Energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun"

Transkript

1 Energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun Strategin omfattar följande delar: A: Prioriterade åtgärder B: Förutsättningar för energi- och klimatstrategi C: Den totala energianvändningen i Sundsvall D: Energianvändningen inom transportsektorn E: Bilagor Antagen av kommunfullmäktige 24 maj 2004

2 II

3 Förord I Sundsvall, som är en av landets energiintensivaste kommuner, har energifrågorna stor betydelse för samhällsutvecklingen. Samtidigt är kopplingarna mellan energifrågorna och påverkan på klimatet och växthuseffekten starka. Under våren 2003 har kommunen därför fattat beslut om en ny energi- och klimatstrategi. Syftet med strategin är att skapa medvetenhet om hur energifrågorna påverkar miljön och att ge en samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energi- och miljöområdet, samt att ta fram en handlingsplan för minskade utsläpp av växthusgaser. Energi- och klimatstrategin har också utgjort underlag för kommunens ansökan till regeringen om medel för klimatinvesteringsprogram, s.k. Klimp-medel. En viktig del i uppdateringen av energiplanen har varit att integrera energifrågorna med de strategiska kommunala klimatfrågorna till en samlad energi- och klimatstrategi för kommunen. För att få en helhetssyn och på grund av mängden utsläpp av klimatgaser ingår också transportsektorn i energi- och klimatstrategin. Helhetssynen innebär också att verksamheter där kommunen ej har ett direkt inflytande ingår i strategin. Tidshorisonten för kommunens energi- och klimatstrategi är 2010 eftersom tanken är att ett antal konkreta projekt ska genomföras för att uppnå uppställda mål. De mer övergripande målsättningarna kan ha en längre tidshorisont. Energi- och klimatstrategin har tagits fram av en arbetsgrupp inom Sundsvalls kommun i samverkan med Energikonsult A BAUER AB och Trivector Traffic AB. Förslaget till strategi skickades ut på samråd under hösten 2003 då också ett energi och klimatseminarium genomfördes. Upplysningar om energi- och klimatstrategin lämnas av: Nils Eriksson, Kommunstyrelsekontoret, tel E-post: Marie-Louise Henriksson, Kommunstyrelsekontoret, tel E-post: Ingmar Agrell, Sundsvall Energi AB, tel E-post: Per Hansson, Miljökontoret, tel E-post: III

4 IV

5 Innehållsförteckning Del A Prioriterade åtgärder Kommunfullmäktiges beslut om strategi för genomförande Det fortsatta arbetet och uppföljning... 9 Del B Förutsättningar för energi- och klimatstrategin Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Organisation Tidigare energiplanering och uppföljning Lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram Åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser Global samverkan Åtgärder inom EU Sveriges åtaganden Nationella, regionala och kommunala mål och riktlinjer Nationella miljömål Övergripande nationella mål för transportpolitiken Regionala miljömål Kommunala mål och riktlinjer Styrmedel inom energi- och miljöområdet Lagstiftning Skatter och avgifter Statligt bidrag och stöd Del C Den totala energianvändningen i Sundsvall Energitillförsel och energianvändning Energitillförsel i Sundsvall Energianvändning Energitillförsel, sektorredovisning Beräknade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar Utsläpp av växthusgaser Utsläpp av luftföroreningar V

6 8. Framtida energibehov Framtida energibehov Förslag till åtgärder Projektförteckning Bedömda minskade utsläpp av växthusgaser Del D Energianvändningen inom transportsektorn Beskrivning av nuläget Val av färdsätt Kommunens egna transporter Dagens trafikarbete Transporternas nuvarande energianvändning Utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar Den framtida utvecklingen Trafikens utveckling på nationell nivå Trafikens utveckling i Sundsvall Strategier för minskad energianvändning och klimatpåverkan Generella förhållningssätt En hållbar samhällsplanering Ökad cykeltrafik Ökat kollektivtrafikresande Minskad och mer energisnål biltrafik Organiserade resor och transporter Förslag till åtgärder Nuvarande tillstånd och det framtida arbetet Förslag på tänkbara åtgärder Översiktlig bedömning av möjliga effekter De viktigaste åtgärderna Del E Bilageförteckning...83 Bilaga 1 Definitioner och facktermer Bilaga 2 Lag om kommunal energiplanering Bilaga 3 Uppföljning av 1997 års energiplan Bilaga 4 Skatter på energi Bilaga 5 Programöversikt, finansieringsstöd VI

7 A prioriterade åtgärder Strategin omfattar följande delar: A: Prioriterade åtgärder B: Förutsättningar för energi- och klimatstrategin C: Den totala energianvändningen i Sundsvall D: Energianvändningen inom transportsektorn E: Bilagor 1

8 2

9 1.1 Kommunfullmäktiges beslut om strategi för genomförande Strategin för att förverkliga kommunens mål och riktlinjer omfattar ett antal åtgärder både inom den traditionella energisektorn och inom transportsektorn. Utifrån de förslag till tänkbara åtgärder som konsulterna redovisat och de förslag och synpunkter som lämnats av remissinstanserna har en prioritering skett. Prioritering av åtgärderna har bl.a. skett med hänsyn till inverkan på energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Tabellen sammanfattar de åtgärder som behandlas i strategin, såväl pågående åtgärder, förslag till ytterligare åtgärder som åtgärder där kommunen ej har ett direkt inflytande. Åtgärderna har sorterats efter fyra strategiska områden och kommenteras efter tabellen. STRATEGIER ÅTGÄRDER ANSVAR Utveckling av Avfallsbränsle Korstaverket (varm.nu) SEAB fjärrvärmesystemet Energikombinat Korstaverket och Ortvikens SEAB, SCA Pappersbruk Ytterligare spillvärme från industrin till fjärrvärmenätet SEAB, SCA m.fl. Anslutning av villor till fjärrvärmenätet (Ny teknik SEAB och konvertering) Ny fjärrvärmecentralsteknik för lägenheter SEAB Anslutning av Mårtensroområdet till fjärrvärme SEAB Anslutning av gamla LV 5-området till fjärrvärme SEAB, SKIFU, Berörda företag Anslutning av större anläggningar till fjärrvärmenätet SEAB, berörda företag Ytterligare anslutningar i Matfors, Kvissleby och SEAB, FK Indal Nyetablering av fjärrvärme/ närvärmenät SEAB, FK Fjärrkyla SEAB, SVAB Effektivisering och hushållning med energi Effektivare energianvändning och alternativa drivmedel inom transportsektorn Energieffektivisering och minskade utsläpp vid modernisering av Kubals aluminiumsmältverk Minskning av den specifika energianvändningen inom industrin Åtgärder i kommunens fastighetsbestånd Energi- och transportrådgivning till allmänhet och småföretag Energi- och transportrådgivning till allmänhet och småföretag Samverkan inom länet för ett hållbart resande Marknadsföring och direktbearbetningskampanjer för ökad busstrafik 3 Kubal Industrin, KSK, Kultur & Fritid Kommunala bolag, FK KSK, Kultur & Fritid KSK, Kultur & Fritid Västernorrlands Energikontor Bussentreprenör, Länstrafiken

10 Fysisk planering för effektivare energianvändning Förbättrad trafikantinformation Alternativa drivmedel för stadsbussarna Alternativa drivmedel för dieselfordon Tankställe för alternativa drivmedel Gratis parkering för miljöfordon Avgiftsbelagda arbetsplatsparkeringar Gemensam bilpool för kommun och landsting Utbildning i sparsamt körsätt både för lätta och tunga fordon Bokning av samåkning via webben Utveckling av projektet Cykla i Sundsvall Utbyggnad av gång och cykelvägar Prioritering av drift och underhåll av gång- och cykelvägar Skyltning av cykelleder Inrättande av cykelparkeringar Information och marknadsföring för att få fler som går och cyklar Planering för en förtätad bebyggelse Fortsatt utbyggnad av cirkulationsplatser Nedsänkning av järnvägen genom centrala Sundsvall Långsiktig lösning för E14 och E4 Syd Länstrafiken Focusera FK m.fl. FK m.fl. SBK FK, SBK, Parkera FK, KSK Kommunala förvaltningar och bolag KSK SBK, FK SBK, FK FK FK, SBK,KSK FK, SBK KSK, Kultur & Fritid SBK, KSK SBK, FK, Vägverket Banverket, SBK, KSK Vägverket, SBK, KSK Avfallsbränsle Korstaverket (varm.nu) och Energikombinatet Varm.nu och Energikombinatet innebär en samordning av energiförsörjningen för SEAB:s (Sundsvall Energi AB) Korstaverket och SCA: s pappersbruk i Ortviken. Projekten bedöms sammanlagt spara ca m 3 olja genom att mer spillvärme nyttjas i fjärrvärmenätet från SCA och ångförsörjning av SCA från den planerade avfallsförbränningen vid Korstaverket sker via en ny ångledning ton avfall från regionen samt ton avfall från Sundsvall skall förbrännas i denna nya anläggning. Utsläppen totalt inom kommunen av svavel minskar med ca 25 %, NO x med ca 10 % och CO 2 med ca 12 %. En minskning av oljeanvändningen med m 3 ger ton i minskade CO 2 utsläpp. Korstaverkets avfallsförbränningsanläggning beräknas tas i drift under Ytterligare spillvärme från industrin till fjärrvärmenätet SEAB har genomfört ett flertal utredningar om möjliga spillvärmekällor och möjligheter till omhändertagande av industriell spillvärme inom fjärrvärmenätet i Sundsvall. I en rapport från 2003 redovisas potentiella spillvärmekällor hos SCA Ortviken, Kubal, och Akzo Nobel på sammanlagt ca 400 GWh/år. Enligt rapporten kommer en utökad avfallsförbränning vid Korstaverket i enlighet med projektet varm.nu att minska mottagningskapaciteten för spillvärme i Sundsvalls fjärrvärmenät. Energikombinatet, sammankopplingen mellan Korstaverket och SCA Ortviken, innebär emellertid ökade möjligheter att ta emot mycket mer spillvärme, upp till ca 200 GWh/år. Förutsättningarna för utnyttjande av spillvärmekällorna bör analyseras vidare. Anslutning av villor till fjärrvärmenätet i Sundsvall Det är fullt möjligt att ansluta ca 400 villor årligen utan att behöva öka produktionskapaciteten inom SEAB. Om detta arbete startas med början 2005 kan ca småhus anslutas 4

11 till år 2010 motsvarande ett årligt värmebehov av ca 8 GWh. Fördelningen mellan oljeeldning och elpannor som kan ersättas bedöms vara hälften av vardera slaget. Detta motsvarar minskade CO 2 utsläpp med ton år Ny fjärrvärmecentralsteknik för villor och konvertering av villor med direktverkande elvärme är viktiga inslag i en sådan satsning Anslutning av Mårtensroområdet till fjärrvärme I Mårtensro uppförs i en första etapp 63 villor. Anslutningen till fjärrvärme i området är naturligtvis avhängig efterfrågan. Fullt utbyggt motsvarar området ett värmebehov på ca 1 GWh/år. Anslutning av gamla LV 5-området till fjärrvärme Byggnaderna inom gamla LV 5-området ägs till mer än hälften av privata fastighetsägare idag (2004) medan resterande fastigheter ägs av SKIFU och hyrs ut till företagare. Vid övertagandet av området fanns det planer att i framtiden koppla hela området till fjärrvärme varvid elpannor installerades i fastigheterna. Utbyggnad av fjärrvärme inom området har hitintills inte varit ekonomiskt genomförbart och en del av fastigheterna har efterhand låtit installera värmepumpar. Övriga uppvärms fortfarande med i huvudsak vattenburen elvärme. Området bedöms ha ett värmeunderlag mellan 3,5-5 GWh, vilket motsvarar ca ton i minskade CO 2 utsläpp genom minskad elanvändning. Anslutning av större anläggningar till fjärrvärmenätet Ett flertal större anläggningar kvarstår för anslutning av fjärrvärme inom centralorten. Däribland kan nämnas Vin & Sprit, Sundfrakt, Milko och Metso Papers anläggningar. Idag används inom dessa företag både olja och el för uppvärmning och i något fall för ångproduktion. Innan anslutning till fjärrvärmenätet kan ske krävs kanske i något fall viss ombyggnation av fastigheterna. Det totala värmebehovet har bedömts till nära 20 GWh/år varav olja idag svarar för knappt hälften vilket motsvarar drygt ton i minskade CO 2 utsläpp. Ytterligare anslutningar i Matfors, Kvissleby och Indal I Matfors finns några flerfamiljshus med direktverkande elvärme och bergvärme, två större industrifastigheter samt villabebyggelse som kan anslutas. Totala tillkommande potentialen är ca 4,5 GWh/år vilket motsvarar ca 200 ton i minskade CO 2 utsläpp. I Kvissleby är det framförallt villor som är aktuella att ansluta till fjärrvärmenätet. Ca 400 villor med direktverkande el och 950 med vattenburen värme bedöms som möjliga att ansluta till nätet. Detta motsvarar ca 20 GWh för villor med vattenburen elvärme och ytterligare ca 10 GWh för villor med direktverkande elvärme. Detta motsvarar ca ton i minskade CO 2 utsläpp. Fjärrvärmeleveranserna i Indal beräknas kunna ökas från 0,8 GWh till ca 2 GWh genom anslutning av villor. Vid en utökad fjärrvärmeleverans kommer ett antal flerfamiljshus, skola och daghem också att anslutas. 70 % av den tillkommande värmeförsörjningen utgörs av vattenburen elvärme, resterande olja. Utbyggnaden med fjärrvärme motsvarar ca 360 ton i minskade CO 2 utsläpp genom minskad el- och oljeanvändning. Nyetablering av fjärrvärme/närvärmenät Ett flertal mindre fjärrvärmenät avses etableras inom en 10-årsperiod. Dessa är: Lucksta ca 1,5 GWh Stöde ca 1,6 GWh Liden ca 1,8 GWh Fanbyn ca 0,7 GWh Njurundabommen ca 2,0 GWh Klockarberget ca 5,0 GWh (direktverkande elvärme) I de planerade mindre fjärrvärmenäten är skolor och äldreboenden de stora förbrukarna. På de orter där det finns flerfamiljshus och villor kommer dessa att erbjudas fjärrvärme om de ligger rimligt nära fjärrvärmenätet. 5

12 Totalt värmebehov är ca 12 GWh biobränsle där andelen oljeeldning respektive elvärme har bedömts till 50 % vardera. Utbyggnaden av fjärrvärme bedöms kunna minska CO 2 -utsläppet med ca ton årligen vid 10-årsperiodens slut. Fjärrkyla SEAB har planer att satsa på att erbjuda fjärrkyla med en bedömd tidigaste start Den teknik som nu är aktuell är en användning av billig högtempererad sommarfjärrvärme för drift av lokalt utplacerade absorptionskylmaskiner. I nuläget är möjligheterna dock svårbedömbara, dels med avseende på teknik/ekonomi dels med avseende på den framtida tillgången på den billiga energin. Sundsvall Vatten AB (SVAB) levererar i några fall vatten från ledningsnätet för kylning. Kapacitet finns till utökning av denna verksamhet. Modernisering av Kubals aluminiumsmältverk Kubals pågående projekt att modernisera ugnarna genom att installera datorstyrda punktmatare är den enskilda åtgärd som ger störst minskning av utsläpp av klimatgaser och reducerar även övriga utsläpp till luft och vatten. Åtgärderna innebär också att elförbrukningen per ton producerat aluminium reduceras med ca 4 %. Kubal har fått anstånd med genomförandet som delvis finansieras med LIP-bidrag. De åtgärder som beräknas genomföras till 2010 innebär att utsläppen av PFC kommer att minska med 80 % motsvarande ca ton koldioxidekvivalenter. Minskning av den specifika energianvändningen inom industrin Regeringen har under 2003 redovisat ett förslag till program för energieffektivisering i energiintensiva företag. Förslaget innebär att de energiintensiva industrier som ingår i energieffektiviseringsprogram kommer att slippa den elskatt på 0,5 öre per kwh som införs från den 1 juli I företagens åtagande ingår att införa ett energiledningssystem och genomföra en energianalys för att hitta åtgärder som kan genomföras. Utöver energieffektiviseringsåtgärder kan även åtgärder som ökar andelen förnybara bränslen eller tar tillvara spillvärme ingå. Eftersom bl.a. Kubal och SCA har inlett ett sådant arbete kan minskningen bli betydande. Den energi- och transportrådgivning som nedan föreslås för de mindre och medelstora företagen förväntas också ge effekter. Åtgärder i kommunens fastighetsbestånd Idag är i princip samtliga Mitthems fastigheter anslutna till fjärrvärmenätet. Förbrukningen för uppvärmning och tappvarmvattenproduktion, har från början av 1980-talet sänkts från 250 kwh/m 2 till runt 170 kwh/m 2 år Framtida nybyggnation/inköp av fastigheter inom centralorten bör anslutas till fjärrvärmenätet. Industrifastighetsbolaget SKIFU äger ett antal fastigheter inom gamla LV 5-området där individuella elpannor är installerade. Därutöver äger SKIFU ytterligare ca m 2 byggnadsyta som hyrs ut till företagsverksamhet. För en stor del av dessa bekostar hyresgästen själv uppvärmningen och en stor del av fastigheterna är eluppvärmda. SKIFU bör arbeta fram en handlingsplan för att minska olje- och elanvändningen sitt fastighetsbestånd och i samråd med SEAB medverka till att fjörrvärme kan etableras inom onrådet. En grov beräkning visar att övergång till annan uppvärmning än el- och oljebaserad skulle innebära en minskning med ca 500 ton koldioxidekvivalenter. Av PARKERA:s fastigheter är endast en uppvärmd med el, övriga är anslutna till fjärrvärmenätet. För denna fastighet med elpanna bör klargöras om fjärrvärmeanslutning är möjlig. Inom fastighetskontoret finns ett antal oljeeldade fastigheter med en förbrukning av sammanlagt ca 1 GWh som idag kan anslutas till fjärrvärme då de är belägna i direkt anslutning till fjärrvärmenätet. För ett drygt 10-tal fastigheter med en oljeförbrukning mellan m 3 per fastighet, bör förutsättningarna för pelletseldning utredas. Det totala värmebehovet för fastigheterna ligger på ca 4 GWh. Av dessa fastigheter är motsvarande ca 1,5 GWh belägna intill befintliga pelletsanläggningar. Åtgärderna motsvarar sammantaget en minskning av ca ton koldioxidekvivalenter 6

13 Energi- och transportrådgivning till allmänhet och småföretag Kulturmagasinet som ligger mitt i centrum fungerar som en samlingspunkt för sundsvallsborna. Kulturmagasinet inrymmer såväl huvudbibliotek som museum. Hit strömmar ung och gammal för att se utställningar, läsa tidskrifter, delta i utbildning, lyssna på föredrag och mycket annat. På huvudbibliotek i Kulturmagasinet finns sedan tidigare lokaler där allmänheten kan möta konsumentrådgivarna, budgetrådgivaren och energirådgivaren. I lokalen ryms också litteratur om ämnena och mindre utställningar med energispartips, miljötips för vardagen eller konsumentinformation. Ambitionen är att nuvarande energirådgivning ska utvecklas och även kompletteras med transportrådgivning. I lokalen ska även delar av det medborgarinriktade Agenda 21-arbetet presenteras. Energi- och transportrådgivningen ska underlätta för sundsvallsborna att göra miljö- och klimatvänliga val och visa på alternativ. Vidare ska sundsvallsföretagen, speciellt små och medelstora, få ökade möjligheter att få råd om energibesparing, energieffekvisering samt effektiva och miljövänliga transporter. I anslutning till rådgivningen ska det också finnas möjlighet till videokonferenser. Samlade effekter inom transportsektorn Effekterna av insatser inom transportsektorn och inom fysisk planering är svåra att beräkna. Enligt den översiktliga bedömning som konsulten har gjort i avsnitt 12.3 uppgår potentialen för minskade utsläpp av CO 2 fram till år 2010 till sammanlagt ca ton med följande fördelning: -Hållbar samhällsplanering 400 ton -Fler som går och cyklar 4400 ton -Fler som åker kollektivt 2200 ton -Minskad och mer energisnål biltrafik 8800 ton -Organiserade resor och transporter 6500 ton Samverkan inom länet för ett hållbart resande Hållbara transporter i Västernorrland som är ett Mål 1 projekt, pågår till juni Projektet samordnas av Västernorrlands Energikontor och syftar till ett regionalt nätverk för utbyte av kunskap och erfarenheter om ett effektivt och hållbart transportsystem, som kan bidra till att uppfylla regionala och nationella miljömål för klimatpåverkan och luftkvalité. I nätverket ingår länsstyrelsen, landstinget, Vägverket, kommuner, länstrafiken med flera. I projektet ingår bland annat förslag till kostnadseffektiva åtgärder för en regionalt utformad luftkvalitets- och klimatstrategi, ökad konkurrenskraft för företag och organisationer genom åtgärder för effektiva transportlösningar och ökad medvetenhet om de lösningar som finns för hållbara transporter för företag och allmänheten. Vidare ska projektet stärka utvecklingsarbetet om hållbara transporter i företag, kommuner och övriga organisationer och bidra till regionförstoring för den regionala marknaden. Alternativa drivmedel för dieselfordon och stadsbussarna samt tankställe EcoPar är en syntetisk diesel och ett alternativ till konventionellt dieselbränsle. Egenskaperna för EcoPar som idag utvinns ur naturgas är jämförbara med MK1-diesel beträffande prestanda, förbrukning och hantering. EcoPar kan användas i en konventionell dieselmotor utan modifieringar och kan blandas med vanlig diesel. Trots det fossila ursprunget ger Eco- Par en CO 2 -reduktion på 20 % jämfört med vanlig diesel. Under 2005 räknar man med att syntetisk diesel som producerats från biomassa (BioPar) kommer att finnas tillgänglig. Med ren BioPar kommer CO2-reduktionen att bli 90 %. Sedan 2002 körs några av kommunens arbetsmaskiner och sedan 2003 körs två av stadsbussarna på EcoPar. Resultatet har varit positivt och ambitionen är att utöka antalet arbetsmaskiner, tunga fordon och stadsbussar med inledningsvis EcoPar som bränsle med en successiv övergång till BioPar. En förutsättning för att kommunen och övriga ska få tillgång till EcoPar/BioPar är att det byggs en ny tankanläggning. Denna anläggning kan placeras vid fastighetskontorets nuvarande tankanläggning eller på annan lämplig plats. 7

14 Gratis parkering för miljöfordon För att stimulera sundsvallsborna att välja miljöfordon finns sedan våren 2003 möjlighet att erhålla ett tillstånd till gratis parkering för miljöfordon. Tillståndet erhålls efter ansökan och prövning så att kriterierna uppfylls. Hittills har 65 tillstånd beviljats. Under 2004 kommer kriterierna för miljöfordon att ses över och föreslås samordnas med de kriterier som väntas ställas upp i samarbetet inom BioFuelRegion. Avgiftsbelagda arbetsplatsparkeringar För att göra det mer attraktivt att gå, cykla eller åka kollektivt kan en avgift som minst motsvarar förmånsvärdet tas ut för parkeringsplatser vid arbetsplatser och skolor. Idag är det ovanligt att någon förmånsbeskattas för att man har tillgång till gratis parkeringsplats vid arbetet eller skolan. De arbetsgivare som både vill sköta sina ekonomiska åtaganden och värna miljön kommer sannolikt att vara välvilligt inställda till att ta ut en avgift för arbetsplatsparkeringar. För att detta ska få full effekt är det viktigt att den anställde inte behöver använda den privata bilen i arbete Gemensam bilpool för kommuner och landsting Våren 2003 startade projektet Sampool som är ett samarbetsprojekt mellan Sundsvalls kommun, Örnsköldsviks kommun och Landstinget Västernorrland med stöd av Vägverket Region Mitt. Projektet syftar till att persontransporter ska kunna genomföras säkert, ekonomiskt, energisnålt och med minsta möjliga påverkan på hälsa och miljö Projektets mål är att bilpooler införs/utvecklas inom respektive aktörs verksamheter. Ett boknings- och redovisningssystem, som är möjligt att samordna till ett gemensamt system, för bilpoolerna införs. Vidare ska ett förslag till gemensamt system som innebär att aktörerna kan samverka både funktionellt och administrativt tas fram. Förslaget kan fungera som beslutsunderlag för att se om det är möjligt att parterna går vidare med fördjupad samverkan. Det kan gälla möjlighet att samutnyttja varandras bilpoolbilar, eller att ge möjlighet till samåkning mellan de olika aktörerna m.m. Systemen ska vara utformade så att ett miljöanpassat resande stimuleras, kostnaderna för resorna minskar och tryggheten/säkerheten i trafiken ökar. För att klara målen krävs att både systemen och resvanorna förändras. Utbildning i sparsamt körsätt både för lätta och tunga fordon Utbildning i EcoDriving har påbörjats för personal inom kommunens förvaltningar och bolag. Fullmäktige har uppdragit åt kommunkoncernen att låta utbilda den personal som kör mycket bil i tjänsten i sparsam körning. Hittills har några personer fått utbildning och en större satsning planeras Heavy EcoDriving-utbildning har bl.a. genomförts för bussförare. Bokning av samåkning via webben Alla bor inte så att de har tillgång till kollektivtrafik för sina resor till/från arbetet. Som en förmån för de anställda som så önskar har kommunen som arbetsgivare sedan januari 2004 erbjudit en webbaserad bokningstjänst för samåkning. Systemet ska utvärderas i slutet av år 2004 Ökad cykeltrafik Under åren har ett projekt för ökad cykeltrafik, Cykla i Sundsvall, genomförts. I projektets slutrapport föreslår en rad åtgärder för att förbättra cykelmöjligheterna. Det gäller bland annat åtgärder som att göra kompletteringar av cykelbanor där de gör mest nytta, öka tryggheten för cyklister och gående, att förbättra cykelparkeringsmöjligheterna, ordna bättre vägvisning för cyklister och att förbättra vinterväghållningen för cyklister och gående. Vidare har en ny cykelkarta tagits fram. Åtgärder läggs in i fastighetskontorets flerårsplan för investeringar. Marknadsföring och direktbearbetningskampanjer samt förbättrad trafikantinformation för ökad busstrafik Under åren genomförde kommunen ett större projekt för bra och kostnadseffektiv kollektivtrafik i Sundsvalls tätortsområde, det s.k. MOPS-projektet. Projektet ledde 8

15 fram till en omläggning av trafiken med stomnätslinjer, tiominuterstrafik, kundanpassad trafik, kortare restider, bra information till resenärer m.m. Man har också aktivt arbetat med direktbearbetning av boende i flera bostadsområden. Resultatet blev en resandeökning och den förbättrade kvaliteten i busstrafiken har i huvudsak kunnat bibehållas, dock att vissa förändringar tvingas fram under 2004 på grund av ekonomiska svårigheter. Gällande nettoavtal med bussentreprenören ansvarig för trafikökning innebär också att entreprenören har ett ansvar för marknadsföring såsom direktbearbetning. Länstrafiken arbetar fortlöpande med marknadsföring och förbättring av trafikantinformationen. Planering för förtätad bebyggelse Planeringen av markanvändningen, bebyggelsen och infrastrukturen har stor betydelse för transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan.. Genom att förtäta stadskärnan och större tätorter, istället för att exploatera områden som ligger i tätorternas utkanter eller mellan tätorterna skapas kortare resvägar. Därvid minimeras biltrafikens energianvändning, samtidigt som cykelns relativa konkurrenskraft ökar. Genom att dessutom förtäta utmed viktiga kollektivtrafiklinjer ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Nya bebyggelseområden ska lokaliseras så att det finns tillgång till kollektivtrafik. Bostadsexploateringar som minimerar ökningen av trafikarbetet i Sundsvalls tätort bör prioriteras. Fortsatt utbyggnad av cirkulationsplatser Under de senaste 10 åren har i genomsnitt minst en cirkulationsplats byggts per år i Sundsvalls tätortområde. Cirkulationsplatserna ger ökad trafiksäkerhet, ökad kapacitet och minskade stopp i trafiken vilket innebär minskade utsläpp. Under 2004 kommer två rondeller att byggas och planering för ytterligare rondeller pågår. Nedsänkning av järnvägen genom centrala Sundsvall I den järnvägsutredning som har genomförts för järnvägen genom centrala Sundsvall har tre alternativ studerats. Kommunen har förordat ett alternativ som innebär en nedsänkning och överdäckning av järnvägen. Detta alternativ innebär också stora fördelar för vägtrafiken. Alternativ med vägunderfarter innebär stora nackdelar för kollektivtrafiken. I framtidsplanen för järnvägar som Regeringen har fattat beslut om, har 330 mkr föreslagits för planskildheter i centrala Sundsvall för perioden För att en nedsänkning ska kunna ske erfordras ytterligare medel. Det är därför angeläget att lösa finansieringsfrågan. Långsiktig lösning för E14 och E4 Syd Planeringen för en ombyggnad av E14 har genomförts i tre etapper enligt följande: E4- Parkgatan, Parkgatan-Timmervägen och Timmervägen-Matfors. Vägutredningar har genomförts för samtliga etapper med kommunen som planeringsansvarig för delen Parkgatan- Timmervägen. Beslut om vilket alternativ som man ska arbeta vidare med i de olika etapperna saknas våren I den nationella väghållningsplanen som Regeringen har fattat beslut om under 2004, har 230 mkr tagits upp för etappen Timmervägen-Matfors under perioden För övriga etapper saknas ännu finansiering. För E4 Syd har vägutredning genomförts. Ärendet ligger för tillåtlighetsprövning hos Regeringen. I den nationella väghållningsplanen finns mkr upptaget för perioden och senare Den rådande trafiksituationen gör det angeläget att fullfölja planeringsarbetet och lösa finansieringsfrågorna för båda objekten. 1.2 Det fortsatta arbetet och uppföljning Kommunen har begränsade möjligheter att kunna påverka utvecklingen utanför den egna verksamheten. Det fortsatta arbetet ska därför bedrivas med berörda förvaltningar, kommunala bolag och andra aktörer inom energimarknaden som ansvariga. Vad Sveriges riksdag har påtagit sig att ha genomfört till år 2010 är att koldioxidutsläppet skall ha minskat med 4 % jämfört med utsläppssituationen För detta måste både kommunen 9

16 med dess verksamheter, de kommunala bolagen, företagen inom kommunen och övriga aktörer medverka och ta sitt ansvar. Kommunens förvaltningar och bolag ska vid planering och budgetering av sina verksamheter ta hänsyn till och följa de fastlagda riktlinjerna och målsättningarna. Kommunens förvaltningar och bolag ska årligen i Sundsvalls Livsmiljöbokslut redovisa vilka åtgärder som vidtagits och vilka projekt som genomförts eller påbörjats för att nå målen i denna plan. 10

17 B Förutsättningar för energi- och klimatstrategin Strategin omfattar följande delar: A: Prioriterade åtgärder B: Förutsättningar för energi- och klimatstrategin C: Den totala energianvändningen i Sundsvall D: Energianvändningen inom transportsektorn E: Bilagor 11

18 12

19 2. Inledning 2.1 Bakgrund I Sundsvall, som är en av landets energiintensivaste kommuner, har energifrågorna stor betydelse för samhällsutvecklingen. Samtidigt är kopplingarna mellan energifrågorna och påverkan på klimatet och växthuseffekten starka. Av de tio målen i Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö är flera inriktade mot energi- och klimatfrågorna. I varje kommun ska det enligt lagen finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunerna är också skyldiga att genom kommunal energiplanering främja energihushållningen samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Lagen om kommunal energiplanering redovisas i Bilaga 2. Den energiplan för Sundsvall som antogs av kommunfullmäktige 1997 är till vissa delar inaktuell och behöver uppdateras. I samband med det ska även en kommunal klimatstrategi tas fram. I klimatstrategin som bl.a. ska kunna användas som underlag i ansökan om bidrag till klimatinvesteringsprogram (Klimp) ska en handlingsplan för minskade utsläpp av växthusgaser ingå. Transportsektorn ingår i den nu gällande energiplanen från För att få en helhetssyn och på grund av mängden utsläpp av klimatgaser är det viktigt att transportsektorn även i fortsättningen ingår i planen. En viktig del i uppdateringen av energiplanen har därför varit att integrera energifrågorna med de strategiska kommunala klimatfrågorna till en samlad energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun. Helhetssynen innebär också att verksamheter där kommunen ej har ett direkt inflytande ingår i strategin. Tidshorisonten för kommunens energi- och klimatstrategi är 2010 eftersom tanken är att ett antal konkreta projekt ska genomföras för att uppnå uppställda mål. De mer övergripande målsättningarna kan ha en längre tidshorisont. 2.2 Syfte Syftet med den kommunala energi- och klimatstrategin är: att beskriva energiflödena och dess miljöeffekter i kommunen. att uppdatera och följa upp de mål, strategier och projekt som redovisas i 1997 års energiplan. att ge en samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energi och miljöområdet. att ta fram en handlingsplan med konkreta projekt för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser som även kan användas som underlag för det fortsatta arbetet med klimatinvesteringsprogram. 2.3 Avgränsning Denna energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun behandlar de gemensamma förutsättningarna för strategin med bl.a. mål, riktlinjer och styrmedel (Del B), kommunens sammanlagda energianvändning och klimatpåverkan (Del C) samt den energianvändning och klimatpåverkan som transporterna medför (Del D). Med transporter avses i detta sammanhang transporter på väg och järnväg samt till sjöss. De analyser som skett inom ramen för arbetet grundar sig på befintliga data, vilka erhållits från kommunen, länsstyrelsen, Sundsvall Energi AB m.fl. I del A redovisas kommunens strategi för genomförande med prioriterade åtgärder. 13

20 2.4 Organisation Arbetet med energi- och klimatstrategin har bedrivits i en organisation med kommunstyrelsens utvecklingsutskott som politiskt ansvariga och med kommunstyrelsekontorets samhällsplaneringsenhet som ansvariga för samordningen av arbetet. Utredningsarbetet har utförts av en arbetsgrupp och med konsulthjälp. I arbetsgruppen har ingått representanter från samhällsplaneringsenheten, Sundsvall Energi AB, miljökontoret samt kommunens energirådgivare. Konsultföretagen Trivector Traffic AB och Energikonsult A BAUER AB har sammanställt och analyserat materialet i samråd med arbetsgruppen. Under arbetets gång har kontakter skett med representanter för kommunens förvaltningar och kommunala bolag samt de större energiproducenterna och energikonsumenterna i kommunen. 2.5 Tidigare energiplanering och uppföljning Den senaste energiplanen i Sundsvall antogs av kommunfullmäktige I denna plan som även omfattar transportsektorn är strategin för att förverkliga kommunens målsättningar att genomföra ett antal konkreta energiprojekt. Energiplanen innehåller också ett antal allmänna riktlinjer och ställningstaganden. En uppföljning av projekten i 1997 års energiplan redovisas i Bilaga Lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram Riksdagen har avsatt drygt 7 miljarder kronor till lokala investeringsprogram (LIP) under åren Det viktigaste syftet med stödet är att påtagligt öka takten i omställningen av Sverige till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Stödet till lokala investeringsprogram innebär att kommunerna i samverkan med organisationer och företag har haft möjlighet att söka stöd till investeringar som ökar den ekologiska hållbarheten. Sundsvall har av Regeringen beviljats sammanlagt 268 miljoner kronor i bidrag för investeringar ur stödet till lokala investeringsprogram för att förbättra miljön i Sundsvall. Bidrag på 29 miljoner kr beviljades för perioden till åtta projekt med sammanlagda investeringar på 197 miljoner. För perioden beviljades 239 miljoner i bidrag för investeringar om 785 miljoner till fem projekt. De flesta projekten berör energiområdet vilket bl.a. innebär ersättning av fossila bränslen samt energieffektivisering av belysning, ventilation och kylsystem. Det största bidraget på 198 miljoner beviljades för att ersätta eldningsoljan i kraftvärmeverket i Korsta med biobränsle och för att samordna energiförsörjningen med SCA: s pappersbruk i Ortviken. Ansökan om att få utnyttja den del av bidraget som berör Korstaverket för att utöka avfallsförbränningen i stället för att använda biobränsle har inte beviljats. Den del som avser samordningen av energiförsörjningen med ett bidrag på ca 41 miljoner kronor får dock behållas. Under 2003 har de lokala investeringsprogrammen ersatts av klimatinvesteringsprogram (Klimp) som är ett likartat stöd med fokusering på åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Ett av kraven för ansökan om bidrag är att det finns en kommunal klimatstrategi med en redovisning av utsläpp av växthusgaser och en handlingsplan för hur de ska minskas. 14

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

ALVESTA NÄSTA!

ALVESTA NÄSTA! ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN

LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN DEL 3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Miljömålen: Frisk luft Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning (delar av) God bebyggd miljö (delar av) 2004:1 MILJÖKONTORET,

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer