Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter"

Transkript

1 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter on/kvalgr-segregation-slutrapport.pdf

2 Varför granskning? Syfte och förväntade effekter Identifiera utvecklingsområden och framgångsfaktorer som kan motverka segregationens negativa effekter inom skolväsendet bidra till en mer likvärdig utbildning som kan kompensera för barns och elevers olika förutsättningar och behov

3 Frågeställningar Har kommunen strategier för att motverka segregationens negativa effekter inom förskola, grundskola och fritidshem? 1 Arbetar kommunen utifrån en resursfördelningsmodell som tar hänsyn till socioekonomiska bakgrundsfaktorer? Är resursfördelningen baserad på kunskap om verksamheternas förutsättningar och behov? 2 Följer kommunen upp resursanvändningen och resultaten på såväl skol- och verksamhetsnivå som kommunnivå? 3 Har kommunen vidtagit eller planerar att vidta någon form av åtgärder för att stärka utsatta förskolor och grundskolor?

4 Endast en liten del av de ekonomiska resurserna omfördelas för att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar Bekräftar den bild Skolverket gav 2009: Helhetsintrycket är att kommunerna är försiktiga med att differentiera resurserna mellan enheter som utifrån socioekonomisk struktur har väldigt olika utgångsläge för att bedriva sin verksamhet. Undantag finns där kkr/barn eller elev kan tillföras. Uppgiven andel av budget varierar mellan 1,17 % och 40 %. 10 kommuner 9-15%. Gäller både förskolan och grundskolan. Fritidshem får sällan resurser baserat på socioekonomiska kriterier men där kan ofta rektorn internt fördela sin budget

5 Uppföljning, utvärdering och utveckling av resursfördelningssystemet och andra insatser sker alltför sällan (Resultat? Vad gjordes?) 25 av 30 kommuner behöver utveckla och förbättra uppföljningen och utvärderingen av sitt resursfördelningssystem och dess effekter Detsamma gäller andra insatser kommunen gör för att motverka segregationens negativa effekter Detta innebära att många kommuner saknar underlag för den politiska diskussionen om hur resurser ska fördelas, trots att resurser och hur dessa sedan används har avgörande betydelse för att tillgodose elevernas rätt till utbildning Det finns möjligheter också i modellen: Har kommunen en modell som t ex Uppsalas tidigare eller den som Stockholm använder ingår prognoser som är säkrare än SALSA och som ger underlag för uppföljning t ex på skolor som påtagligt underpresterar gentemot prognosen. Helsingborg har en aktiv uppföljning av resursanvändningen. Styr denna aktivt

6 Vad menas med likvärdighet? Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre grundläggande aspekter 1. lika tillgång till utbildning, 2. lika kvalitet på utbildningen 3. Utbildningen ska vara kompenserande

7 Lika tillgång till utbildning Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag (1 kap. 8 skollagen)

8 Lika kvalitet på utbildningen: Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 skollagen). Ordet kvalitet nämns inte i paragrafen ovan men i författningskommentaren till propositionen framgår att det är detta som avses. Begreppet likvärdig innebär inte att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Det finns utrymme för anpassningar av undervisningen och organisationen av utbildningen till behoven hos olika barn och elever så länge de tillförsäkras lika tillgång till likvärdig utbildning

9 Tre aspekter av likvärdighet 1. Variation i resultat. Klass skola- kommun- nationell nivå. Hur stor är spridningen? Ökar eller minskar den? Ju större spridning desto mindre likvärdighet. 2. Hur samvarierar olika bakgrundsfaktorer med resultaten? T ex socioekonomisk bakgrund. Migrationsbakgrund. Kön. Ju större samvariation desto mindre likvärdighet i systemet. 3. Hur varierar elevsammansättningen på olika skolor med avseende på bakgrundsfaktorer? Jfr begreppet segregation. Dvs ju mer homogena skolor är med hänsyn till bakgrundsfaktorer desto mindre likvärdighet och desto mer segregerade är de.

10 En aspekt utöver kunskapsresultaten. Det kan även finnas problem med ökad skolsegregation som inte direkt har att göra med kunskapsresultaten. I ett samhälle där elever från olika bakgrund i större utsträckning går i olika skolor finns risk för att toleransen mellan olika samhällsgrupper minskar och att skolans mål att förmedla en gemensam värdegrund försvåras. Att blanda elever med olika social och kulturell bakgrund på samma skolor och i samma klassrum kan således ha ett samhälleligt värde utöver hur kunskapsresultaten eventuellt påverkas. Därmed är dessa mått på skolsegregation i sig själva relevanta likvärdighetsindikatorer (Skolverkets rapport 374, sid 17)

11 Utbildningen ska kompensera I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (1 kap. 4 skollagen). I propositionen nämns att syftet med paragrafen är att uppmärksamma professionens och huvudmännens ansvar att vid resursfördelning, organisation och val av metoder och arbetssätt anpassa verksamheten utifrån elevernas skilda behov och förutsättningar. I läroplanen för grundskolan (Lgr 11, formuleringen är inte ändrad sedan Lpo 94), finns motsvarande formuleringar om krav på lika tillgång, kvalitet och behovsanpassning och kompensation under rubriken En likvärdig utbildning:

12 _Ny lagstiftning från juli 2014 Kommuners resursfördelning 8 a /Träder i kraft I: / Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Lag (2014:458). Rektor och förskolechef /Träder i kraft I: / Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.

13 Segregation? Ökande skillnader mellan allt mer homogena skolor, med hänsyn till elevers bakgrundsdata (t ex vistelsetid i Sverige, vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund) Vad säger de intervjuade om orsaker? 1. Bostadssegregation är primär grund för segregation 2. Fria skolvalet och friskolereformen förstärker segregation

14 Örebro kommun ingår i urvalet granskade kommuner. I avhandlingen Den delade skolan Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet, beskriver Anders Trumberg situationen och utvecklingen i denna kommun. De intervjuuppgifter som framkommit i granskningen överensstämmer med de data Trumberg presenterar. Han konstaterar bland annat att: sammantaget visar kapitlet på en polarisering mellan Örebros skolor, där den tongivande processen är att skolorna blir mer och mer etniskt och socioekonomiskt segregerade gentemot varandra och där skolor som ligger i redan utsatt områden blir de stora förlorarna, Men fallen med skola A och N visar också på att det finns en rörelse i andra motsatt riktning där skolorna blir mer blandade och kan utgöra, om än i begränsad omfattning, en arena för möten mellan elever med olika bakgrund. Elevsammansättningen i skolorna blir alltmer etniskt homogen och skolan som mötesplats mellan olika etniska grupper har påverkats negativt. De elever från socialt utsatta och mångkulturella områden som utnyttjar det fria skolvalet bidrar till ökad integration i de skolor de väljer, men orsakar ökad segregation i skolor de väljer bort, eftersom de utgör ett urval med i genomsnitt högre socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital än genomsnittet. Undantag finns sannolikt även här, resonemanget behöver inte gälla etniskt och religiöst homogena fristående skolor. Trumberg, A. (2011) Den delade skolan Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet. Örebro universitet a a s 278

15 Ett medvetet och långsiktigt utvecklingsarbete som stöds av en tillräckligt kraftfull resursomfördelning kan framgångsrikt förbättra måluppfyllelsen på skolnivå. Ökade resurser måste omsättas i förändrade metoder i skolans inre arbete, baserade på forskning och beprövad erfarenhet. Ökade resurser kan ses som ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för förbättring

16 Granskningen har sett exempel på framgångsrik förbättring av måluppfyllelsen där ett kraftfullt resursfördelningssystem kombinerats med ett långsiktigt utvecklingsarbete Gottsundaskolan hade läsåret 2011/2012 totalt 509 elever. Mer än 50 procent var berättigade att delta i modersmålsundervisning (i riket 20 procent) vilket 70 procent också gjorde (i riket drygt 50 procent). Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning var 53 procent (60 procent i de kommunala skolorna). Lärartätheten var samma läsår 9,7 lärare per 100 elever (8,1 i de kommunala skolorna) Av statistiken framgår att resultaten i årskurs 9 sedan år 2008 förbättrats från meritvärdet 198,6 till 222,7 år ,6 procent nådde målen i alla ämnen ( 78,8 procent i de kommunala skolorna ). Behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program var 91,7 procent av eleverna (83,5 i de kommunala skolorna ). SALSA-värdet för andel elever som nådde målen ändrades från 26 år 2006 till +18 år 2012, motsvarande för meritvärdet från -33 år 2006 till +9 år Alla dessa siffror beskriver en kraftig förbättring över tid. Gottsundaskolan fick av strukturmedel närmare kronor per elev för förskoleklassen t o m årskurs 2 och närmare kronor per elev för årskurserna 3 9. (obs mer för de yngre, ovanligt)

17 Resursfördelning och resultat. Exemplet Gottsunda, Uppsala kommun Utveckling av metoder och skolans inre arbete.(s46) Av skolans dokumentation och samtal med rektor framgår att skolan sedan flera år systematiskt arbetat utifrån en gemensam vision. Kontinuitet har rått i ledning och personalgrupp. På skolans hemsida presenteras flera olika pedagogiska metoder som implementerats under ett antal år, till exempel genrepedagogik och portfolios. Av den verksamhetsredogörelse för skolan som Skolinspektionen tagit del av framgår att en kontinuerlig och livlig pedagogisk lärprocess aktivt drivs av skolledningen, där pedagogerna deltar i ett flertal forum. Skolledningen bedriver en aktiv omvärldsbevakning och håller sig informerad om pedagogisk utveckling, också internationell sådan. Uppföljningen är noggrann på såväl elevnivå som skolnivå. Fortbildning i formativ bedömning har genomförts. Nås inte målen prövas nya metoder. Elevinflytandet förefaller stort såväl över det egna lärandet som genom dialog med lärarna om undervisningens upplägg och genomförande. Skolans förbättrade resultat kan inte på något enkelt sätt kopplas till resurser som tilldelas. Den högre lärartätheten har dock möjliggjort en ökad flexibilitet i gruppindelningen. De äldre eleverna kan på lektioner i matematik, engelska och svenska ha till exempel fyra pedagoger som tar hand om tre grupper. Detta ger bättre förutsättningar för individualiserad undervisning. Skolan har inte underlag att anställa egna modersmålslärare, men det finns ett antal pedagoger på skolan med annat modersmål än svenska som ibland kan stödja nyanlända elever, bland annat i de två förberedelseklasser som finns på skolan. Det resurstillskott skolan får har fungerat som förstärkning och stöd för det medvetna och långsiktiga pedagogiska utvecklingsarbetet. Detta tycks nu gett ett mycket gott resultat i form av ökad måluppfyllelse. Men utan pengarna går det inte sammanfattar rektorn

18 Ett medvetet och långsiktigt utvecklingsarbete på bred front kan framgångsrikt förbättra måluppfyllelsen på kommunnivå. Landskrona Genomtänkt mottagande av nyanlända och noggrann kartläggning och uppföljning av kunskapsutvecklingen (även Kristiansstad och Västerås) Ändrad organisation av modersmålsundervisningen och studiehandledningen Metodutveckling med forskarstöd i nätverk Program för elever från missgynnade hemförhållanden Satsningar på att informera och stärka föräldrar med lärares hjälp Lönesatsningar på skickliga lärare Nya arbetstidsavtal för organisationsutveckling Fysiska förändringar av skolor och upptagningsområden Fungerande resursfördelningssystem

19 Exempel på åtgärder som i intervjuer framhållits som framgångsrika 1 Fysiska insatser Strategisk nybyggnation och ändrade gränser för upptagningsområden Exempel : Genomförd i Kristianstad, planerade i Nyköping Här har vi sidfoten 19

20 Exempel på åtgärder som i intervjuer framhållits som framgångsrika 2 Språkutvecklande undervisning och arbetssätt Språkutvecklande arbetssätt i förskola och grundskola,hjälper alla elever, särskilt elever med svagt stöd i hemmet (Stor satsning i Malmö) En definition på språkinriktad undervisning är: Undervisning i andra ämnen än språk, där det fackmässiga innehållet och den språkfärdighet som hör till byggs upp parallellt genom en systematisk utveckling av det ämnesspecifika språket, med särskild uppmärksamhet på elevernas aktiva användning av det ämnesordförråd som krävs. Språkinriktad undervisning fokuserar alltså både på ämnesinnehållet och på språkfärdigheten som krävs. Hajer & Meestringa rekommenderar att skolan antar en språkpolicy som beskriver en skolas framtagna strategi för hur undervisningen av den heterogena gruppen elever ska gå till. Där finns riktlinjerna för språkundervisningen, språkets roll i undervisningen och lärarnas samverkan kring elevernas språk- och kunskapsutveckling. Den kan också innehålla en kartläggning av elevernas språkutveckling. En språkpolicy bör innehålla en plan för kompetensutveckling av alla lärare, så att de erövrar en kunskapsbas i att arbeta språkinriktat. Malmö, Vetlanda, Örebro och Uppsala är exempel på kommuner som inom grundskolan, i något fall också förskolan, börjat bygga upp ett språkinriktat arbetssätt Här har vi sidfoten 20

21 Exempel på andra åtgärder som i intervjuer framhållits som framgångsrika 3 Åtgärder för att främja rörlighet och möjlighet att välja skola Förstärkt information, aktiva val och fria bussresor är exempel på insatser som har som syfte att underlätta informerade val och val av annan skola än den geografiskt närmaste.. Ex Nacka, Helsingborg. Förberedelseklasser förläggs inte till skolor som redan har hög andel utlandsfödda barn (Helsingborg m fl) Här har vi sidfoten 21

22 Läxor Fel sorts läxor kan öka segregationens negativa effekter Aktiv läxhjälp organiseras i många kommuner på olika sätt Norska erfarenheter är att det kan bli de mest studiemotiverade som utnyttjar läxhjälpen.

23 Lönekriterier lärare (alla kriterier måste uppfyllas) 1) Ledarskap i klassrummet, kollegiet och i kontakt med föräldrar (exempel: Visat starkt engagemang, Kommunikativ, Bemötande, Relationsskapande) 2) Yrkesskicklighet (Förbättrat sin egen undervisning/arbete i barngrupp genom systematisk dokumentation, reflektion, analys och handlingsplan som leder till resultatutveckling) Exempel: Pedagogisk dokumentation, anpassning av arbetsmetod efter barn och elevers behov 3) Arbetslagsutveckling (aktivt bidragit till att utveckla det pedagogiska arbetet i arbetslaget i enlighet med gällande styrdokument) (Bedömning,entreprenöriellt lärande, skapat trygghet Olweus) 4) Verksamhetsutveckling (Pedagogen kan visa ökad måluppfyllelse kopplat till ett utvecklingsarbete under det senaste året 5) Effektivitet (Bidra till skolans utveckling,använder tilldelade resurser på bästa sätt, aktiv och tydlig ambassadör för verksamheten.) Exempel Organisering av grupper, Arbetslagets ansvar)

24 Avgränsningar Kommunala huvudmän med ansvar för förskola och grundskola samt fritidshem. Genomförande 30 kommunala huvudmän i hela landet ingår. Urval från de 50 kommuner som ingick Skolverkets rapport nr 365, 2011 Resursfördelning till grundskolan rektorers perspektiv. Besök (s33) Efter besöken fick kommunerna en verksamhetsrapport och ett beslut med beskrivning av granskningens resultat och vilka utvecklingsinsatser som behövs för att bidra till en mer likvärdig utbildning och därmed en ökad måluppfyllelse. Inga sanktioner i kvalitetsgranskning. Övergripande rapport i januari

25 - Skolverkets rapport nr 374 (maj 2012) Sammanfattning: 1.Ökande resultatskillnader mellan skolor och mellan elever 2.Socioekonomisk och utländsk bakgrund har stor betydelse för resultaten 3.Skolorna verkar bli mer och mer segregerade efter egenskaper som inte visar sig i den vanliga statistiken, t ex studiemotivation (oavsett socioekonomisk bakgrund) och föräldraengagemang 4.Betydelsen av vilken skola en elev går i har ökat (skolnivåeffekter) 5.Likvärdigheten har försämrats (variationen i skolors genomsnittliga resultat har ökat kraftigt och elevsammansättningen på skolorna betyder allt mer för elevernas resultat). Indikatorer på likvärdighet. (s39) jfr segregerad skola

26 Resursfördelning på olika sätt (omfattande empiri från dokumentstudier och intervjuer med politiker, förvaltning, rektorer och föräldrar). 1 Resursfördelade medel är avsedda för mycket olika ändamål i olika kommuner. Fria nyttigheter som t ex modersmål, studiehandledning, särskilt stöd, liksom riktade bidrag till nyanlända och förberedelseklasser kan också ha stor betydelse. Jämförelser mellan kommuner är därför vanskliga. (Jfr modersmål och studiehandledning, risk) 2 Fördelningen från ansvarig nämnd passerar ibland en mellannivå där t ex en områdesansvarig kraftigt modifierar den modell som använts. Det innebär att en planerad och beslutad omfördelning kan sättas ur spel.(på gott och ont.) 3 Extra pengar under löpande budgetår? 4 Jfr Budget och Årsredovisning ( Gick en skola plus eller minus?)

27 Det finns inte ett resursfördelningssystem som passar alla kommuner (ex resurser, geografisk struktur)

28 Krav på modeller (Enligt intervjusvar) 1. Modellen måste baseras på fakta, dvs uppgifter som är mätbara och finns tillgängliga i register, möjliga att uppdatera 2. Variablerna som ingår i modellen måste vara objektiva och opåverkbara. 3. En modell måste ge rätt incitament och ska inte vara kostnadsdrivande 4. En modell bör vara så pass begriplig att den kan bli accepterad 5. Undvika alltför abrupta övergångseffekter på skolor mellan verksamhetsår

29 Annat att beakta Lika villkor för alla skolor, kommunala och fristående (men senare omfördelning möjlig inom kommun eller koncern) Val av resultat ger olika utfall och incitament (jfr betygsresultat) Övergångsregler mellan system behövs vanligen för att mildra övergångseffekter Fria nyttigheter? Ex: Modersmål och studiehandledning som tillägg till modellen

30 Faktorer i kommunernas resursfördelningssystem (s43) Vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund (1,2,3 eller 4?, numera få med enbart grsk) Migrationsbakgrund (elevernas, födda utomlands, vistelsetid i Sverige, upp till 7 år, ursprungsland?) Ekonomiskt bistånd Andel pojkar Familjesammansättning Tillägg för små skolor Extra tillägg för modersmål och studiehandledning, förberedelseklasser Resurser kan fördelas på olika sätt, inte bara genom modeller som bygger på statistik från SCB vilket dock är vanligast. 40 kommuner i landet köper färdig statistik från SCB (typiskt sett SALSA faktorer) ytterligare 20 bearbetar själva vidare.(enligt SCB) kr/ statistikpaket.

31 Exempel på faktorer i socioekonomisk fördelningsmodell, Uppsala kommuns modell ( OBS! ändrad fr o m 2014) Modellen för fördelningen av strukturersättningen uttrycks i oddskvoter: Obs bearbetas lokalt årligen utifrån de egna elevernas faktiska resultat.(obs. Tillägg för elever de tre första åren i Sverige, 70tkr, 70tkr, 20tkr) Tilläggsbelopp 6300 kr/elev som får modersmålsundervisning) Bakgrundsvariabler Oddskvot (risk att inte nå kunskapskraven i åk9) Familjen har ekonomiskt bistånd 3,12 Familjen har inte ekonomiskt bistånd (referensgrupp) 1,0 Vårdnadshavare med högst förgymnasial utbildning 6,45 Vårdnadshavare med högst gymnasial utbildning 3,52 Vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning (ref. grupp) 1,0 Invandrad för 3-6 år sedan 4,86 Invandrad sedan mer än 6 år eller ej invandrad (ref. grupp) 1,0 Eleven bor med en eller ingen vårdnadshavare 1,82 Eleven bor med båda vårdnadshavarna (ref. grupp.) 1,

32 Grad av omfördelning Här har vi sidfoten

33 Bibehålla förväntningar på goda resultat

34 Mer resurser för de tidiga åren? (Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2012) Persson S. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa) (jfr Star-proj. Undervisning i mindre grupper i de tidigare skolåren har en långsiktigt gynnsam effekt för barn från socialt utsatta områden)

35 Utländsk bakgrund

36 Exempel på modell med många faktorer 3 (Stockholm) Faktorer på gruppnivå. (ur förslag ) Boendemiljö Skolmiljö Boendemiljö 4: 2,35 Skolmiljö 4: 3,80 Boendemiljö 3: 1,61 Skolmiljö 3: 2,84 Boendemiljö 2: 1,45 Skolmiljö 2: 1,36 Boendemiljö 1: 1 (referens) Skolmiljö 1: 1 (referens)

37 Exempel på modell med många faktorer. 4 (Stockholm) Faktorer på gruppnivå (jfr mobila elever) (Genomsnittligt meritvärde) Skolmiljö Skolmiljö 1 Skolmiljö 2 Skolmiljö 3 Skolmiljö 4 Boendemiljö Boendemiljö Boendemiljö Boendemiljö Boendemiljö

38 Lätt tillgängliga mått på likvärdighet inom kommuner vore intressanta. Här ett exempel:

39 Landskrona grundskolor. Relativa mått för utbildningsbakgrund Måluppfyllelse Lärartäthet(resurser)

40 Landskrona grundskolor inklusive relativ andel utlandsfödda

41 Några övriga aspekter Hur nå syftet (info huvudman och andra, åtgärder hos oss och andra, lagstiftning) Resursfördelning som faktor för minskad segregation Resursfördelning i den regelbunda tillsynen Segregationsaspekter i samband med tillståndsgivning Statistik likvärdighet Utbildningsbakgrund - ett ganska grovt mått Forskning i Örebro

42 Svenska reformer enligt Tullbergs utredning, Det tar tid Reviderade styrdokument Tydligare mål och kunskapskrav Införandet av mål i årskurs 3 4 Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse 4.1 Skriftliga omdömen från årskurs Nationella prov i fler årskurser och i flera ämnen 4.3 Betyg från årskurs Ny betygsskala 5 Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens 5.1 Ny lärarutbildning 5.2 Återinförande av en speciallärarutbildning 5.3 Lärarfortbildning 5.4 Skärpta behörighetsreglerna och införande av lärarlegitimation 6 Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet Rektors ansvar förtydligat Obligatorisk befattningsutbildning Rektorslyftet 7 Stöd till särskilda satsningar Satsningar på att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna Satsningar på undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik 8 Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner Inrättandet av Statens skolinspektion och förstärkta resurser för tillsyn och kvalitetsgranskning Lagreglering av tillsyn och kvalitetsgranskning Utökade möjligheter för ansvarsutkrävande Central rättning av nationella prov 9 Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse 9.1 Stärkt rätt till särskilt stöd 9.2 Åtgärder för ökad studiero 9.3 Mer lika villkor för kommunala och fristående skolor

43

44 Här har vi sidfoten

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Kvalitetsgranskning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Skolinspektionens rapport 2014:1 Diarienummer 400-2011:6497 Stockholm 2014

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Resursfördelning i Helsingborgs stad

Resursfördelning i Helsingborgs stad Resursfördelning i Helsingborgs stad År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, globala, gemensamma och balanserade staden för människor och företag Barn- och utbildningsnämndens budget 2015

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA

UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA 1 Birgitta Andrén Birgit Skjönberg RAPPORT 2013-05-05 UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA Sammanfattning Forskning visar att det finns ett samband mellan resurser

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015

Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 Eksjö kommun 2014-06-11 Kommunstyrelsens styrkort BUS Handläggare: Katarina Norén Utvecklingsledare Barn- och ungdomssektorn Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 För att

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Elevernas rätt till särskilt

Elevernas rätt till särskilt Revisionsrapport Elevernas rätt till särskilt stöd Viktor Prytz Staffanstorps kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammafattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier...

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng 22 januari 2008 Kerstin Alfhagen 1 Innehållsförteckning 1. Uppdraget...3 2. Definitioner...3 2.1. Skolpeng...3 2.2. Elevpeng/a-pris...3 2.3.

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Viktoriaskolan med huvudman Brickebergskyrkans skolstiftelse.

Kvalitetsgranskning av Viktoriaskolan med huvudman Brickebergskyrkans skolstiftelse. Viktoriaskolan Granrisvägen 33 702 35 Örebro 1 (10) Brickebergskyrkans skolstiftelse Ordf Gunn Öjebrandt Granvägen 30A 702 21 Örebro Kvalitetsgranskning av Viktoriaskolan med huvudman Brickebergskyrkans

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning 1 Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning Fastställd av ledningsgruppen 2012-06-01 Reviderad 2013-10-23 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Förutsättningar för eleverna att nå målen

Förutsättningar för eleverna att nå målen Revisionsrapport Förutsättningar för eleverna att nå målen Viktor Prytz Vimmerby kommuns revisorer 10 juni 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga och revisionskriterier...

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Tingvallaskolan Upprättad av

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-02-28 Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer