kommer 7 mindre högskolor med enskild huvudman. Fig 1. 7

9 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 Grundutbildningen Allt fler studerar eller önskar studera vid universitet och högskolor. Under läsåret 1995/96 fortsatte den kraftiga ökningen av antalet studenter i grundläggande högskoleutbildning som har pågått sedan början av 1990-talet. Såväl antalet sökande som antalet nybörjare och registrerade uppvisar en ökning jämfört med föregående läsår. Inför höstterminen 1996 var det personer som inte tidigare studerat i högskolan som sökte en utbildningsplats, vilket innebär en ökning med drygt personer jämfört med höstterminen Antalet högskolenybörjare, dvs. personer som inte tidigare studerat i högskolan, ökade jämfört med läsåret 1994/95. Under läsåret 1995/96 var antalet högskolenybörjare vilket är en ökning med närmare 6 procent från föregående läsår. Detta innebär en återgång till den tidigare ökningstakten för högskolenybörjare under talet efter en nedgång 1994/95. Höstterminen 1996 var antalet högskolenybörjare i stort sett lika många som höstterminen Läsåret 1995/96 studerade nära personer vid universitet och högskolor. Det är en ökning med 6 procent jämfört med läsåret 1994/95. Andelen kvinnor var 57 procent, en nivå som i stort sett varit konstant sedan början av 1980-talet. Andelen studenter under 25 år har under 1990-talet ökat från 46 procent för att läsåret 1994/95 uppgå till 50 procent. Ökningen har inte fortsatt under 1995/96 utan i stället planat ut på femtioprocentsnivån. Studenterna under 21 år har minskat sin andel samtidigt som studenter i åldrarna år har ökat. Antalet examina från grundläggande högskoleutbildning nådde en toppnotering 1994/95 på examina. Läsåret 1995/96 minskade antalet examina kraftigt till Nedgången beror till stor del på minskad examination av fritidspedagoger och förskollärare i samband med att dessa utbildningar förlängdes och ersattes av barnoch ungdomspedagogisk examen. Den minskade examinationen ligger i linje med statsmakternas intentioner beträffande dessa utbildningar. Andelen examina från utbildningar omfattande tre år eller däröver har ökat under hela 1990-talet. Läsåret 1990/91 var denna andel 43 procent för att läsåret 1995/96 ha stigit till nästan 85 procent. Utbildningskapaciteten inom grundutbildningen har ökat med cirka 85 procent under den senaste tioårsperioden. Det totala antalet helårsstudenter läsåret 1995/96 var drygt vilket är en ökning med 7 procent jämfört med läsåret 1994/95. Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser hade läsåret 1995/96 65 procent av den totala utbildningskapaciteten inom grundutbildningen medan 8

10 sammanfattning de mindre och medelstora högskolorna svarade för 27 procent. De konstnärliga högskolorna hade 1 procent och vårdhögskolorna 7 procent. De mindre och medelstora högskolorna ökade därmed sin andel med 2 procentenheter jämfört med läsåret 1994/95 medan vårdhögskolorna minskade sin med 2 procentenheter. Denna förändring beror delvis på att vissa vårdhögskolor överförts till mindre och medelstora högskolor. Utbildningsuppdragen till universitet och högskolor Varje lärosäte erhöll för treårsperioden 1993/ /96 ett utbildningsuppdrag som beslutades av riksdagen. Uppdragen avsåg bl.a. krav på ett minsta antal av vissa examina. Vidare fastställdes ramar för utbildningsutbudets inriktning uttryckt som det högsta antalet helårsprestationer inom respektive utbildningsområde eller grupp av utbildningsområden som kan ge ersättning under treårsperioden. För varje budgetår fastlades den högsta samlade ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer ett s.k. takbelopp. Flertalet lärosäten fick också särskilda åtaganden specificerade i sina utbildningsuppdrag. Beträffande kravet på minsta antalet examina kan konstateras att så gott som samtliga lärosäten redovisar fler examina om minst 120 poäng än vad som angivits i uppdragen. Störst skillnad mellan uppdragen och redovisat antal examina gäller grundskollärarexamina med inriktning mot undervisning i årskurserna 4 9 där redovisat antal examina totalt endast uppgår till hälften av uppdragens minimiantal. Även antalet gymnasielärarexamina underskrider kraftigt uppdragens krav. Flera lärosäten har i årsredovisningarna påpekat att kraven för dessa examina var orealistiskt högt ställda. Antalet läkaroch tandläkarexamina motsvarar ungefär de ställda kraven. Det totala antalet avlagda civilingenjörsexamina under treårsperioden var något fler än uppdragens minimiantal. Flertalet lärosäten redovisade per den 30 juni 1996 helårsprestationer för vilka de inte kunnat få ersättning och som alltså ej rymts inom de ramar som statsmakterna fastställt dels för utbildningsutbudets inriktning och dels i form av takbelopp. Det sammanlagda värdet av icke ersatta helårsprestationer var vid nämnda tidpunkt drygt en miljard kronor. Detta belopp motsvarar cirka studenter inom det samhällsvetenskapliga området. Universiteten och högskolorna har alltså under treårsperioden 1993/ /96, helt i enlighet med gällande regler, givit plats åt betydligt fler studenter än vad de fått ersättning för. Huvudorsaker till de överintag som gjorts har dels varit osäkerheten inför det nya resurstilldelningssystemet, dels arbetsmarknadsläget som medfört att lärosätena velat ge tillträde till fler 9

11 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 ungdomar än vad takbeloppen medgivit. Överintagen har i många fall inneburit stora undervisningsgrupper och överbelastning på lärare och lokaler. Under treårsperioden har de flesta universitet och högskolor haft ett antal särskilda åtaganden utöver det ordinarie uppdraget. De särskilda åtagandena som har gällt flertalet lärosäten har varit teknisktnaturvetenskapligt basår, sommarkurser, s.k. NT-utbildning, ettåriga språkutbildningar, aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning samt en tillfällig utökning av kurser i humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Beträffande basåret har lärosätena redovisat sammanlagt cirka helårsstudenter under treårsperioden, vilket var 800 färre än uppdragen. Redovisningen av de särskilda åtagandena vad gäller NT-utbildning och aspirantutbildning visar att lärosätena sammantaget inte nått upp till den volym som angivits i utbildningsuppdragen. Sommarkurserna har under treårsperioden omfattat helårsstudenter. Utöver de ramar som utbildningsuppdragen utgör har statsmakterna givit uttryck för en önskad utveckling vad gäller vissa utbildningar. En uppföljning av antalet nybörjare på de berörda utbildningarna visar att utvecklingen under treårsperioden väl överensstämmer med statsmakternas intentioner. Således har antalet nybörjare ökat på civilingenjörsprogrammen, på grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4 9 och på gymnasielärarprogrammen. Antalet nybörjare har däremot minskat på barn- och ungdomspedagogisk utbildning samt på läkar- och tandläkarutbildningen. Studenterna en jämförelse av de studerande höstterminerna 1985 och 1995 Under perioden 1985 till 1995 ökade antalet studenter i Sverige med cirka 55 procent. Större delen av ökningen skedde under 1990-talet. Under denna period har andelen av befolkningen i olika åldrar som är högskolestuderande förändrats avsevärt. År 1985 var andelen för någon åldersklass som högst cirka 12 procent. Detta gällde för både män och kvinnor. Maximum inträffade i åldersklassen 22 år för kvinnorna och 23 år för männen. År 1995 hade motsvarande värden ökat till över 25 procent för kvinnorna och nära 20 procent för männen. Den största relativa ökningen har skett i åldersklasserna mellan 19 och 24 år. Det ökade antalet studieplatser har resulterat i att en större andel av personer upp till trettioårsåldern kan bedriva högskolestudier. Det har också resulterat i att andelen kvinnor över 30 år som studerar vid universitet och högskolor har ökat. Däremot är andelen män över 30 år som läser på högskolenivå oförändrad i detta tioårsperspektiv. Idrottshögskolan Stockholm 10

12 sammanfattning Studenternas sociala bakgrund För att mäta studenternas sociala bakgrund har hemmets utbildningsnivå använts. Tidigare analyser har baserats på klassificering av föräldrar enligt den socio-ekonomiska indelningen som är kopplad till individers yrkesverksamhet. Vid en jämförelse av hur stor andel av årskullarna födda 1968 och 1973 som påbörjat högskolestudier före 22 års ålder kan konstateras att expansionen av högskolan medfört en ökad rekrytering av studenter från samtliga sociala bakgrundsgrupper. Oavsett hemmets utbildningsnivå har andelen som påbörjat högskolestudier ökat mellan ovannämnda årskullar. Vidare kan konstateras att ju högre hemmets utbildningsnivå är desto större andel av årskullarna påbörjar högskolestudier. Från hem där någon av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning omfattande tre år eller mer började 50 procent av årskullen född 1968 och 63 procent av årskullen född 1973 en högskoleutbildning före 22 års ålder. Motsvarande andelar för ungdomar från hem med förgymnasial utbildning var 9 procent för årskullen född 1968 och 16 procent för årskullen född Regional rekrytering till universitet och högskolor Andelen högskolenybörjare per invånare, dvs. promille av befolkningen i respektive län, används som mått på rekryteringstäthet. Läsåret 1995/96 hade Västerbottens län den högsta rekryteringstätheten. Där var nästan 15 promille av befolkningen högskolenybörjare. Sedan följde Norrbottens och Kronobergs län med nästan 14 promille. Lägst rekryteringstäthet hade Östergötlands och Stockholms län samt Göteborgs och Bohuslän. I förhållande till situationen för tio år sedan har rekryteringstätheten ökat i samtliga län, dock olika mycket. Störst har ökningen varit i Gotlands län som nästan fördubblat sin rekryteringstäthet. Stora ökningar har också skett i Norrbottens, Västernorrlands, Kopparbergs och Kronobergs län. Lägst har ökningen varit i de tre storstadslänen samt Östergötlands och Kristianstads län. Naturvetenskap och teknik Utbildningar inom naturvetenskap och teknik har i Sverige, liksom i andra länder, länge varit av stort politiskt och allmänt intresse. Många åtgärder vidtas för att öka antalet studerande inom dessa utbildningar. Antalet studerande inom naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar har ökat kraftigt både under 1980-talet och 1990-talet. T.ex. har antalet nybörjare i civilingenjörsutbildning fördubblats från 11

13 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 knappt läsåret 1980/81 till nära läsåret 1995/96. Nybörjarna till högskoleingenjörsutbildningen (2 3 år) har under motsvarande period ökat från ett par hundra till nära Samtidigt har den fyraåriga tekniska linjen i gymnasieskolan upphört. För att öka rekryteringen av studerande till teknik och naturvetenskap har ett basår införts som skall ge nödvändiga förkunskaper för studierna. Basåret finns både inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och inom högskolan. Läsåret 1995/96 fanns det basårsplatser och läsåret 1996/97 finns platser inom komvux. Inom högskolan fanns det platser läsåret 1995/96 och nära höstterminen Mellan 60 och 70 procent av dem som varit registrerade på basåret i högskolan återfinns på en naturvetenskaplig eller teknisk högskoleutbildning året därpå. Bland dem som klarade av basåret i tid med godkänt resultat studerade nära 80 procent naturvetenskap eller teknik höstterminen därpå. Statsmakterna beslutade år 1995 att platser inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningsprogram med särskilt vuxenstudiestöd skulle inrättas. Platserna skulle fördelas på tre år (NT-SVUX). Efter två av tre antagningsomgångar (1995 och 1996) finns cirka studerande inom NT-SVUX. Skolverket och Högskoleverket har ett femårigt regeringsuppdrag med syfte att öka ungdomars intresse för teknisk och naturvetenskaplig utbildning (NOT-projektet). Projektet spänner över hela utbildningsfältet och samverkan sker med berörda intressenter inom skola, högskola, näringsliv och organisationer. En viktig målgrupp är lärarna, inte minst de som arbetar inom grundskola och gymnasieskola. Kvalitetsutveckling inom grundutbildningen Den kraftiga utbyggnaden av högskolans grundutbildning under 1990-talet samt det resultatbaserade resurstilldelningssystemet som infördes den 1 juli 1993 har bidragit till att kvaliteten i grundutbildningen kommit i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. En av Högskoleverkets uppgifter är att föreskriva om rätt för universitet och högskolor med offentlig huvudman att utfärda examina. Verket yttrar sig till regeringen när det gäller examensrätt för enskilda utbildningsanordnare. Under budgetåret 1995/96 har Högskoleverket avslutat 43 examensrättsprövningar varav 26 avsåg lärosäten med offentlig huvudman och 17 avsåg enskilda utbildningsanordnare. Prövningarna för lärosäten med offentlig huvudman gällde framför allt examensrätt för magisterexamen i olika ämnen samt vissa 12

14 sammanfattning yrkesexamina. När det gäller enskilda utbildningsanordnare har prövningarna främst gällt högskoleexamen med olika inriktningar. Universitet och högskolor har under 1995/96 genomfört ett antal utvärderingar av större eller mindre omfattning allt ifrån kursvärderingar till utvärderingar av enstaka utbildningar eller samtliga program. Stockholms universitet omnämner t.ex. i sin årsredovisning ett antal egeninitierade utvärderingar av bl.a. grundutbildningen vid den språkvetenskapliga sektionen och av biologisk grundutbildning. Vidare har arbetsgivare som anställer naturvetare fått ge sin syn på naturvetarnas utbildning och vad de anser om naturvetarnas framtid. Linköpings universitet redovisar exempelvis en större utvärdering av folkhögskollärarprogrammet. Många av lärosätena har också ingått i de nationella utvärderingar som genomförts inom Högskoleverkets ram. Dessa har under perioden omfattat grundskollärarutbildningen och de medellånga vårdutbildningarna. Den tidigare genomförda nationella utvärderingen av grundutbildningen i matematik har följts upp med en redovisning från berörda lärosäten av genomförda åtgärder. Grundutbildningsrådet har till uppgift att stödja insatser för att utveckla grundutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse. I januari 1996 tillfrågades ett fyrtiotal projektledare om arbetet inom projekt som fått stöd av rådet. Svaren vittnar entydigt om att projektstödet möjliggjort förändringar som annars inte kunnat genomföras. De bärande projektidéerna har i många fall medfört ändringar i kursplaner och utbildningens uppläggning och genomförande. Studenterna har genomgående varit positiva. Några projektledare hävdar att inlärningen märkbart förbättrats. Ett program för lärarutbyte har inrättats vilket innebär att ett hundratal svenska universitetslärare per år deltar i verksamheten. Rådet har även regeringens uppdrag att stärka miljöinslagen i högskolans utbildningar samt att genom projektverksamhet främja att fler kvinnor studerar naturvetenskap och teknik. Forskarutbildning Under den senaste tioårsperioden har antalet nyantagna till forskarutbildning ökat med 38 procent. Läsåret 1995/96 antogs personer till forskarutbildning. Andelen kvinnor bland de nyantagna har under de senaste tioårsperioden ökat från 31 till 40 procent. Läsåret 1995/96 fanns det nära aktiva forskarstuderande (aktivitetsgrad över tio procent). De aktiva forskarstuderandena finansierade sina studier på olika sätt. Närmare 8 procent hade utbildningsbidrag och 38 procent innehade 13

15 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 en doktorandtjänst. Cirka 40 procent hade någon annan form av finansiering såsom stipendier, universitetstjänst eller förvärvsarbete med forskningsanknytning. Det finns även doktorander som finansierar sina studier via studiemedelssystemet. Inom medicinsk fakultet finansierade närmare hälften av doktoranderna med klinisk inriktning sina studier genom förvärvsarbete, företrädesvis läkartjänst. Antalet doktorsexamina har under den senaste tioårsperioden ökat med närmare 70 procent. Läsåret 1995/96 avlades drygt doktorsexamina och 825 licentiatexamina. Andelen kvinnor bland dem som avlade doktorsexamen var 32 procent vilket är en procentenhet lägre än föregående år. Forskning Högskolesektorn svarar för cirka en fjärdedel av de resurser som går till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) i Sverige. Tre fjärdedelar utförs inom företagssektorn och den offentliga sektorn utanför universitet och högskolor. Enligt lärosätenas årsredovisningar utfördes under läsåret 1995/96 omkring FoU-årsverken vid universitet och högskolor, vilket är en marginell minskning i förhållande till 1994/95. Den helt dominerande delen, FoU-årsverken, utfördes vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Vid de mindre och medelstora högskolorna utfördes knappt 500 årsverken och vid vårdhögskolor och konstnärliga högskolor resterande del. Vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser gjordes de flesta årsverkena vid medicinska och tekniska fakulteter, medan den övervägande delen av FoU-verksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna avsåg det samhällsvetenskapliga området. Svenska forskare har under 1990-talet publicerat fler vetenskapliga artiklar för varje år. Sverige hävdar sig väl om man använder publicerade vetenskapliga artiklar som mått på forskningsaktivitet. Om antalet artiklar relateras till folkmängden kommer Sverige på andra plats efter Schweiz vid en jämförelse av OECD-länder. Samförfattarskap över nationsgränserna har ökat markant liksom samförfattande av vetenskapliga artiklar mellan forskare i Sverige. Läsåret 1995/96 fanns det professurer vid universitet och högskolor. Under treårsperioden 1993/ /96 har antalet professurer ökat med 158 eller med 7,5 procent. Ökningen har varit störst inom samhällsvetenskaplig fakultet som ökat antalet professurer med nära 25 procent. Vid den filosofiska fakulteten vid Linköpings universitetet mer än fördubblades antalet professurer under treårsperioden från 5 professurer till 11 professurer 1995/96. 14

16 sammanfattning Högskoleverket har givit rätt åt nio mindre och medelstora högskolor att få inrätta sammanlagt 51 professurer. Av dessa var 22 professurer inom områdena naturvetenskap/teknik/data medan 18 var inom det samhällsvetenskapliga området och 10 inom det humanistiska. En professur avsåg det idrottsliga området. Internationella kontakter I universitetens och högskolornas verksamhet förekommer många slag av internationella kontakter. Forskningen är ofta internationell till sin karaktär och utländska studenter, forskare och lärare är ett vanligt inslag i den högre utbildningen. Ett stort antal svenska studenter, forskare och lärare är varje år verksamma i något annat land. Internationalisering av verksamheten ses som en viktig kvalitetsfaktor. Läsåret 1995/96 studerade uppskattningsvis svenska studenter vid en utländsk högskola under en längre eller kortare period. Av dessa studerade nästan på egen hand medan cirka deltog i utbytesprogram av något slag. EU-programmet Erasmus hade nära utresande svenska studenter läsåret 1995/96. Antalet utländska studenter/gäststudenter som redovisats i lärosätenas årsredovisningar uppgick till drygt vilket är en underskattning eftersom flera lärosäten inte kunnat redovisa sina utländska studenter. Högskolan för design och konsthantverk Göteborgs universitet Kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Statsmakterna följer upp lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling på flera olika sätt. En uppgift för Högskoleverket i detta sammanhang är att bedöma kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor. Bedömningarna avser samtliga lärosäten. I en första omgång genomförs bedömningarna under treårsperioden De viktigaste momenten är en självvärdering från högskolan, ett platsbesök av en grupp externa bedömare samt ett återföringsmöte med utgångspunkt i gruppens rapport. Under budgetåret 1995/96 har kvalitetsarbetet vid fem lärosäten bedömts. Därutöver har en stor del av bedömningsprocessen genomförts för ytterligare sju högskolor. De första bedömningarna visar att kvalitetsarbetet har olika inriktning och utformning vid de utvärderade lärosätena, men också att man kommit olika långt. I de flesta fall befinner det sig i sin linda. Många lovvärda ansträngningar görs, men en tydlig systematik saknas ofta. Genomgången av samtliga universitets och högskolors årsredovisningar visar dock på en generell intensifiering av arbetet med och diskussionerna kring frågorna om kvalitetsutveckling under 15

17 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 budgetåret. Några av lärosätena redogör också i sina årsredovisningar för påbörjade eller planerade åtgärder som en följd av Högskoleverkets bedömningar. Många vittnar även om ett tydligt ökat intresse och engagemang bland personalen för dessa frågor. Personalen vid universitet och högskolor Under läsåret 1995/96 utfördes sammanlagt årsverken av all personal vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor i Sverige. Andelen kvinnor var 47 procent årsverken avsåg lärare inklusive gäst- och timlärare och annan undervisande och forskande personal. Andelen kvinnor var här 34 procent. Innehavare av doktorandtjänster utförde årsverken varav 35 procent av kvinnor. Vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser utfördes 82 procent av samtliga årsverken och vid de mindre och medelstora högskolorna 12 procent. De konstnärliga högskolorna svarade för 1 procent och vårdhögskolorna för 5 procent. Mellan läsåren 1993/94 och 1995/96 ökade det totala antalet årsverken för all personal med totalt 8 procent. Universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser ökade sin personal med 7 procent medan de mindre och medelstora högskolorna uppvisade en kraftig ökning med 27 procent. Denna ökning förklaras delvis av att vissa vårdhögskolor inordnats i mindre och medelstora högskolor. Även utan detta tillskott har de mindre och medelstora högskolorna expanderat och ökat sin personal med 19 procent. Gruppen vårdhögskolor har som en följd av organisationsförändringen minskat sin personal med 16 procent mellan 1993/94 och 1995/96. Antalet helårsstudenter per årsverken av samtliga lärarkategorier inklusive gäst-och timlärare och annan undervisande och forskande personal skiljer sig avsevärt mellan olika typer av lärosäten. De mindre och medelstora högskolorna har som grupp nästan dubbelt så många helårsstudenter per årsverken av samtliga lärare som universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser (19 respektive 10 läsåret 1995/96). Om man i stället relaterar antalet helårsstudenter till antalet lektorer och adjunkter, vars huvudsakliga arbetstid skall ägnas åt undervisning, blir bilden helt annorlunda. I detta fall blir kvoten 20 för gruppen universitet och högskolor med fasta forskningsresurser och 22 för gruppen mindre och medelstora högskolor. Det finns dock stora skillnader mellan olika lärosäten och ovannämnda siffror speglar enbart genomsnittsvärden per grupp av lärosäten. Av gruppen professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter utfördes 51 procent av årsverkena av personer med doktorsexamen under läsåret 1995/96. Vid universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser var denna andel 65 procent, vid de mindre och Idrottshögskolan Stockholm 16

18 sammanfattning medelstora högskolorna 24 procent, vid de konstnärliga högskolorna 1 procent och vid vårdhögskolorna 8 procent. Jämfört med läsåret 1994/95 har andelen ökat med 3 procentenheter vid de mindre och medelstora högskolorna medan universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser uppvisar en marginell minskning. Under läsåret 1995/96 utfördes 47 procent av det totala antalet årsverken vid universitet och högskolor av kvinnor och 53 procent av män. Kvinnorna dominerar i gruppen administrativ personal och bibliotekspersonal. Bland samtliga lärare och innehavare av doktorandtjänster utfördes drygt en tredjedel av årsverkena av kvinnor och knappt två tredjedelar av män. Under tioårsperioden 1986/87 till 1995/96 har andelen kvinnor bland professorerna ökat från 5 till 8 procent och bland lektorerna från 17 till 22 procent. Ekonomi De totala kostnaderna för högskolesektorn för det förlängda budgetåret 1995/96 (18 månader) kan uppskattas till 51,5 miljarder kronor. För kalenderåret 1996 kan motsvarande kostnader uppskattas till 34,7 miljarder kronor. Då har inräknats kostnader för utbildning och forskning/forskarutbildning vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor, kostnader vid centrala myndigheter samt studiestöd till högskolestuderande. Som jämförelse var kostnaderna för hela utbildningsväsendet i Sverige 122 miljarder kronor år Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser svarade för 82 procent av lärosätenas kostnader. De mindre och medelstora högskolorna svarade för 13 procent, de konstnärliga högskolorna för 1 procent och vårdhögskolorna för 4 procent. I jämförelse med budgetåret 1994/95 innebär detta att de mindre och medelstora högskolorna ökade sin andel med 2 procentenheter medan universitet och högskolor med fasta forskningsresurser och även vårdhögskolorna minskade sin andel med vardera 1 procentenhet. Under budgetåren 1993/94 och 1994/95 har lärosätena redovisat stora positiva kapitalförändringar. De kapitalförändringar som nu redovisas för kalenderåret 1996 tyder på ett betydligt mindre ekonomiskt handlingsutrymme speciellt för de mindre och medelstora statliga högskolorna. Uppdragsverksamheten vid universitet och högskolor fortsätter att öka. De flesta universitet och högskolor med fasta forskningsresurser redovisar intäkter från uppdragsverksamhet på cirka 4 procent av de totala intäkterna. Vid de mindre och medelstora högskolorna var motsvarande andel omkring 8 procent. 17

19 årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 FFakta om högskolesektorn 1995/96 Studenter och lärare läsåret förändring andel kvinnor andel män 1995/96 från 1994/ / /96 Antal högskolenybörjare % 56 % 44 % Antal registrerade studenter i grundutbildning % 57 % 43 % Antal examina i grundutbildningen % 58 % 42 % Antal nyantagna till forskarutbildning % 40 % 60 % Antal aktiva studerande i forskarutbildning ,5 % 38 % 62 % Antal avlagda doktorsexamina % 32 % 68 % Antal avlagda licentiatexamina % 30 % 70 % Antal helårsstudenter totalt % 55 % 45 % varav vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser % 51 % 49 % mindre och medelstora högskolor % 57 % 43 % konstnärliga högskolor % 58 % 42 % vårdhögskolor % 88 % 12 % Antal helårsprestationer totalt % 57 % 43 % varav vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser % 53 % 47 % mindre och medelstora högskolor % 60 % 40 % konstnärliga högskolor % 57 % 43 % vårdhögskolor % 88 % 12 % Årsverken av all personal vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor % 47 % 53 % varav av all undervisande och forskande personal % 34 % 66 % Antal årsverken av professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter % 35 % 65 % Andel årsverken av professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter med doktorsexamen 51 % 0 % 21 % 79 % varav vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser 65 % -1 % mindre och medelstora högskolor 24 % +3 % konstnärliga högskolor 1 % 0 % vårdhögskolor 8 % -1 % Kostnader (miljoner kronor) Kalenderåret 1996 Högskolesektorns totala kostnader varav statliga universitet och högskolor (netto) vårdhögskolor enskilda utbildningsanordnare studiestöd m.m. till högskolestuderande myndigheter m.m. 200 Verksamhetens kostnader vid statliga universitet och högskolor (netto) varav vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser mindre och medelstora högskolor konstnärliga högskolor

20 Inledning GGrundutbildning I detta kapitel ges först en översiktsbild av intresset för högskolestudier och inflödet av nya studerande till högre utbildning. Detta beskrivs genom en analys av sökande till och nybörjare i högskoleutbildning. Utvecklingen av antalet högskolestuderande under en tioårsperiod redovisas liksom antalet examina. Därefter följer en redovisning av statsmakternas ramar och villkor för treårsperioden 1993/ /96 och en uppföljning av grundutbildningens utveckling och omfattning ställt i relation till de givna utbildningsuppdragen för treårsperioden. I avsnittet som följer ges en bild av den heterogena grupp som högskolestuderande utgör och av olika sätt på vilket högskolesystemet utnyttjas av olika studerandekategorier. Vissa aspekter som rör rekryteringen till högre utbildning beskrivs genom en analys av de studerandes sociala bakgrund och den regionala rekryteringen till högskolestudier. Området teknik och naturvetenskap uppmärksammas särskilt. Arbetsmarknaden för högskoleutbildade belyses. Vissa kvalitativa aspekter inom grundutbildningen tas upp genom en redovisning av examensrättsprövningar och några resultat från genomförda utvärderingar och pedagogiska utvecklingsprojekt. En översiktsbild av sökande, studenter och examina Antalet studenter fortsätter att öka Under läsåret 1995/96 fortsatte den kraftiga ökning av studenter inom grundläggande högskoleutbildning som har pågått sedan läsåret 1990/91. Totalt fanns under läsåret 1995/ registrerade studenter i universitetens och högskolornas grundutbildningar, vilket är en ökning med sex procent i förhållande till föregående läsår. Se fig 2. (För definition av registrerade studenter, högskolenybörjare etc. se sid 144. En detaljerad redovisning av nybörjare, registrerade och examina ges i statistiskt meddelande U20 SM 9701). Ökningen av antalet studenter kan sägas bero på tre samverkande faktorer. För det första har antalet högskolenybörjare ökat, dvs. personer som inte tidigare studerat i högskolan. Bortsett från läsåret 19

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Högre utbildning Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Åh, jag ville att hela dagarna skulle vara en enda lång historielektion. Roland, 65 år Spanska? Usch Ted, 12 år Matematik! Här fanns ett facit

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(24) Avdelning 2014-06-23 2014/4 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uka.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); SFS 2012:967 Utkom från trycket den 21 december 2012 utfärdad den 20 december 2012. Regeringen föreskriver att 1 kap.

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: nuläge och utmaningar

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: nuläge och utmaningar Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: nuläge och utmaningar 1 Rapporten är framtagen av Mälardalsrådet Text: Tom Petersson, Regionplanekontoret och Göran Reitberger, Reginova AB Andra utgåvan

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 UF 20 SM 1401 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 I korta drag

Läs mer

Universitet och högskolor i Stockholms län nuläge och trender RAPPORT 9:2007

Universitet och högskolor i Stockholms län nuläge och trender RAPPORT 9:2007 Universitet och högskolor i Stockholms län nuläge och trender RAPPORT 9:2007 Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafikplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 STATISTISK ANALYS Marie Kahlroth Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2008-06-17, Analys nr 2008/8 Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 Universitetens

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 UF 20 SM 1501 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 I korta drag

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-04-21 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 UF 20 SM 1202 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2010/11 I korta

Läs mer

Universitet&högskolor

Universitet&högskolor Universitet&högskolor Högskoleverkets årsrapport 2002 Redaktör Stig Forneng Översikt Stig Forneng Grundutbildning Stig Forneng, Lars Brandell, Ingeborg Landgren, Torbjörn Lindqvist, Alexander Rohdin Forskarutbildning

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12 213-1-31 1(13) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för statistik om utbildning och arbete i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 26/7-211/12

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); utfärdad den 14 november 2013. SFS 2013:872 Utkom från trycket den 26 november 2013 Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Universitet och högskolor

Universitet och högskolor Universitet och högskolor Årsrapport 2013 Rapport 2013:2 www.uk-ambetet.se/rapporter Universitet och högskolor Årsrapport 2013 Universitet & högskolor Årsrapport 2013 Utgiven av Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler Tillträdesregler för högskoleutbildningar Om du vill börja läsa en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper för att kunna antas. Detta kallas för behörighet.

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1 Anslag 1.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1 Anslag 1.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Riksdagen har beslutat om och anslaget 2:54 för budgetåret 2010. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2010 för nedan

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557 Sid 1 (7) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006-10-16 Rektors stab Lars Rydberg Sammanfattning av budgetpropositionen för 2007 1. Grundutbildningen 1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007

Läs mer

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Osbecksgymnasiet NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Matsedel v 23 Må: Lovdag Ti: Tonfisksallad, sås, ris On: Kökets special To: Korv m bröd Fr: Lovdag Kalendariet Måndag 6/6 Nationaldag, ledig dag. Torsdag 9/6

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning STATISTISK ANALYS 1(12) Avdelning /löpnummer 2014-02-18/2 Analysavdelningen Handläggare Carin Callerholm 08-563 085 13 carin.callerholm@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statens budget för 016 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning...

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer