Ung, ambitiös och framgångsrik

Transkript

1 EQUUS sid 4-5 Gabriella Strandäng vill bidra till att förbättra den svenska aveln Ung, ambitiös och framgångsrik sid 7 Hästar på EU:s agenda sid Tre års studier för hippologer sid 15 Succé för brukshästar Ingår som bilaga i Svenska Dagbladet oktober 2009.

2 DET FINNS DE SOM ALLTID VINNER PÅ HÄSTAR SVERIGES RIDSKOLOR, BÖNDERNA OCH HÄSTFORSKNINGEN T EX. ATG lämnar hela sitt överskott, ca 1,5 miljarder kronor, årligen till hästsporten. Vårt engagemang i Hästnäringens Riksanläggningar, Flyinge, Strömsholm och Wången, förser branschen med god kompetens, till exempel att det nns professionella lärare på Sveriges ridskolor. Travsportens utveckling har bidragit till att göra hästnäringen till den fjärde största inkomstkällan för landets bönder. Ett led i vårt ansvarstagande för hästarna är vårt bidrag till Stiftelsen Hästforskning, vilket är en viktig del av det djuretiska arbetet i Sverige. Det är rätt bra med trav- och galoppsport.

3 SVENSK HÄSTNÄRING VÅR ARENA 3 Hästar ger tillväxt och fl er arbetstillfällen LEDARE Hästen ger oss människor en känsla av frihet, styrka och glädje. För många är hästar en livsstil. Ridning och körning är till för fler än professionella idrottsmän. En miljon svenskar rider, kör eller umgås regelbundet med hästar. Här finns hobbyryttare, amatörkuskar och inte minst en mängd entusiastiska ungdomar. Ridsport är den näst största ungdomsidrotten i Sverige. Hästnäringen är stor och skapar avlönade helårsarbeten. Ännu fler svenskar arbetar ideellt för ridsportklubbar, avelsföreningar och andra hästorganisationer. På landsbygden är hästen ett viktigt djurslag. Många flyttar ut till landet för att hålla på med hästar och vissa orter är starkt beroende av hästnäringen för sin fortsatta utveckling. Hästarna bidrar också till att hålla landskapet öppet. Tusentals lantbrukare odlar kraft- och stråfoder till landets hästar. Hästnäringen är den fjärde största inkomstkällan för jordbruket och är en av förklaringarna till att vi har en levande landsbygd. Det är därför en självklarhet att hästnäringen har en viktig roll i regeringens landsbygdsstrategi. Inom hästnäringen har vi också ett antal utmaningar framför oss. Vi måste hjälpa nya hästägare, som saknar tillräcklig erfarenhet och kunskap, om vad det innebär att ha ansvar för en häst. Att förse hästägare och andra intresserade med rätt kompetens är viktigt, inte minst ur ett hästvälfärdsperspektiv. Hästnäringen är stor och skapar avlönade helårsarbeten. Vi måste bli bättre på att stötta hästföretagare, som vill utveckla sina verksamheter. Duktiga och framgångsrika hästföretagare är kanske den största potentialen för en fortsatt tillväxt av näringen. Många företag vill bli mer affärsmässiga, förbättra sin marknadsföring och vässa sina försäljningsstrategier men saknar i dag rätt stöd och nätverk. Vi måste från näringen och myndigheternas sida skapa bra villkor för avel och uppfödning, som är en av hästnäringens grundförutsättningar för fortsatt tillväxt. Men här har snarare utvecklingen gått åt motsatt håll genom ett antal politiska beslut i Sverige och EU. Hästnäringen är beroende av att svenska uppfödare kan producera sunda och konkurrenskraftiga hästar ur såväl nationella som internationella perspektiv. I höst när Sverige är ordförandeland i EU tar den svenska hästnäringen ett initiativ för att öka samordningen av de hästpolitiska frågorna på EU-nivå. Den oktober arrangeras konferensen Equus 2009 i Uppsala. Om konferensen och mycket annat hittar du i tidningen ta dig tid att läsa om möjligheterna och styrkorna som finns i hästnäringen. Stefan Johanson VD Hästnäringens Nationella Stiftelse FOTO THOMAS BLOMQVIST UR INNEHÅLLET Duktig och framgångsrik. För Gabriella Strandäng, 24 år, är hästuppfödning en livsstil. Never The Less som föddes i maj i år är hennes senaste uppfödning. SIDORNA 4-5 Det krävs ömsesidig respekt, lyhördhet och tålamod för att arbeta med hästar och lyckas som tävlingsryttare. Möt Gudmundur Einarsson som tog VM-guld i somras. SIDAN 13 FOTO HENNE TUVESSON FOTO MIKAEL SJÖBERG Spelet är hästnäringens ekonomiska motor nu hotas hästnäringens finansieringsmodell av illegal konkurrens. SIDAN 8 FOTO THOMAS BLOMQVIST Ny rapport kartlägger kommunernas användning av brukshästar i skog och parker. SIDAN 15 FOTO EINAR ANDERSSON HÄSTNÄRINGENS NATIONELLA STIFTELSE Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) är ett samverkansorgan inom svensk hästsektor. Speciellt intresse ägnas åt utbildning, avel och uppfödning. HNS är delägare i, samt har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret för Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången som är utvecklingsmotorer för svensk hästnäring. Andra viktiga verksamhetsområden är för näringen gemensamma hästpolitiska frågor, samt forskning och utveckling via Stiftelsen Hästforskning. Vidare bedrivs hästsjukvård inom det helägda dotterbolaget ATG Hästklinikerna AB. HNS bedriver sitt arbete tillsammans med hästorganisationerna och fungerar som ett idé- och resurscentrum. Genom att prioritera och organisera arbetet utifrån hästnäringens behov ser HNS till att samordna och lyfta viktiga frågor. HNS arbete kan du följa på eller via vår grupp på Facebook. Projektledare: Jan Malmgren Tel: jan.malmgren@marknadsmedia.se Annonser: Jan Malmgren - makes you visible Texter: Grafisk form: vxl Stålg Uppsala Hege Hellström Anna Bellman Maria Hansson Camilla Lindmark Omslagsbild: Tryck: Repro: Mikael Sjöberg V-tab Bildrepro Stockholm AB En annonsbilaga från Hästnäringens Nationella Stiftelse Vid frågor om innehållet i bilagan kontakta: Stefan Johanson, VD, Telefon , E-post: stefan.johanson@nshorse.se Anahita Arai, verksamhetssamordnare, Telefon , E-post: anahita.arai@nshorse.se

4 4 SVENSK HÄSTNÄRING VÅR ARENA HÄSTAVEL Ung uppfödare med fl yt I somras vann 24-åriga Gabriella Strandäng en stor internationell tävling för unga uppfödare på Irland och hon har haft stora framgångar med egna uppfödningar, men hon tvekar till att bli uppfödare på heltid. Den ekonomiska verkligheten är för krass. TEXT ANNA BELLMAN FOTO MIKAEL SJÖBERG DET BÖRJADE FÖR fem år sedan. Gabriella Strandängs lillasyster Ellinor ville ha ett föl efter sitt fina sto Marconett. Så kom hingsten Akxent. Idag har systrarna sex hästar tillsammans. Det roligaste med avel är att följa hästarnas utveckling. Vi säljer dem tidigast som treåringar. Det går alltid att lära sig något nytt av unghästar. Men det finns en baksida, ekonomin. Det är dyrt att lägga ut pengar för rätt hingst när det inte finns en fast inkomst. Gabriella Strandäng läser till lärare, men trots flera extrajobb går det inte runt. Jag som ung kan inte ta de dyraste hingstarna eftersom jag inte har avlat tillräckligt länge. När fostret är 90 dagar måste hela summan betalas till hingstägaren. Det finns visserligen avbetalningsplaner, men för att få dem måste du ha en fast inkomst. Vi som är unga har det svårare, menar Gabriella Strandäng som inte vill räkna på vad uppfödningen egentligen kostar. Det är mer en livsstil än en hobby. Systrarna driver inte sin uppfödning som företag, de har fått avslag från Skatteverket som säger att det bara är en hobbyverksamhet. Du får låna lite här och fixa lite där. Om jag hade tre, fyra ston till i avel så skulle jag kanske kunna leva mer på det. Men det krävs också mer erfarenhet, du måste kunna krypa innan du kan gå. Gabriella Strandäng är med i den nystartade föreningen Unga Uppfödare. Ett projekt som finansieras av Hästnäringens Nationella Stiftelse för att höja kunskapen om avel och skapa förutsättningar för ett kontaktnät för avelsintresserade ungdomar. Unga Uppfödare, som 24-åriga Gabriella Strandäng bor i Sandhult utanför Borås och är medlem i den nystartade föreningen Unga Uppfödare. är en underförening till Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH), ordnar kurser och aktiviteter för att ge kunskap om hur uppfödarna kan utveckla sin avel så att hästarna hela tiden blir bättre. Elisabeth Olsson, projektledare för Unga Uppfödare, är övertygad om att framtiden ligger i de unga uppfödarna som redan presterar goda resultat. De ungdomar vi har är jätteduktiga. De är smarta och villiga att använda sig av vad de äldre uppfödarna vet. Det är viktigt att de unga uppmärksammas. Jag var själv förvånad över att det fanns så många som har ston och föl trots att de är under 25 år. Jag tror att acceptansen kommer när de äldre förstår att de här ungdomarna är väldigt duktiga och målmedvetna, menar Elisabeth Olsson. Gabriella Strandäng vann 2006 års Avel och Sportchampionat för treåriga hopphästar. Hennes uppfödning Never Stop fick högsta Unga uppfödare som Gabriella Sandström är hästsportens framtidshopp. Hästnäringen behöver konkurrenskraftiga svenska hästar för att utvecklas. Det här är mitt liv. Vårt liv. Jag och syrran. Utan varandra hade det aldrig gått. betyg, det vill säga 10,0. I somras tog hon en individuell seger i ett internationellt mästerskap för unga uppfödare på Irland, en tävling där unga uppfödare tävlar mot varandra i olika praktiska och teoretiska grenar. Gabriella Strandäng var bäst i grenen exteriörbedömning och sä- ger att det var fantastiskt att vinna ett internationellt mästerskap. Först var det en stor chock. Jag räknade inte med att jag hade några kunskaper på internationell nivå. Vi var mest där för att se och lära. Att då pricka in poängen så bra var fantastiskt kul. Och det är ju så att ju mer man syns desto lättare har man att komma upp sig och så småningom få ett namn. Även om Gabriella Strandäng sliter för att få uppfödningsverksamheten att gå ihop ekonomiskt så skulle hon inte vilja leva utan sina hästar och sin stora passion. Det här är mitt liv. Vårt liv. Jag och syrran. Utan varandra hade det aldrig gått. Dels att ha så många hästar, dels att ha kvar dem till tre års ålder. Eftersom vi har ett så fint sto var det ett litet intresse från början, men nu ser vi potential i de unga hästarna som kommer. De är oskrivna blad. Gabriella Strandäng hoppas kunna bidra till den svenska aveln även i framtiden. Det är en dröm att kunna jobba med detta på heltid. Men jag är realist. Det skulle krävas många fler avelsston än i dag. Men det skulle onekligen vara kul. DJURSKYDDET HOTAT I AVELSARBETET TEXT ANNA BELLMAN Sverige har alltid varit ett land som i ett internationellt perspektiv haft både stränga regler och varit i framkant när det gäller att producera framgångsrika och friska hästar. Men under senare tid har tolkningen av regelverket för hästavel ändrats. Sveriges avelsorganisationer är djupt oroade över Jordbruksverkets nya tolkningar av reglerna för hästavel. Enligt den nya tolkningen är det möjligt att använda hästar som är bärare av genetiska defekter i avel, vilket är en klar försämring av djurskyddet i Sverige. Reglerna har ändrats utan att någon diskussion har förts om vilka konsekvenser regelförändringarna får. Vi från de svenska avelsorganisationerna har blivit förbisedda, vilket vi tycker är mycket märkligt eftersom vi erbjuder vår kompetens för att Sverige ska fortsätta att utveckla en sund och konkurrenskraftig hästavel. Vi anser att man kan tolka reglerna till Sveriges fördel som andra länder gör, säger Lena Wallin, ordförande för

5 SVENSK HÄSTNÄRING VÅR ARENA Hästarna mår extremt bra sedan jag började utfodra med Hippo. Resultaten talar för sig själv. Royne Zetterman Det är en livsstil att föda upp hästar. Systrarna Gabriella och Ellinor Strandäng säger att utan varandra hade det aldrig gått. I dag har de sammanlagt sex hästar. Hästnäringens avelskommitté. Jordbruksverket har precis tillsatt en referensgrupp för hästfrågor och avelsorganisationerna. Det ser vi som mycket positivt. Vi hoppas mycket på att liknande regelförändringar och försämringar inte ska kunna upprepas, säger Lena Wallin. FAKTA Direkta omsättningseffekter av svensk hästavel är cirka 1 miljard kronor per år. SVENSKA FODER AB, TEL , KUNDSERVICE

6 För alla hästars bästa Modern hästsjukvård. Omsorg och omtanke. Rikstäckande kliniker från norr till söder. Vi bryr oss om. Omsorg, omtanke, kompetens och modern hästsjukvård är våra ledstjärnor. Vi finns från Boden i norr till Malmö i söder när du behöver råd, undersökning eller behandling av din häst. Vi är 150 medarbetare varav 60 veterinärer och tar emot cirka besök varje år. Hos oss är alla hästar välkomna! Din lokala klinik hittar du på HÄSTLÄNGDER FÖRE - MÅLET FÖR FORSKNINGEN PÅ SVA SVA diagnostiserar, forskar och ger råd om smittsamma sjukdomar hos djur. Drivkraften ligger i engagemanget för friska djur och för betydelsen av friska djur för människor. Visionen är friska djur trygga människor. Forskningen blir allt viktigare och målet är att stärka både kunskapsläget och beredskapen. Bakterier, virus och parasiter bryr sig inte om nationsgränser. Forskningen måste därmed också vara gränslös. Internationella nätverk för forskning stimulerar till täta samarbeten mellan forskare och blir allt viktigare för ett effektivt och snabbt utbyte av kunskap och teknik. SVA deltar i flera nätverk inom EU. Det ger tillgång till en större samlad specialistkompetens och samtidigt SVA en stark profil av en attraktiv internationell forskningspartner. Forskningen vid SVA inriktar sig mot smittor, smittspridning och sjukdomsförebyggande åtgärder inom veterinärmedicinen och är landets främsta forskningsinstitut inom området. Hästarnas allt större betydelse i samhället ställer krav på en forskning som är steget före. Allra helst hästlängder före! Här spelar SVA en viktig roll. För redan kända smittor som vi tvingas bekämpa och när nya smittor bryter ut ska vi snabbt kunna vidta kraftfulla åtgärder. Hästforskningen vid SVA har idag en framskjuten plats och inriktningen är att nå fram till resultat som snabbt kan komma till användning inom hästsporten, hos fritidsryttaren och på djursjukhus och kliniker. Målet är att öka kunskapen i hela spektrumet från avmaskningsstrategier till komplexiteten hos allvarliga nervsjukdomar. SVA är specialiserat på agens för alla typer av smittsamma sjukdomar hos djur vilket är avgörande när både bakterier, virus och parasiter ska bekämpas. Fokus på kvarka, hästinfluensa och MRSA visar på bredden på diagnostik och forskning vid SVA. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är ett veterinärmedicinskt kunskapscenter specialiserat på djurs sjukdomar och smittämnen samt hur de sprids mellan djur, till människan och i miljön. SVA utför uppdragsdiagnostik, statsanslagsfinansierad verksamhet och uppdragsforskning.

7 SVENSK HÄSTNÄRING ÄR VÅR ARENA 7 EQUUS Hästnäringen är stark och konkurrenskraftig. Näringen kan bidra till en levande landsbygd och ökad företagsamhet inom EU. Hästnäringens främsta experter samlas till EU-konferens Levande landsbygd och ökad sysselsättning är områden där den europeiska hästnäringen har stora möjligheter att bidra till en positiv utveckling. Om två veckor möts politiker, tjänstemän, forskare och representanter från hästnäringen i Uppsala på EU-konferensen Equus 2009 för att samtala om hästnäringens möjligheter, styrkor, utmaningar och problem. TEXT HEGE HELLSTRÖM FOTO CLAES KÄRRSTRAND EUROPEISKA HÄSTEXPERTER OCH REPRESENTANTER för den europeiska hästnäringen riktar i höst sina blickar mot Sverige som är ordförandeland i EU. På konferensen Equus 2009 som äger rum i slutet av oktober träffas näringen, politiker och politiska tjänstemän för att diskutera hästens roll i EU. Ett av målen är att skapa ett permanent hästnätverk i Europa. I dag är det ett problem att beslut kan fattas utan att hästnäringen är tillfrågad. Sedan kan det bli ytterligare problem när länderna tolkar EU-direktiven på olika sätt, som till exempel med tolkningen av transportreglerna, säger Camilla Linder som är hästansvarig på LRF. Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) är en organisation som samlar de olika organisationerna som arbetar med hästar i Sverige, för att få överblick och kunna påverka på ett bredare plan. Men i EU saknas en sådan paraplyorganisation. Frågor som rör hästar hanteras väldigt mycket i stuprör, vertikalt av specialförbunden. Ett horisontellt nätverk skulle ge ett helhetsperspektiv och hjälpa till att placera hästnäringens frågor på EU:s agenda. Rent konkret hoppas jag på ett nätverk och på att en sådan här konferens kan anordnas av ordförandelandet var tredje år, säger Stefan Johanson, VD på HNS. Ett nätverk för hästfrågor i Europa skulle ge den europeiska hästnäringen ökat inflytande i EU och på VAD ÄR EQUUS 2009? Equus 2009 är en konferens om hästen i EU som går av stapeln oktober i Uppsala. Equus 2009 arrangeras av Lantbrukarnas Riksförbund, Hästnäringens Nationella Stiftelse, Jordbruksverket och Sveriges Lantbruksuniversitet. Under konferensen diskuteras hästnäringens ekonomi, konjunkturkänslighet och samhällsekonomiska Ett horisontellt nätverk skulle ge ett helhetsperspektiv och hjälpa till att placera hästnäringens frågor på EU:s agenda. så sätt kunna påverka beslut som tas i Bryssel. Jag tror att hästen kan spela betydelse i EU:s medlemsländer; hästnäringens betydelse för landsbygdsutvecklingen; dess behov av utbildnings-, forsknings-, och utvecklingsinsatser och hur hästnäringen kan utvecklas genom europeisk samverkan. LÄS MER en viktig roll för att utveckla en levande landsbygd och öka företagsamhet. Det gäller att vara med och påverka när landsbygdsprogrammet ska utformas för att hästen ska få en plats i programmet och för att hästnäringen ska kunna ta del av de ekonomiska medel som delas ut, säger Camilla Linder. I Sverige har hästen passat bra in i den förändring som skett på landsbygden; i takt med att antalet kor har minskat har hästantalet ökat. Hur övriga Europa arbetar med landsbygdsfrågorna är en av diskussionspunkterna under Equus Att villkoren ser olika ut för hästarna i EU:s medlemsländer är ett faktum. Förutom kultur och traditioner finns det en hel del andra faktorer som kan förklara skillnaderna. Antalet hästar är fler och hästens betydelse är större i länder som ger offentligt eller statligt stöd till olika delar av hästnäringen. I Sverige och Frankrike finns till exempel ett FOTO THOMAS BLOMQVIST totospelsystem där spelet på hästar hjälper till att främja hela hästnäringen i respektive land. Länder med högre utbildningsnivå och hög ekonomisk levnadsstandard har fler hästar, medan länder med hög arbetslöshet har färre antal hästar, berättar Stefan Johanson. Själv ska han tala på ämnet att locka nya människor till hästbranschen vid Equus 2009 och menar att Sverige är ett föregångsland. Vi har många travbanor och ridskolor och det är lätt för vanliga människor att komma i kontakt med hästar. Kan verkligen länderna lära av varandra när villkoren är så olika? Det är naturligtvis en utmaning. Det ska bli intressant att se hur vi kan samverka och lära av varandra inom Europa. Många hästorganisationer uppskattar att vi har tagit initiativet att bjuda in hela den europeiska hästnäringen. Men det är alltid en bit från tanke till handling, säger Camilla Linder. Tre snabba frågor till... Joe Hernon, ordförande för den Europeiska Fullblodsuppfödarföreningen. TEXT HEGE HELLSTRÖM...Joe Hernon, ordförande för den Europeiska Fullblodsuppfödarföreningen. Varför är ni med på Equus 2009? Konferensen är enormt viktig för den europeiska hästnäringen. Vi som arbetar med hästfrågor inom EU kommer att träffas och diskutera aktuella frågor samt knyta nya kontakter. Med tätare samarbete blir arbetet mer effektivt och konferensen är ett ypperligt tillfälle att stärka banden mellan organisationerna. Vilka är de viktigaste ämnena på konferensen? För oss som arbetar med fullblodsavel är hästavelsfrågorna de mest intressanta under konferensen. Aveln är enormt viktig för landsbygden i Europa. Fullblodsaveln har starka band till galoppsporten och vi är också med i de debatter som rör vadslagning över Internet och framtiden för spel på hästar. Vad tror du att hästnäringen kan enas kring under Equus 2009? Det är viktigt för de europeiska hästorganisationerna att göra sina röster hörda. Det gäller både i Bryssel och i medlemsländerna. Vi kan inte förvänta oss att politikerna ska förstå våra problem och våra frågor om vi inte förklarar hur vår verklighet ser ut. När vi inom hästnäringen arbetar gentemot EU-kommissionen måste vi undvika att ha olika åsikter eller ge en mängd olika lösningar. I stället menar jag att vi, så långt det går, ska tala med en enad röst. På så vis blir våra argument betydligt tydligare och starkare, säger Joe Hernon. LÄS MER

8 8 SVENSK HÄSTNÄRING VÅR ARENA EKONOMI I Europa finns trav- och galopphästar. EUländerna får in 16 miljarder i skatteintäkter varje år från spel på hästar. Illegal konkurrens hotar svensk fi nansieringsmodell Det är spelet som är motorn i den svenska och europeiska hästnäringen. Men konkurrensen från spelbolag som erbjuder spel på nätet till bättre odds, utan att ge tillbaka pengar till de aktiva, har satt hela hästnäringens nansieringssystem i gungning. Varningsklockan har ringt länge, erkänner Remy Nilson, VD på AB Trav och Galopp. FOTO TRAVHÄSTAR: THOMAS BLOMQVIST/KANAL75 FOTO REMY NILSSON: ATG I MÅNGA EUROPEISKA länder är trav- och galoppsportens nuvarande intäktsmodell hotad. Nya aktörer med hungriga aktieägare ser att företag som svenska ATG gör stora vinster och vill gärna vara med och plocka russinen ur kakan. Dessa spelbolag erbjuder spel på hästar med bättre odds, men betalar varken tillbaka pengar till näringen eller tar något socialt ansvar. ATG ägs till 100 procent av den svenska trav- och galoppsporten, men bolaget styrs av staten inom en reglerad svensk marknad. Modellen har varit mycket framgångsrik. Tillväxten var stark både under och 1990-talet, men på grund av illegal konkurrens har tillväxten halverats under talet. Vi växer, men inte tillräckligt. Trenden för att vara aktiv, hästägare och uppfödare inom sporten viker. Och därmed försvinner jobb. I dag har mellan 25 och människor heltidsjobb inom hästnäringen och är beroende av att den fungerar, säger Remy Nilson, VD på ATG. Hästen och hästnäringen engagerar och berör människor varje dag. Hästarna bidrar också till att skapa arbetstillfällen, skatteintäkter och betydande bidrag till bruttonationalprodukten. Inom EU skapar sex miljoner hästar arbetstillfällen om året. Sveriges hästar genererar Remy Nilson, VD på ATG, värnar om den svenska modellen som innebär att vinsterna som ATG gör går tillbaka till hästnäringen. Två miljoner totospelande svenskar kommer i år att spela för drygt 12,3 miljarder kronor på travoch galopphästar hos ATG i Sverige. HÄSTNÄRINGEN SKAPAR ARBETSTILLFÄLLEN I EU heltidssysselsatta. Om man räknar in spridningseffekterna i ekonomin omsätter hästnäringen i Sverige närmare 46 miljarder kronor per år. Källa: Equus-rapporten 2009 och McKinsey & Company Vi måste få fler att förstå vad som händer med hästnäringen om en bevisligen fungerande modell sätts ur spel. Det är en ökning med 0,4 miljarder jämfört med Det ger sporten och näringen ett överskott på drygt 1,5 miljarder. I den privata världen hade det kanske i bästa fall blivit en tiondel av detta. Det är det vi måste skapa uppmärksamhet omkring, säger Remy Nilson. Remy Nilson och hans spel- och direktörskollegor ute i Europa hoppas att politikerna ska vakna och inse betydelsen av hästsportens och hela hästnäringens fortsatta välbefinnande. Branschen, som i snudd på ett sekel tagit sitt ekonomiska och sociala ansvar, och bedrivit hästkapplöpningar parallellt med spel, är nämligen hotad. Hur skall ni lyckas? Genom att informera politiker och allmänheten. Vi måste få fler att förstå vad som händer med hästnäringen om en bevisligen fungerande modell sätts ur spel, säger Remy Nilson. Det kommer dock inte att bli lätt. EG-domstolen fastslog 2004 att Europa utgör en öppen marknad. En spellicens, oavsett ursprungsland och utställare, gäller i hela Europa. Men det finns ljus i tunneln, säger Remy Nilson. Det politiska EU har börjat röra på sig och det går snarare nu mot att varje land har rätt att forma och ta ansvar för en egen reglerad spelmarknad. Så det känns bra och den svenska regeringen har varit tydlig med att man vill driva en fortsatt starkt reglerad och kontrollerad hemmamarknad. Vad den sen kommer att bestå av väntar vi spänt på, säger Remy Nilson. Antal hästar i EU: Det nns drygt 6 miljoner hästar i EU. EU länder med flest antal hästar: Tyskland 1 miljon. Storbritannien 1 miljon. Frankrike Sverige med hästar är det land i EU som har est hästar i förhållande till folkmängden. VAR HAMNAR ATG:S ÖVERSKOTT? Förra året hade ATG ett överskott på 1,5 miljarder kronor som betalades tillbaka till hästsporten bland annat i form av vinstpengar och uppfödarepremier. Dessutom anslår ATG 46 miljoner kronor till Hästnäringens Nationella Stiftelse som används till utbildnings-, ungdoms- och utvecklingsinsatser inom svensk hästnäring. ATG stöder också Stiftelsen Hästforskning med 3,6 miljoner kronor.

9 FAKTA Vill du ha en lägenhet, villa eller gård på ridavstånd från Sveriges nya nationalarena? Gå in på och gör en intresseanmälan. Sverige behöver en egen stark varmblodsavel för att nå långsiktiga framgångar inom ridsporten Kiara La Silla SWB e. Cardento Rolf-Göran Bengtsson uppf. Göran Linell Foto: Marielle Andersson Guey, Wiegaarden Huvudsponsor för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen Föl e. Al Cantino uppf. Börje Jönsson, Svensk varmblodsavel ska höra till världens ledande när det gäller kvalitet på hästar som produceras för ridsporten. Svenskt Varmblod ska vara det naturliga förstahandsvalet för svenska ryttare på alla nivåer. För mer information om hur du blir medlem i ASVH Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Hästen titta in på WRAS - ett modernt ridsportförbund för westernryttare! Ett förbund med: 3000 medlemmar 46 klubbar över hela landet. Ridskolan Strömsholm vägen till din framtid! Ett förbund för: Alla hästraser Alla ryttarnivåer från nybörjare till elit. Hitta din närmaste westernklubb på: Läs mer på

10 10 SVENSK HÄSTNÄRING VÅR ARENA UTBILDNING Hippologutbildningen är förlagd till Hästnäringens tre riksanläggningar; Wången i Jämtland, Flyinge i Skåne och Strömsholm i Västmanland. Anna Lauritsen som redan har läst det tvååriga hippologprogrammet har valt att studera ett extra år för att ta en kandidatexamen. Från och med hösten 2010 utökas hippologprogrammet från Universitet med hippologi på Sveriges enda universitetsutbildning med renodlad hästinriktning förlängs från två till tre år. Redan nu kan studenterna som går det tvååriga hippologprogrammet bygga på med ett extra kandidatår. En av dem är Anna Lauritsen som vill läsa vidare för att kunna starta eget. TEXT HEGE HELLSTRÖM FOTO HELENA STENMAN DE SOM LÄSER hippologutbildningen kan välja att rikta in sig på travhästar eller ridhästar, och från och med hösten 2010 kan islandshästryttare för första gången studera hippologi vid universitetet. Teori och praktik varvas under hippologprogrammet som är en utbildning i Sveriges Lantbruksuniversitets regi. Det är lika viktigt med både teori och praktik, men under kandidatåret är det mest praktik och det är så klart väldigt roligt att få rida så mycket, säger Anna Lauritsen. Hon har gått det tvååriga programmet och därefter fått heltidsjobb som ridlärare. Men nu väljer hon att gå tillbaka till skolbänken för kandidatåret. Det blir lätt att man hamnar i gamla rutiner om man stannar på samma ställe. Utöver att utveckla mina ridkunskaper vill jag få mer inspiration och kött på benen inför att starta egen verksamhet i framtiden, säger Anna Lauritsen. Hon ska under året bland annat förkovra sig i dressyrens ridkonst, unghästutbildning och hästens biologi, samt skriva ett examensarbete. Det blir nog något med marknadsföring och företagsekonomi. Det gäller att hitta en nisch som skiljer sig från vad andra företag erbjuder innan jag drar igång min verksamhet, säger Anna Lauritsen. När hon har diskuterat med kompisar som går andra, helt teoretiska universitetsutbildningar har hon förstått att det skiljer sig rätt mycket från att gå hippologprogrammet. När det gäller hästar kan man läsa teori, men man måste alltid utöva det praktiskt om man vill bli riktigt bra. Som ridlärare måste man också se hur det fungerar mellan häst och ryttare, det blir en trevägskommunikation mellan häst, elev och ridlärare, säger Anna Lauritsen. Enligt Anna Lauritsen är universitetsutbildningen viktig eftersom hästbranschen växer och det behövs fyllas på med kompetens för att garantera kvaliteten hos dem som arbetar med hästar. Om jag hade ett barn som skulle börja på ridskola skulle jag HIPPOLOGUTBILDNINGEN Hippologprogrammet är landets enda universitetsutbildning med renodlad hästinriktning. Utbildningen nansieras via Hästnäringens Nationella Stiftelse och Sveriges Lantbruksuniversitet. Utbildningen startade Sedan dess har närmare 500 hippologer utbildats. Åtta av tio hippologer är kvar inom hästnäringen, i första hand som Utöver att utveckla mina ridkunskaper vill jag få mer inspiration och kött på benen inför att starta egen verksamhet i framtiden. vilja ha en ridlärare med kunskap och erfarenhet. Jag skulle föredra en lärare som gått hippologprogrammet, säger Anna Lauritsen. Det bästa med att vara på proffsiga anläggningar är att det finns så många välutbildade individer både hästar och människor att lära från. Jag får mycket inspiration och ridlärare men också som naturbrukslärare, hästutbildare, stallchefer, travtränare med mera. Från och med hösten 2010 byter hippologprogrammet namn till kandidatprogram med inriktning hippologi. Den nya treåriga utbildningen ger både kandidatexamen och yrkesexamen. får rida välutbildade och fina hästar. Instruktörerna är erfarna och ger oss studenter bra verktyg som vi kan använda oss av i arbetslivet, säger Anna Lauritsen Kandidatåret har funnits som en påbyggnadsutbildning sedan År 2010 blir hippologutbildningen treårig för alla och avslutas med en kandidatexamen i hippologi. Den största vinningen är att man får ytterligare fördjupning av både praktiska och teoretiska kunskaper, berättar Göran Dalin som förestår hippologutbildningen vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Universitetsvärlden har ändrat sig och håller på att harmoniseras mellan EU:s länder i och med Bolognaprocessen. Det innebär bland annat att alla universitetsutbildningar måste vara minst treåriga. Men även förfrågningar från hästbranschen har legat till grund till utökningen av hippologprogrammet från två till tre år. Vi får ibland kritik att studenterna inte räcker till på alla poster. I den här branschen ska man producera från dag ett. Samtidigt har många som tidigare gått hippologutbildningen också efterlyst en längre utbildning med möjligheter till utveckling och fördjupning, säger Göran Dalin. Även inom travet ser man positivt på att utbildningen blir längre och att man kan förändra själva inriktningen. För travhippologerna hamnar hästens hälsa i fokus. Vi har inom travet ett värdegrundsarbete med hästen i centrum och med den nya utbildningen får vi fler personer som verkligen kan ta hand om hästarna. På så vis kan vi förebygga problem och kanske kan minska antalet veterinärbesök, säger Ulf Hörnberg, generalsekreterare på Svenska Travsportens Centralförbund. I samband med det extra året görs hippologprogrammets inriktningar om. De som söker den nya utbildningen kan välja mellan travhäst, islandshäst och ridhäst. Att islandshästryttarna kommer in på universitetet är en nyhet som gläder Göran Dalin. Det känns oerhört spännande och det är roligt att det kommer in personer med nya tankar som brinner för detta. Det är bland islandshästarna vi sett den mest dramatiska tillväxten av antalet hästar. De som jobbar med islandshästar är ofta mycket professionella, men det behövs fler, säger Göran Dalin. Det nya upplägget innebär att ridhäst- och islandshäststudenterna studerar ett år med hästen i fokus, ett år med människan och pedagogiken i fokus och ett år med fördjupning i Vi får ibland kritik att studenterna inte räcker till på alla poster. I den här branschen ska man producera från dag ett.

11 SVENSK HÄSTNÄRING VÅR ARENA 11 HÄSTNÄRINGENS RIKSANLÄGGNINGAR Hippologutbildningen är förlagd till Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge i Skåne, Strömsholm i Västmanland och Wången utanför Östersund. Hästnäringens Riksanläggningar har en geografisk och kompetensmässig spridning, som täcker den svenska hästnäringen. Dessa tre anläggningar är unika i såväl ett nationellt som internationellt perspektiv. Wången har som huvudsaklig uppgift att utbilda människor inom travsporten från gymnasie- till folkhögskole- och universitetsnivå. I Wången bedrivs Wången. även utbildning för islandshästryttare. Ridskolan Strömsholm för den hipplogiska traditionen vidare genom att erbjuda en rad utbildningar inom ridsporten från gymnasie- till folkhögskole- och universitetsnivå. Strömsholm FOTO CLAES KÄRRSTRAND är också galoppsportens utbildningsanläggning. Flyinge har varit centrum för svensk avel sedan 400 år tillbaka och är en väl ansedd aktör nationellt och internationellt. På Flyinge bedrivs också kvalificerad undervisning med hästen i centrum, från gymnasie- till universitetsnivå. Vid alla Hästnäringens Riksanläggningar bedrivs det forsknings- och utvecklingsverksamhet. LÄS MER www. yinge.se UTBILDNING två år till tre år. Dessutom erbjuds platser för islandshästryttare för första gången. schemat till exempel pedagogik, företagsekonomi eller unghästutbildning. Travstudenterna läser i huvudsak samma ämnen under de två första åren och får under årskurs tre bland annat möjlighet att fördjupa sig i hästens hälsa och hållbarhet. Men för den som undrar om det blir mindre ridning eller körning har Göran Dalin tröstande ord. För att bli bättre i ridkonst eller körkonst är det bäst att färdighetsträna under lång tid. Ridkonst är som att dansa, man måste jobba med det jämt och ganska länge för att det ska bli bra, säger Göran Dalin. Ordförklaring Hippologi: Läran om hästen och hur människan använder hästen. Drömmen om att starta eget fick Anna Lauritsen att återvända till skolbänken. Mer kunskaper i marknadsföring och ekonomi är något hon behöver som blivande hästföretagare. Vid Ridskolan Strömsholm bedrivs flera utvecklings- och forskningsprojekt. Bland annat bedrivs en studie kring ryttarens sits och sadelns passform. Denna studie har möjliggjorts tack vare nya tekniska lösningar för sadeltrycksmätning. Ridskolan Strömsholm med siktet inställt mot framtiden Ridskolan Strömsholm vässar utbildningarna genom att blanda gamla traditioner med nymodigheter. Med nya lärare i hoppning, mer forskning, och en riktig brittisk stjärna som galopplärare förbereder sig Strömsholm för framtida utbildningsbehov. Mellan Eskilstuna och Västerås ligger Ridskolan Strömsholm. På anläggningen finns 275 stallplatser, 180 helårsstudenter och drygt 40 anställda. Nu tar ridskolan nya tag för Fia Mårdfelt. att möta framtidens utbildningsbehov inom hästnäringen. Från och med i höst har Ridskolan Strömsholm anställt tre nya hopplärare. Första namnet i trion är Christer Ericsson, andra namnet är hans dotter Linnea Ericsson och det tredje är Shane Carey. De båda sistnämnda tävlar internationell hoppning. Det är verkligen spännande och en riktig vitamininjektion för verksamheten, säger Fia Mårdfelt, VD för Ridskolan Strömsholm. Till Strömsholm har det också kommit ytterligare en ny erfaren lärare. Galopprofilen och instruktören Colin Rayner har lämnat anrika British Racing School för att lära ut galoppsport till svenska gymnasieelever. FOTO RIDSKOLAN STRÖMSHOLM En annan gren som har kommit för att stanna på Strömsholm är islandshästarna. De gjorde sitt intåg på anläggningen I dag utbildas islandshästsinstruktörer på Strömsholm. Det satsas även mer på forskning och utveckling vid ridskolan än tidigare. Ett större forskningsprojekt startade vid årsskiftet och belyser sadeltrycksmätning som ett redskap att utvärdera ryttarens sits och sadelns passform. I ett annat forskningsprojekt ska forskare studera hur fysisk träning påverkar ryttarens utveckling. Detta är ett omdiskuterat ämne inom ridsporten. Eleverna som ingår i studien kommer bland annat att göra fysiska tester på idrottsanläggningen Bosön utanför Stockholm för att få en egen profil. Till detta kopplas ett individuellt träningsprogram. Syftet är att studera om individuellt anpassad fysisk träning kan förbättra ryttarens prestationsförmåga. Självklart är en god fysik en förutsättning för bra resultat. Inte minst för att orka hålla fokus, frågan är bara i vilken omfattning det påverkar ryttarna, säger Fia Mårdfelt.

12 Hästar får inte gå i hagar med taggtrådsstängel efter årsskiftet Läs mer om bestämmelser för häst på vår nya webbplats jordbruksverket.se eller kontakta vår kundtjänst på tfn Stöd Hästen i samhället Bli medlem! GALOPP ÄR SNABBARE! Galoppsporten har valt sin framtid en ny framtid. Nu sätter galoppen i Sverige full fart! EN NY, EFFEKTIV ORGANISATION ÄR SKAPAD: Svensk Galopp AB. Här ingår Täby Galopp. En ny modern galoppanläggning ska byggas i Stockholms regionen en ny Huvudstadsbana. GALOPPEN SKA STÄRKAS i alla de tre storstads områdena, Stockholm, Göteborg och Malmö. SVENSK FULLBLODSAVEL ska utvecklas. Framöver kommer du att se mer och mer av Svensk Galopp! SVENSK GALOPP AB, , Bli medlem i LRF! Vi hjälper dig att utveckla din verksamhet. Vi försvarar hästnäringens intressen i Sverige och inom EU. Vi arbetar för en levande landsbygd. Vi ger dig attraktiva förmåner och rabatter. Tfn: Tfn: , ordforande@skogshasten.com Jan von Krusenstierna, Ågesta Ridskola, LRF-medlem sedan 1970-talet.

13 SVENSK HÄSTNÄRING VÅR ARENA 13 En lång väg till framgång SPORT Det krävs ömsesidig respekt, lyhördhet och ett stort mått av tålamod för att arbeta med hästar. För att lyckas som tävlingsryttare nns inga genvägar. Om hästen respekterar dig som ledare har du fått en väldigt god vän, säger Gummi Einarsson som vann VM för islandshästar i somras. TEXT HEGE HELLSTRÖM FOTO TOM JÖNEHAG GUDMUNDUR GUMMI EINARSSON vet vad han talar om. Han har vunnit det speciella priset för god ridning och gott hästmannaskap vid VM för islandshästar. Han vann VM-guld i stilpass 2009 och har guldmedaljer från SM och NM. Själv förklarar Gummi Einarsson framgångarna med att han har utvecklat sin förmåga att förstå hur hästar tänker och fungerar. Jag umgås med hästar om året. De har alla olika personligheter och exteriörer och därmed har de olika fysiska förutsättningar vilket påverkar hur de ska tränas. För mig handlar det om att vara lyhörd och utveckla min förmåga att förstå och se. Jag har ett stort intresse för hästen som individ men det är erfarenheterna som gör en till en bra hästmänniska, säger Gummi Einarsson. Gummi Einarsson föddes på Island, där han lärde sig att rida, och kärleken förde honom till Sverige. Han har provat att rida andra hästar men skulle aldrig överge islandshästen. ISLANDSHÄSTEN I SVERIGE Det nns registrerade islandshästar i Sverige. De första islandshästarna kom till Sverige i början av 1900-talet, men rasen blev riktigt populär först på och 1990-talet. Förutom skritt, trav och galopp har Gummi Einarssons bästa tips för att lyckas på tävlingsbanan: Ha en bra relation med din häst det handlar om ömsesidig tillit. Var målmedveten, men ha inte orealistiska mål. Både häst och ryttare måste tycka det är roligt att tävla. Det är den enda hästrasen som finns på Island så det blir väl naturligt. Det är en utmaning med två extra gångarter eftersom det ställer andra krav på ridningen. Jag vill inte säga att det är mer komplicerat att rida en islandshäst, men det är en extra utmaning, säger Gummi Einarsson. Hemligheten bakom en framgångsrik tävlingskarriär är att lyckas islandshästar även gångarten tölt. Många islandshästar, men inte alla, kan även ridas i ygande pass. kontrollera sina nerver och att pricka in formkurvan rätt. Det gäller att ha ett långsiktigt mål med träningen, hästen måste få tid att utvecklas. Långsiktighet och rätt träning gör hästen avspänd både i muskler och psyke något Gummi Einarsson kallar lösgjordhet. Lösgjordhet kan liknas vid uppvärmningen för en friidrottare. Kajsa Bergqvist skulle inte kunna hoppa två meter om hon inte värmt upp. Lösgjordhet är också att se till att hästen är mottaglig för nya övningar. Men det finns även andra aspekter som ska fungera för att ett ekipage ska bli framgångsrikt. Det måste finnas ömsesidig respekt mellan häst och ryttare. Hästens naturliga beteende är att Det måste finnas ömsesidig respekt mellan häst och ryttare. ha en ledare i flocken, och om den respekterar dig som ledare har du fått en väldigt god vän. Men det gäller att både ge och ta, att ha kul tillsammans annars ledsnar hästen. Hur ger man då som människa? Belöning i form av en vänlig röst, en morot eller ett kli på halsen föder hästens känsla av trygghet. Den känslan hos hästen är grunden för att utveckla ett samarbete mellan häst och ryttare, säger Gummi Einarsson. GUDMUNDUR GUMMI EINARSSON Ålder: 48 år. Yrke: Domare, tränare, ridlärare, unghästutbildare samt tävlingsryttare. Bor: På gård utanför Östersund. Familj: Fru och tre döttrar. Medaljer i urval: VM-guld i stilpass 2009 VM-silver i passlöp SM-guldmedaljer 5 NM-medaljer Gummi Einarsson ck i år Feather Light Price. Detta pris ger domarna i VM till en ryttare som är ett föredöme, samt har visat extra god ridning och hästmannaskap. TÄVLING PÅ HÄSTENS VILLKOR TEXT HEGE HELLSTRÖM För första gången ska hästnäringen enas kring gemensamma värdegrunder för tävling med häst. Det ska inte råda något tvivel om att vi som är aktiva inom hästsporten sätter hästen i första rummet och att alla tävlingar sker på hästens villkor, säger Anahita Arai som är verksamhetssamordnare vid Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS). Hästnäringens Representationsråd, som består av representanter från de stora aktörerna inom den svenska hästsektorn, gav i våras HNS i uppdrag att ta fram ett värdegrundsdokument för tävling med häst. Det är viktigt att hitta grundläggande etiska värden och ett förhållningssätt gentemot hästen som alla kan ställa sig bakom, oavsett om det handlar om travhästar, islandshästar eller ridhästar, säger Anahita Arai. Anahita Arai, verksamhetssamordnare vid HNS. FOTO THOMAS BLOMQVIST Det är viktigt att hitta grundläggande etiska värden och ett förhållningssätt gentemot hästen. HÄSTNÄRINGENS REPRESENTATIONSRÅD Hästnäringens Representationsråd ka varmblodiga hästen, bildades Svenska Islandshästförka av HNS våren 2008 och består av de stora aktörerna inom svensk hästsektor: ATG, LRF, Svenska bundet, Western Riders Association of Sweden, Brukshästorganisationernas samarbetskommitté, Ridsportförbundet, STC, Svenska Ponnyavelsförbundet Svensk Galopp, Svenska och Hästnäring- Hästavelsförbundet, Avelsföreningen ens Yrkesnämnd. för svens-

14 är förvånad. Vivaldi K me till häst INTERPRES SS RETURVEC CKA Få 6 nummer av Ridsport för endast 195 kronor. Shettissto fick föl med halvblodshingst Därför vill l hästägare ha en medryttare 6 fullmatade nummer 195 kronor* (butikspris 234 kronor) NYHETER FLYINGE SPARKAR JOHAN BREDBERG Den 28 september fick Johan Bredberg lämna sin tjänst som vd för Flyinge AB. Ledningen säger att den vill ha en snabb förändring; Johan Bredberg säger att han inte FULLT UPPROR INOM KÖRNINGEN»Det finns ingen ryggrad i ledningen«, säger Christer Pålsson och lämnar sitt uppdrag inom Tränarrådet, samtidigt som två zonledare hoppar av. RIDSPORT undersöker vad som egentligen händer inom svensk körsport. ÅRETS BÄSTA UNGPONNYER Allt fler deltar i Ungponnychampionatet, som blivit årets stora tilldragelse och mötesplats. Vilka som är årets bästa ungponnyer hittar du i referat från samtliga finaler i detta nummer. TÄNKT&TYCKT»Ett annat sätt att göra det opartiskt är att utbildade visare visar de hästar som är anmälda «Insändarskribenten Annika Dahlström anser att en mer opartisk bedömning vid 3-årstestet skulle öka förtroendet hos svenska uppfödare. webb senaste nytt MASSOR AV LÄSNING Svaga svenska insatser i unghäst-vm i hoppning Det gick inte så bra för svenskarna vid unghäst-vm. Bäst gick det för Jannike West stoch Vivaldi K med en 13:e-plats i 7-årsfinalen. Klartecken en för Vara Horse Arena I måndags blev det klart Vara kommun säger ja till Vara Horse Arena. Vid det välbesökta fullmäktigemötet fick samarbetsavtalet med de tre lokala entrepenörerna grönt ljus, efter votering. 31 ledamöter röstade ja, 14 röstade nej. GULD IGEN! VIVECA LUNDBÄCK OCH CANTHARA TOG SITT ANDRA RAKA S LD Lär dig räkna foderstaten Så hoppar du in din 3-åring på rätt sätt När hästen är tre år är det dags för de första uppsuttna sprången. RIDSPORT visar hur du ska göra. Full koll på SM x6 Men kritiska röster saknas inte. Flera menade att arenabyggen inte är ett kommunalt engagemang. Arenan börjar byggas i vår och ska vara klar i oktober Så syns du och hästen i mörkret Höst innebär mörker dags att leta fram reflexerna. Marie Nilsson, Färingsö, vet hur man syns 14 INTERPRESS RETURVECKA 44 På köpet Framtida hästkrafter! Ridhäst Travhäst Islandshäst

15 SVENSK HÄSTNÄRING VÅR ARENA 15 FÖRETAG Att använda brukshästar är miljövänligt och ger också ett mervärde för besökarna. Kungliga Djurgårdens förvaltning som anlitade hästar i somras mitt i Stockholm är mycket nöjd och planerar att utöka verksamheten nästa år. Renässans för brukshästen Det har blivit populärt att anlita brukshästar. Bostadsbolag, kommuner och till och med Kungliga Djurgårdsförvaltningen i Stockholm anlitar hästar och kuskar för att klippa gräs och röja i skogen. TEXT HEGE HELLSTRÖM FOTO LARS EPSTEIN/SCANPIX ATT SE EN HÄST framför en plog, gräsklippare eller ett lass timmer blir allt vanligare. Camilla Källman har i sin mastersuppsats vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala tagit reda på hur många kommuner som i dag använder sig av hästar och varför de gör det. I studien deltog 194 kommuner och bland dessa svarade 64 att de använder hästar i sin verksamhet för att bland annat sköta parker som röja kvistar och sly, samt klippa gräs. I Stockholm används hästar för att köra sopor och i Köping avvänder kommunen hästar i skogsbruket. Andra kommuner tar hjälp på vintern för snöröjning och för att sanda gator. Camilla Källman. Studien visar att en tredjedel av de kommuner som inte använder hästar kan tänka sig att göra det i framtiden: Det största hindret är nog att kommunerna inte vet om det finns hästar och kuskar i närheten. I många kommuner är man också osäker på vad hästar kan användas till, det behövs helt enkelt bättre marknadsföring, säger Camilla Källman. Bland de kommuner som redan använder arbetshästar är miljöaspekten det vanligaste argumentet. En häst gör ett mindre ekologiskt fotavtryck än en maskin. Detta gäller även inom skogsbruket där man har en liten motor på vagnen för att lyfta stockarna även om vagnen dras av en häst. Camilla Källman brukar få frågan om inte hästar påverkar klimatet negativt, när det gäller metangas. Men hästar avger bara 18 kilo metangas per år, medan kor släpper ut cirka 130 kilo. Kostnader är relevanta för kommuner med sparkrav. I vissa fall av småskaligt skogsbruk är det billigare att använda sig av hästar. Men i storskaligt skogsbruk är inte hästar FAKTA OM STUDIEN SLU har tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) startat ett samarbete som heter Klimatskolan. Syftet är att öka kunskapen om miljöfrågor när det gäller jordbruk. Camilla Källmans uppsats är en del i Klimatskolan. De som är ansvariga vet inte alltid vad vi som har hästar kan göra, men jag har haft tur eftersom det finns en hästintresserad tjej på kommunen. konkurrenskraftiga eftersom de stora skogsmaskinerna kan dra större mängder timmer. Men det är intressant att fråga sig om kommunerna räknar med kostnaden för koldioxidutsläpp, säger Camilla Källman. Hon menar inte att kommunerna bör ersätta alla maskiner och traktorer med hästar, men påpekar Sveriges 290 kommuner ck svara på frågor på Internet om de använder sig av tjänster från hästföretagare för skogsbruk, parkskötsel och annan verksamhet. Svarsfrekvensen var 67 procent. 194 kommuner uppgav att de använder arbetshästar. Kommunerna skulle behöva lära sig mer sig mer om vilka sysslor som hästentreprenörer kan hjälpa till med, menar Kjell Sjöström som slår gräs och kör virke med sina hästar i Tierp. att det finns utrymme för fler hästföretagare att utföra uppdrag åt landets kommuner. En annan jämförande aspekt är vilken skada skogsbruksmaskinerna gör i naturen. Vid viss typ av avverkning i exempelvis naturreservat eller där det är svårt att komma fram med stora skogsmaskiner är hästar ett bra alternativ. Camilla Källman ser också andra fördelar med att använda hästar. Kommuner vill ofta visa sig miljövänliga och att använda hästar ger många positiva effekter. Det kan bli lite av en turistattraktion. Och det är allmänt känt att människor mår bra när de kommer i kontakt med djur, säger Camilla Källman. En hästföretagare som arbetar FOTO PRIVAT åt kommuner är Kjell Sjöström i Tierp. I åtta år har han spänt för två av sina fyra ardennerhästar framför en slåttermaskin för att slå gräs i ett naturreservat. I vintras blev det även trädröjning på en kyrkogård. Jag får jobb där det är känsligare mark och markägarna inte vill ha de djupa hjulspår som maskinerna lämnar, säger Kjell Sjöström. Han har själv kontaktat Tierps kommun för att göra reklam för sina tjänster. Det gäller att träffa på rätt person inom kommunen som tycker att det är intressant och kan prata lite om det. De som är ansvariga vet inte alltid vad vi som har hästar kan göra, men jag har haft tur eftersom det finns en hästintresserad tjej på kommunen, säger Kjell Sjöström. SUCCÉ FÖR EKOLOGISKA HÄSTKRAFTER I STOCKHOLM TEXT MARIA HANSSON I somras var det premiär för miljövänliga och sociala gräsklippare på Djurgården i Stockholm. Hästarna som användes för att klippa gräset gjorde succé och nästa år planerar Kungliga Djurgårdens förvaltning att utöka satsningen till Hagaparken och Ulriksdals slottspark. I mitt uppdrag ingår det att värna om det historiska kulturlandskapet och vårda naturen. När idén om att använda hästar för gräsklippning kom på tal nappade jag direkt. Det känns såklart extra kul att kunna kombinera ett miljövänligt alternativ med den upplevelse som alla våra besökare får när de möter hästarna, säger Gunnar Björkman, parkchef vid Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

16 Nytt jobb eller eget företag? Vi erbjuder unika KY-utbildningar. HÄSTNÄRINGENS YRKESNÄMND, HYN HYN s arbetsområden är: Yrkeskompetens och yrkesstatus Utbildnings- och arbetsmarknads frågor Praktikverksamhet Kontaktorgan mot myndigheter Samverkan inom den gröna sektorn HYN är en samarbetsorganisation för hästnäringen Företagande med häst: En kvalificerad yrkesutbildning på BYS är en efterfrågad, skräddarsydd utbildning för alla som vet vad de vill! En RIKTIG ridskola Ridskolornas RiksOrganisation

17 SVENSK HÄSTNÄRING VÅR ARENA 17 Bra grogrund för entreprenörer Går det att använda stallet som en plantskola för att få fram fler entreprenörer? Ett nytt forskningsprojekt ska kartlägga hur erfarenheter från stallmiljön i unga år inverkar på kvinnors och mäns framtida syn på företagande och entreprenörskap. Vi är intresserade av att se hur olika verksamheter är kopplade till kön hos företagare samt hur erfarenheter från stallet inverkat på tankar kring eget företagande, säger Mats Westerberg, forskare inom entreprenörskap vid Luleå tekniska universitet. Tidigare studier visar att stallet och kontakten med hästar har gett flickor både självständighet och ansvarskänsla. Nu vill vi ta det vidare och se om ungdomars kontakt med hästar leder till större benägenhet för entreprenörskap i vuxen ålder, säger Mats Westerberg. Nu vill vi se om ungdomars kontakt med hästar leder till större benägenhet för entreprenörskap i vuxen ålder. Mats Westerberg. LÄS MER Läs mer om forskningsprojektet "Hästbaserad företagsamhet ur ett genusperspektiv" och andra hästforskningsprojekt samt om Stiftelsen Hästforsknings verksamhet på En forskningsgrupp vid Luleå tekniska universitet ska undersöka hur bra plantskola stallet är för entreprenörer. Forskningsprojektet finansieras via Stiftelsen Hästforskning. FOTO LINDA CLAESSON En snabb fråga till.....maria Lendau, nytillträdd vd för ATG Hästklinikerna Hur ser framtiden ut för ATG Hästklinikerna? Hästklinikerna har successivt genomgått en utveckling mot ökad affärsmässighet och står nu helt på egna ben. Vi är i full gång med ett omfattande analys- och strategiarbete som kan innebära ytterligare affärsutveckling. Vi kommer att försöka bevara ett rikstäckande nät av kliniker, säger Maria Lendau. FOTO LARS NYMAN FÖRETAG PASSION OCH KUNSKAP SKA GE KLIRR I KASSAN I hästbranschen finns det mycket passion att ta tillvara på. Med rätt stöd kan hästentreprenörer förvandla sin passion till lönsamma företag. Den ideella föreningen Hippcom ska erbjuda hästföretagare, innovatörer, forskare och hästuppfödare stöd i form av kunskap inom ekonomi, juridik, marknadsföring samt tillgång till ett professionellt nätverk. Vår styrka ligger i att Hippcom leds av personer som själva är verksamma i branschen och därför vet vilka utmaningar som finns, säger Elina Sultan som är verksamhetsledare vid Hippcom. Hästföretagare i Skåne, Västra Götaland och Mälardalen ska gå i bräschen, men på sikt ska Hippcom arbeta nationellt. FAKTA Hippcom startades 2008 av ett antal personer i Skåne i samverkan med Hästnäringens Nationella Stiftelse, samt Vara, Hallstahammar och Eslövs kommuner. ATG HÄSTKLINIKERNA AB Antal kliniker: 24 stycken, belägna från Boden i norr till Jägersro i söder. Antal anställda: cirka 150 personer. Omsättning: 150 miljoner kronor. Vi är på väg mot VM i Kentucky. Vill du också vara med? 25 sep 10 okt 2010 Kontakta Svenska Ridsportförbundet, marknad och sponsring. Emmelie Johansson, , emmelie.johansson@ridsport.se.

18 BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE* KLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITER Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickup som finns med två motor alternativ: Dieselmotor på 3,0 liter och urstarka 163 hk, 4-stegs automat eller 5-växl. manuell låda. Dieselmotor på 2,5 liter och 136 hk, 5-växl. manuell låda. KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFT Knappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- och lågväxel. Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: 3000 kg på dragkroken och 1035 kg på flaket. CREW CAB ELLER EXTENDED CAB Isuzu D-Max finns som Crew Cab med fyra dörrar och bekvämt utrymme för fem personer. För den som behöver längre lastutrymme finns Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak. DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅL Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukning gör valet lätt. Isuzuhandlare finns på 61 platser med både försäljning och service, du hittar dom på * Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en lastbilstillverkare vilket innebär att den tål tuffa tag och har längre livslängd KG PÅ FLAKET, KG PÅ DRAGKROKEN LÅGA SERVICE- & DRIFTSKOSTNADER 2,5 / 3,0 TURBODIESEL KNAPPSTYRD 4-HJULSDRIFT 3,0 FINNS MED AUTOMATLÅDA

19 VI ARBETAR FÖR RIDSPORTENS FRAMTID Sadelkonsultation & försäljning Louise Haaga, Västerås Kristina Warg, Hölö Vi har valt Sharpman som samarbetspartner Mälarkliniken, Hölö och Sigtuna SHARPMAN har fyra auktoriserade sadelinpassare. Alla hästar som sadelinpassas journalförs, för att följa ekipagets utveckling. Vi jobbar med en vilja av regelbundenhet, uppföljning och för ett långsiktigt samarbete. Nina och Sissi Liljas Ridutbildning, Mantorp SHARPMAN SADDLERY åker kontinuerligt på sadelinpassning till olika orter runt om i Sverige. Vi har med oss ca 80 sadlar, vilket ger oss de bästa förutsättningarna att passa in en sadel specifikt för dig och din häst. Vi erbjuder även föreläsningar och seminarier. Välkommen att besöka oss på Sharpman i Hogstad eller träffa oss när vi är ute hos våra partners! För mer info. För tidsbokning tel mail: sadelkammaren@sharpman.se Sharpman Sport, Hogstad, Mjölby

20