Årsrapport. Årsrapport 1998 FÖR UNIVERSITET & HÖGSKOLOR 1998 KORTVERSION

Transkript

1 Årsrapport Årsrapport 1998 FÖR UNIVERSITET & HÖGSKOLOR 1998 KORTVERSION

2 ÅRSRAPPORT FÖR UNIVERSITET & HÖGSKOLOR 1998 REDAKTÖRER KORTVERSION Jan-Åke Engström och Vaike Pielbusch GRAFISK FORM & FIGURER Nilsson Design AB & Högskoleverkets informationsavdelning OMSLAGSFOTO Stockholms universitetsbibliotek är den centrala punkten i universitetets verksamhet i Frescati, mitt i Nationalstadsparken. Stockholms universitet. Foto: Per Bergström. TRYCK Fälth & Hässler AB, Värnamo 1999 Högskoleverkets rapportserie 1999:13 R ISSN X ISRN HSV-R--99/13--SE 2

3 Förord Denna kortversion är en sammanfattning av Årsrapport för universitet & högskolor Målsättningen med kortversionen är att kunna erbjuda en snabb översikt av verksamheten inom högskolesektorn budgetåret Vissa uppgifter relateras även till läsåret 1997/98. Mer detaljerad information och statistik finns tillgänglig i årsrapporten med till-hörande tabellbilaga samt i Högskoleverkets uppföljningsdatabas: NU-databasen som finns tillgänglig via Internet ( Dessutom finns en kortversion på engelska. Samtliga publikationer kan beställas från Högskoleverket, Uppföljnings- och utredningsavdelningen. Tel: Fax: Internet: 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Högskolesektorn...5 UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR I SVERIGE FAKTA OM HÖGSKOLESEKTORN...8 Grundutbildning...10 SÖKANDE OCH NYBÖRJARE...10 REGISTRERADE...12 EXAMINERADE...12 HELÅRSSTUDENTER...17 ANTALSUPPGIFTER, STUDERANDE...20 Forskarutbildning...24 NYANTAGNA...24 STUDIEFINANSIERING...25 EXAMINA...26 ANTALSUPPGIFTER, FORSKARSTUDERANDE...30 Forskning...31 Professurer...34 Personalen vid universitet och högskolor...36 Internationellt utbyte...40 STUDENTER...40 DOKTORANDER...43 LÄRARE...43 Ekonomiska uppgifter

5 Högskolesektorn Budgetåret 1998 fanns det drygt sextio universitet och högskolor med antingen statlig, kommunal eller enskild huvudman. Den statliga delen av högskolesektorn bestod 1998 av 8 universitet samt Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan, 19 högskolor inklusive de båda nyinrättade högskolorna i Malmö och på Gotland, Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm, samt 7 fristående konstnärliga högskolor i Stockholm. Sammanlagt fanns det 36 statliga lärosäten. Landstingskommunalt huvudmannaskap hade 13 vårdhögskolor samt Ingesunds Musikhögskola. Enskild huvudman hade Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping. Dessutom fanns 9 mindre högskolor med rätt att utfärda vissa examina inom högskoleområdet. De senaste åren har flera vårdhögskolor inordnats i statliga universitet och högskolor. Denna utveckling fortsätter och under 1998 inordnades 5 vårdhögskolor i statliga lärosäten. Högskolan på Gotland och Malmö högskola inrättades formellt den 1 juli Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro benämns universitet från och med den 1 januari

6 UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR I SVERIGE 1998 Lärosäten med rätt att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning Statlig huvudman Uppsala universitet UU Lunds universitet LU Göteborgs universitetn GU Stockholms universitet SU Umeå universitet UmU Linköpings universitet LiU Karolinska institutet KI Kungl. Tekniska högskolan KTH Luleå tekniska universitet LTU Sveriges lantbruksuniversitet SLU Enskild huvudman Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping1 CTH HHS HJ Lärosäten med rätt att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning HÖGSKOLOR Statlig huvudman Högskolan i Borås HB Högskolan Dalarna HDa Högskolan i Gävle HiG Högskolan på Gotland 2 HG Högskolan i Halmstad HH Högskolan i Kalmar 3 HK Högskolan i Karlskrona/Ronneby 4 HK/R Karlstads universitet 5 KAU Högskolan Kristianstad HKr Högskolan i Skövde HS Högskolan i Trollhättan/UddevallaHT/U Växjö universitet 6 VXU Örebro universitet 7 ÖU Idrottshögskolan i Stockholm IH Lärarhögskolan i StockholmL HS Malmö högskola 8 MAH Mitthögskolan MH Mälardalens högskola MdH Södertörns högskola SH Enskild huvudman Ericastiftelsen ES Ersta-Sköndal högskola ESH Gammelkroppa Skogsskola GSs Johannelunds Teologiska högskola JTH Teologiska Högskolan, Stockholm THS Örebro Missionsskola ÖMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLOR Statlig huvudman Danshögskolan DH 6

7 Dramatiska institutet DI Konstfack KF Kungl. Konsthögskolan KKH Kungl. Musikhögskolan i Stockholm KMH Operahögskolan i Stockholm OH Teaterhögskolan i Stockholm TH Kommunal huvudman Ingesunds Musikhögskola IMH Enskild huvudman Stockholms Musikpedagogiska Institut SMI VÅRDHÖGSKOLOR Kommunal huvudman Blekinge internationella hälsohögskola 9 BIH Hälsohögskolan i Jönköping HHJ Hälsohögskolan Väst, Skövde 10 SV Hälsohögskolan Väst i Vänersborg HVV Hälsohögskolan i Värmland1 1 HHV Vårdhögskolan Boden VBD Vårdhögskolan i Borås1 2 VHB Vårdhögskolan Falun1 3 VF Vårdhögskolan Gävle1 4 VG Vårdhögskolan i Göteborg1 5 VGÖ Vårdhögskolan Lund/Helsingborg1 6 VLH Vårdhögskolan i Malmö1 7 VHM Vårdhögskolan i Växjö1 8 VHV Enskild huvudman Röda korsets högskola RKS Sophiahemmets sjuksköterskeskola SHS 1 Examina inom forskarutbildning avser företagsekonomi, handelsrätt, nationalekonomi och statsvetenskap 2 Högskolan på Gotland inrättades formellt den 1 juli Från och med den 1 januari 1999 har Högskolan i Kalmar tilldelats vetenskapsområdet naturvetenskap 4 Från och med den 1 januari 1999 har Högskolan i Karlskrona/Ronneby tilldelats vetenskapsområdet teknik 5 Högskolan i Karlstad benämns från och med den 1 januari 1999 Karlstads universitet 6 Högskolan i Växjö benämns från och med den 1 januari 1999 Växjö universitet 7 Högskolan i Örebro benämns från och med den 1 januari 1999 Örebro universitet 8 Malmö högskola inrättades formellt den 1 juli Inordnades i högskolan i Karlskrona/Ronneby från och med den 1 januari Inordnades i Högskolan i Skövde från och med den 1 januari Inordnades i Karlstads universitet från och med den 1 juli Inordnades i Högskolan i Borås från och med den 1 januari Inordnades i Högskolan Dalarna från och med den 1 januari Inordnades i Högskolan i Gävle från och med den 1 januari Inordnades i Göteborgs universitet från och med den 1 juli Inordnades i Lunds universitet från och med den 1 april Inordnades i Malmö högskola från och med den 1 juli Inordnades i Växjö universitet från och med den 1 oktober

8 FAKTA OM HÖGSKOLESEKTORN LÄSÅRET 1997/98 OCH BUDGETÅRET 1998 Registrerade studenter och examina läsåret 1997/98 (källa: universitets- och högskoleregistret vid SCB) Antal högskolenybörjare Antal registrerade studenter i grundutbildning Antal examina i grundutbildningen Antal nyantagna till forskarutbildning Antal aktiva studerande i forskarutbildning (HT98) Antal avlagda doktorsexamina Antal avlagda licentiatexamina 853 Helårsstudenter och helårsprestationer budgetåret 1998 (källa: lärosätenas årsredovisningar) Antal helårsstudenter totalt (inkl. uppdragsutb.) varav vid lärosäten med rätt att utfärda forskarexamina högskolor (exkl. konst. och vård) konstnärliga högskolor vårdhögskolor Antal helårsprestationer totalt (inkl. uppdragsutb.) varav vid lärosäten med rätt att utfärda forskarexamina högskolor (exkl. konstn. och vård) konstnärliga högskolor

9 vårdhögskolor Personal budgetåret 1998 (källa: lärosätenas årsredovisningar) Årsverken av all personal vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor varav av all undervisande och forskande personal Antal årsverken av professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter Andel årsverken av professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter med doktorsexamen 53 % varav vid lärosäten med rätt att utfärda forskarexamina 64 % högskolor (exkl. konstn. o vård) 30 % konstnärliga högskolor 2 % vårdhögskolor 16 % Kostnader (miljoner kronor, löpande priser) Budgetåret (källa: lärosätenas årsredovisningar) 1998 Högskolesektorns totala kostnader varav vid statliga universitet och högskolor (netto) vårdhögskolor 600 enskilda utbildningsanordnare studiestöd m.m. till högskolestuderande myndigheter m.m. 200 Verksamhetens kostnader vid statliga universitet och högskolor (netto) varav vid lärosäten med rätt att utfärda forskarexamen högskolor (exkl. konstn.)

10 konstnärliga högskolor 400 Grundutbildning Läsåret 1997/98 studerade personer kortare eller längre tid i grundläggande högskoleutbildning i Sverige. Det är en ökning med sedan läsåret innan, men den minsta ökningen från ett år till ett annat under 1990-talet. Samtidigt är det det högsta antalet studerande som varit registrerade något läsår. Hösten 1998 var det fortfarande ett högt sökandetryck till högskoleutbildning även om det var något lättare att komma in jämfört med hösten Andelen sökande som erbjöds en studieplats hösten 1998 var något över 40 procent. SÖKANDE OCH NYBÖRJARE Läsåret 1997/98 minskade antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som inte tidigare bedrivit högskolestudier. Detta förhållande kan synas märkligt eftersom det fortfarande fanns en kö av sökande för att komma in på högskoleutbildning. Men läsåret 1997/98 liksom läsåret 1996/97 måste lärosätenas resurser i ökad utsträckning användas för de studenter som redan påbörjat högskolestudier, vilket medförde att universiteten 10

11 nya studenter nya sökande ht -93 ht -94 ht -95 ht -96 ht -97 ht -98 Fig. 1. Antal nya studenter (högskolenybörjare) och antal nya sökande (ej tidigare i högskolan), höstterminerna och högskolorna inte kunde ta emot nya studenter i samma omfattning som tidigare. Även om det skett en minskning av antalet nya studenter de senaste åren ligger antalet omkring vilket kan jämföras med i början av 1990-talet. Kvinnor och män Fler kvinnor än män söker till högskolan. Ungefär 60 procent av alla sökande är kvinnor. Det är också fler kvinnor än män som påbörjar högskolestudier; omkring 55 procent av alla nya studenter är kvinnor. Gapet mellan kvinnor och män är alltså mindre bland de nya 11

12 studenterna än bland de sökande, vilket betyder att andelen som kommer in av de sökande är lägre bland kvinnor än bland män. REGISTRERADE Höstterminen 1998 fanns det drygt studenter i grundläggande högskoleutbildningen vid de svenska universiteten och högskolorna. Andelen kvinnor var 58 procent vilket är en andel som har varit konstant under de senaste åren. En majoritet av studenterna i grundutbildningen, cirka 70 procent, är under 30 år. Den vanligaste åldern för en student i grundutbildningen är år. Nästan 24 procent av befolkningen i denna ålder är högskolestuderande. Jämfört med höstterminen 1997 hade antalet studenter i grundutbildningen ökat med något mer än en procent. Man kan också konstatera att den snabba ökningen av antalet studenter i grundutbildningen under första hälften av 1990-talet har planat ut under de senaste åren. EXAMINERADE Budgetåret 1998 utfärdades sammanlagt examensbevis vilket var 230 färre än år Ungefär 60 pro- 12

13 Antal HT 1990 Ht 1995 Ht 1997 Ht 1998 Alla åldrar dära v kvinnor därav män år därav kvinnor därav män år därav kvinnor därav män år därav kvinnor därav män år därav kvinnor därav män år därav kvinnor därav män år därav kvinnor därav män Tabell 1. Antal studenter i grundutbildningen Andel av befolkningen i samma ålder (%) Ht 1990 Ht 1995 Ht 1997 Ht ,02 2,25 1,78 9,02 10,54 7,57 12,49 13,53 11,51 6,40 6,23 6,55 2,49 3,14 1,88 1,36 2,12 0,64 0,45 0,69 0,21 2,78 3,10 2,45 15,36 18,23 12,61 20,11 21,76 18,52 8,48 8,46 8,49 3,14 3,94 2,39 1,67 2,51 0,85 0,56 0,87 0,25 2,99 3,38 2,59 14,36 17,72 11,17 22,91 24,77 21,13 9,86 10,24 9,50 3,64 4,62 2,71 1,82 2,79 0,89 0,52 0,82 0,23 3,0 3,46 2,58 14,08 16,91 11,37 23,61 25,70 21,60 10,15 10,83 9,49 3,81 4,93 2,75 1,88 2,90 0,88 0,53 0,80 0,26 cent av examensbevisen utfärdades, liksom föregående år, till kvinnliga studenter. Antalet generella examina ökade medan antalet yrkesexamina minskade något. Antalet äldre examina har helt naturligt fortsatt att minska. 13

14 Antal Kvinnor Män /89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/ Budgetår Fig. 2. Antal utfärdade examensbevis i grundläggande högskoleutbildning 1988/ fördelat på män och kvinnor. Antal Yrkesexamina /89 Äldre examina 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 Generella examina Budgetår Fig. 3. Antal utfärdade yrkesexamina, generella examina och examina enligt 1977 års studieordning.

15 Antal Kandidatexamen Magisterexamen Högskoleexamen /93 93/94 94/95 95/96 Fig. 4. Antal utfärdade högskole-, kandidat- och magisterexamina 1992/ Budgetår Det totala antalet examina i grundutbildningen ökar endast marginellt. Utbyggnaden av antalet studieplatser i högskolan under 1990-talet har ännu inte medfört motsvarande ökning av antalet examina. Under talet har det skett en stor ökning av antalet examina från längre utbildningar, dvs. utbildningar som omfattar 3 år eller längre. I början av 1990-talet var andelen examina från längre utbildningar 45 procent av samtliga examina. Läsåret 1997/98 hade denna andel stigit till 90 procent. Ökningen kan förklaras av att flera utbildningar har förlängts, framför allt inom vård- och undervisningsområdena. Dessutom har den fyraåriga magisterexamen införts

16 Examina inom olika områden Antalet examensbevis inom humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap fortsätter att öka. Antalet examina inom naturvetenskap har ökat med fyra procent sedan Däremot har det skett en minskning med en procent inom teknikområdet. Dock har antalet civilingenjörsexamina och högskoleingenjörsexamina ökat. Minskningen av antalet tekniska examina avser huvudsakligen yrkesteknisk högskoleexamen. Inom medicin och odontologi har antalet examensbevis minskat något vilket huvudsakligen beror på färre läkarexamina. Totalt Kvinnor Män Hum. o Teol Jur. o Sam Undervisning Naturvet Teknik Lant- och skogsbruk Med. o Odont Vård o Omsorg Konstnärligt Övrigt Läsåret 97/98 totalt Tabell 2. Antal examina per programområde i grundutbildningen läsåret 1997/98. 16

17 Färre examinerade från vissa lärarutbildningar Antalet examinerade från grundskollärarutbildningen 1-7, som tidigare under 1990-talet har ökat från år till år, minskade från år 1997 till år Samma mönster gäller för den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen där antalet examinerade minskade från till På grundskollärarutbildningen 4-9 har antalet examinerade ökat sakta år från år. Totalt utfärdades examensbevis år 1998 vilket var 30 fler än år Antalet nya studenter på grundskollärarutbildningen 1-7 har under en femårsperiod minskat med 38 procent och på barn- och ungdomspedagogutbildningen med 40 procent. HELÅRSSTUDENTER Helårsstudenter är det volymmått som bäst beskriver högskolornas samlade utbildningskapacitet. En helårsstudent motsvarar en student som är registrerad för att läsa kurser om totalt 40 poäng på ett år, eller två studenter som är registrerade för att läsa 20 poäng vardera på ett år etc. Under budgetåren 1997 och 1998 har universitet och högskolor tillförts resurser motsvarande nya 17

18 platser. Budgetåret 1996 var antalet helårsstudenter och motsvarande uppgift för 1998 var Ökningen för de senaste två åren stannar således på helårsstudenter. Den starkaste trenden de senaste åren är att antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik ökar kraftigt. Båda områdena har ökat med 18 procent mellan 1996 och Även om hela grundutbildningen Helårsstudenter /89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/ Läsår/budgetår Fig. 5. Utvecklingen av antalet utnyttjade årsstudieplatser/helårsstudenter 1988/

19 har fortsatt att expandera under de senaste två åren har expansionen till mer naturvetenskap och teknik skett på bekostnad av humaniora, juridik och teologi. Antalet helårsstudenter inom samhällsvetenskap har dock fortsatt att öka och detta utgör alltjämt det enskilt största utbildningsområdet. Andelen helårsstudenter som räknas av mot samhällsvetenskap har dock minskat med en procentenhet mellan budgetåren 1996 och Naturvetenskap 33 % och teknik 29 % Samhällsvetenskap Humaniora, juridik 19 % och teologi 21 % Medicin, farmaci, 13 % vård,odontologi 12 % Lärar-, journalist-, bibliotekarieutb. Idrott och estetisk utbildning 26 % 27 % 8 % 8 % 2 % 2 % 1998 ( ) 1996 ( ) Tusental helårsstudenter Fig. 6. Antal helårsstudenter per utbildningsområde budgetåren 1996 och (Andel av samtliga helårsstudenter respektive år.) 19

20 ANTALSUPPGIFTER, STUDERANDE Registrerade Högskole- Helårs- Examina läsåret 97/98 nybörjare studenter 1 läsåret 97/98 Totalt varav läsåret bå 1998 Totalt varav kvinnor 97/98 kvinnor Riket totalt, netto Andel kvinnor, % inklusive uppdragsutbildning Tabell 3. Registrerade, högskolenybörjare, helårsstudenter och examina i grundutbildningen. Riket totalt (nettot) läsåret 1997/98 respektive budgetåret Registrerade Nybörjare Helårs- Examina ht 98 vid studenter 1 bå 1998 Universitet/högskola Totalt varav lärosäte bå 1998 Totalt varav kvinnor ht 98 kvinnor Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Sveriges lantbruksuniversitet Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping inklusive uppdragsutbildning Lärosäten med rätt att utförda examina inom grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning. 20

21 Registrerade Nybörjare Helårs- Examina ht 98 vid studenter 1 bå 1998 Högskola Totalt varav lärosäte bå 1998 Totalt varav kvinnor ht 98 kvinnor Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan på Gotland Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/ Ronneby Karlstads universitet Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla Växjö universitet Örebro universitet Idrottshögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mitthögskolan Mälardalens högskola Södertörns högskola Ericastiftelsen Ersta-Sköndal högskola Gammelkroppa Skogsskola Johannelunds teologiska högskola Teologiska Högskolan, Stockholm Örebro Missionsskola inklusive uppdragsutbildning Lärosäten, inklusive konstnärliga- och vårdhögskolor, med rätt att utfärda examina inom grund läggande högskoleutbildning 21

22 Registrerade Nybörjare Helårs- Examina ht 98 vid studenter 1 bå 1998 Konstnärliga högskolor Totalt varav lärosäte bå 1998 Totalt varav kvinnor ht 98 kvinnor Danshögskolan Dramatiska institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm Ingesunds Musikhögskola Stockholms Musikpedagogiska Institut inklusive uppdragsutbildning 22

23 Registrerade Nybörjare Helårs- Examina ht 98 vid studenter 1 bå 1998 Vårdhögskolor Totalt varav lärosäte bå 1998 Totalt varav kvinnor ht 98 kvinnor Blekinge internationella hälsohögskola Hälsohögskolan i Jönköping Hälsohögskolan i Värmland Hälsohögskolan Väst, Skövde Hälsohögskolan Väst i Vänersborg Vårdhögskolan Boden Vårdhögskolan i Borås Vårdhögskolan Falun Vårdhögskolan Gävle Vårdhögskolan i Göteborg Vårdhögskolan i Malmö Vårdhögskolan i Växjö Röda korsets högskola Sophiahemmets sjuksköterskeskola Inklusive uppdragsutbildning 2 Uppgifterna om helårsstudenter avser VT98. Uppgifter om registrerade, nybörjare och examina har förts till Karlstads resp. Göteborgs universitet. 3 Uppgifterna avser VT98. 4 Uppgifter om helårsstudenter avser 1/1-1/ Uppgifter om examina har förts till Växjö universitet. Tabell 4. Registrerade, högskolanybörjare, helårsstudenter och examina i grundutbildningen per lärosäte. Höstterminen 1998 respektive budgetåret

24 Forskarutbildning NYANTAGNA Tillströmningen av nya studerande till forskarutbildningen har ökat markant under den senaste tioårsperioden. Antalet nyantagna har under perioden ökat med drygt 50 procent till läsåret 1997/98 och antalet forskarstuderande har ökat till omkring Dessa totaluppgifter döljer dock att utvecklingen varit olika inom fakultetsområdena. De senaste åren har antalet nyantagna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet minskat. Medicinsk fakultet uppvisar en stor ökning av antalet forskarstuderande under senare år. Här är det framför allt antalet kvinnor som har ökat. Läsår Budgetår Fakultet 1995/ / / Humanistisk Samhällsvet Mat./Nat Medicinsk Teknisk Tekn./Nat Tabell 5. Nyantagna studeranden till forskarutbildningen läsåren 1995/ /98 och budgetåren 1997 och

25 Antal Med. Tekn. Sam. Mat./Nat. Tekn/.Nat. Hum /90 91/92 93/94 95/96 87/98 Fig. 7. Antal nyantagna kvinnor till forskarutbildning läsåren 1988/ /98 vid de fem större fakulteterna. STUDIEFINANSIERING Det vanligaste sättet att finansiera forskarstudier är genom anställning som doktorand. Höstterminen 1998 finansierade 40 procent av de cirka doktoranderna sina studier genom anställning som doktorand, 11 procent hade utbildningsbidrag och 16 procent finansierades på annat sätt av högskolan. Antalet forskarstuderande med doktorandanställning eller utbildningsbidrag fortsätter att öka vid samtliga fakulteter. Andelen aktiva doktorander som haft anställning som doktorand respektive fått utbildningsbidrag skiljer sig mellan fakulteterna. 25

26 Fakultet ht -95 ht -96 ht -97 ht -98 Humanistisk Utbildningsbidrag Anst som doktorand Samhällsvet Utbildningsbidrag Anst som doktorand Teknisk Utbildningsbidrag Anst som doktorand Matematisk-naturvet Utbildningsbidrag Anst som doktorand Teknisk-naturvet Utbildningsbidrag Anst som doktorand Medicinsk Utbildningsbidrag Anst som doktorand Tabell 6. Andel aktiva doktorander vid de större fakulteterna som under någon del av terminen haft anställning som doktorand respektive fått utbildningsbidrag, höstterminerna 1995, 1996, 1997 och Procent. EXAMINA Till skillnad från examinationen inom grundutbildningen uppvisar examinationen inom forskarutbildningen en stark ökning under den senaste tioårsperioden. Läsåret 1997/98 avlades forskarexamina vid svenska universitet och högskolor. Det innebär en 26

27 ökning i antal forskarexamina jämfört med läsåret 1996/97 med 169 examina vilket motsvarar en ökning med nära 7 procent. Av det totala antalet forskarexamina var doktorsexamina och 853 licentiatexamina. Det innebär en ökning av antalet doktorsexamina med drygt 9 procent och en ökning av licentiatexamina med cirka 1 procent. Internationellt sett ligger Sverige väl till. Schweiz toppar listan över OECD-länder vid en jämförelse av doktorsexamina relaterat till befolkningen följt av Sverige, Finland och Nederländerna. Antal Totalt Doktorsexamina Licentiatexamina /92 92/93* 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 Fig. 8. Antal forskarexamina 1991/ /98. (Källa: SCB) * 1993 ändrades terminsgränserna vilket medförde att läsåret 1992/93 blev två månader kortare för examensredovisningen. 27

28 Antal Doktorsexamen Licentiatexamen Män Kvinnor /93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 Fig. 9. Doktors- och licentiatexamen, män och kvinnor läsåren 1992/ /98. (Källa: SCB) Andelen kvinnor var cirka 32 procent både bland doktorsexaminerade och licentiatexaminerade, vilket är något lägre jämfört med läsåret 1996/97. Totalt disputerade 602 kvinnor och män läsåret 1997/98. Samtidigt avlades licentiatexamina av 276 kvinnor och 577 män. Det största antalet forskarexamina läsåret 1997/98 avlades vid teknisk fakultet. Flest antal doktorsexamina avlades vid medicinsk fakultet, 26 procent vilket motsvarar drygt en fjärdedel av landets samtliga disputerade. 28

29 Antal Licentiatexamina Doktorsexamina Tekn. Med. Sam.* Mat./Nat. Hum. Tekn./Nat. JLT Skogsvet. Fil. Teol. Odont. Vet.med. Farm. Jur. Fig. 10. Forskarexamina per fakultet 1997/98. (Källa: SCB) * Inkl. Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping. Vid teknisk fakultet avlades i särklass flest licentiatexamina, 449 examina vilket motsvarar nära 53 procent av landets samtliga licentiatexamina. Kortare studietid för forskarexamen Jämfört med läsåret 1986/87 har nettostudietiden för en forskarexamen minskat med cirka en termin. Den största skillnaden sedan läsåret 1986/87 är att studietiden från avlagd grundexamen till att avlägga doktorsexamen har minskat med 1 till 2 år. 29

30 1986/ / /98 Forskarexamen, studietid Båda Båda medianantal terminer Män Kvinnor Män Kvinnor könen Män Kvinnor könen Bruttostudietid från Lic. 13,0 16,5 14,0 17,0 15,0 18,0 19,0 18,0 grundexamen Dr. 20,0 25,0 18,0 22,0 20,0 18,0 21,0 19,0 Bruttostudietid från Lic. 9,0 11,0 8,0 9,0 9,0 8,0 9,0 8,0 1:a antagningen Dr. 14,0 15,0 13,0 14,0 13,0 13,0 14,0 13,0 Nettostudietid Lic. 6,0 6,2 5,7 5,0 5,5 5,2 5,5 5,2 Dr. 9,6 10,5 9,5 10,0 9,5 9,2 9,7 9,2 Tabell 7. (Källa: SCB) Studietider för forskarexamen (medianantal terminer), 1986/87, 1996/97 och 1997/98. ANTALSUPPGIFTER, FORSKARSTUDERANDE Nyantagna Aktiva Dr. examina Lic.examina bå 1998 ht 98 bå 1998 bå 1998 Hum Teol Jur Sam Med Odont Farm Mat./Nat Tekn Tekn./Nat Fil JLT Skogsvet Vet.med Totalt (netto) Tabell 8. Antal nyantagna, aktiva och examinerade i forskarutbildniongen per fakultet. Budgetåret 1998 respektive höstterminen

31 Forskning Forskningen vid svenska universitet och högskolor fortsätter att öka i omfattning mätt i pengar, antal utförda årsverken, antal publicerade vetenskapliga artiklar och antal professurer. Totalt omfattade forskningen vid universitet och högskolor budgetåret ,8 miljarder kronor. Forskningsvolymen uppskattades motsvara årsverken professurer fanns inrättade. Lärosätenas resurser för forskning utgjorde omkring en femtedel av de totala resursinsatserna för forskning och utvecklingsarbete (FoU) i Sverige. Den största omfattningen har forskningen vid universiteten samt vid Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan. I allt större utsträckning bedrivs numera också forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid övriga högskolor. Expansionen av forskningen sker samtidigt som den statliga basfinansieringen, fakultetsanslagen, till universitet och högskolor minskar allt mer i betydelse och ersätts av medel från externa finansiärer. Lunds universitet har den största volymen årsverken (2 816) följt av Uppsala (2 374), Göteborg (2 100), Sveriges lantbruksuniversitet (1 810) och Stockholms universitet (1 799). 31

32 Mätt som intäkter har forskningen vid universitet och högskolor ökat betydligt under de senaste 10 åren. Budgetåret 1988/89 var intäkterna drygt 9 miljarder kronor i 1998 års penningvärde. Tio år senare hade de så när fördubblats och var nästan 17 miljarder kronor. Andelen externfinansierad verksamhet varierar mellan ämnesområden. Inom teknikvetenskap är den externt finansierade andelen av forskningsverksamheten nästan två tredjedelar medan humaniora och rättsvetenskap/juridik endast har en tredjedel av resurserna från externa finansiärer. Den offentliga sektorn står fortfarande för merparten av högskolesektorns forskningsresurser, men 32 Luleå Chalmers Linköping Umeå KTH KI Stockholm SLU Göteborg Uppsala Lund Fig. 11. Antalet FoU-årsverken vid de elva största högskolorna.

33 andelen sjunker och är nu knappt 75 procent. Det är de intäkter som traditionellt finansierat grundforskning, fakultets- och rådsanslag, som fortsätter att minska liksom även bidrag från statliga sektorsfinaniärer. Nya betydelsefulla forskningsfinansiärer är forskningsstiftelserna och EU:s ramprogram. Intäkterna från dessa har de senaste åren vuxit mycket i omfattning. Från att under budgetåret 1995/96 sammantaget bidragit med cirka 300 miljoner kronor lämnade de 1998 drygt 1,2 miljarder kronor som intäkter. Från forskningsstiftelserna erhölls omkring 735 miljoner kronor och från EU:s olika program och strukturfonder omkring 425 miljoner kronor. Humaniora m.m. 32 % Rättsvetenskap/juridik 34 % Samhällsvetenskap 52 % Matematik 43 % Naturvetenskap 48 % Teknikvetenskap 64 % Skogs- & jordbruksvet. m.m. 47 % Medicin 49 % Odontologi 21 % Farmaci 38 % Tabell 9. Andel externfinansierad FoU inom universitets- och högskolesektorn 1997 fördelat på ämnesområden, källa SCB forskningsstatistik. 33

34 Professurer Inrättande eller indragning av en professur kan ses som en väsentlig del av lärosätenas strategiska beslut om inriktning av forskningen vid lärosätet. Av de nästan professurer som fanns inrättade vid utgången av 1998 var 135 nyinrättade under året, de flesta inom teknik. Samtidigt har totalt 48 professurer dragits in. 34

35 Antal professurer Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping 0 12 Sveriges lantbruksuniversitet Danshögskolan 1 2 Dramatiska institutet 2 2 Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 5 5 Operahögskolan 2 2 Teaterhögskolan i Stockholm 1 1 Växjö universitet 0 11 Örebro universitet 0 7 Högskolan i Kalmar 0 6 Karlstads universitet 0 21 Idrottshögskolan i Stockholm 0 1 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 0 6 Högskolan i Halmstad 0 6 Mälardalens högskola 0 6 Högskolan i Skövde 0 5 Totalt Tabell 10. Antal professurer fördelat på lärosäten respektive

36 Personalen vid universitet och högskolor Under 1998 utfördes årsverken av lärare och annan undervisande och forskande personal. Personer med anställning som doktorand utförde årsverken, teknisk och administrativ personal och bibliotekspersonal årsverken. Gruppen lärosäten med rätt att utfärda examina inom forskarutbildning redovisar en ökning av personalen med närmare årsverken. Av dessa kan uppskattningsvis nära 900 årsverken hänföras till de överflyttade vårdutbildningarna. Vid gruppen högskolor, exklusive konstnärliga högskolor och vårdhögskolor, ökade antalet årsverken med drygt varav 300 avsåg överflyttade vårdutbildningar. Över hälften av lärarna har doktorsexamen Andelen årsverken utförda av lärare med doktorsexamen var 53 procent budgetåret 1998, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 1995/96. Gruppen högskolor med rätt att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning uppvisar en markant 36

37 professor annan anställning teknisk och biblioteks- summa lektor forskande som administrativ personal adjunkt och under- doktorand personal forskarass visande gäst/timlärare personal Lärosäten med rätt att utfärda examina inom forskarutbildning Förändr Högskolor (exkl.konstnärliga högskolor och vårdhögskolor) Förändr Konstnärliga högskolor Förändr Vårdhögskolor Förändr Summa Förändring totalt mellan budgetåren 1998 och Tabell 11. Antalet årsverken budgetåren 1998 och 1997 vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor. ökning från 24 procent 1995/96 till 30 procent 1998 och vid vårdhögskolorna har andelen fördubblats från 8 till 16 procent. Däremot har andelen minskat något 37

38 professor lektor adjunkt forskar- summa SUMMA assistent /96 Lärosäten med rätt att utfärda examina inom forskarutbildning Antal årsverken Andel, doktorsexamen 90 % 85 % 6 % 87 % 64 % 65 % Högskolor (exkl. konstnärliga högskolor och vårdhögskolor) Antal årsverken Andel, doktorsexamen 92 % 78 % 3 % 55 % 30 % 24 % Konstnärliga högskolor Antal årsverken Andel, doktorsexamen 8 % 3 % 0 % 2 % 1 % Vårdhögskolor Antal årsverken Andel, doktorsexamen 100 % 93 % 0 % 16 % 8 % Summa 1998 Antal årsverken Andel, doktorsexamen 89 % 83 % 4 % 86 % 53 % 51 % SUMMA 1995/ Andel, doktorsexamen 1995/96 90 % 80 % 3 % 92 % Tabell 12. Antal årsverken budgetåret 1998 av professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter samt andel årsverken utförda av personer med doktorsexamen. för gruppen lärosäten med rätt utfärda examina inom forskarutbildning till stor del beroende på integrationen av vårdhögskolor där andelen lärare med doktorsexamen är lägre. 38

39 En tredjedel av den totala arbetstiden ägnas åt undervisning. Totalt sett ägnas 27 procent av arbetstiden åt undervisning på grundutbildningsnivå och 5 procent åt undervisning på forskarutbildningsnivå. För FoU-verksamhet avsätts 44 procent av arbetstiden och för övrig verksamhet 24 procent. Kvinnor och män Totalt sett var könsfördelningen bland personalen jämn vid universitet och högskolor. Under 1998 utfördes 47 procent av årsverkena av kvinnor och 53 procent av män. Det var dock stor skillnad mellan olika personalkategorier. Bland lärarna och forskarna utfördes drygt en tredjedel av årsverkena av kvinnor, medan andelen årsverken utförda av kvinnor bland administrativ personal och bibliotekspersonal var 77 respektive 72 procent. 39

40 Internationellt utbyte De svenska universiteten och högskolorna har en rad kontakter med sina motsvarigheter utomlands. Det förekommer utbyte såväl bland studerande i grundutbildning och forskarutbildning som bland lärare och forskare. Samtidigt väljer många svenska studenter att på egen hand söka sig till utländska lärosäten för att där studera med svenska studiemedel s.k. free movers. STUDENTER Av de svenska studenter som studerade utomlands under läsåret 1997/98 var studenter som reste ut på egen hand (free-movers). Det är en ökning med ca i jämförelse med föregående år. Av dessa befann sig närmare i USA och ca i Storbritannien. På tredje plats kom Frankrike med ca och Spanien med Av de utresande studenterna hade endast 66 Afrika som destination, 376 Asien och 404 Sydamerika. På de nämnda tre kontinenterna var det totalt endast 194 som bedrev sina studier inom ramen för någon form av utbytesprogram. Det skall jämföras med totalsiffran för samtliga utbytesstuderande. 40

41 /88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 Fig. 12. Antal utlandsstuderande utanför utbytesprogram, 1987/ /98. Det inomeuropeiska utbytet dominerades 1998 liksom tidigare av Erasmus-programmet, som är högskoledelen av EU:s omfattande utbildningsprogram Sokrates. Läsåret 1997/98 fortsatte ökningen av antalet utresande svenskar inom Erasmus till 3 264, men de preliminära siffrorna för höstterminen 1998 pekar på en viss stagnation. Antalet inresande studenter har dock ökat markant och det tycks som om det under slutet av 1998 för första gången fanns en balans mellan utresande och inresande studenter. 41

42 Inkommande från Utresande till 1996/ / / /98 Belgien Tyskland Danmark Spanien Frankrike Grekland Italien Irland Luxemburg Nederländerna Portugal Storbritannien Österike Island Norge Finland Totalt Tabell 13. Antal inkommande och utresande Erasmusstudenter läsåren 1996/97 och 1997/98 per land. 42

43 DOKTORANDER Enligt högskolornas redovisningar reste 815 svenska doktorander ut för studier i andra länder under 1998 medan 796 utländska doktorander togs emot vid svenska institutioner. Teknisk fakultet följd av matematisknaturvetenskaplig fakultet dominerar kraftigt i båda riktningarna. Utbytet med länderna inom EU är mest frekvent. Endast 18 procent av doktoranderna har sökt sig till länder utanför Europa och USA. utresande inresande utresande inresande EU % 39 % Övriga Europa % 28 % USA % 5 % Övriga OECD % 5 % Övriga världen % 23 % Totalt % 100 % Tabell 14. Antal ut- och inresande doktorander kalenderåret 1998, per land. LÄRARE Erasmus-programmet innehåller också lärarutbyte. Totalt deltog 289 svenska lärare i utbytet under Storbritannien var det främsta resmålet med Tyskland och Nederländerna på andra plats. Av de 181 utländska lärare som kom till Sverige var de flesta från Storbritannien, Tyskland, Spanien och Nederländerna. Utbytet av akademiska lärare sker också utanför de europeiska programmen. 43

44 utresande inresande EU Övriga Europa USA Övriga OECD Övriga världen Totalt Tabell 15. Antal ut- och inresande lärare kalenderåret 1998, per land. 44

45 Ekonomiska uppgifter Kostnaderna för högskolesektorn fortsätter att öka. De totala kostnaderna för högskolesektorn uppgick budgetåret 1998 till 39,2 miljarder kronor. Kostnaderna för hela sektorn har i fasta priser ökat med omkring 1 miljard kronor sedan föregående budgetår och med cirka 5,6 miljarder kronor sedan budgetåret 1993/94. Studiestödet uppgick till 7,3 miljarder kronor 1998 och dess andel av de totala kostnaderna har minskat något. Utbildningsväsendet totalt i Sverige (grund- och gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning samt studiestöd) hade 1997 kostnader om cirka 133 miljarder kronor. Högskolesektorns andel av de totala kostnaderna för utbildningsväsendet är oförändrad, nästan 30 procent. Lärosätenas resultaträkningar visar på en betydande resultatförbättring i förhållande till budgetåret Intäkterna från statsanslag, avgifter och bidrag ökade i fasta priser med 1,8 miljarder kronor medan kostnaderna däremot ökade med endast omkring 1,1 miljarder kronor. Universitet och högskolor har därmed, trots betydande besparingar på statsanslagen, i synner- 45

46 Miljoner kronor Universitet & Högskolor Konstn. Vårdhög- Totalt Totalt 1997, högskolor med högskolor skolor 1998 prisläge 1998* forskarutb. VERKSAMHETENS INTÄKTER Statsanslag Bidrag från landsting för vårdutbildning Övriga bidrag Avgifter och andra ersättningar Summa intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Lokalkostnader Klinisk utbildning och forskning Övriga driftskostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall

47 Miljoner kronor Universitet och Högskolor Konstnärliga Vårdhög- Totalt 1998 Totalt 1997, högskolor med högskolor skolor prisläge 1998* forskarutbildning FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter m.m Räntekostnader m.m Saldo UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter Kostnader Saldo TRANSFERERINGAR Intäkter Kostnader Saldo RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTER- OCH INTRESSEFÖRETAG Intäkter Kostnader Saldo Årets kapitalförändring * Beräknat med index för total statlig konsumtion basår 1998 (1,0146) Tabell 16. Sammanfattning av universitet och högskolors resultaträkningar för budgetåret het på per capita-ersättningarna i grundutbildningen, kunnat vända ett sammanlagt underskott budgetåret 1997 på cirka en halv miljard kronor till ett nollresultat

48