Energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun"

Transkript

1 Energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun Strategin omfattar följande delar: A: Prioriterade åtgärder B: Förutsättningar för energi- och klimatstrategi C: Den totala energianvändningen i Sundsvall D: Energianvändningen inom transportsektorn E: Bilagor Antagen av kommunfullmäktige 24 maj 2004

2 II

3 Förord I Sundsvall, som är en av landets energiintensivaste kommuner, har energifrågorna stor betydelse för samhällsutvecklingen. Samtidigt är kopplingarna mellan energifrågorna och påverkan på klimatet och växthuseffekten starka. Under våren 2003 har kommunen därför fattat beslut om en ny energi- och klimatstrategi. Syftet med strategin är att skapa medvetenhet om hur energifrågorna påverkar miljön och att ge en samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energi- och miljöområdet, samt att ta fram en handlingsplan för minskade utsläpp av växthusgaser. Energi- och klimatstrategin har också utgjort underlag för kommunens ansökan till regeringen om medel för klimatinvesteringsprogram, s.k. Klimp-medel. En viktig del i uppdateringen av energiplanen har varit att integrera energifrågorna med de strategiska kommunala klimatfrågorna till en samlad energi- och klimatstrategi för kommunen. För att få en helhetssyn och på grund av mängden utsläpp av klimatgaser ingår också transportsektorn i energi- och klimatstrategin. Helhetssynen innebär också att verksamheter där kommunen ej har ett direkt inflytande ingår i strategin. Tidshorisonten för kommunens energi- och klimatstrategi är 2010 eftersom tanken är att ett antal konkreta projekt ska genomföras för att uppnå uppställda mål. De mer övergripande målsättningarna kan ha en längre tidshorisont. Energi- och klimatstrategin har tagits fram av en arbetsgrupp inom Sundsvalls kommun i samverkan med Energikonsult A BAUER AB och Trivector Traffic AB. Förslaget till strategi skickades ut på samråd under hösten 2003 då också ett energi och klimatseminarium genomfördes. Upplysningar om energi- och klimatstrategin lämnas av: Nils Eriksson, Kommunstyrelsekontoret, tel E-post: Marie-Louise Henriksson, Kommunstyrelsekontoret, tel E-post: Ingmar Agrell, Sundsvall Energi AB, tel E-post: Per Hansson, Miljökontoret, tel E-post: III

4 IV

5 Innehållsförteckning Del A Prioriterade åtgärder Kommunfullmäktiges beslut om strategi för genomförande Det fortsatta arbetet och uppföljning... 9 Del B Förutsättningar för energi- och klimatstrategin Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Organisation Tidigare energiplanering och uppföljning Lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram Åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser Global samverkan Åtgärder inom EU Sveriges åtaganden Nationella, regionala och kommunala mål och riktlinjer Nationella miljömål Övergripande nationella mål för transportpolitiken Regionala miljömål Kommunala mål och riktlinjer Styrmedel inom energi- och miljöområdet Lagstiftning Skatter och avgifter Statligt bidrag och stöd Del C Den totala energianvändningen i Sundsvall Energitillförsel och energianvändning Energitillförsel i Sundsvall Energianvändning Energitillförsel, sektorredovisning Beräknade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar Utsläpp av växthusgaser Utsläpp av luftföroreningar V

6 8. Framtida energibehov Framtida energibehov Förslag till åtgärder Projektförteckning Bedömda minskade utsläpp av växthusgaser Del D Energianvändningen inom transportsektorn Beskrivning av nuläget Val av färdsätt Kommunens egna transporter Dagens trafikarbete Transporternas nuvarande energianvändning Utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar Den framtida utvecklingen Trafikens utveckling på nationell nivå Trafikens utveckling i Sundsvall Strategier för minskad energianvändning och klimatpåverkan Generella förhållningssätt En hållbar samhällsplanering Ökad cykeltrafik Ökat kollektivtrafikresande Minskad och mer energisnål biltrafik Organiserade resor och transporter Förslag till åtgärder Nuvarande tillstånd och det framtida arbetet Förslag på tänkbara åtgärder Översiktlig bedömning av möjliga effekter De viktigaste åtgärderna Del E Bilageförteckning...83 Bilaga 1 Definitioner och facktermer Bilaga 2 Lag om kommunal energiplanering Bilaga 3 Uppföljning av 1997 års energiplan Bilaga 4 Skatter på energi Bilaga 5 Programöversikt, finansieringsstöd VI

7 A prioriterade åtgärder Strategin omfattar följande delar: A: Prioriterade åtgärder B: Förutsättningar för energi- och klimatstrategin C: Den totala energianvändningen i Sundsvall D: Energianvändningen inom transportsektorn E: Bilagor 1

8 2

9 1.1 Kommunfullmäktiges beslut om strategi för genomförande Strategin för att förverkliga kommunens mål och riktlinjer omfattar ett antal åtgärder både inom den traditionella energisektorn och inom transportsektorn. Utifrån de förslag till tänkbara åtgärder som konsulterna redovisat och de förslag och synpunkter som lämnats av remissinstanserna har en prioritering skett. Prioritering av åtgärderna har bl.a. skett med hänsyn till inverkan på energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Tabellen sammanfattar de åtgärder som behandlas i strategin, såväl pågående åtgärder, förslag till ytterligare åtgärder som åtgärder där kommunen ej har ett direkt inflytande. Åtgärderna har sorterats efter fyra strategiska områden och kommenteras efter tabellen. STRATEGIER ÅTGÄRDER ANSVAR Utveckling av Avfallsbränsle Korstaverket (varm.nu) SEAB fjärrvärmesystemet Energikombinat Korstaverket och Ortvikens SEAB, SCA Pappersbruk Ytterligare spillvärme från industrin till fjärrvärmenätet SEAB, SCA m.fl. Anslutning av villor till fjärrvärmenätet (Ny teknik SEAB och konvertering) Ny fjärrvärmecentralsteknik för lägenheter SEAB Anslutning av Mårtensroområdet till fjärrvärme SEAB Anslutning av gamla LV 5-området till fjärrvärme SEAB, SKIFU, Berörda företag Anslutning av större anläggningar till fjärrvärmenätet SEAB, berörda företag Ytterligare anslutningar i Matfors, Kvissleby och SEAB, FK Indal Nyetablering av fjärrvärme/ närvärmenät SEAB, FK Fjärrkyla SEAB, SVAB Effektivisering och hushållning med energi Effektivare energianvändning och alternativa drivmedel inom transportsektorn Energieffektivisering och minskade utsläpp vid modernisering av Kubals aluminiumsmältverk Minskning av den specifika energianvändningen inom industrin Åtgärder i kommunens fastighetsbestånd Energi- och transportrådgivning till allmänhet och småföretag Energi- och transportrådgivning till allmänhet och småföretag Samverkan inom länet för ett hållbart resande Marknadsföring och direktbearbetningskampanjer för ökad busstrafik 3 Kubal Industrin, KSK, Kultur & Fritid Kommunala bolag, FK KSK, Kultur & Fritid KSK, Kultur & Fritid Västernorrlands Energikontor Bussentreprenör, Länstrafiken

10 Fysisk planering för effektivare energianvändning Förbättrad trafikantinformation Alternativa drivmedel för stadsbussarna Alternativa drivmedel för dieselfordon Tankställe för alternativa drivmedel Gratis parkering för miljöfordon Avgiftsbelagda arbetsplatsparkeringar Gemensam bilpool för kommun och landsting Utbildning i sparsamt körsätt både för lätta och tunga fordon Bokning av samåkning via webben Utveckling av projektet Cykla i Sundsvall Utbyggnad av gång och cykelvägar Prioritering av drift och underhåll av gång- och cykelvägar Skyltning av cykelleder Inrättande av cykelparkeringar Information och marknadsföring för att få fler som går och cyklar Planering för en förtätad bebyggelse Fortsatt utbyggnad av cirkulationsplatser Nedsänkning av järnvägen genom centrala Sundsvall Långsiktig lösning för E14 och E4 Syd Länstrafiken Focusera FK m.fl. FK m.fl. SBK FK, SBK, Parkera FK, KSK Kommunala förvaltningar och bolag KSK SBK, FK SBK, FK FK FK, SBK,KSK FK, SBK KSK, Kultur & Fritid SBK, KSK SBK, FK, Vägverket Banverket, SBK, KSK Vägverket, SBK, KSK Avfallsbränsle Korstaverket (varm.nu) och Energikombinatet Varm.nu och Energikombinatet innebär en samordning av energiförsörjningen för SEAB:s (Sundsvall Energi AB) Korstaverket och SCA: s pappersbruk i Ortviken. Projekten bedöms sammanlagt spara ca m 3 olja genom att mer spillvärme nyttjas i fjärrvärmenätet från SCA och ångförsörjning av SCA från den planerade avfallsförbränningen vid Korstaverket sker via en ny ångledning ton avfall från regionen samt ton avfall från Sundsvall skall förbrännas i denna nya anläggning. Utsläppen totalt inom kommunen av svavel minskar med ca 25 %, NO x med ca 10 % och CO 2 med ca 12 %. En minskning av oljeanvändningen med m 3 ger ton i minskade CO 2 utsläpp. Korstaverkets avfallsförbränningsanläggning beräknas tas i drift under Ytterligare spillvärme från industrin till fjärrvärmenätet SEAB har genomfört ett flertal utredningar om möjliga spillvärmekällor och möjligheter till omhändertagande av industriell spillvärme inom fjärrvärmenätet i Sundsvall. I en rapport från 2003 redovisas potentiella spillvärmekällor hos SCA Ortviken, Kubal, och Akzo Nobel på sammanlagt ca 400 GWh/år. Enligt rapporten kommer en utökad avfallsförbränning vid Korstaverket i enlighet med projektet varm.nu att minska mottagningskapaciteten för spillvärme i Sundsvalls fjärrvärmenät. Energikombinatet, sammankopplingen mellan Korstaverket och SCA Ortviken, innebär emellertid ökade möjligheter att ta emot mycket mer spillvärme, upp till ca 200 GWh/år. Förutsättningarna för utnyttjande av spillvärmekällorna bör analyseras vidare. Anslutning av villor till fjärrvärmenätet i Sundsvall Det är fullt möjligt att ansluta ca 400 villor årligen utan att behöva öka produktionskapaciteten inom SEAB. Om detta arbete startas med början 2005 kan ca småhus anslutas 4

11 till år 2010 motsvarande ett årligt värmebehov av ca 8 GWh. Fördelningen mellan oljeeldning och elpannor som kan ersättas bedöms vara hälften av vardera slaget. Detta motsvarar minskade CO 2 utsläpp med ton år Ny fjärrvärmecentralsteknik för villor och konvertering av villor med direktverkande elvärme är viktiga inslag i en sådan satsning Anslutning av Mårtensroområdet till fjärrvärme I Mårtensro uppförs i en första etapp 63 villor. Anslutningen till fjärrvärme i området är naturligtvis avhängig efterfrågan. Fullt utbyggt motsvarar området ett värmebehov på ca 1 GWh/år. Anslutning av gamla LV 5-området till fjärrvärme Byggnaderna inom gamla LV 5-området ägs till mer än hälften av privata fastighetsägare idag (2004) medan resterande fastigheter ägs av SKIFU och hyrs ut till företagare. Vid övertagandet av området fanns det planer att i framtiden koppla hela området till fjärrvärme varvid elpannor installerades i fastigheterna. Utbyggnad av fjärrvärme inom området har hitintills inte varit ekonomiskt genomförbart och en del av fastigheterna har efterhand låtit installera värmepumpar. Övriga uppvärms fortfarande med i huvudsak vattenburen elvärme. Området bedöms ha ett värmeunderlag mellan 3,5-5 GWh, vilket motsvarar ca ton i minskade CO 2 utsläpp genom minskad elanvändning. Anslutning av större anläggningar till fjärrvärmenätet Ett flertal större anläggningar kvarstår för anslutning av fjärrvärme inom centralorten. Däribland kan nämnas Vin & Sprit, Sundfrakt, Milko och Metso Papers anläggningar. Idag används inom dessa företag både olja och el för uppvärmning och i något fall för ångproduktion. Innan anslutning till fjärrvärmenätet kan ske krävs kanske i något fall viss ombyggnation av fastigheterna. Det totala värmebehovet har bedömts till nära 20 GWh/år varav olja idag svarar för knappt hälften vilket motsvarar drygt ton i minskade CO 2 utsläpp. Ytterligare anslutningar i Matfors, Kvissleby och Indal I Matfors finns några flerfamiljshus med direktverkande elvärme och bergvärme, två större industrifastigheter samt villabebyggelse som kan anslutas. Totala tillkommande potentialen är ca 4,5 GWh/år vilket motsvarar ca 200 ton i minskade CO 2 utsläpp. I Kvissleby är det framförallt villor som är aktuella att ansluta till fjärrvärmenätet. Ca 400 villor med direktverkande el och 950 med vattenburen värme bedöms som möjliga att ansluta till nätet. Detta motsvarar ca 20 GWh för villor med vattenburen elvärme och ytterligare ca 10 GWh för villor med direktverkande elvärme. Detta motsvarar ca ton i minskade CO 2 utsläpp. Fjärrvärmeleveranserna i Indal beräknas kunna ökas från 0,8 GWh till ca 2 GWh genom anslutning av villor. Vid en utökad fjärrvärmeleverans kommer ett antal flerfamiljshus, skola och daghem också att anslutas. 70 % av den tillkommande värmeförsörjningen utgörs av vattenburen elvärme, resterande olja. Utbyggnaden med fjärrvärme motsvarar ca 360 ton i minskade CO 2 utsläpp genom minskad el- och oljeanvändning. Nyetablering av fjärrvärme/närvärmenät Ett flertal mindre fjärrvärmenät avses etableras inom en 10-årsperiod. Dessa är: Lucksta ca 1,5 GWh Stöde ca 1,6 GWh Liden ca 1,8 GWh Fanbyn ca 0,7 GWh Njurundabommen ca 2,0 GWh Klockarberget ca 5,0 GWh (direktverkande elvärme) I de planerade mindre fjärrvärmenäten är skolor och äldreboenden de stora förbrukarna. På de orter där det finns flerfamiljshus och villor kommer dessa att erbjudas fjärrvärme om de ligger rimligt nära fjärrvärmenätet. 5

12 Totalt värmebehov är ca 12 GWh biobränsle där andelen oljeeldning respektive elvärme har bedömts till 50 % vardera. Utbyggnaden av fjärrvärme bedöms kunna minska CO 2 -utsläppet med ca ton årligen vid 10-årsperiodens slut. Fjärrkyla SEAB har planer att satsa på att erbjuda fjärrkyla med en bedömd tidigaste start Den teknik som nu är aktuell är en användning av billig högtempererad sommarfjärrvärme för drift av lokalt utplacerade absorptionskylmaskiner. I nuläget är möjligheterna dock svårbedömbara, dels med avseende på teknik/ekonomi dels med avseende på den framtida tillgången på den billiga energin. Sundsvall Vatten AB (SVAB) levererar i några fall vatten från ledningsnätet för kylning. Kapacitet finns till utökning av denna verksamhet. Modernisering av Kubals aluminiumsmältverk Kubals pågående projekt att modernisera ugnarna genom att installera datorstyrda punktmatare är den enskilda åtgärd som ger störst minskning av utsläpp av klimatgaser och reducerar även övriga utsläpp till luft och vatten. Åtgärderna innebär också att elförbrukningen per ton producerat aluminium reduceras med ca 4 %. Kubal har fått anstånd med genomförandet som delvis finansieras med LIP-bidrag. De åtgärder som beräknas genomföras till 2010 innebär att utsläppen av PFC kommer att minska med 80 % motsvarande ca ton koldioxidekvivalenter. Minskning av den specifika energianvändningen inom industrin Regeringen har under 2003 redovisat ett förslag till program för energieffektivisering i energiintensiva företag. Förslaget innebär att de energiintensiva industrier som ingår i energieffektiviseringsprogram kommer att slippa den elskatt på 0,5 öre per kwh som införs från den 1 juli I företagens åtagande ingår att införa ett energiledningssystem och genomföra en energianalys för att hitta åtgärder som kan genomföras. Utöver energieffektiviseringsåtgärder kan även åtgärder som ökar andelen förnybara bränslen eller tar tillvara spillvärme ingå. Eftersom bl.a. Kubal och SCA har inlett ett sådant arbete kan minskningen bli betydande. Den energi- och transportrådgivning som nedan föreslås för de mindre och medelstora företagen förväntas också ge effekter. Åtgärder i kommunens fastighetsbestånd Idag är i princip samtliga Mitthems fastigheter anslutna till fjärrvärmenätet. Förbrukningen för uppvärmning och tappvarmvattenproduktion, har från början av 1980-talet sänkts från 250 kwh/m 2 till runt 170 kwh/m 2 år Framtida nybyggnation/inköp av fastigheter inom centralorten bör anslutas till fjärrvärmenätet. Industrifastighetsbolaget SKIFU äger ett antal fastigheter inom gamla LV 5-området där individuella elpannor är installerade. Därutöver äger SKIFU ytterligare ca m 2 byggnadsyta som hyrs ut till företagsverksamhet. För en stor del av dessa bekostar hyresgästen själv uppvärmningen och en stor del av fastigheterna är eluppvärmda. SKIFU bör arbeta fram en handlingsplan för att minska olje- och elanvändningen sitt fastighetsbestånd och i samråd med SEAB medverka till att fjörrvärme kan etableras inom onrådet. En grov beräkning visar att övergång till annan uppvärmning än el- och oljebaserad skulle innebära en minskning med ca 500 ton koldioxidekvivalenter. Av PARKERA:s fastigheter är endast en uppvärmd med el, övriga är anslutna till fjärrvärmenätet. För denna fastighet med elpanna bör klargöras om fjärrvärmeanslutning är möjlig. Inom fastighetskontoret finns ett antal oljeeldade fastigheter med en förbrukning av sammanlagt ca 1 GWh som idag kan anslutas till fjärrvärme då de är belägna i direkt anslutning till fjärrvärmenätet. För ett drygt 10-tal fastigheter med en oljeförbrukning mellan m 3 per fastighet, bör förutsättningarna för pelletseldning utredas. Det totala värmebehovet för fastigheterna ligger på ca 4 GWh. Av dessa fastigheter är motsvarande ca 1,5 GWh belägna intill befintliga pelletsanläggningar. Åtgärderna motsvarar sammantaget en minskning av ca ton koldioxidekvivalenter 6

13 Energi- och transportrådgivning till allmänhet och småföretag Kulturmagasinet som ligger mitt i centrum fungerar som en samlingspunkt för sundsvallsborna. Kulturmagasinet inrymmer såväl huvudbibliotek som museum. Hit strömmar ung och gammal för att se utställningar, läsa tidskrifter, delta i utbildning, lyssna på föredrag och mycket annat. På huvudbibliotek i Kulturmagasinet finns sedan tidigare lokaler där allmänheten kan möta konsumentrådgivarna, budgetrådgivaren och energirådgivaren. I lokalen ryms också litteratur om ämnena och mindre utställningar med energispartips, miljötips för vardagen eller konsumentinformation. Ambitionen är att nuvarande energirådgivning ska utvecklas och även kompletteras med transportrådgivning. I lokalen ska även delar av det medborgarinriktade Agenda 21-arbetet presenteras. Energi- och transportrådgivningen ska underlätta för sundsvallsborna att göra miljö- och klimatvänliga val och visa på alternativ. Vidare ska sundsvallsföretagen, speciellt små och medelstora, få ökade möjligheter att få råd om energibesparing, energieffekvisering samt effektiva och miljövänliga transporter. I anslutning till rådgivningen ska det också finnas möjlighet till videokonferenser. Samlade effekter inom transportsektorn Effekterna av insatser inom transportsektorn och inom fysisk planering är svåra att beräkna. Enligt den översiktliga bedömning som konsulten har gjort i avsnitt 12.3 uppgår potentialen för minskade utsläpp av CO 2 fram till år 2010 till sammanlagt ca ton med följande fördelning: -Hållbar samhällsplanering 400 ton -Fler som går och cyklar 4400 ton -Fler som åker kollektivt 2200 ton -Minskad och mer energisnål biltrafik 8800 ton -Organiserade resor och transporter 6500 ton Samverkan inom länet för ett hållbart resande Hållbara transporter i Västernorrland som är ett Mål 1 projekt, pågår till juni Projektet samordnas av Västernorrlands Energikontor och syftar till ett regionalt nätverk för utbyte av kunskap och erfarenheter om ett effektivt och hållbart transportsystem, som kan bidra till att uppfylla regionala och nationella miljömål för klimatpåverkan och luftkvalité. I nätverket ingår länsstyrelsen, landstinget, Vägverket, kommuner, länstrafiken med flera. I projektet ingår bland annat förslag till kostnadseffektiva åtgärder för en regionalt utformad luftkvalitets- och klimatstrategi, ökad konkurrenskraft för företag och organisationer genom åtgärder för effektiva transportlösningar och ökad medvetenhet om de lösningar som finns för hållbara transporter för företag och allmänheten. Vidare ska projektet stärka utvecklingsarbetet om hållbara transporter i företag, kommuner och övriga organisationer och bidra till regionförstoring för den regionala marknaden. Alternativa drivmedel för dieselfordon och stadsbussarna samt tankställe EcoPar är en syntetisk diesel och ett alternativ till konventionellt dieselbränsle. Egenskaperna för EcoPar som idag utvinns ur naturgas är jämförbara med MK1-diesel beträffande prestanda, förbrukning och hantering. EcoPar kan användas i en konventionell dieselmotor utan modifieringar och kan blandas med vanlig diesel. Trots det fossila ursprunget ger Eco- Par en CO 2 -reduktion på 20 % jämfört med vanlig diesel. Under 2005 räknar man med att syntetisk diesel som producerats från biomassa (BioPar) kommer att finnas tillgänglig. Med ren BioPar kommer CO2-reduktionen att bli 90 %. Sedan 2002 körs några av kommunens arbetsmaskiner och sedan 2003 körs två av stadsbussarna på EcoPar. Resultatet har varit positivt och ambitionen är att utöka antalet arbetsmaskiner, tunga fordon och stadsbussar med inledningsvis EcoPar som bränsle med en successiv övergång till BioPar. En förutsättning för att kommunen och övriga ska få tillgång till EcoPar/BioPar är att det byggs en ny tankanläggning. Denna anläggning kan placeras vid fastighetskontorets nuvarande tankanläggning eller på annan lämplig plats. 7

14 Gratis parkering för miljöfordon För att stimulera sundsvallsborna att välja miljöfordon finns sedan våren 2003 möjlighet att erhålla ett tillstånd till gratis parkering för miljöfordon. Tillståndet erhålls efter ansökan och prövning så att kriterierna uppfylls. Hittills har 65 tillstånd beviljats. Under 2004 kommer kriterierna för miljöfordon att ses över och föreslås samordnas med de kriterier som väntas ställas upp i samarbetet inom BioFuelRegion. Avgiftsbelagda arbetsplatsparkeringar För att göra det mer attraktivt att gå, cykla eller åka kollektivt kan en avgift som minst motsvarar förmånsvärdet tas ut för parkeringsplatser vid arbetsplatser och skolor. Idag är det ovanligt att någon förmånsbeskattas för att man har tillgång till gratis parkeringsplats vid arbetet eller skolan. De arbetsgivare som både vill sköta sina ekonomiska åtaganden och värna miljön kommer sannolikt att vara välvilligt inställda till att ta ut en avgift för arbetsplatsparkeringar. För att detta ska få full effekt är det viktigt att den anställde inte behöver använda den privata bilen i arbete Gemensam bilpool för kommuner och landsting Våren 2003 startade projektet Sampool som är ett samarbetsprojekt mellan Sundsvalls kommun, Örnsköldsviks kommun och Landstinget Västernorrland med stöd av Vägverket Region Mitt. Projektet syftar till att persontransporter ska kunna genomföras säkert, ekonomiskt, energisnålt och med minsta möjliga påverkan på hälsa och miljö Projektets mål är att bilpooler införs/utvecklas inom respektive aktörs verksamheter. Ett boknings- och redovisningssystem, som är möjligt att samordna till ett gemensamt system, för bilpoolerna införs. Vidare ska ett förslag till gemensamt system som innebär att aktörerna kan samverka både funktionellt och administrativt tas fram. Förslaget kan fungera som beslutsunderlag för att se om det är möjligt att parterna går vidare med fördjupad samverkan. Det kan gälla möjlighet att samutnyttja varandras bilpoolbilar, eller att ge möjlighet till samåkning mellan de olika aktörerna m.m. Systemen ska vara utformade så att ett miljöanpassat resande stimuleras, kostnaderna för resorna minskar och tryggheten/säkerheten i trafiken ökar. För att klara målen krävs att både systemen och resvanorna förändras. Utbildning i sparsamt körsätt både för lätta och tunga fordon Utbildning i EcoDriving har påbörjats för personal inom kommunens förvaltningar och bolag. Fullmäktige har uppdragit åt kommunkoncernen att låta utbilda den personal som kör mycket bil i tjänsten i sparsam körning. Hittills har några personer fått utbildning och en större satsning planeras Heavy EcoDriving-utbildning har bl.a. genomförts för bussförare. Bokning av samåkning via webben Alla bor inte så att de har tillgång till kollektivtrafik för sina resor till/från arbetet. Som en förmån för de anställda som så önskar har kommunen som arbetsgivare sedan januari 2004 erbjudit en webbaserad bokningstjänst för samåkning. Systemet ska utvärderas i slutet av år 2004 Ökad cykeltrafik Under åren har ett projekt för ökad cykeltrafik, Cykla i Sundsvall, genomförts. I projektets slutrapport föreslår en rad åtgärder för att förbättra cykelmöjligheterna. Det gäller bland annat åtgärder som att göra kompletteringar av cykelbanor där de gör mest nytta, öka tryggheten för cyklister och gående, att förbättra cykelparkeringsmöjligheterna, ordna bättre vägvisning för cyklister och att förbättra vinterväghållningen för cyklister och gående. Vidare har en ny cykelkarta tagits fram. Åtgärder läggs in i fastighetskontorets flerårsplan för investeringar. Marknadsföring och direktbearbetningskampanjer samt förbättrad trafikantinformation för ökad busstrafik Under åren genomförde kommunen ett större projekt för bra och kostnadseffektiv kollektivtrafik i Sundsvalls tätortsområde, det s.k. MOPS-projektet. Projektet ledde 8

15 fram till en omläggning av trafiken med stomnätslinjer, tiominuterstrafik, kundanpassad trafik, kortare restider, bra information till resenärer m.m. Man har också aktivt arbetat med direktbearbetning av boende i flera bostadsområden. Resultatet blev en resandeökning och den förbättrade kvaliteten i busstrafiken har i huvudsak kunnat bibehållas, dock att vissa förändringar tvingas fram under 2004 på grund av ekonomiska svårigheter. Gällande nettoavtal med bussentreprenören ansvarig för trafikökning innebär också att entreprenören har ett ansvar för marknadsföring såsom direktbearbetning. Länstrafiken arbetar fortlöpande med marknadsföring och förbättring av trafikantinformationen. Planering för förtätad bebyggelse Planeringen av markanvändningen, bebyggelsen och infrastrukturen har stor betydelse för transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan.. Genom att förtäta stadskärnan och större tätorter, istället för att exploatera områden som ligger i tätorternas utkanter eller mellan tätorterna skapas kortare resvägar. Därvid minimeras biltrafikens energianvändning, samtidigt som cykelns relativa konkurrenskraft ökar. Genom att dessutom förtäta utmed viktiga kollektivtrafiklinjer ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Nya bebyggelseområden ska lokaliseras så att det finns tillgång till kollektivtrafik. Bostadsexploateringar som minimerar ökningen av trafikarbetet i Sundsvalls tätort bör prioriteras. Fortsatt utbyggnad av cirkulationsplatser Under de senaste 10 åren har i genomsnitt minst en cirkulationsplats byggts per år i Sundsvalls tätortområde. Cirkulationsplatserna ger ökad trafiksäkerhet, ökad kapacitet och minskade stopp i trafiken vilket innebär minskade utsläpp. Under 2004 kommer två rondeller att byggas och planering för ytterligare rondeller pågår. Nedsänkning av järnvägen genom centrala Sundsvall I den järnvägsutredning som har genomförts för järnvägen genom centrala Sundsvall har tre alternativ studerats. Kommunen har förordat ett alternativ som innebär en nedsänkning och överdäckning av järnvägen. Detta alternativ innebär också stora fördelar för vägtrafiken. Alternativ med vägunderfarter innebär stora nackdelar för kollektivtrafiken. I framtidsplanen för järnvägar som Regeringen har fattat beslut om, har 330 mkr föreslagits för planskildheter i centrala Sundsvall för perioden För att en nedsänkning ska kunna ske erfordras ytterligare medel. Det är därför angeläget att lösa finansieringsfrågan. Långsiktig lösning för E14 och E4 Syd Planeringen för en ombyggnad av E14 har genomförts i tre etapper enligt följande: E4- Parkgatan, Parkgatan-Timmervägen och Timmervägen-Matfors. Vägutredningar har genomförts för samtliga etapper med kommunen som planeringsansvarig för delen Parkgatan- Timmervägen. Beslut om vilket alternativ som man ska arbeta vidare med i de olika etapperna saknas våren I den nationella väghållningsplanen som Regeringen har fattat beslut om under 2004, har 230 mkr tagits upp för etappen Timmervägen-Matfors under perioden För övriga etapper saknas ännu finansiering. För E4 Syd har vägutredning genomförts. Ärendet ligger för tillåtlighetsprövning hos Regeringen. I den nationella väghållningsplanen finns mkr upptaget för perioden och senare Den rådande trafiksituationen gör det angeläget att fullfölja planeringsarbetet och lösa finansieringsfrågorna för båda objekten. 1.2 Det fortsatta arbetet och uppföljning Kommunen har begränsade möjligheter att kunna påverka utvecklingen utanför den egna verksamheten. Det fortsatta arbetet ska därför bedrivas med berörda förvaltningar, kommunala bolag och andra aktörer inom energimarknaden som ansvariga. Vad Sveriges riksdag har påtagit sig att ha genomfört till år 2010 är att koldioxidutsläppet skall ha minskat med 4 % jämfört med utsläppssituationen För detta måste både kommunen 9

16 med dess verksamheter, de kommunala bolagen, företagen inom kommunen och övriga aktörer medverka och ta sitt ansvar. Kommunens förvaltningar och bolag ska vid planering och budgetering av sina verksamheter ta hänsyn till och följa de fastlagda riktlinjerna och målsättningarna. Kommunens förvaltningar och bolag ska årligen i Sundsvalls Livsmiljöbokslut redovisa vilka åtgärder som vidtagits och vilka projekt som genomförts eller påbörjats för att nå målen i denna plan. 10

17 B Förutsättningar för energi- och klimatstrategin Strategin omfattar följande delar: A: Prioriterade åtgärder B: Förutsättningar för energi- och klimatstrategin C: Den totala energianvändningen i Sundsvall D: Energianvändningen inom transportsektorn E: Bilagor 11

18 12

19 2. Inledning 2.1 Bakgrund I Sundsvall, som är en av landets energiintensivaste kommuner, har energifrågorna stor betydelse för samhällsutvecklingen. Samtidigt är kopplingarna mellan energifrågorna och påverkan på klimatet och växthuseffekten starka. Av de tio målen i Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö är flera inriktade mot energi- och klimatfrågorna. I varje kommun ska det enligt lagen finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunerna är också skyldiga att genom kommunal energiplanering främja energihushållningen samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Lagen om kommunal energiplanering redovisas i Bilaga 2. Den energiplan för Sundsvall som antogs av kommunfullmäktige 1997 är till vissa delar inaktuell och behöver uppdateras. I samband med det ska även en kommunal klimatstrategi tas fram. I klimatstrategin som bl.a. ska kunna användas som underlag i ansökan om bidrag till klimatinvesteringsprogram (Klimp) ska en handlingsplan för minskade utsläpp av växthusgaser ingå. Transportsektorn ingår i den nu gällande energiplanen från För att få en helhetssyn och på grund av mängden utsläpp av klimatgaser är det viktigt att transportsektorn även i fortsättningen ingår i planen. En viktig del i uppdateringen av energiplanen har därför varit att integrera energifrågorna med de strategiska kommunala klimatfrågorna till en samlad energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun. Helhetssynen innebär också att verksamheter där kommunen ej har ett direkt inflytande ingår i strategin. Tidshorisonten för kommunens energi- och klimatstrategi är 2010 eftersom tanken är att ett antal konkreta projekt ska genomföras för att uppnå uppställda mål. De mer övergripande målsättningarna kan ha en längre tidshorisont. 2.2 Syfte Syftet med den kommunala energi- och klimatstrategin är: att beskriva energiflödena och dess miljöeffekter i kommunen. att uppdatera och följa upp de mål, strategier och projekt som redovisas i 1997 års energiplan. att ge en samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energi och miljöområdet. att ta fram en handlingsplan med konkreta projekt för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser som även kan användas som underlag för det fortsatta arbetet med klimatinvesteringsprogram. 2.3 Avgränsning Denna energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun behandlar de gemensamma förutsättningarna för strategin med bl.a. mål, riktlinjer och styrmedel (Del B), kommunens sammanlagda energianvändning och klimatpåverkan (Del C) samt den energianvändning och klimatpåverkan som transporterna medför (Del D). Med transporter avses i detta sammanhang transporter på väg och järnväg samt till sjöss. De analyser som skett inom ramen för arbetet grundar sig på befintliga data, vilka erhållits från kommunen, länsstyrelsen, Sundsvall Energi AB m.fl. I del A redovisas kommunens strategi för genomförande med prioriterade åtgärder. 13

20 2.4 Organisation Arbetet med energi- och klimatstrategin har bedrivits i en organisation med kommunstyrelsens utvecklingsutskott som politiskt ansvariga och med kommunstyrelsekontorets samhällsplaneringsenhet som ansvariga för samordningen av arbetet. Utredningsarbetet har utförts av en arbetsgrupp och med konsulthjälp. I arbetsgruppen har ingått representanter från samhällsplaneringsenheten, Sundsvall Energi AB, miljökontoret samt kommunens energirådgivare. Konsultföretagen Trivector Traffic AB och Energikonsult A BAUER AB har sammanställt och analyserat materialet i samråd med arbetsgruppen. Under arbetets gång har kontakter skett med representanter för kommunens förvaltningar och kommunala bolag samt de större energiproducenterna och energikonsumenterna i kommunen. 2.5 Tidigare energiplanering och uppföljning Den senaste energiplanen i Sundsvall antogs av kommunfullmäktige I denna plan som även omfattar transportsektorn är strategin för att förverkliga kommunens målsättningar att genomföra ett antal konkreta energiprojekt. Energiplanen innehåller också ett antal allmänna riktlinjer och ställningstaganden. En uppföljning av projekten i 1997 års energiplan redovisas i Bilaga Lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram Riksdagen har avsatt drygt 7 miljarder kronor till lokala investeringsprogram (LIP) under åren Det viktigaste syftet med stödet är att påtagligt öka takten i omställningen av Sverige till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Stödet till lokala investeringsprogram innebär att kommunerna i samverkan med organisationer och företag har haft möjlighet att söka stöd till investeringar som ökar den ekologiska hållbarheten. Sundsvall har av Regeringen beviljats sammanlagt 268 miljoner kronor i bidrag för investeringar ur stödet till lokala investeringsprogram för att förbättra miljön i Sundsvall. Bidrag på 29 miljoner kr beviljades för perioden till åtta projekt med sammanlagda investeringar på 197 miljoner. För perioden beviljades 239 miljoner i bidrag för investeringar om 785 miljoner till fem projekt. De flesta projekten berör energiområdet vilket bl.a. innebär ersättning av fossila bränslen samt energieffektivisering av belysning, ventilation och kylsystem. Det största bidraget på 198 miljoner beviljades för att ersätta eldningsoljan i kraftvärmeverket i Korsta med biobränsle och för att samordna energiförsörjningen med SCA: s pappersbruk i Ortviken. Ansökan om att få utnyttja den del av bidraget som berör Korstaverket för att utöka avfallsförbränningen i stället för att använda biobränsle har inte beviljats. Den del som avser samordningen av energiförsörjningen med ett bidrag på ca 41 miljoner kronor får dock behållas. Under 2003 har de lokala investeringsprogrammen ersatts av klimatinvesteringsprogram (Klimp) som är ett likartat stöd med fokusering på åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Ett av kraven för ansökan om bidrag är att det finns en kommunal klimatstrategi med en redovisning av utsläpp av växthusgaser och en handlingsplan för hur de ska minskas. 14

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN

LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN DEL 3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Miljömålen: Frisk luft Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning (delar av) God bebyggd miljö (delar av) 2004:1 MILJÖKONTORET,

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel SÖDERTÄLJE Energiplan 2004 Beslutsdel Antagen av Kommunfullmäktige den 25 oktober 2004 2 (13) INNEHÅLL Bakgrund 3 Målsättning, syfte och avgränsningar 3 Arbetsformer 4 Genomförande och uppföljning 4 Södertäljes

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun 2007

Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun 2007 Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun 2007 Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning. 1.1. Lagen om kommunal energiplanering. 1.2. Markaryds tidigare

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Klimatstrategi för Katrineholms kommun

Klimatstrategi för Katrineholms kommun Styrdokument Klimatstrategi för Katrineholms kommun styrdokument Reviderad av kommunfullmäktige, 178 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 2 (21) Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 2003-04-22,

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram; beslutade den 11 december 2002. Utkom från trycket

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Framtagande, uppföljning och utvärdering 6 Kritiska framgångsfaktorer för att nå målen 7 Energi och koldioxid i kommunen 10 Energianvändningen 10 Klimatpåverkan

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad -can/ y'l/?^ U/J>.,^J^C/ -v-^v^s; A Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummerförursprunglig ansökan: 462-2724/2005 Projektets nummer och namn: B104, Konvertering

Läs mer

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för

Läs mer