Budgetunderlag

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (23) Skolverket överlämnar härmed budgetunderlag för Beslut i ärendet har fattats av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. I den slutgiltiga handläggningen har överdirektör Helén Ängmo, avdelningscheferna Pia Enochsson, Eva Durhán, Kjell Hedwall och Eva Lindgren samt chefsjurist Jonas Nordström och kommunikationschef Annette Lilliestierna deltagit. Föredragande i ärendet har varit undervisningsråd Katarina Tiväng. Anna Ekström Generaldirektör Katarina Tiväng Undervisningsråd Kopia till Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 2 (23) Skolverket INNEHÅLL HEMSTÄLLAN INLEDNING SKOLVERKETS PRIORITERINGAR LÅNGSIKTIGT OCH STRATEGISKT STÖD FÖR SKOLUTVECKLING FÖRSLAG TILL UTÖKAD FINANSIERING AV VERKSAMHET UTGIFTSOMRÅDE 16 ANSLAG 1:1 STATENS SKOLVERK UTGIFTSOMRÅDE 16 ANSLAG 1:5 UTVECKLING AV SKOLVÄSENDET OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET VERKETS ÅTGÄRDER FÖR ATT EFFEKTIVISERA OCH MINSKA KOSTNADERNA FÖRSLAG TILL FINANSIERING AV SKOLVERKETS VERKSAMHET ANSLAG, AVGIFTSINKOMSTER OCH ÖVRIGA INKOMSTER SOM DISPONERAS (TKR) INVESTERINGSBEHOV I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR RÄNTEKONTO MED KREDIT ANSLAGSKREDIT PÅ RAMANSLAG BEMYNDIGANDEN AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET... 23

3 Skolverket 3 (23) Hemställan Med utgångspunkt i de resonemang som förs i budgetunderlaget hemställer Skolverket om att myndigheten tillförs medel för , utöver redan beslutad tilldelning, enligt följande. Äskanden om tillägg anges kopplat till aktuellt anslag. (tkr) Förslag från Skolverket Anslag 1.1 Summa 1:1 tilldelat Långsiktig finansiering av Skolverket Ungdomars etablering på arbetsmarknaden Internationella studier Nationell utvärdering Summa 1:1 äskande Nytt förslag Anslag 1.5:3 Summa 1:5.3 tilldelat Från styrdokument till undervisning Moderna språk Digitalisering av nationella prov (förstudie) Legitimering av lärare och förskolelärare Summa 1:5.3 äskande Nytt förslag Avsteg från Kapitalförsörjningsförordningen Karriärtjänstreformen

4 4 (23) Skolverket 1 Inledning Skolverket ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet. Myndigheten arbetar med nationell styrning, skolutveckling, uppföljning och utvärdering samt med hantering av statsbidrag och legitimering av lärare och förskollärare. En mycket stor del av verksamheten utgörs av regeringsuppdrag meddelade i regleringsbrev eller i särskild ordning. Flera uppdrag har korta tidsramar, annonseras med kort varsel och utgör i vissa fall en ny form av verksamhet. Den svenska skolan står inför stora utmaningar. I Skolverkets lägesbedömning 2013 redovisade myndigheten sin samlade bedömning av situationen och utvecklingen inom förskola, skola och vuxenutbildning. Tre övergripande utvecklingsområden pekades ut som viktiga för att möta den svenska skolans utmaningar; att alla skolor måste utvecklas till bra skolor för att öka likvärdigheten, att tillgången till kompetenta lärare behöver säkras och att skolor och huvudmän behöver långsiktighet. Slutsatserna i lägesbedömningen förstärktes ytterligare av PISA-undersökningen där resultaten visar att svenska 15-åringar har tappat mest i hela OECD-området och numera presterar under OECD-genomsnittet inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Skillnaderna är stora mellan flickor och pojkar och de lågpresterande har tappat ytterligare i förhållande till de högpresterande. Efter Skolverkets underlag till OECD inför granskningen av det svenska skolsystemet, blev det tydligt att utvecklingsområdena kvarstår. Det finns även ett behov av att arbeta vidare med hur de socio-emotionella kompetenserna, t.ex. motivation och uthållighet, kan påverka elevernas arbete, attityder och kunskapsresultat. Med utgångspunkt i Skolverkets uppdrag, resurser och utmaningar har myndigheten formulerat fem övergripande mål för perioden Målen med tillhörande strategier ska skapa bättre förutsättningar för Skolverket att genomföra sitt uppdrag. De fem målen är: Vår verksamhet bidrar till högre kvalitet i undervisningen Vi tillhandahåller den bästa kunskapen om skolsystemet Vi möter målgruppernas behov Vi har rätt kompetens Vi är snabba, flexibla och effektiva Skolverket fokuserar i detta budgetunderlag på hur myndigheten bör hantera de utmaningar som finns inom sektorn, hur myndigheten ser på framtida utvecklingsinsatser och vilka förutsättningar myndigheten behöver ha för att klara sitt uppdrag. Med anledning av de speciella förutsättningar som råder kring 2015 års budgetproposition och att det råder viss oklarhet kring kommande satsningar från regeringen har myndigheten valt att inte gå fram med äskanden på de områden där vi bedömer att medel kommer att komma. Myndigheten vill framhålla att det behövs strukturella förändringar i hur olika insatser kan genomföras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt för att skapa förutsättningar för en bättre skola. Det krävs också ett stärkt förvaltningsanslag för att

5 Skolverket 5 (23) Skolverket ska kunna hantera förvaltning och långsiktigt stöd för såväl instruktionsenliga uppgifter som tidsbegränsade utvecklingsinsatser. 1.1 Skolverkets prioriteringar Utifrån slutsatserna i lägesbedömningen har Skolverket valt att prioritera insatser inom följande områden. Skolverket ska genom att samordna befintliga insatser och initiera nya insatser vid behov, öka genomslagskraften i de insatser regeringen fattar beslut om. Förbättrade resultat genom utveckling av undervisningen Ett av målen i Skolverkets strategiska plan är att verksamheten ska bidra till högre kvalitet i undervisningen. Myndigheten ska utveckla stöd för att höja kvaliteten i undervisningen och ska ha en kunskapsbas som möjliggör effektiva insatser för att utveckla undervisningen. Det bakomliggande motivet för att detta område prioriteras är undervisningens avgörande betydelse för elevers resultat. Skolverket genomför nationella och internationella undersökningar som rör ämnen och undervisning. Vidare genomförs en rad insatser som syftar till att utveckla undervisningen, t.ex. utvecklingsinsatser kopplade till ämnen och ämnesutveckling, kollegialt lärande, elever i behov av särskilt stöd och forskningsspridning kopplat till förbättrad undervisning. Likvärdig utbildning för alla elever I lägesbedömningen lyfts fram att Skolverket ska följa upp och utvärdera likvärdigheten, ett arbete som pågår. Därtill behövs löpande kunskap om hur elevernas kunskapsutveckling ska förstås. Skolverket avser att stärka dialogen mellan staten och huvudmännen för att ge huvudmännen bättre förutsättningar att ta sitt ansvar för skolans samlade mål. Redan i dag görs insatser för att stärka huvudmännens möjligheter att ta sitt ansvar t.ex. genom riktade dialogmöten om skolutveckling där mindre kommuner och enskilda huvudmän som efter Skolinspektionens tillsyn arbetar med utveckling och resultatförbättring. Bedömning och betyg Betyg och nationella prov liksom annat bedömningsstöd är ett område där Skolverket har flera pågående uppdrag. Skolan har under senaste åren fått ett utökat åtagande genom tidigare betyg och ett omgjort betygssystem. Antalet nationella prov har ökat. Detta har sammantaget medfört att behovet av stöd har ökat, vilket Skolverket prioriterar. Skolverket får också genom uppföljning och utvärdering kunskap inom området. Skola och arbetsliv Skolverket har ett stort och ökande antal regeringsuppdrag med nära koppling till arbetsmarknaden, t.ex. inom gymnasie- och vuxenutbildningen och studie- och yrkesvägledning. Myndigheten har ställt om sin verksamhet mot en samlad, långsiktig satsning för att stärka kvaliteten i yrkesutbildningen, bl.a. när det gäller handledarutbildning, samverkan med arbetslivet, branscher och parter.

6 6 (23) Skolverket 1.2 Långsiktigt och strategiskt stöd för skolutveckling Under 2015 arbetar Skolverket med en stor mängd utvecklingsuppdrag från regeringen. Uppdragen spänner över ett brett spektrum av frågor från att stödja isländska elevers yrkesstudier i Sverige till de stora satsningarna på Matematiklyftet och Lärarlyftet. I Riksrevisionens granskning Statens insatser på skolområdet, Statens kunskapsspridning till skolan RIR 2013:11, rekommenderar Riksrevisionen regeringen bland annat att styra Skolverkets nationella utvecklingsuppdrag mer strategiskt och mindre detaljerat i syfte att öka Skolverkets verksamhetsnytta. Skolverket har återkommande lyft behovet av utökat förvaltningsanslag. Det behovet kvarstår, se avsnitt Med utgångspunkt i lägesbedömningen och Riksrevisionens rekommendationer föreslår myndigheten därutöver följande: Skolverket menar att det är en nackdel att strukturerna för nationell skolutveckling med dagens system i så stor utsträckning byggs upp på nytt för varje utvecklingsuppdrag. Mer hållbara strukturer för nationell skolutveckling med insatser för alla nivåer i styrkedjan skulle ge betydligt bättre förutsättningar att bidra till ett utvecklingsarbete som har reella möjligheter att höja kvalitén i undervisningen. Ett långsiktigt stöd skulle kunna erbjudas till huvudmän med större hänsyn till de behov av utvecklingsinsatser som finns. Det bör finnas goda möjligheter att identifiera behoven med det systematiska kvalitetsarbetet som grund. Det systematiska kvalitetsarbetet på respektive nivå genererar utvecklingsbehov av olika slag och då ska staten finnas där och erbjuda relevanta, vetenskapligt beprövade utvecklingsinsatser. Skolverket bör rikta utvecklings- och implementeringsinsatser till huvudmän, förskolor och skolor som har identifierat behov av insatser och som deltar i statliga insatser i lägre utsträckning än andra. Skolverket menar att insatserna för nationell skolutveckling bör innehålla följande grundläggande kompetenser för de olika nivåerna: Huvudmän Hela huvudmannastrukturen behöver få del av kompetensutveckling så att det kommunala och statliga uppdraget kan integreras på ett naturligt sätt. Kompetensutvecklingen bör omfatta bl.a. systematiskt kvalitetsarbete, modeller för resursfördelning, kompetensförsörjning och skolplanering. Skolverket vill också erbjuda huvudmän individuellt stöd utifrån respektive huvudmans behov, t.ex. mot bakgrund av Skolinspektionens granskningar. Rektorer och förskolechefer Utvärderingen av Rektorsprogrammet är hittills positiv och ytterligare utveckling av programmet kommer att fortsätta fr.o.m. höstterminen Skolverket har för avsikt att ytterligare förstärka och konkretisera avsnitten om pedagogiskt ledarskap i utbildningen. Därutöver vill Skolverket utveckla Rektorslyftet till en mer permanent påbyggnad på rektorsprogrammet, med möjlighet att välja olika inriktningar. Fokus i påbyggnaden bör vara på systematiskt kvalitetsarbete, organisering samt genomförande av utveckling av undervisning. Lärare och förskollärare Fokus bör läggas på kollegiala metoder för planering, utvärdering samt bedömning av elevers kunskaper. Insatserna måste ge ett handfast stöd för att lärare ska kunna pröva och ompröva nya upplägg av sin undervisning i syfte

7 Skolverket 7 (23) att ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som finns i läroplanen. Allt i syfte att höja kvalitén i undervisningen. Handledarnivån karriärtjänster Skolverket vill bygga vidare på de generella inslag som finns i nuvarande utvecklingsinsatser och forma en handledarutbildning som huvudmän och rektorer kan erbjuda till förstelärare och lektorer i de fall dessa lärare har ett uppdrag att driva kollegialt utvecklingsarbete. Värdegrund och skolmiljö Skolverket menar även att det är viktigt med långsiktiga satsningar för att stärka värdegrundsarbetet, skolmiljöfrågor, jämställdhet och studiero. Sådana insatser bör riktas till alla målgrupper. Insatserna ska kunna ge ett handfast stöd och stärka skolans förmåga att arbeta med skolans samlade uppdrag. Skolverket kan börja etablera en permanent hållbar struktur för nationell skolutveckling där finansieringen på 1:5.3 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, Till Skolverkets disposition, och övriga sakanslag till Skolverkets disposition, kan disponeras mer fritt av Skolverket utan detaljreglering så att regeringens fortsatta styrning snarare är målstyrd. Anslagsposten måste även fortsättningsvis innehålla administrativa villkor och vid behov avsteg från kapitalförsörjningsförordningen. Förslaget har således inga finansiella konsekvenser. Skolverkets bedömning är att detta är möjligt att påbörja redan under Förslag till utökad finansiering av verksamhet 2.1 Utgiftsområde 16 Anslag 1:1 Statens Skolverk Myndighetens långsiktiga finansiering En mycket stor del av Skolverkets verksamhet utgörs av regeringsuppdrag meddelade i regleringsbrev eller i särskild ordning. Det innebär en komplex och svåröverskådlig ekonomi med medel på flera anslag behäftade med olika villkor, vilket medför risker gällande styrning och uppföljning av verksamheten både på kort och på lång sikt. Skolverket har återkommande påpekat de svårigheter som är förknippade med ryckighet och kortsiktig planering för myndigheten. Skolverket står inför flera stora utmaningar de närmaste åren. Dels har myndigheten höga krav från regeringen avseende olika insatser inom skolområdet med tillhörande medel, dels finns krav inom förvaltningspolitiken på intern effektivitet samt hög service till Skolverkets målgrupper. Skolverket har under de tre senaste åren fått ett utökat förvaltningsanslag med 167 miljoner kronor. Medlen har i stor utsträckning öronmärkts för specifika insatser. På utvecklingsanslaget 1:5 har ökningen varit ännu större, från 900 miljoner kronor 2011 till närmare 4 miljarder kronor Det tar tid att ställa om verksamheten och skapa ändamålsenliga, rätt dimensionerade interna stödprocesser för att klara av det. Det finns stora och eftersatta behov av modernisera och effektivisera myndigheten. Detta medför höga kostnader för verksamhetsutveckling i både kärn- och stödprocesser.

8 8 (23) Skolverket Flera av satsningarna på utvecklingsanslaget avser uppbyggnad av mer långsiktiga reformer som t.ex. utfärdande av lärarlegitimation och olika statsbidrag med tillhörande it-stöd. I flera uppdrag t ex. Matematiklyftet och Läslyftet innebär utformningen att myndigheten skapar olika it-hjälpmedel och verktyg för att stödja utvecklingen. Målsättningen är att dessa ska kunna fortleva över tid och inte avslutas när uppdraget tar slut. Utveckling av infrastrukturen inom uppföljning och utvärdering behöver också ske för att klara de förändrade behoven. Investeringskostnader för detta belastar låneram, eller i de fall avsteg från kapitalförsörjningsförordningen beviljats, anslaget direkt. Långsiktigt kommer investeringarna att generera stora förvaltningskostnader för att kunna vidmakthålla och vidareutveckla dessa. För 2015 har myndigheten budgeterat för över 60 miljoner kronor i förvaltningskostnader för att hantera och underhålla system, infrastruktur etc. Om ingenting görs kommer detta att leda till att förvaltningsanslaget mer och mer domineras av kostnader för övergripande overhead och förvaltningskostnader för olika verksamhetsprocesser, snarare än instruktionsenlig kärnverksamhet. Delvis har detta lösts kortsiktigt genom utnyttjande av 1:5.3 Till Skolverkets disposition för att täcka vissa kostnader förknippade med utvecklingsinsatser. Den möjligheten har i och med 2015 års regleringsbrev begränsats till tkr vilket innebar att insatser i linje med anslagets ändamål motsvarande drygt tkr har prioriterats bort eller flyttats in under förvaltningsanslaget. Myndigheten bedömer att förvaltningsanslaget bör förstärkas de närmaste tre åren för att kunna hantera de instruktionsenliga uppgifterna och samtidigt hantera de insatser som krävs för att myndigheten ska kunna fungera effektivt samt omhänderta system och verktyg för skolsektorn med bibehållen kvalitet och effektivitet. För närvarande pågår en extern översyn av myndigheten av Statskontoret och även en intern organisationsöversyn. Utifrån slutsatserna av dessa kan myndigheten behöva återkomma avseende myndighetens behov av medel på förvaltningsanslaget. Skolverket hemställer om en utökning av 1:1 Statens Skolverk motsvarande tkr 2016, tkr 2017 och tkr Finansiering föreslås ske genom motsvarande neddragning av 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet Ungdomars etablering på arbetsmarknaden I och med Skolverkets förändrade instruktion (2013:929) ska verket bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden genom att bl.a. stödja arbetsgivare och andra aktörer i deras arbete med att utveckla kvaliteten i gymnasial yrkesutbildning. Nya målgrupper som branschorganisationer, arbetsgivare och andra aktörer på arbetsmarknaden har andra krav och förväntningar än Skolverkets ordinarie målgrupper. Skolverket stimulerar även anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning genom insatser riktade till huvudmän, arbetsgivare och branschorganisationer bl.a. när det gäller att organisera utbildning på arbetsplatser. Skolverket ska stimulera samverkan mellan skola och arbetsliv, särskilt regionalt, för att säkra att arbetslivets behov be-

9 Skolverket 9 (23) aktas vid utformningen av utbildningarna. Eftersom verksamheten är av bestående karaktär bör Skolverkets förvaltningsanslag ökas. Skolverket hemställer om en utökning 1:1 Statens Skolverk om tkr från 2016 och framåt med anledning av instruktionsförändring och utökat ansvar avseende den nationella kompetensförsörjningen och ungdomars etablering på arbetsmarknaden Internationella studier De internationella studierna står idag för trendmätning av kunskapsutvecklingen i svensk skola. Studierna har hög kvalitet vad gäller att mäta trenden i resultatutvecklingen och bred täckning inom respektive ämnesområde. Efter ett reformskede i både grundskolan och gymnasieskolan parallellt med vikande resultatutveckling i svensk grundskola, fångad senast i PISA 2012, är de internationella studierna betydelsefulla för att följa utvecklingen framöver. I praktiken finns inga andra studier som belyser förändring över tid och därmed effekter av reformer. Under de senaste åren har också ett flertal omfattande satsningar gjorts eller kommer att genomföras, exempelvis inom matematikämnet och läsning, och det är angeläget att mäta effekterna av såväl reformer som särskilda satsningar på elevernas kunskaper i både grund- och gymnasieskola. De internationella programmen följer givna cykler. För närvarande pågår arbetet med PISA 2015, TIMSS 2015, TIMSS Advanced 2015, PIRLS 2016 och ICCS Under 2015 inleds även arbetet med TALIS 2018 avseende ISCED 2 och påbörjas förberedelserna för PISA Skolverket har tagit ställning till att inte delta i ICILS och inom de kommande åren blir det aktuellt att ta ställning till deltagande i bl.a. etimss Internationella studier TIMSS 2015 huvudstudie rapportering TIMSS Advanced 2015 huvudstudie rapportering PISA 2015 (nv) huvudstudie rapportering PIRLS 2016 inl. epirls förstudie huvudstudie rapportering ICCS 2016 huvudstudie rapportering TALIS 2018 ISCED 2 förberedelser förstudie huvudstudie rapportering TALIS 2018 övr. moduler* Förstudie huvudstudie rapportering PISA 2018 (läs) förberedelser förstudie huvudstudie rapportering ICILS 2018 förstudie huvudstudie etimss 2019* förberedelser förstudie huvudstudie PISA 2021 (ma)* förberedelser förstudie huvudstudie PIRLS 2021* förberedelser förstudie huvudstudie *avser studier där Skolverket ännu inte tagit ställning till deltagande. Inför 2015 har medlen, tkr, på den särskilda anslagsposten för internationella studier flyttats till myndighetsanlaget och dessutom förstärkts engångsvis med ytterligare tkr. Studierna innebär långsiktiga finansiella åtaganden. Skolverket vill 1 IEA International Computer and Information Literacy Study,

10 10 (23) Skolverket understryka att den långsiktiga finansieringen krävs för att Sverige ska kunna delta i de internationella studierna. Skolverket hemställer om en permanent utökning av 1:1 Statens Skolverk om tkr från 2016 och framåt. Skolverket hemställer även om en instruktionsändring för att tydliggöra Skolverkets uppdrag att arbeta med de internationella studierna Nationell utvärdering I samband med rapporteringen från PISA 2012 fördes ett antal tänkbara delförklaringar till resultatutvecklingen fram. En av dem var att det kan ha skett värderingsförskjutningar såsom till exempel att elevernas uppfattning om skolan och skolämnenas relevans och nytta har förändrats över tid. I rapporten nämndes att förändrade fritidsvanor och ökad datoranvändning kan ha påverkat ämnesintresset och läsvanorna hos barn och ungdomar. Även inom andra områden kan värderingsförskjutningar vara en delförklaring till den utveckling vi ser såsom exempelvis i sökandemönster och attityder till yrkesutbildningar, strategiska val och bortval av svårare kurser. Värderingsförskjutningar är ett nytt område för Skolverket inom vilket vi håller på att bygga upp vår kunskap om vad andra aktörer vet. För 2016 planerar myndigheten en förstudie med fokus på elevers värdering av olika aspekter av skolans hela uppdrag en fördjupning av attityder till skolan, attityder till utbildning. Denna förstudie avser att inspirera och leda till att nationella utvärderingar av skolsystemet initieras. Skolverket hemställer om en utökning av 1:1 Statens Skolverk för nationell utvärdering med tkr Utgiftsområde 16 Anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet Från styrdokument till undervisningspraktik fortsatt uthållig implementering av skolreformerna Skolverket har under perioden årligen, med undantag för 2014, tillförts resurser för implementeringsinsatser av reformer. Aktiva, strategiskt valda och långsiktigt inriktade implementeringsinsatser är nödvändiga för lång tid framöver om reformerna på allvar ska få genomslag i verksamheterna. Stöd för denna uppfattning finns bl.a. i Skolverkets senaste lägesbedömning och i delbetänkandet från utredningen om förbättrade resultat i grundskolan; Det tar tid om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30). Utredaren framhåller särskilt att arbetet bara har börjat och pekar på vikten av uthållighet vid implementeringen av reformer. Mot bakgrund av resultaten i PISA 2012 framstår det än tydligare att det är helt nödvändigt med fortsatta implementeringsinsatser. Forskningsresultat från 2014 där den internationella undersökningen PIAAC (som mäter den vuxna befolkningens kunskaper och färdigheter) analyseras tillsammans med svenska data från olika PISA-undersökningar visar att nedgången i PISA speglar sig i motsvarande kohorter i den vuxna befolkningen. Detta visar på ett fortsatt implementeringsbehov men

11 Skolverket 11 (23) även ett behov av utvecklingsinsatser i samtliga skolformer och för elever i alla åldrar. Reformering och utveckling av vuxenutbildning Reformeringen av vuxenutbildningen ligger i en senare fas än övriga skolformer och särskilda insatser för vuxenutbildningen behöver utformas. Även här handlar det om implementering av styrdokument för en ökad likvärdighet och en ökad måluppfyllelse över landet. Det är ett långsiktigt arbete där behov finns av fortsatt utveckling av stödmaterial samt återkommande regionala dialogträffar och andra möten med huvudmän och företrädare för verksamheterna. Övriga prioriterade insatser är stöd till verksamheterna i utveckling av lärlingsutbildning och övrig arbetsplatsförlagt lärande inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt utveckling av flexibelt lärande/flexibla utbildningsformer. Bedömning och betyg För en fortsatt implementering av bedömning och betygssättning i det förändrade betygssystemet föreslår Skolverket utveckling av webbaserade utbildningar som ger många lärare och rektorer möjligheter till kompetensutveckling oberoende av tid och plats. Arbetet med implementering av reformer bör fortsätta, och kopplas nära till de utvecklingsuppdrag som Skolverket arbetar med för att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i skolan. Skolverket hemställer om en utökning av 1:5.3 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet om tkr årligen Moderna språk Utvecklingsinsatser som rör moderna språk har under en längre tid varit begränsade, och det behövs en genomtänkt strategi för hur området kan utvecklas. Insatserna ska syfta till att höja kvaliteten på undervisningen och de bör vara av olika slag. Skolverket föreslår nedanstående aktiviteter för att höja kvalitet, attraktivitet och status för de moderna språken. 1. En översyn av regleringarna för språkvalet i grundskolan med utgångspunkt i Skolverkets förslag till förändringar och resonemang om ett obligatoriskt modernt språk i Redovisning av regeringsuppdrag angående utveckling av moderna språk och svenska/engelska En nationell uppföljningsstudie av resultaten i European Survey of Language Competences som kan utgöra underlag till prioriteringar av utvecklingsinsatser för de moderna språken franska, spanska och tyska. 3. En översyn över hur huvudmäns och skolors ekonomiska förutsättningar styr utbudet av språkundervisning. 4. En utvärdering av meritpoängens konsekvenser för undervisningen i moderna språk i grund- och gymnasieskolan 5. En översyn av kurs- och ämnesplanerna i moderna språk med syfte att undersöka hur de fungerar för moderna språk som skiljer sig mycket från svenskan, till exempel japanska och arabiska.

12 12 (23) Skolverket 6. En nationell kompetensutvecklingsinsats för lärare i moderna språk. Skolverket hemställer om en utökning av 1:5.3 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet om tkr 2016, tkr 2017 och tkr Digitalisering av nationella prov Den ökade användningen av digitala hjälpmedel och svenska elevers vana att använda sig av dessa i sitt lärande medför att även de nationella proven till stora delar behöver digitaliseras. Detta ligger i linje med styrdokumenten där digitala hjälpmedel är en insats för att höja kvaliteten i undervisningen och därmed en möjlighet att öka måluppfyllelsen. Digitalisering möjliggör utveckling av innehåll och uppgiftstyper i proven, och ett itbaserat genomförande och rapportering medför också en påtaglig administrativ lättnad på skolorna och en möjlighet till snabb och användbar återrapportering till lärare, föräldrar och rektorer samt skolhuvudmän. Att införa digitaliserade prov är en långsiktig process. Erfarenheter från andra länder visar att det tar 3 5 år att förbereda, utveckla och implementera sådana prov beroende på omfattning och takt. Samtliga nordiska länder förutom Sverige har utvecklat och använder it-baserade prov. Skolverkets samarbete med grannländerna ger goda möjligheter till erfarenhetsutbyte. Förberedelserna inkluderar både utveckling av själva proven och handhavande på skolorna. Skolverket har erfarenheter från införandet av it-baserade sfi-prov både när det gäller utveckling och införande. Med det till grund föreslår Skolverket att det avsätts medel under 2016 för att börja förbereda arbetet med digitalisering av nationella prov. Skolverket hemställer om en utökning av 1:5.3 Statens Skolverk med tkr för 2016 för att förbereda arbetet med digitalisering av nationella prov Administrativa medel inom uppdrag Karriärtjänster samt avsteg från kapitalförsörjningsförordningen Med anledning av det utökade uppdraget avseende karriärtjänster för lärare begär Skolverket utökade administrativa medel med tillhörande avsteg från kapitalförsörjningsförordningen för att hantera it-investeringar från 2016 och framåt. Det är idag inte möjligt att göra en lika exakt estimering som för 2014 men med utgångspunkt i de ökade volymerna ökar också behovet av handläggare. Totalt bedömer Skolverket att de administrativa medel som behöver tillföras projektet för att vi ska klara våra åtaganden och färdigställa it-stödet uppgår till tkr 2016 och tkr 2017 och cirka tkr Dessa beräkningar kan dock komma att revideras under året. Undantag från 2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) önskas för hela beloppen men bör minst uppgå till tkr för 2016 och tkr 2017 samt tkr för 2018 och framåt. Skolverket hemställer om administrativa villkor motsvarande tkr tkr 2017 och tkr från 2018 och framåt. I villkoret bör också avsteg från 2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) medges.

13 Skolverket 13 (23) 2.3 Avgiftsfinansierad verksamhet Legitimering av lärare och förskollärare Ekonomiskt mål Legitimeringen av lärare och förskollärare är avgiftsfinansierad och avgiften ska ge full kostnadstäckning enligt riksdagens beslut. Skolverket anser att det finns skäl att avvika från full kostnadstäckning. Regeringen har fastställt avgiften utifrån målgruppens betalningsförmåga och inte de kostnader som legitimering av lärare och förskollärare genererar. De kostnadsbedömningar som gjorts för handläggning av avgiftsärenden har grundat sig på beräkningar i förväg och inte på faktiska kostnader. Löpande förändringar i regelverk under hand har också försvårat kostnadsberäkningarna. Preliminära beräkningar visar att den avgift som är beslutad inte kommer att täcka Skolverkets kostnader på sikt. En högre avgift riskerar dock leda till att de berörda lärarna avstår från att ansöka om legitimation. Skolverket ser i detta en risk att krav på full kostnadstäckning kan få till följd att syftet med reformen motverkas. Skolverket föreslår därför att underskott i verksamheten får täckas med anslag. När verksamheten befinner sig i ett normalläge där organisation, arbetsprocesser, systemstöd m.m. är anpassat till ett stabilt inflöde av ansökningar, kan nya kostnadsberäkningar göras för att långsiktigt fastställa avgiftsnivå i samråd med ESV. Översikt ärenden och kostnader Lärarlegitimation Legitimering av lärare och förskolelärare Ansökningar Ingående Balans varav utan avgift varav med avgift Nya ansökningar Utan avgift Med avgift Totalt nya ansökningar Beslutade ärenden Utan avgift Med avgift Beslutade ärenden Utgående Balans Kostnad avgiftsfinansierad verksamhet Genomsnittskostnad Antal beslutade avgiftsärenden Intäkt avgiftsfinansierad verksamhet Anslagsutfall Beslutade ärenden Genomsnittskostnad

14 14 (23) Skolverket Ärenden I nedanstående tabeller redovisas det uppskattade antalet ärenden för perioden fördelat på olika kategorier av ärenden. Prognosen för antalet legitimationsansökningar tar sin utgångspunkt i hur många som förväntas avsluta sina lärarutbildningar respektive år samt ett antagande att ytterligare ett antal ansökningar inkommer som inte omfattas av kravet på avgift 2. Antal inkommande ansökningar (varav avgiftsbelagda ärenden), per år År Totalt antal inkommande ansökningar Legitimationsansökningar (varav avgiftsbelagda ärenden) Ansökningar om ytterligare behörighet (varav avgiftsbelagda ärenden) (9 500 motsv. 80%) ( motsv. 85%) ( motsv. 90%) (5 950 motsv. 85%) (4 500 motsv. 90%) (4 750 motsv. 95%) Fördelning på ärendetyp År Utländsk examen Yrkesämnen Övriga De faktiska kostnaderna per ärendetyp varierar mycket. I tabellen ovan är kostnaderna för ansökningar med utländsk examen, yrkesämnen respektive övriga beräknade till genomsnittliga styckkostnader om; kr, kr respektive kr. Ansökningar som rör yrkesämnen och utländsk examen kommer alltid ha högre styckkostnader än andra ärenden, då Skolverket för dessa ärenden bl.a. ersätter kostnader som andra myndigheter har för delar av hanteringen. Legitimering Prognosen för 2015 är att Skolverket i slutet av året kommer ner till fyra månaders handläggningstid från ansökningstillfället, för de allra flesta ärendena. Det innebär att det bör finnas knappt oavslutade ärenden inkomna under hösten 2015 som tas med in i Detta scenario förutsätter att myndigheten inte tappar personal mot slutet av 2015 och att det inte inkommer fler ansökningar än vad som prognosticerats. Det är därför helt avgörande att säkerställa att organisationen behåller full bemanning under hela Omkring 60 procent av totalt 100 st. medarbetare är visstidsanställda (upp till maximalt två år) och det är primärt denna personalkategori som behöver säkras. Skolverkets erfarenhet visar att produktiviteten minskar märkbart när medarbetare närmar sig anställningens upphörande. Det är även vanligt att visstidsan- 2 Dvs. ansökningar där examen är utfärdad före den 1 juli Se diagram 1

15 Skolverket 15 (23) ställda medarbetare slutar i förtid då de söker och får andra arbeten när de närmar sig tidpunkten för anställningens upphörande. För att minimiera dessa risker och så långt som möjligt säkerställa full produktionskapacitet under hela 2015 krävs att myndigheten kan behålla den visstidsanställda personalen t.o.m. utgången av det första kvartalet Detta får som konsekvens att myndigheten riskerar en viss överkapacitet under början av Detta kan ytterligare motiveras med att det säkerställer att handläggningstiderna kommer i fas under senhösten 2015/vintern bör ses som ett år då myndigheten successivt och ordnat trappar ner organisationen för att i ingången av 2017 befinna sig i ett förvaltande läge. Skolverket rekommenderar starkt denna strategi mot bakgrund av de många förändringar och betydande osäkerheter och svårigheter som omgärdat lärarlegitimationsarbetet samt givet långa ledtider som krävs för att ställa om organisationen. Diagrammet nedan illustrerar prognosen för antal öppna ärenden samt hur lång handläggningstiden för dessa beräknas vara veckovis. Det färgade fältet bakom den gula linjen anger genomsnittlig handläggningstiden för öppna ärenden vid varje given vecka. Skolverket äskar medel för att bemanna organisationen så att prognosen i diagrammet ska kunna infrias.

16 16 (23) Skolverket Kostnader Den beräknade kostnaden för 2016 till 2018 är högre än vad som redovisats i tidigare budgetunderlag. Detta beror på att prognosen för inkommande ärenden har ökat med ärenden samt att den genomsnittliga styckkostnaden har visat sig vara högre än vad som tidigare uppskattats. Till detta tillkommer också kostnader om tkr för avveckling av organisationen enligt redogörelsen i föregående avsnitt. Skolverket beräknar den totala kostnaden för 2016 till tkr (exklusive it-utvecklingskostnader). De uppskattade kostnaderna för 2017 och 2018 beräknas på samma sätt som för Kostnaden påverkas i huvudsak av antal inkommande ärenden, genomsnittlig handläggningstid per ärendetyp och antalet handläggare som krävs för att säkerställa en rättsäker hantering och en handläggningstid på högst fyra månader från det att alla handlingar har kommit in till myndigheten. Skolverket har i dagsläget svårt att prognosticera kostnaderna och förändrade förutsättningar kan komma att påverka dessa. Skolverket rekommenderar därför att bemanningen successivt anpassas efter de behov som identifieras för att minimera risken för framtida bakslag. Faktiska kostnader per typ av ärende (tkr) År Utländsk examen Yrkesämnen Övriga Kostnad/år Extra medel succesiv nedtrappning Skolverket hemställer om att underskott i legitimeringsverksamheten kan täckas med anslag och att det ekonomiska målet om full kostnadstäckning inte ska gälla. Behovet av anslagsmedel är tkr 2016, tkr 2017 och tkr Verkets åtgärder för att effektivisera och minska kostnaderna Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheter som lämnar förslag som leder till ökade kostnader redovisa förslag till åtgärder inom den egna verksamheten som leder till motsvarande minskning av kostnaderna. En stor del av Skolverkets verksamhet styrs av regeringsuppdrag, med en hög grad av styrning av hur dessa ska genomföras. Utrymmet för myndigheten att omprioritera inom befintlig verksamhet är därför starkt begränsat. De insatser som föreslås i denna framställan är i stor utsträckning relaterade till att öka effektiviteten i myndigheten genom verksamhetsutveckling både inom kärnverksamheten och stödverksamheten vilket på sikt kommer att leda till högre flexibilitet och lägre kostnader. Under 2015 kommer myndigheten att genomföra en översyn av organisationen med målet att hitta mer ändamålenliga strukturer och processer för att genomföra organisationens uppdrag. Parallellt fortsätter det förändringsarbete som initierats utifrån myndighetens Strategiska plan Under 2015 fortsätter bl.a. infördet av en förvaltningsstyrningsmodell vilket är en av flera insatser för att öka kostnadsmedvetenheten. Skolverket anser vidare att det är av största vikt att korta handläggningstiderna för lärarlegitimation varför utvecklingsavdelningen har fått ett särskilt uppdrag att effektivisera och korta handläggningsarbetet.

17 Skolverket 17 (23) 3 Förslag till finansiering av Skolverkets verksamhet 3.1 Anslag, avgiftsinkomster och övriga inkomster som disponeras (tkr) Beräknade belopp för åren är baserade på inlagda uppgifter i Hermes. Anslagsposter som disponeras av Statens Skolverk Utfall 2014 Prognos 2015 Beräkning 2016 Beräkning 2017 Beräkning 2018 Utgiftsområde 16 1:1.1 Statens Skolverk (ram) :5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (ram) :5.1 Medel för Tekniksprånget (ram) :5.2 Internationella studier (ram) :5.3 Till Statens Skolverks disposition (ram) :5.4 Bidrag till vissa organisationer (ram) :5.9 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) :6 Särskilda insatser inom skolområdet (ram) :6.2 Särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionshinder (ram) :7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. (ram) :7.1 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. (ram) :7.2 Statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (ram) :7.3 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) 0 0 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m. (ram) :8.1 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar (ram) :8.2 Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar m.m. (ram) :8.3 Skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd (ram) :9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet (ram) :9.1 Elev- och lokalkostnadsbidrag vid svensk undervisning i utlandet (ram) :9.2 Utvecklingsarbete (ram) :10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal (ram) :10.1 Fortbildning av lärare, rektorer och viss annan personal (ram) :10.2 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) 0 0 1:10.3 Fortbildning av förskolepersonal (ram) :14 Statligt stöd till vuxenutbildningen (ram) :14.1 Statsbidrag till vuxenutbildningen (ram) :14.2 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar (ram) :14.6 Statsbidrag till förarutbildningar (ram) :14.8 Statsbidrag till yrkesutbildning inom komvux och

18 Skolverket 18 (23) Anslagsposter som disponeras av Statens Skolverk Utfall 2014 Prognos 2015 Beräkning 2016 Beräkning 2017 Beräkning 2018 särvux ram) 1:18 Lågstadielyftet (ram) :18.1 Lågstadielyftet (ram) Utgiftsområde 13 1:1 Integrationsåtgärder :1.7 SFI-bonus :1 Särskilda jämställdhetsåtgärder :1.23 Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till Statens Skolverk Utgiftsområde 24 1:5 Näringslivsutveckling (ram) :5.2 Näringslivsutveckling (ram) Utgiftsområde 1 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer (ram) :2.3 Utbildningsåtgärder för den nationella minoriteten romer (ram) Summa anslag Övriga intäkter 4 mm Bidrag Finansiella intäkter Summa övriga inkomster Summa finansiering Investeringsbehov i anläggningstillgångar Myndighetens behov av att modernisera och effektivisera är stort. I många uppdrag som kräver investeringar har myndigheten fått avsteg från kapitalförsörjningsförordningen och därmed kunnat finansiera investeringarna direkt över sakanslagen. När det gäller investeringar kopplat till våra instruktionsenliga uppgifter och uppdrag där det saknas avsteg från kapitalförsörjningsförordningen är det dock låneramen som belastas. Dessa behov är mycket svåra att förutse eftersom de påverkas av vilken typ av uppdrag myndigheten får fick myndigheten en extra hög låneram motsvarande 72 miljoner kronor för att hantera både intern utveckling och behov i uppdrag, bl. a legitimering av lärare och förskolelärare. Myndighetens slutsats är att behovet av utrymme för investeringar ökar under de närmaste åren och det är mycket svårt att förutsäga behoven men för att kunna planera långsiktigt och ha ett handlingsutrymme äskar vi ett fortsatt ökad låneram. Myndigheten ser i dagsläget följande investeringsbehov de närmaste tre åren. Modernisering och utveckling av uppföljningsstatistiken Skolverkets uppföljningssystem är omfattande och statistikanvändarna har många olika behov. Förutom de förändringar som följer av regeringens reformer finns det

19 Skolverket 19 (23) också ett behov av att modernisera uppföljningssystemet. Användarna ställer stora krav på såväl statistikens innehåll och aktualitet som användarvänligheten. För att tillgodose användarnas behov behöver Skolverket utveckla en sammanhållen publiceringsdatabas med statistik över alla verksamhetsformer på alla befintliga redovisningsnivåer (riket, län, kommun, skola, huvudman). Den tekniska utvecklingen i samhället ställer dessutom allt högre krav på datatillgänglighet och publicering genom s.k. webbtjänster som efterfrågas idag av allt fler användare. Utvecklingen av en ny statistikdatabas beräknas ta ungefär tre år och kostnaden uppskattas till totalt ca 20 mnkr. Den fortsatta förvaltningskostnaden beräknas bli lägre än den nuvarande, men det är i nuläget inte möjligt att göra en sådan kalkyl. Myndigheten planerar att starta en förstudie under Övrigt Ersättningsinvesteringar i hårdvara (servrar, datakommunikationsutrustning, datalagringsutrustning etc.) Komplettering av programvarulicenser för servrar, datalagring, datakommunikation och backup Systemstöd för diarie-, arkiv- och ärendehantering CRM-system (customer relationship management) för hantering av relationer med huvudmän/skolor i samband med urval i enkäter Lån i Riksgälden samt räntor och amorteringar (tkr) Utfall 2014 Prognos 2015 Beräkning IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning* varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Beslutat/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0,47% 0,50% 1,50% 1,50% 1,50% Finansiering av räntor och amorteringar Utgiftsområde 16 1:1 ap1 1:1 ap1 1:1 ap1 1:1 ap1 1:1 ap1 * I beräknad nyupplåning 2015 ingår även investeringar gjorda i december Skolverket hemställer om en låneram motsvarande tkr 2016, tkr 2017 och tkr 2018.

20 20 (23) Skolverket 3.3 Räntekonto med kredit Krediten på räntekontot ska täcka den differens som kan uppstå på grund av ojämnt betalningsflöde i förhållande till att medel tillförs räntekontot den 25:e i varje månad. Statens Skolverk föreslår en oförändrad nivå på 10 procent av tilldelade medel under berört anslag. Föreslagen kredit 1:1 Statens Skolverk (tkr) Summa anslag :1 Statens skolverk :1.1 Statens Skolverk Anslagskredit på ramanslag Skolverket hemställer om tre procents anslagskredit på anslag 1:1, 1:5.3 och 1:9.1 under åren Bemyndiganden Skolverket hemställer om att få utnyttja befogenheter att utföra nedanstående åtaganden avseende anslagen 1:5 ap 1, 1:5 ap 3, 1:10 ap 1 och 1:10 ap 3 under åren Tekniksprånget Regeringen har uppdragit åt Skolverket att ingå ett avtal med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) med innebörden att IVA ska administrera och genomföra en satsning på praktikplatser inom tekniksektorn för ungdomar, det s.k. Tekniksprånget under I avtalet mellan Skolverket och IVA ska framgå att de medel som IVA erhåller med anledning av avtalet årligen ska fastställas utifrån en avpassning till satsningens uppnådda resultat och omfattning, med särskild hänsyn tagen till antalet praktikanter föregående år. Den första avpassningen ska ske efter årsskiftet 2013/14. Satsningen ska syfta till att stimulera unga kvinnor och unga män som har avslutat naturvetenskapligt eller tekniskt program i gymnasieskolan att välja en högskoleutbildning och framtida karriär inom teknikområdet. 1:5.1 Tekniksprånget (tkr) År 2014 utfall År 2015 prognos År 2016 beräkning År 2017 År 2018 År Ingående åtaganden Nya åtaganden (resp. år) (+) 0 0 Infriade och ej utnyttjade åtaganden (-) Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelat / föreslagen bemyndiganderam

21 Skolverket 21 (23) Rektorsprogrammet, Karriärtjänster, Matematiklyftet, Läslyftet, Fjärde tekniskt basår och Yrkeslärarsatsningen Rektorsprogrammet Syftet med bemyndigandet för rektorsprogrammet är att Skolverket i god tid före kommande budgetårs start ska kunna ge högskolorna besked om de ekonomiska förutsättningar som reglerar antalet skolledare som kan erbjudas plats på Rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet är en treårig befattningsutbildning och bemyndigandet måste säkerställa att redan intagna skolledare kan slutföra sin utbildning. Karriärtjänster För karriärtjänster har bidragsårets början ändrats från 1 januari till 1 juli. Ändringen innebär att Skolverket beslutar om statsbidrag för halva bidragsåret, dvs. den del av bidragsåret som utgörs av kommande budgetår. Exempelvis ska beslut om statsbidrag för bidragsåret 2015/16 fattas senast 1 april Halva beloppet utgörs av statsbidrag som avser budgetåret 2016 och som Skolverket därför behöver ha bemyndigande att besluta om. Matematiklyftet Inom Matematiklyftet ansvarar Skolverket för framtagande av didaktiskt stödmaterial, utbildning av matematikhandledare och rektorer och fördelning av statsbidrag till huvudmännen. Inom samtliga ansvarsområden finns det ett behov av att anslaget omfattas av ett bemyndigande för Skolverket. Vid överenskommelser med lärosäten gällande utbildning av handledare och rektorer eller framtagande av didaktiskt stödmaterial behöver Skolverket ingå överenskommelser som innebär åtaganden inför kommande budgetår. Möjligheten att teckna överenskommelser som sträcker sig över kommande budgetår medför även att Skolverket kan vara tydliga mot huvudmännen. Information kan ges angående vilket ytterligare didaktiskt innehåll som blir tillgängligt kommande läsår och huvudmännen kan därmed lättare planera sitt deltagande i Matematiklyftet utifrån sina lokala behov. När det gäller statsbidraget till huvudmän avseende matematikhandledare och matematiklärare lämnas bidrag för högst ett år per lärare. Huvudman och rektor behöver i god tid inför läsåret få vetskap och överblick över vilka lärare och handledare som ska delta i fortbildningen, för att kunna ta hänsyn till detta vid tjänstefördelning och schemaläggning. Om matematiklärarna ska vara i fortbildning under ett år kommer statsbidrag att behöva beviljas per läsår, dvs. för hela läsåret 2014/15. Läslyftet Skolverket har fått i uppdrag att svara för genomförandet av fortbildningen av lärare i läs- och skrivutveckling med fokus på det kollegiala lärandet med stöd av en handledare. Skolverket svarar även för utbildning av handledare och vissa insatser ska riktas mot rektorer. Skolverket ska utveckla en särskild webbplattform till vilket forskningsbaserat stödmaterial ska tas fram. Vid framtagandet av forskningsbaserat stödmaterial och för utbildningen av handledare behöver Skolverket ingå överenskommelser som innebär åtaganden inför kommande budgetår. Möjligheten att göra så medför att Skolverket kan vara tydlig