Första erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2008

Transkript

1 Första erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2008 Syftet och inledning Sedan 2008 gäller kravet på 100 % ekologiskt foder i foderstater för idisslare. Mjölkfoderstater har genom detta blivit mer krävande, samtidigt och äntligen konsekvent med hänseende att man använder 100 % eko-foder. Grovfoder utgör den viktigaste pelaren i foderstater för mjölkkor. Fodermajs kan i det sammanhanget både vara ett bra komplement till proteinrikt vallfoder och gör i en viss omfattning foderstater smakligare. Dessutom värderas majs som grovfoder enligt KRAV: s regelverk, men kan inta rollen som ett grovfoder med kraftfodereffekt. Även som ett komplementärfoder i betessäsongen kan fodermajs balansera de oftast högre proteinhalter i vitklöverrika betesvallar särskilt senare under sommaren. Däremot är fodermajs svårt att odla och ställer höga krav på en fungerande odlings- och ogrässtrategi. Man kan inte direkt överföra odlingserfarenheter från konventionella majsodlingar till ett ekologiskt odlingssystem, odlingssystemen är för olika. Majs konkurrerar mycket dåligt mot ogräs innan raderna täcker markytan. Därför påbörjades föreliggande försök för att undersöka sambandet mellan tre olika utsädesmängder och två ogrässtrategier. Det ska undersökas var optimum ligger för utsädesmängden. De ska kompletteras av två ogrässtrategier som skiljs åt genom användande av ogräsharvning enbart längs såriktningen i den ena strategin jämfört med ogräsharvning både längs raderna och tvärs såriktningen. Ogrässtrategin kan anpassas efter behov i det efterföljande två försöksåren för att förbättra effekten. Genom spridning av försöken över landet till Västerås, Öland och Kristianstad täcker vi den största delen av potentiella majsjordar. I eko-majsodling arbetar vi särskilt med hänseende till växtnäringsförsörjningen med naturliga växtprocesser. Majs har förmågan att klarar torkan bättre än vall och tar upp organiska kväveämnen långt fram i växtsäsongen, då huvudskörden byggs upp via bildandet av kolvandelen. Majs är ett kraftfullt alternativ till vårspannmål och även till vallodling i områden med försommartorka.

2 Särskilt 2008 var ett växtodlingsår med en extremt torr försommar Särskilt målla grodde senare efter genomförd blindharvning med ogräsharv vilket försvårade ogräsregleringen Vid blindharvning var det ett snäpp för torr, det fanns inte så många grodda ogräsfröer, körningen genomfördes pga. av gängse och allmänt beprövad praxis, men var nödvändigt i alla fall, som visade sig senare i omgivande majsfälten, när man hade missad ett område. I Uppsala kom till sist en Turbokup in som en extrainsats för att rädda majsen från att kvävas av mållan Försöket fick den i Kristianstad i samband med annan bevattning på omgivande fältet 25 mm vatten Upplägg 3 försöksplatser fördelad över 3 län: Öland, Kristianstad, Västerås Totalt 18 rutor Bruttoyta per ruta 12 m x 6 m, anpassad för 6 m ogräsharv Variation A kärnor/ha B kärnor/ha C kärnor/ha 2 olika ogrässtrategier: a) ogräsharv enbart längs raderna b) ogräsharv tvärsöver i rätt vinkel mot raderna Upprepningar 3 Försöksplan B C A B /// A /// C /// C B A B /// A /// C /// A B C C /// A /// B/// Såriktningen blir nerifrån och uppåt. Tvärsöverharvningen görs från vänster till höger i snedstrckade parceller. Platser Kalmar, på Öland Kristianstad Geddeholm Västerås

3 Växtföljd, sort, gödsling Förfrukt Majssort Gödsling Kalmar Fodermajs Beethoven 30 ton innan och 30 ton nötflyt/ha efter plöjningen Kristianstad Lupiner Beethoven grundgödsling: 40 ton nötflyt/ha ( , innan sådd) Biofer, , 450 kg/ha ( , vid sådd) Västerås Korn Revolver 90 ton nötflyt/ha innan sådd Gödsling (antagen klass III P + K) Tillgängligt N P K kg/ha kg/ha kg/ha Kalmar gödslad Behov genomsnitt ,7 ton ts/ha Kristianstad, nötflyt Biofer ,5 4,5 Totalt ,5 180 Förfrukt lupin 30 Behov genomsnitt ton ts/ha Västerås gödslad Behov genomsnitt avkastningen var förväntad mycket högre, 10 ton ts/ha (120) (120) Sådd Datum Utsädesmängd kärnor/ha Radavstånd A B C C/C Kalmar cm Kristianstad cm Västerås cm Sådd skedde med precisionssåmaskin resp. majssåmaskin. Det är ett mycket medvetet mål som ligger bakom den stora spridningen mellan de olika utsädesmängderna. Kring kärnor/ha är en vanlig utsädesmängd i Kalmar trakten och på Öland och längre norrut. I Skåne med mycket större problem med fågelangrepp och tillhörande plantförluster ligger man i eko-odling därför vid och upp till kärnor/ha. Betningsmedlet Mesurol (mot Fritflyga, Knäpparlarv, fågelskador) som vanligt rekommenderas och används i konventionell odling får vi i eko-odlingen inte använda.

4 Ogrässtrategi Blindharvning Oräsharvning Radrensning efter uppkomst Kalmar 22-05, tvärsöver Alla rutor längs raderna 9 rutor tvärsöver i rätt v inkel mot raderna Stadium majs 3-blad Kristianstad ej blad Västerås 24/5, 2 ggr. Tvärs /6 10/7 Alla rutor längs raderna radrens Turbokup 9 rutor tvärsöver i rätt v inkel mot raderna 3-blad På en gård i Skåne hade man tidigare mycket goda erfarenheter att ogräsharva tvärsöver i rätt vinkel mot majsraderna i 2-3 blads stadium för majs. Anledningen att fundera över metoden är, att komma åt ogräs i raderna i ett mycket tidigt skede efter uppkomsten av majs. Vi har sett majsodlingar i praktiken där särskilt målla men även pilört nästan konkurrerade ut majsodlingen. Även med en mycket noggrann inställd radrensare kommer man inte in mellan majsplantorna i raderna. Det närmaste hackningen kan komma är några cm ifrån raden utan att skada majsrötterna. Dessutom krävs särskilt i de första behandlingarna med radrensaren skyddsplåtar eller skyddstallrikar för att inte täcka de unga majsplantorna med jord. Först i 3 4 bladsstadiet kan man köra enbart med hackaggregaten och anpassad hastighet för att få en kupande effekt mot små ogräsplantor men inte en samtidigt täckande effekt av majsplantorna. Med tilltagande storlek av majsplantorna får man kupa mer aggressiv (ökad hastighet) in i raderna, vilket ger den önskade ogräsbekämpande effekten. På alla försöksplatser användes ogräsharv vid blindharvning, efterföljande tidiga blindharvningar och insats av radrensaren. Räknar man in direkta upprepningar vid bekämpningstillfällen, genomfördes mellan 3-4 ogräsharvningar plus 1-2 radrensningar och en extra körning med Turbokuparen i Västerås. Effekten av Turbokuparen var mycket bra, särskilt den kupande effekten in i raderna (kolla bilder senare i texten!) På Öland ogräsharvade vi enbart en gång tvärs över raderna, kanske skulle man ha kört tillbaks en gång till. Samtidigt fick vi en tydlig minskning av avkastningen i led A2 (75.00 kärnor + tvärsharvning), som tyder på markant reducering av antal plantorna. Kanske bör man harva mer aggressivt och ha högre utsädesmängd för att kompensera förlusten av plantor.

5 Blindharvning 1: a harvning Kalmar 2 Kristianstad _ Västerås 2 Hermann Leggedör 6 m ogräsharv Einböck i insats Hermann Leggedör Ogräsharvning vid 3-4 bladstadiet radrens efter uppkomst majs/inkl. turbokupare 1 tvärs 1 längs raderna _ 2 1 tvärs 1 längs raderna 1 _ 1

6 Hermann Leggedör Radrensare i omgivande fält, 4-6 blad majs, i bakgrund försöksplats Ogräsgradering Ogräsgradering utfördes genom artbestämning, räkning och vägning i rutor på 0,25 kvm. Kristianstad Gradering : Svinmålla och åkerbinda dominerade ogräsvikten i försöket. Kalmar Gradering : Svinmålla och Våtarv dominerade ogräsvikten totalt men det fanns även lite lomme och maskros. Västerås Gradering : Svinmålla var överlägset det dominerande ogräset.

7 Gösta Roempke Majsförsöket i Västerås den 4 juli och svinmållan har tagit strupgrepp på ekomajsen trots alla ogräsharvningar och hackningar. Observera att svinmållan bara står i raden men lutar sig ut i ytan mellan raderna vilket gör att det ser ut som bara svinmålla hela fältet.

8 Gösta Roempke Den 10 juli kördes hela försöket med turbokup. Det blev ett mycket bra resultat. Troligtvis räddade denna turbokupskörning detta försök. Visserligen blev skörden ändå inte i nivå med de två andra platserna men förmodligen hade skördenivån hamnat på 3-4 ton ts/ ha utan turbokupen nu blev det istället 6-7 ton ts/ha.

9 Sammanställning av ogräsvägning för svinmålla från de 3 leden i Kristianstad vikt i gram 50 0 Led A Led B Led C Snittet för vikten av svinmålla var 246 g/ruta i Kristianstad. Sammanställning av ogräsvägning för svinmålla från de tre leden i Kalmar vikt i gram Led A Led B Led C Snittet för svinmålla var 112 g/ruta i Kalmar. Sammanställning av ogräsvägning för svinmålla från de tre leden i Västerås.

10 Led A Led B Led C vikt i gram Snittet för svinmålla var g/ruta i Västerås. Majsodlingen i Västerås hade det ojämförligt största ogrästrycket från svinmålla vilket troligtvis berodde på några regnskurar vid majsens uppkomst och någon vecka efter. Detta fördröjde insatserna av ogräsharvning vilket gjorde att många mållaplantor i raden blev för stora för att senare kunna tas av ogräsharven. Lite tyngre lerjordar tar längre tid innan de blir körbara, efter regn, för ogräsharvning än lättare jordar. I detta läge var det alltså en nackdel att ha en mer vattenhållande lerjord. En insats med flammare skulle nog ha gått att genomföra tidigare än en ogräsharvning. Svinmållan i Västerås är nog den största anledningen till den lägre skördenivån. Vår bedömning är att ogrästrycket i Kristianstad och Kalmar inte har reducerat skördenivån i någon större omfattning. Skörd Datum skördad areal i rutorna Kalmar ggr 4,5 kvm Kristianstad ggr 7,5 kvm Västerås ggr 6 kvm

11 Mellanresultat Hermann Leggedör Öland Medel av harvning+utsädesmängd Ts Harvning Uts.mängd % Avk kg ts/ha Stärkelse g/kg ts Stärkelse kg/ha Öland A1 1 A A2 2 A B1 1 B B2 2 B C1 1 C C2 2 C Snitt Kristianstad Kristianstad A1 1 A A2 2 A B1 1 B B2 2 B C1 1 C C2 2 C Uppsala Snitt Uppsala A1 1 A A2 2 A B1 1 B B2 2 B C1 1 C C2 2 C Snitt 6000

12 Öland Avk kg ts/ha Stärkelse kg/ha A1 A2 B1 B2 C1 C2 Blå = ts/ha, röd = stärkelse kg/ha Bokstav A, B, C + 1 = enbart ogräsharvad längs raderna Bokstav A, B, C + 2 = ytterligare harvad tvärs mot raderna Utsädesmängd A = kärnor/ha B = kärnor/ha C = kärnor/ha Kommentar Öland I genomsnitt fick vi 10,68 ton ts/ha. Avkastningen ökade ett snäpp med ökande utsädesmäng och optimalt var i kärnor/ha. I varianter harvad tvärs raderna A2, B2 ökade stärkelsehalten tydligt, i C2 ingen ökning av stärkelsehalt. Högst stärkelseavkastning i leden B2 följd av C1. Samtidigt fick vi tydliga torkskador om försommaren. Som blev synligt jämfört med föregående år på samma skifte.

13 Kristianstad Serie1 Serie A1 A2 B1 B2 C1 C2 Blå = ts/ha, röd = stärkelse kg/ha Bokstav A, B, C + 1 = enbart ogräsharvad längs raderna Bokstav A, B, C + 2 = ytterligare harvad tvärs mot raderna A = kärnor/ha B = kärnor/ha C = kärnor/ha Kommentar Kristianstad TS skörden var i genomsnitt 13,96 ton/ha. Högsta avksatning med 14,22 ton/ha i C2, tvärsharvad och kärnor/ha. Högsta stärkelseskörd lag i C1 med 33,1 % och 4554 kg/ha. Man får anmärka att fältet fick den mm vatten via bevattning, när det t.ex. var som torrast på Ölandsskiften. Jordmånen är en mellanlera lättlera, dessutom mycket bra vattenhållande. Totalt sett relativt jämn avkastningsnivå. Även här en tendens till ökande avkastning ts/ha med ökande utsädesmängd. Stärkelsehalter skiftade i mindre omfattning. Det visar potentialen i eko-majsodling när allt stämmer.

14 Uppsala Serie1 Serie A1 A2 B1 B2 C1 C2 Blå = ts/ha, röd = stärkelse kg/ha Bokstav A, B, C + 1 = enbart ogräsharvad längs raderna Bokstav A, B, C + 2 = ytterligare harvad tvärs mot raderna A = kärnor/ha B = kärnor/ha C = kärnor/ha Kommentar Uppsala/Västerås Jämfört med de andra försöksplatserna är avkastningsnivå med i genomsnitt 6 ton ts/ha mycket lägre. Såddtidpunkten var tidigast (13-05). Däremot var det därefter kallt och marken i sig var ännu kallare beroende på att lerrika jordar värms långsammare på våren. Vid uppkomsten kom nederbörd som ledde till fördröjd ogräsharvning. När ogräsharvningen kunde genomföras måste den utföras hårt för att komma åt ogräsen vilket reducerade antalet majsplantor. Antagandet bekräftas av tydligt stigande avkastning med samtidigt stigande utsädesmängd. Dessutom ser vi relativt låga ts-halter mellan % som trots sen skördetidpunkt (22-10) tyder på fördröjd mognad, som eventuellt kan härledas till en lite för intensiv kvävegödsling (144 kg N/ha) på den tunga marken. Trots att sorten Revolver är en mycket tidigt sort fick vi antagligen en stay green effekt som sänkte ts- och även stärkelsehalterna. I Gamleby rekommenderar man t.ex. max kg på styva marker eller jordar med tydliga inslag av lera, för att inte fördröja mognanden, även vid förväntad mycket högre avkastning än 10 ton ts/ha. Kaliumgödsling ligger pga. Den höga flytgödselmängden var absolut och onödigt högt, majsen tar inte upp det och behöver det inte, kanske kunde man sänka flytgödselgivan och ersätta med annat organiskt gödselmedel med mycket mindre K-halt. Kanske hade en rentav senare sådd med dagar varit gynnsammare för utvecklingen om majsen hade kunnat växa konstant från början.

15 Sammanfattning och perspektiv på 2009 Föreliggande mellanresultat visar även utan statiska beräkningar tydligt på sammanhanget mellan ökad utsädesmängd och ökad skördemängd i tes/ha och i viss mån även stärkelseskörd Majs har även i ett torrt år som 2008 en mycket bra potential, åtminstone i södra Sverige med lämpligt markförhållande. Effekten av tvärsöverharvning är i 2008 inte tillräckligt tydligt, man skulle kanske intensivera själva moment till två harvningar åt gången och kanske kombinerad med en mer aggressivare inställning Försiktigt får man tolka resultat därhän att ökad utsädesmängd till kärnor/ha och mer har en höjande effekt på avkastningen och stärkelseavkastning Bevattning på försöksplatsen i Kristianstad var antagligen optimalt för utvecklingen av beståndet På försöksplatsen i Uppsala ska vi sikta på en lite senare såtidpunkt resp. varm jord, så att majsen kan växa konstant och utan avbrott från början N-givan var för hög i Västerås med totalt 144 kg N/ha. Vi får sänka N-givan i Västerås, särskilt på tyngre jord, för att påskynda mognanden av majsen. Kanske kan vi på en lättare jord använda följande metod i samband med blindharvningen: redan efter 4 dagar (beroende på vädret) en blindharvning med efterhängd cambrigde vält och en avslutande blindharvning med enbart ogräsharv direkt vid uppkomsten av majsen (metoden fick jag förklarad av en tyska eko-bonde med 50 ha eko-majs), poängen är att man stimulerar ytterligare tidig groning av ogräsfrö med 1: a körning som sagt på mycket lätta jordar och torkan Uppstår skorpa bör vi bryta tidigt med lämpad redskap Vi får sikta på en ännu mer kupande effekt in i raderna i ett tidigt och lämpligt stadium, som styrs av ogräsets utveckling (även kunder hos mig påpekade i sina odlingar att vi måste vara mer ute med radrensaren) De kommande två åren ska ge möjlighet att styrka våra första antaganden Författare, Hermann Leggedör, HS Rådgivning Agri AB, Flottiljvägen 18, Kalmar , hermann.leggedor@hush.se, i samarbete med Gösta Roempke, HS Konsult och Stefan Lundmark, HS Kristianstad. Finansierat av EU och Svenska Staten via Landsbygdsprogrammet.