Är det dags att bunkra upp?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är det dags att bunkra upp?"

Transkript

1 Examensarbete 15 hp Journalistik Är det dags att bunkra upp? En undersökning om hur svenska nyhetsmedier gestaltat livsmedelsförsörjning under coronapandemin. Författare: Susan Mokhtarian Författare: Simon Lundvall Handledare: Carl Ritter Examinator: Anette Forsberg Termin: HT20 Ämne: Journalistik & medieproduktion Nivå: Kandidat

2 Abstract Authors: Susan Mokhtarian, Simon Lundvall Title: Time to stock up? A study on how Swedish news media framed the food consumption during the covid-19 pandemic. Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 40 The aim of this study is to examine to which degree Swedish news media reported about food consumption during the coronavirus pandemic 2020 and how it was framed. The coronavirus pandemic caused several countries to shut down and citizens consuming behaviour started to change into purchasing more food and household supplies than usual. Pictures of empty shelves and consumers with full shopping carts were published on social media. The pictures eventually made the news in Sweden and several newspapers wrote about the risk of food and household supplies running out in stores due to citizens stacking up. The methods used in this study was a quantitative and qualitative analysis. The study used the theories agenda setting, framing and news value to examine 93 articles about the food consumption in Sweden's four biggest newspapers. These were Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The study examined the time frame between 26 February - 25 March 2020, which was when the spreading of the coronavirus increased in Sweden. The results showed that the Swedish news media reported in different ways. Some news articles presented the lack of food and households supplies while other news articles said that there was no risk of food and households supply running out. Despite this the news media mainly framed the news in an alarming and fear/scaremongering way. Nyckelord Covid-19, coronapandemin, livsmedel, livsmedelsförsörjning, hamstring, krisjournalistik, nyhetsmedier. i

3 Förord Vi vill tacka vår handledare Carl Ritter för all tid han har lagt ner på oss och all feedback vi har fått genom arbetets gång. Tack vare dina kloka ord och handledning har du hjälpt oss att förbättra vår uppsats. Tack! ii

4 Innehåll 1 Inledning 5 2 Litteraturgranskning Tidigare forskning Konsumtionsbeteenden under coronapandemin Nyhetsjournalistikens getaltning av covid Inomvetenskaplig relevans Teori Dagordningsteorin Nyhetsvärdering och nyhetsurval Gestaltningsteorin 13 3 Syfte och frågeställningar 14 4 Metod och material Kvantitativ innehållsanalys Urval Tillvägagångsätt av kvantitativ innehållsanalys Operationalisering Kvalitativ textanalys Urval Tillvägagångsätt av kvalitativ textanalys Validitet Reliabilitet Metodkritik Forskningsetik 21 5 Resultat & analys Resultat av kvantitativ undersökning Resultat av kvalitativ undersökning Rädsla/oro Konflikt Hopp 33 6 Diskussion I vilken grad uppmärksammades livsmedelsförsörjning i svenska nyhetsmedier? Genom vilka ramar gestaltas artiklarna i de olika tidningarna? Kan skillnader identifieras i tidningarnas dagordning? Vilka källor kommer till tals? Slutsats Vidare forskning 40 iii

5 Referenser 41 Bilagor 43 Bilaga 1 Kodschema 43 Bilaga 2 Empiriskt material från den kvalitativa innehållsanalysen 45 iv

6 1 Inledning Det var i december 2019 som ett nytt virus upptäcktes i staden Wuhan i Kina. Viruset vid namnet covid-19 (SARS-CoV-2) spred sig snabbt världen över genom droppsmitta och flera tusentals människor insjuknande med luftvägsinfektioner, som i värsta fall kunde leda till dödlighet. Detta resulterade i att världen befann sig i en av de största pandemierna i modern tid. Covid-19 spred sig vidare till Sverige och från den 26 februari 2020 började spridningen att öka i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Kort efter den ökade smittspridningen i Sverige 26 februari 2020 började det framkomma oroväckande bilder på sociala medier samt i svenska nyhetsmedier. Bilderna som publicerades bestod av tomma livsmedelshyllor och kunder i butiker med fulla kundvagnar. Rubriker spreds i tidningar om människor som fyllde sina förråd med livsmedel och olika hushållsprodukter för att förbereda sig med att behöva leva i karantän en längre period. Livsmedelsförsörjning (bunkring av mat, medicin och hushållsprodukter) i samband med coronapandemin blev ett omdebatterat ämne vilket svenska nyhetsmedier rapporterade om. Detta för att det började ses en brist på livsmedel och hushållsprodukter i vissa butiker. Eftersom detta pågick under en kris kommer krisjournalistik placeras som vårt forskningsfält. Studiens samhällsrelevans grundar sig i frågan hur svenska nyhetsmedier hanterar kriser vilket är ett ämne som har forskats om sen tidigare. Enligt Ogbodo et al. (2020) förklaras det att nyhetsmediers val av innehåll under kriser kan innebära en negativ påverkan på människor och samhället. Detta genom att bidra till mer rädsla och oro (Ogbodo et al., 2020). Relationen mellan myndigheter, journalistiken och medborgare ska även grunda sig i tillförlitlighet. Trots detta kan det finnas fall där journalistiken har en tendens till att skapa mer oro än nödvändigt. Nord och Strömbäck (2005) menar att det kan finnas en risk med hur nyhetsjournalistiken väljer att rapportera om samhällsfenomen och kriser eftersom det kan ha en påverkan på människor och samhället (Nord & Strömbäck, 2005). Den här studien ska med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys undersöka hur ämnet livsmedelsförsörjning har gestaltats i svenska nyhetsmedier i samband med covid-19. Uppsatsens analysobjekt består av tidningarna 5

7 Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Anledningen till att både morgonpress och kvällspress valts att undersökas är eftersom Ghersetti och Odén (2010) i sin undersökning förklarar att kvällspress har en tendens att skriva nyheter i en mer alarmerande ton, medan morgonpress tenderar att förmedla saklig information. I den här uppsatsen har valet av ämne och nyhetstidningar baserats på ovanstående faktorer. Detta för att få en förståelse av hur svenska nyhetsmedier väljer att framställa nyheter i samband med kriser. 2 Litteraturgranskning Det här kapitlet inleds med litteratur och tidigare forskning som har legat till grund för uppsatsen. Vidare presenteras vad för teorier som har används för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar. Till sist förklaras den inomvetenskapliga relevansen. 2.1 Tidigare forskning I denna del av uppsatsen kommer det att presenteras tidigare forskning. Det kommer att redogöras forskning om hur människors konsumtionsbeteenden förändrats i samband med covid-19. Vidare presenteras forskning om hur covid-19 gestaltats inom nyhetsjournalistiken och undersökningar om krisjournalistik och kommunikation Konsumtionsbeteenden under coronapandemin I en studie av Eriksson och Stenius (2020) undersöks hur konsumenters beteendemönster förändras i samband med coronapandemin Detta genom att analysera finska nyhetsmedier som exempelvis HS.fi, MTVuutiset.fi och Yle.fi. Syftet med studien var att undersöka hur konsumenters vanor skiftade under våren Forskarna undersökte den ökade konsumtionen genom att analysera 30 olika artiklar. Resultatet visade att det hade utvecklats ett annorlunda beteendemönster hos finska konsumenter. Människor handlade livsmedel och andra produkter för att kunna ha nog med mat i skafferiet om de skulle bli satta i karantän, det vill säga isolering (Eriksson & Stenius, 2020). Under april - juni 2020 utförde SOM-institutet (Samhälle, opinion, medier) en tvärsnittsstudie om människors förändring i hamstring och beteendemönster under 6

8 coronapandemin 2020 i Sverige. Det skickades ut ett frågeformulär till 6000 människor där 2549 svarade. Det visade sig att 21 procent, ungefär en femtedel av de tillfrågade menade att de hade konsumerat livsmedel och basvaror mer än vanligt på grund av coronapandemin (Roos, 2020). Dessa studier visar att människors konsumtionsbeteenden har förändrats i samband med coronapandemin 2020, samt att en mindre del av den svenska befolkningen konsumerande mer under pandemin. Utifrån detta finner vi en relevans i att undersöka hur svenska nyhetsmedier har valt att gestalta livsmedelsförsörjning som fenomen Nyhetsjournalistikens getaltning av covid-19 I en undersökning av Ogbodo et al. (2020) analyseras hur nyhetsmedier valde att framställa covid-19. Undersökningen utfördes genom en kvantitativ innehållsanalys på åtta globala tidningar där forskarna använde sig av gestaltningsteorin för att identifiera olika gestaltningsramar. Totalt analyserades 6145 artiklar. Syftet med undersökningen var att analysera nyhetsjournalistikens roll i samband av en kris, som coronapandemin Detta eftersom nyhetsjournalistiken har rollen att effektivt sprida vidare viktig information (Ogbodo et al., 2020). Resultatet visade att orden som tidningarna använde i sin nyhetsrapportering hamnade mest inom gestaltningsramarna rädsla och mänskligt intresse. Forskarna ansåg att nyhetsmedier borde bidra till en lugnare ton och leverera saklig information mer än att dramatisera händelser. Forskarna menar att orden som nyhetsmedier använder sig av kan påverka hur en nyhet gestaltas för allmänheten. Det förklaras att nyhetsmedier har en tendens att dramatisera nyheter för att bidra till sensationella nyheter vilket inte ger en verklighetsbild. Forskarna anser att nyhetsmediers gestaltning av nyheter kan ha en bidragande faktor till människors rädsla för coronaviruset, vilket kan leda till mer oro i samhället (Ogbodo et al., 2020). I en liknande studie av Onwe et al. (2020) utförde forskarna en kvantitativ innehållsanalys om hur coronaviruset har gestaltats i Nigerianska digitala tidningar. Dessa bestod av Sahara Reporters, Premium Times och Daily Post. Denna studie använde sig av gestaltningsteorin och applicerade gestaltningsramar för att analysera innehållet (Onwe et al., 2020). 7

9 Undersökningen kom fram till att det var tre gestaltningar som var dominanta. Dessa var rädsla/död, regering/politiskt inflytande och palliativ vård. Resultatet visade att tidningarna framställer negativa gestaltningar som rädsla och död, mer än positiva gestaltningar som social distansering och palliativ vård. Forskarna menar att eftersom pandemin redan orsakat en större oro globalt kan nyhetsmedier inte fortsätta att bidra till mer rädsla, konspirationer och oro. Vidare förklarar forskarna att journalister kan rapportera på ett konstruktivt istället för att utöka allmänhetens oro (Onwe et al., 2020). Denna studie kommer att använda gestaltningsteori och gestaltningsramar för att undersöka hur livsmedelsförsörjning har framställts i svenska nyhetsmedier. Vi kommer att använda tre gestaltningsramar från Ogbodo, et al. (2020) undersökning för att analysera vårt innehåll då dessa har större relevans för vår forskning. Ramarna som Onwe et al. (2020) använde var mest anpassade efter coronaviruset i sig. Ghersetti och Odén (2019) definierar krisjournalistik som när nyhetsmedier rapporterar om allvarliga händelser och samhällsfenomen som exempelvis krig, klimathot eller pandemier. När en kris uppstår skapas ett behov för allmänheten att ta del av information från myndigheterna. Nyhetsjournalistiken fungerar som ett språkrör för att vidarebefordra information till medborgare. Ghersetti och Odén (2019) förklarar att läsarna skapar en egen verklighetsuppfattning och på så sätt påverkas fysiskt i hur dem väljer att agera (Ghersetti & Odén, 2019). I rapporten Hot på agendan skriven för krisberedskapsmyndigheten av Nord och Strömbäck (2005) forskas det om hur hot och risker rapporteras inom nyhetsjournalistiken. Rapportens syfte var att förmedla en översikt om nyhetsjournalistikens roll av att förmedla vidare information till allmänheten. Detta med utgångspunkt i nyhetsvärdering och nyhetsurval i samband med risker, hot och kriser. Rapporten undersöker hur händelser omvandlas till kriser under processen av nyhetsrapportering och hur detta kan påverka samhället beroende på hur krisen gestaltas. Det rapporten visade var att nyhetsrapporteringar om risker och hot kan variera beroende på vilka nyhetsmedier det kom ifrån. Vissa nyheter framställdes som större kriser och andra som mindre kriser beroende på vilka nyhetsmedier som rapporterade om det. Nord och Strömbäck (2005) menar att nyhetsmedier kan ha en tendens att sprida mer oro och rädsla i samband med deras rapportering. Detta kan påverka tillförligheten mellan nyhetsmedier och myndigheter, vilket kan ha en 8

10 betydande roll i samband med kriser eftersom information ska nå ut till allmänheten (Nord och Strömbäck, 2005). Kommunikationen mellan nyhetsjournalistiken, myndigheter och medborgare är ett forskningsfält som har undersökts sen tidigare. Kommunikation under kriser blir en viktig faktor eftersom information ska nå ut till samhället under en större tidspress än vanligt. I en undersökning skriven av Johansson och Odén (2017) undersöks hur externa källor, som offentliga myndigheter, uppfattar maktförhållandet till nyhetsmedier i kriskommunikation. I analysen har forskarna utfört semi-strukturerade intervjuer med 26 individer som jobbar med krishantering där de blev tillfrågade om fyra olika kriser som skedde i Sverige mellan Resultatet visade att offentliga myndigheter kontaktade journalister och andra nyhetskällor för att sprida information vilket kan vara positivt eftersom det snabbt når ut till allmänheten. Det kan även vara negativt beroende på hur nyheten utformas och gestaltas. Det skapas ibland inte en verklig bild av situationen utan syftet blir mer att dramatisera istället för att sprida viktig information (Johansson & Odén, 2017). I en rapport skriven av Ghersetti och Odén (2010) för MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) var syftet att undersöka hur svensk nyhetsjournalistik valde att rapportera om svininfluensan (H1N1) som spreds till Sverige under hösten Undersökningen analyserar hur pandemin har hanterats av svensk nyhetsjournalistik och hur den har gestaltats. Rapporten skrevs även i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet genom en undersökning av människors och myndigheters syn på nyhetsjournalistikens rapportering av svininfluensan. Utifrån en kvantitativ innehållsanalys analyserades sammanlagt artiklar och 463 inslag som publicerats mellan 1 april till 31 december Nyhetsmedierna som analyserades bestod av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Expressen, Rapport (SVT), Nyheterna (TV4) och Ekot (SR) (Ghersetti & Odén, 2010). Ghersetti och Odén (2010) kom fram till att nyhetsjournalistiken gestaltade pandemin med alarmerande toner genom rapporteringen. Kvällspress rapporterade om sensationella nyheter med fokus på kris, medan morgonpress rapporterade mer saklig information. Ungefär en fjärdedel av de intervjuade via SOM-institutets undersökning 9

11 visade sig ha förtroende för nyhetsjournalistiken, medan tre fjärdedelar inte hade det. Ett mindre förtroende var återkommande bland kvällspress (Ghersetti & Odén, 2010). Forskarna menar att en förklaring till det finns ett mindre förtroende för kvällspress kan vara att rapporteringen har varit inriktat åt sensation samt varit mer spekulativ. Det visade sig däremot att myndigheterna själva har upplevt nyhetsjournalistikens rapportering positivt. Det som myndigheterna kritiserade var att nyhetsjournalistiken kunde varit mer granskande till nyheter som spridits i sociala medier (Ghersetti & Odén, 2010). Tillförlitligheten medborgare har till medier undersöktes under den senaste årliga förtroendeundersökning som Medieakademin (2020) utförde februari Det intervjuades 1200 personer via webben och siffrorna visade att de tillfrågade hade ett mindre förtroende för kvällspress i jämförelse med morgonpress. Förtroendet för Dagens Nyheter låg på 41 procent, Svenska Dagbladet 45 procent, Aftonbladet 16 procent och Expressen 14 procent (Medieakademin, 2020). Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att nyhetsjournalistiken kan variera sitt innehåll beroende på vilken typ av nyhetsmedier det är (Nord & Strömbäck, 2005). Under kriser kan nyhetsmedier skapa en negativ gestaltning som kan bidra till oro/rädsla (Ogbodo et al., 2020). Det framkommer även att morgonpress rapporterar mer sakligt och informativt medan kvällspress rapporterar med fokus på sensation (Ghersetti & Odén, 2010). Forskning visar att allmänheten har ett mindre förtroende för kvällspress (Medieakademin, 2020). Krisjournalistik är därför ett relevant ämne för denna studie eftersom vi ska undersöka vilka källor som kommer till tals, hur nyhetsmedier har gestaltat livsmedelsförsörjning som fenomen och vilka skillnader som går att identifiera i olika tidningars rapportering Inomvetenskaplig relevans Den inomvetenskapliga relevansen i denna uppsats är att vi finner en brist inom forskningsfältet krisjournalistik där det undersöks hur nyhetsmedier har valt att gestalta fenomenet livsmedelsförsörjning under en pandemi. Eftersom coronaviruset har haft en stor påverkan på samhället anser vi att det är relevant och viktigt för forskning inom journalistik att undersöka hur nyhetsmedier har valt att rapportera under en kris. Det finns studier som visar på att nyhetsjournalistikens val av nyheter under 10

12 coronapandemin kan innebära eventuell påverkan på människor och samhället i negativa aspekter, detta i följd av att bidra till mer rädsla och oro. Studier visar även att kommunikationen mellan journalister, myndigheter och medborgare kan svikta under kriser, vilket kan vara negativt eftersom det är viktig information som ska nå ut till samhället. Människors tillit kan även variera beroende på vilken nyhetsmedier det är som rapporterar. Detta baserat på tidigare studier som visar att exempelvis kvällspress har en tendens att skriva sensationella nyheter mer än att informera. Därför finner vi det relevant att undersöka hur svenska nyhetsmedier har valt att rapportera om denna händelse i en kris för att få en större förståelse av hur krisjournalistik fungerar. 2.2 Teori De teorierna som har valts till denna uppsats består utav dagordningsteorin, nyhetsvärderingsteorin och gestaltningsteorin. Eftersom tidigare forskning har använt sig av dessa teorier för att undersöka journalistikforskning är de även relevanta att appliceras på denna studie som undersöker forskningsfältet krisjournalistik. Vidare beskrivs hur teorierna kommer anpassas till denna studie Dagordningsteorin Dagordningsteorin introducerades under 70-talet av forskarna McCombs och Shaw (1972). Enligt Shehata (2019) menas att huvudtesen i dagordningsteorin är att journalistiken påverkar vilka frågor människor borde anse som viktiga samhällsproblem. Genom att lyfta fram vissa frågor och låta dessa dominera den mediala dagordningen signalerar nyhetsmedierna till medborgarna vad som är samhällsproblem. Dagordningseffekter kan därmed sägas ske genom en aktiv och medveten process. Utifrån att exponera en viss sakfråga återkommande blir denna information mer igenkännbart och framträdande i det mänskliga minnet (Shehata, 2019). Enligt Strömbäck (2014) beskrivs det att dagordning kan delas upp inom tre olika aspekter för att sedan bryta ner teorin i mindre kategorier som i sin tur kan undersökas med hjälp av olika metoder. En av de tre aspekterna är den mediala dagordningen som beskriver frågor nyhetsmedier ger uppmärksamhet, samt vilka frågor som nyhetsmedier ger olika mängd uppmärksamhet (Strömbäck, 2014). 11

13 I denna uppsats är dagordningsteorin relevant utifrån perspektivet att undersöka i vilken grad svenska nyhetsmedier har rapporterat om livsmedelsförsörjning i samband med covid-19. Där kan det visas om det finns en tydlig skillnad mellan kvällspress och morgonpress eller om rapporteringen är likartad. I en kvantitativ innehållsanalys mäter man hur mycket utrymme en kategori får i nyhetsmedier (Esaiasson et al., 2019). Därför appliceras dagordningsteorin för denna studie eftersom vi mäter hur frekvent livsmedelsförsörjning förekommer på dagordningen i svenska nyhetsmedier under den utvalda tidsperioden Nyhetsvärdering och nyhetsurval Strömbäck (2019) beskriver journalistikens process av nyhetsurval och nyhetsvärdering som något som väljs ut och väljs bort. Detta leder i sin tur till att nyhetsmedier besitter en maktposition genom att avgöra vad som ska publiceras för att sedan representera en bild av verkligheten till mottagaren. Hur medier väljer att uppmärksamma och framställa nyheter har alltså en bidragande faktor till hur mottagaren kommer att uppleva verkligheten. Vad för nyheter som publiceras beror inte på grund av en enskild journalist utan det förklaras som att det är insatta rutiner och normer i arbetsprocessen som påverkar journalistens arbete. Vägen till vad som förklaras som nyheter blir en form av gatekeeping, vilket innebär att upprätthålla en struktur av vad som ska publiceras och inte (Strömbäck, 2019). Med nyhetsvärdering menas i vilken ordning nyheterna publiceras och vad de har för relevans, medan nyhetsurval betyder vilka nyheter det är som kommer att publiceras. Strömbäck (2019) menar att det som har betydelse för att en nyhet ska anses ha ett publiceringsvärde är om nyheten handlar om något oväntat, spännande, negativt, dramatiskt eller sensationellt. Detta enligt en studie som gjordes om journalisternas förhållande till nyhetsvärdering (Strömbäck, 2019). Tidigare forskning visar även att kvällspress rapporterar sina nyheter i alarmerande och sensationella toner medan morgonpressen rapporterar informativt (Ghersetti & Odén, 2010). Att studera nyhetsvärdering och nyhetsurval har stor relevans till vår studie när det ska undersökas hur frekvent livsmedelsförsörjning uppmärksammas i nyhetsmedier och på vilket sätt. Eftersom coronapandemin definieras som en global kris fyller den de traditionella kriterierna av ett högt nyhetsvärde (att nyheten är negativt, spännande, 12

14 sensationell, oväntad och dramatisk). Detta understryker relevansen att använda nyhetsvärderingsteorin i denna undersökning för att studera varför fenomenet livsmedelsförsörjning kan ha ett nyhetsvärde Gestaltningsteorin Robert Entman är en förgrundsfigur till gestaltningsteorin eller som det heter på engelska framing theory. Gestaltningsteorin grundar sig i hur man gestaltar något på ett specifikt sätt. Entman (1993) förklarar hur gestaltning kan ha en viktig innebörd för hur en mottagare uppfattar verkligheten. Att gestalta är att välja ut vissa aspekter av en verklighet genom att lyfta fram och göra det mer framträdande i en kommunicerande text, och på så sätt framhäva ett problem och dess definition, tolkning, moraliska värdering och/eller lösning för problemet i fråga. - (Entman, s. 52, 1993, vår översättning). Enligt Strömbäck (2014) kan gestaltning inom journalistikforskning delas upp i olika skepnader. Dels grundar det sig i hur nyhetsmediers rapportering kan ha en inverkan på hur människor upplever verkligheten. En annan skepnad är att nyhetsmedier sprider olika budskap om olika ideologier. Den tredje skepnaden grundar sig i hur nyhetsmediernas innehåll representerar en händelse (Strömbäck, 2014). Strömbäck (2014) menar att journalister i grunden väljer vad för händelser de ska rapportera om respektive inte rapportera om. Det kan förklaras som att journalister skapar en egen tolkning av verkligheten när de når en händelse, vilket kan påverka nyhetsrapporteringens process. Slutresultatet kan därför bidra till att mottagaren får en bild av verkligheten som har konstruerats av redaktionen eller journalisterna (Strömbäck, 2014). När journalister rapporterar om ett samhällsproblem handlar det inte enbart om argumenten de väljer att lyfta fram. Det handlar om infallsvinkel, vilka som får uttala sig, vilken fakta som nämns och vilka värdeladdade ord som används. Enligt Esaiasson et al förklaras att när det diskuterats om dagordnings- och gestaltningsteorierna är slutsatsen att dagordningsteorin grundar sig i vad som ska rapporteras medan gestaltning grundar sig i hur det framställs (Esaiasson et al., 2019). 13

15 Som det tidigare nämnts i litteraturgranskningen har även gestaltningsteorin använts för att undersöka hur nyhetsjournalistiken har gestaltat covid-19 (Ogbodo et al., 2020). Eftersom denna uppsats ska undersöka hur de olika tidningarna har valt att gestalta livsmedelsförsörjningen i samband med covid-19 anses det lämpligt att tillämpa gestaltningsteorin. Detta kan således skapa en förståelse för hur nyhetsmedier rapporterar i samband med pandemier. 3 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka krisjournalistik i svenska nyhetsmedier genom att utföra en undersökning av hur utbrottet av covid-19 gestaltades i Sveriges fyra ledande tidningar. Detta genom att närmare undersöka ämnet livsmedelsförsörjning som under våren 2020 fick benämnas som bunkring. Nyhetsjournalistikens roll är att sprida korrekt information till samhället vilket är en anledning till att vi finner en stor betydelse av att undersöka detta, särskilt i samband med en kris. Att analysera hur nyhetsjournalistiken hanterar krissituationer har därför en stor betydelse. Eftersom det identifierades ett nytt beteendemönster hos människor gällande livsmedelskonsumtion vill denna studie undersöka närmare på hur nyhetsmedier har valt att gestalta livsmedelsförsörjning. Ämnet livsmedelsförsörjning blev ett fenomen vilket syntes i nyhetsmedier via artiklar men även via bilder som gestaltade brist på livsmedel i livsmedelsbutikerna. Detta kommer att undersökas genom att analysera tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. För att uppnå studiens syfte används följande frågeställningar: 1. I vilken grad uppmärksammades livsmedelsförsörjning i svenska nyhetsmedier? 2. Genom vilka ramar gestaltas artiklarna i de olika tidningarna? 3. Kan skillnader identifieras i tidningars dagordning? 4. Vilka källor kommer till tals? 14

16 4 Metod och material I detta kapitel presenteras vad för material som har undersökts och tillvägagångsätt för den kvantitativa innehållsanalysen och den kvalitativa textanalysen. Därefter kommer det diskuteras validitet, reliabilitet, metodkritik och forskningsetiska principer. 4.1 Kvantitativ innehållsanalys Urval Inför denna studie har urvalet för den kvantitativa undersökningen utförts i två steg; målstyrt urval och totalurval. Det första steget, målstyrt urval är ett ickesannolikhetsbaserat urval. Urvalet har utförts genom målen som denna undersökning har haft. Bryman (2018) menar att analysenheter väljs utifrån vissa kriterier för att kunna besvara på forskningsfrågan. Att analysera både morgonpress och kvällspress ansågs relevant för att lyckas identifiera om det fanns uppenbara skillnader i deras val av att framställa fenomenet livsmedelsförsörjning. Valet att analysera de fyra ledande tidningarna i Sverige baserades på att de har en bred räckvidd vilket når ut till majoriteten i samhället. Utifrån tryckt material och e-tidningar har Dagens Nyheter en räckvidd på läsare/dag, Aftonbladet läsare/dag, Expressen läsare/dag och Svenska Dagbladet läsare/dag (Orvesto Konsument, 2020). Materialet valdes att undersökas från den 26 februari till 25 mars 2020 baserat på att smittspridningen av covid-19 började öka i Sverige under den tidsperioden (Folkhälsomyndigheten, 2020). En månad ansågs även vara en lämplig analysperiod på grund av den begränsade tiden denna studie skulle genomföras. I det andra steget av urvalsprocessen tillämpades totalurval. Totalurval grundar sig i att undersöka samtliga enheter i populationen (Karlsson & Johansson, 2019). Totalurval används när man vill generalisera sina resultat (Esaiasson et al., 2019). Eftersom målet med denna uppsats var att analysera ämnet livsmedelsförsörjning i de fyra ledande tidningarna i Sverige under en bestämd period var det en lämplig urvalsmetod. Samtliga artiklar som hade koppling till syftet med studien valdes ut, vilket innefattade ett mindre antal artiklar som möjliggjorde ett totalurval. 15

17 Att använda sökord för att få fram material var inte ett alternativ i denna studie. Detta eftersom sökord kunde leda till förlorade artiklar som hade varit betydelsefulla för denna studie. Materialet samlades in genom att gå igenom tryckta artiklar från hemsidan Retriever och en databas på Linnéuniversitetets bibliotek i Kalmar. Detta för att säkerhetsställa att alla relevanta artiklar kom med i samlingen av materialet. För att få en helhetsbild av hur livsmedelsförsörjning har framställts kändes det relevant att samla in allt material som publicerades, oavsett om det var krönikor, ledare, notiser, artiklar eller debattartiklar. Totalt samlades det in 93 artiklar utifrån den utvalda tidsperioden som sedan kodades in i ett SPSS dokument med hjälp av ett strukturerat kodschema Tillvägagångsätt av kvantitativ innehållsanalys Esaiasson et al förklarar att kvantitativ innehållsanalys innebär att undersöka innehållet i en skriftlig, muntlig eller bildmässig presentation. Kvantitativ betyder att undersökningen baseras på likvärdiga och jämförbara kategorier med hjälp av numeriska värden. Kvantitativ innehållsanalys applicerades som metod för denna undersökning för att få kunskap om i vilken grad olika ämnen tas upp i nyhetsmedier och hur mycket utrymme de får. Desto mer ett ämne förekommer samt hur stort utrymme det får, desto viktigare är det (Esaiasson et al., 2019). I en kvantitativ innehållsanalys grundar det sig i att definiera undersökningens analysenheter för att sedan bestämma vad för variabler och variabelvärden som ska registreras på analysenheterna. Till hjälp under arbetet används en kodbok, där variabler, variabelvärden och instruktioner ska finnas antecknade. Det är viktigt med tydliga tolkningsregler och kodningsprinciper för att det ska bli ett välfungerande kodschema (Esaiasson et al., 2019). I utformningen av kategorierna, kodschemat och kodinstruktioner användes en mall inspirerat av Karlsson & Johansson (2019) där variabler, variabelvärden och kodinstruktioner beskrevs tydligt. Dagordningsteorin anpassades till kodschemat utifrån en modell som Shehata (2019) nämner. Det förklaras som att det finns ett samspel mellan journalistikens innehåll, dagordning och gestaltningar gentemot medborgarnas dagordning och gestaltningar (Shehata, 2019). Detta anpassades genom att undersöka utrymme, datum, toner och textgenre. 16

18 Gestaltningsteorin applicerades i kodschemat genom att inspireras av ramar som Ogbodo et al. (2020) använde sig av. Detta genom att undersöka gestaltningsramarna konflikt, rädsla/oro och hopp. Ramen konflikt har Ogbodo et al. (2020) lånat från Semetko & Valkenburg (2006). Även nyhetsvärderingsteorin tillämpades i kodschemat. Nyhetsvärderingsteorin kan bidra med en förklaring till varför vissa nyheter väljs att publiceras och uppmärksammas (Strömbäck, 2019). Denna studie har inspirerats av Ghersetti och Odén (2010) genom att undersöka toner i artiklar samt rubrik. Ghersetti och Odén (2010) använde sig av tonerna alarmerande, lugnande och informativa. Vår studie tillämpade samma toner och kompletterade med tonerna negativ och uppmuntrade Operationalisering För att skapa ett kodschema utfördes det först en operationalisering, vilket innebär att man gör begreppen mätbara och relevanta för undersökningen. Enligt Eliasson (2018) ska det vara klart för båda kodarna hur begreppen ska mätas under kodningen. Begreppen ska kunna förstås av fler än dig själv. Dessa begrepp omvandlas till variabler och variabelvärden, vilket ska ta avstamp i tidigare forskning och täcka undersökningens frågeställningar (Eliasson, 2018). Utifrån tidigare forskning, studiens syfte och frågeställningar definierades 15 variabler och dess variabelvärden. Kodschema med kodinstruktioner förtecknas i Bilaga 1. V1. Tidning: 1) Aftonbladet 2) Dagens Nyheter 3) Svenska Dagbladet 4) Expressen V2. Utrymme: 1) Liten 2) Mellan 3) Stor 4) Kolumn 5) Uppslag 6) 1 ½ sida V3. Tidsperiod: 1) 26 februari - 4 mars 2) 5 mars - 12 mars 3) 13 mars - 20 mars 4) 21 mars - 25 mars V4. Genre: 1) Nyhetsartikel 2) Reportage 3) Tips 4) Krönika 5) Ledare 6) Undersökning/Enkät 7) Insändare 8) Framsida 9) Notis V5. Gestaltningsram: 1) Konflikt 2) Rädsla/oro 3) Hopp V6. Ton på artikel: 1) Negativt värderad 2) Uppmanande 3) Alarmerande 4) Informativ V7. Ton på rubrik: 1) Negativt värderad 2) Uppmanande 3) Alarmerande 4) Informativ V8. Verksamhetsansvarig: 1) Nämns 2) Nämns inte V9. Myndighet: 1) Nämns 2) Nämns inte V10. Myndighetsperson: 1) Nämns 2) Nämns inte 17

19 V11. Expert/ Forskare: 1) Nämns 2) Nämns inte V12. Makthavare: 1) Nämns 2) Nämns inte V13. Medborgare: 1) Nämns 2) Nämns inte V14. Skribent: 1) Nämns 2) Nämns inte V15. Typ av bilder: 1) Bilder på tomma hyllor 2) Bilder på konsumenter 3) Bilder på livsmedel 4) Övrigt 5) Bild finns ej 4.2 Kvalitativ textanalys Urval För att analysera material till den kvalitativa delen utfördes det ett strategiskt urval utifrån det kvantitativa resultatet, nämligen undersökningens population. Enligt Esaiasson et al. (2017) är ett strategiskt urval inte representativ för hela populationen däremot kan det förmedla betydelsefulla aspekter om liknande material som befinner sig i populationen. Artiklar som föll inom ramen konflikt, rädsla/oro och hopp valdes ut att analyseras mer djupgående för att bidra med en större förståelse över hur Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen har valt att gestalta fenomenet livsmedelsförsörjning. För att strategiskt välja ut materialet var det ett krav att analysobjektet skulle vara en nyhetsartikel/reportage med bild. Detta för att få med fler analysdelar än enbart text eller mindre notiser. Artiklar som inte föll inom dessa tre ramar ansågs som övrigt. Eftersom denna undersökning fokuserar på tre gestaltningsramar som utgår från Ogbodo et al. (2020) valdes det att inte utföra djupgående analys av kategorin övrigt. Detta är en brist i studien som förklaras vidare i metodkritiken. Analysmaterialet resulterade sig i att bestå av nio artiklar. De analyserade artiklarna förtecknas i Bilaga Tillvägagångsätt av kvalitativ textanalys Gestaltning är en återkommande teori som används i kvalitativ textanalys. Hur händelsen inramas har en stor betydelse för hur människor kommer reagera på ämnet (Esaiasson et al., 2017). Denna studie har därför kombinerat gestaltningsteori med en kvalitativ textanalys. Det innebär att utföra en noggrann läsning och analys av textens delar, helhet och dess kontext. Det som undersöks är om det finns dolda budskap i texten som kan innebära en större mening. Med hjälp av analytiska verktyg kan man ta reda på textens mening och meningsskapande vilket kan besvara på frågan om hur ett 18

20 fenomen representeras. För att utföra metoden i ett forskningsarbete kan man systematisera innehållet i texterna. Detta genom att identifiera mönster och placera de i olika teman, även kallad frames vilket betyder inramningar av olika fenomen eller problem (Esaiasson et al., 2017). Eftersom gestaltningsteorin kan appliceras i en kvalitativ textanalys har denna studie inspirerats utifrån tre gestaltningsramar från Ogbodo et al. (2020) för att kunna identifiera på vilket sätt livsmedelsförsörjning gestaltades i svenska nyhetsmedier. Genom att använda förhandsdefinierande kategorier resulterar det sig i tänkbara svar som kan bidra med intressanta resultat (Esaiasson et al., 2017). Med konflikt menas texter där det finns konflikt mellan individer, grupper, institutioner för att locka publik (Semetko & Valkenburg, 2006, vår översättning). Med rädsla/oro menas att texter är dramatiska och kan bidra till att människor drabbas av panik. Med hopp menas det texter som ger hopp och trygghet under kriser (Ogbodo et al., 2020, vår översättning). Enligt Esaiasson et al. (2017) går det att analysera texten djupgående genom att ställa frågor till texten. Det finns fyra frågor man kan utgå ifrån när man ska utföra en framinganalys. Dessa frågor anpassades och tillämpades i denna undersökning: 1. Hur är fenomenet livsmedelsförsörjning inramad? 2. Vilka aktörer finns med, hur beskrivs dem? 3. Hur är orsaken till problemet inramat? 4. Hur framställs lösningen på problemet? (Esaiasson et al., 2017) 4.3 Validitet Eftersom vi har kombinerat två olika metoder ökar det forskningens validitet. I denna studie har det valts att använda en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ gestaltningsanalys för att undersöka hur svensk morgonpress och kvällspress har valt att gestalta livsmedelsförsörjning i samband med covid-19. Det kallas för metodtriangeln när flera metoder sammanslås, vilket i vårt fall är kvantitativ och kvalitativ metod. Med kvantitativ innehållsanalys finns det fördelen att se mönster i urval medan i kvalitativ gestaltningsanalys finns fördelen att undersöka ett objekt på ett djupare plan och dess gestaltning. Genom att sammanslå dessa metoder 19

21 kompletterar de varandra och det skapar en helhetsbild samt en övergripande förståelse för undersökningsobjektet (SAGE Research Methods, 2010). Med validitet menas även att ska det finnas överensstämmelse mellan problemformuleringen och forskningsfrågorna samt det ska inte finnas några systematiska fel (Esaiasson et al., 2017). 4.4 Reliabilitet För att forskningen ska nå reliabilitet ska andra forskare kunna utföra undersökningen med samma variabler och få liknande resultat. Detta innebär att de som kodar ska vara säkra på att instrumenten som används för undersökningen används rätt och är korrekt byggda (Eliasson, 2018). Därför görs det ett reliabilitetstest, även kallat interkodarreliabilitet. De som kodar materialet går igenom en mindre del av materialet. Sedan undersöker man reliabiliteten genom att se i vilken grad kodningen hade en överensstämmelse, som ska motsvara 90 procent (Esaiasson et al., 2017). Vi utförde vårt reliabilitetstest i två omgångar. Första omgången testkodade vi 8 artiklar var. Testet visade sig att vissa variabler som var mer tolkningsbara behövde korrigeras och definieras mer detaljerat. Specifikt korrigerades V2, V5, V6 och V7. Inför andra omgången av att testkoda valdes det 8 nya artiklar och det visade sig att vi hade uppnått över 90 procent i överensstämmelse av kodningen. Sedan delades antalet artiklar upp jämnt fördelat. Därefter kodades artiklarna in enligt vårt kodschema med hjälp av numeriska värden som fördes in i ett SPSS dokument. 4.5 Metodkritik Kvantitativ metod har sen tidigare fått kritik för sin statistiska uppbyggnad. En kritik är att en kvantitativ undersökning ger en statistisk bild av den sociala verkligheten utan att den grundar sig i människors levnadsätt. I en kvantitativ metod framkommer det inte i undersökningen hur resultaten är kopplade till vardagliga kontexter, utan det blir ett statiskt resultat utan innebärande kontexter som kan ha viktig relevans. Detta förklarar Blumer (refererad i Bryman, 2018). I en kvalitativ undersökning finns det kritik över att det är en ostrukturerad och subjektiv metod. Med detta menas att kvalitativa undersökningar bygger och förlitar sig enbart på forskarnas uppfattningar och tolkningar. Vilket kan vara en avgörande faktor i 20

22 en undersökning eftersom människor tolkar verkligheten olika. Det är osystematiska uppfattningar som kan anses vara för personliga för att tillämpats i vetenskaplig forskning (Bryman, 2018). För att bemöta kritiken ovanför valdes det både en kvantitativ och en kvalitativ metod eftersom de kompletterar varandras svagheter. Eftersom en kvantitativ metod anses vara för statistisk och uteslutande från verklighetens kontexter kan den kompletteras med kvalitativ metod som innehar verklighetens kontexter men saknar den statiska uppbyggnaden. En kritik mot vårt genomförande av undersökningen är att vi begränsade oss vid tre gestlatningsramar konflikt, rädsla/oro och hopp från Ogbodo et al. (2020) studie när vi valde att analysera vårt material. Detta är en bristande del i denna undersökning eftersom det resulterade till att en del av det empiriska materialet kategoriserades som övrigt. Kategorin övrigt hade varit intressant att undersöka djupare för att kunna identifiera ytligare gestaltningsramar som hade kunnat presenteras i den kvalitativa innehållsanalysen. 4.6 Forskningsetik Eftersom det inte har använts intervjuer i denna studie har inte alla forskningsetiska principer varit relevanta att tillämpa. Däremot har det tillämpats andra forskningsetiska principer som har relevans till denna undersökning. En av principerna är att man ska tala sanning i sin forskning (Vetenskapsrådet, 2017). Sanning har tillämpats i denna forskning genom att vi är ärliga med arbetsprocessen från analys till resultat, allt är dokumenterat och arkiverat. Denna studie har granskat tidigare forskning, befintliga teorier och metoder för att sedan kunna utföra en rättvis analys. Det har även använts två olika resurser för att få fram studiens undersökningsmaterial vilket har bestått av mediearkivet Retriever och en databas på Linnéuniversitetes bibliotek. Detta har redovisats i denna studie för att det ska finnas en förståelse hur arbetsprocessen har fungerat från start till slut. Under arbetets gång har det även delgivits en handledare som har fungerat som mentor vars uppgift är att ge förutsättningar för att forskarna ska ha möjligheterna att utvecklas och få kompetens för att kunna genomföra forskningen. Handledaren ska vara ett stöd och kontrollera genom 21

23 undersökningen (Vetenskapsrådet, 2017). Av den handledningen som har delgivits och resurser som använts har det tagits självständiga beslut genom arbetsprocessen. 5 Resultat & analys I detta kapitel redogörs undersökningens resultat. Först redogörs resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen i punkt 6.1 och därefter resultatet av den kvalitativa gestaltningsanalysen i punkt Resultat av kvantitativ undersökning Tabell 1. N=93. Visar vad för utrymme artiklar har i respektive tidning. Att analysera utrymmet på artiklarna har relevans med att det ger en helhetsbild av i vilken grad de olika tidningarna valde att uppmärksamma fenomenet livsmedelsförsörjning. Det visar även i vilken grad det stod på dagordningen i de olika tidningarna. Artikeln var liten om den täckte upp till 1/3 helsida, mellan om den täckte ½ helsida, stor om den täckte en hel sida, kolumn om artikeln gick längs kanten, uppslag om det tog två helsidor och 1 ½ sida om artikeln täckte en helsida och en halv helsida. 22

24 Det som kan utläsas av denna tabell är att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet hade storlek liten på närmare än hälften av deras artiklar. Aftonbladet och Expressen publicerade främst kolumner vilket motsvarar närmare hälften av deras artiklar. Denna tabell visar att artiklar om livsmedelsförsörjning fyllde upp ett utrymme i tidningarna. Det intressanta är att både i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet fick ämnet livsmedelsförsörjning större utrymme än i Aftonbladet och Expressen. En anledning till att ämnet livsmedelsförsörjning inte tog större plats i kvällspress kan grunda sig i att det var starten av coronautbrottet i Sverige vilket kan resultera sig i andra rapporteringar tog större utrymme. Morgonpress lät livsmedelsförsörjning fylla ett större utrymme i form av nyhetsartiklar i storleken liten. Enligt Shehata (2019) menas att det som nyhetsmedier väljer att rapportera om bidrar till en verklighetsbild för medborgare om vilka samhällsproblem som är viktiga, vilket förklarar vad som är på dagordningen (Shehata, 2019). Genom att rapportera om ämnet livsmedelsförsörjning med att det finns brist på varor kan nyhetsmedier signalera att det är ett samhällsproblem. Tabell 2. N=93. Visar vilket datum det rapporterades mest om ämnet livsmedelsförsörjning. Det som kan utläsas från denna tabell är att respektive tidning publicerade mest artiklar om livsmedelsförsörjning mellan 13 mars till 20 mars

25 En anledning till att det publicerades fler artiklar under denna tidsperiod kan vara att det framkom ett mönster av ökad konsumtion av livsmedel i samhället, vilket även Eriksson och Stenius (2020) har nämnt. Dagordningen gällande ämnet livsmedelsförsörjning påvisar att det blev populärt att publicera om nyheten mellan mars, men att det avtog veckan efter. Detta kan grunda sig i teorin nyhetsvärdering där det förklaras att nyheter tappar sitt värde efter en viss tidsperiod, även om det anses som en sensationell nyhet. Nyheten kan därför ha förlorat sitt publiceringsvärde (Strömbäck, 2019). Tabell 3. N=93. Visar vad för toner artiklar har som mest i respektive tidning. Tabell 4. N=93. Visar vad för toner artiklarna har som mest i respektive tidning. 24

26 Negativ ton har applicerats om texten/rubriken visar att det finns ett missnöje över en situation. Texten/rubriken anses uppmanande om den uppmanar människor till fenomenet livsmedelsförsörjning. Texten/rubriken anses alarmerande om den varnar för något som har hänt eller ska hända. Texten/rubriken anses informativ om den inte innehåller specifika toner. Det som kan utläsas av dessa tabeller är att alla tidningar förutom Aftonbladet hade främst en alarmerande ton i sina artiklar. Aftonbladet innehöll främst artiklar med negativa toner. Gällande rubriker hade respektive tidning främst alarmerande toner, förutom Svenska Dagbladet som främst innehöll rubriker med informativa toner. Att nyhetsmedier under kriser har en tendens till att publicera material som består av alarmerande toner grundar sig i att det har sensationsvärde vilket visats i tidigare forskning som Ghersetti & Odéns (2010). Nyhetsmedier kan tendera till att publicera dramatiska händelser mer än att vara sakliga. Meningar, ord, bilder som används kan bidra till en verklighetsuppfattning för läsarna (Ogbodo et al., 2020). Trots att artiklar och rubriker innehöll främst alarmerande/negativa toner var det inte långt ifrån informativa toner. Tidningarna valde alltså att lyfta fram alarmerande och informativa artiklar i ungefär samma grad vilket balanserar innehållet. Däremot hade Expressen en större grad av alarmerande rubriker. Detta kan bero på att kvällspressen drar sig mer åt sensation som även Ghersetti & Odén (2010) nämner. Tabell 5. N=93. Visar vad för källor som kommer till tals i respektive tidning. 25

27 I denna tabell visas vilka typer av källor som har framkommit mest i respektive tidning. Detta för att få ett perspektiv på vad för källor som får uttala sig om fenomenet livsmedelsförsörjning. Tabellen visar att respektive tidning hade verksamhetsansvarig som den mest förekommande källan. Aftonbladet hade en däremot en jämn fördelning mellan källan verksamhetsansvarig och medborgare. Tidningarnas beslut i att främst använda verksamhetsansvariga som källor kan grundlägga sig i det ska finnas en källa som kan ge ett snabbt och informativt svar på om det är brist på livsmedel eller inte. I helhet brister det i att myndigheter får komma till tals vilket kan ha påverkat nyhetsrapporteringen. I tidigare forskning nämner Nord & Strömbäck (2005) att när nyhetsmedier använder sig av olika källor kan det påverka myndigheters tillförlighet till nyhetsmedier. Detta eftersom källor kan variera och påverka information (Nord & Strömbäck, 2005). Även Johansson & Odén (2017) menar att beroende på hur en nyhet formas skapar det ibland inte en verklig bild av en händelse Tabell 6. N=93. Visar vad för textgenre artiklarna har som mest i respektive tidning. Denna tabell visar att nyhetsartikel var den främsta textgenren hos Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen medan Dagens Nyheter innehöll främst textgenren reportage. De resterande textgenrer hade en jämn fördelning mellan tidningar. Det som går att utläsa av denna tabell är att respektive tidning har placerat ämnet livsmedelsförsörjning högt på dagordningen eftersom det publiceras i flera olika typer 26

28 av nyhetstexter. Ämnet livsmedelsförsörjning tar upp en betydande roll i rapporteringen och nyhetsmedier ger den uppmärksamhet. Detta kan appliceras i dagordningsteorin som enligt Strömbäck (2014) menas med när nyhetsmedier ger frågor olika mängds uppmärksamhet. Rapporteringen om fenomenet livsmedelsförsörjning kan därför anses som information samhället bör ta del av. Tabell 7. N=93. Visar vad för ramar artiklarna gestaltas inom som mest i respektive tidning. Med konflikt menas texter där det framkommer att två parter är oense. Med rädsla/oro menas texter där det framkommer en dramatisk händelse som kan väcka en inre oro. Med hopp menas texter där det framkommer positiva toner och lösningar på en situation. Med övrigt menas texter som inte går att identifiera med de tre fastställa gestaltningsramarna. Det som kan utläsas av denna tabell är att rädsla/oro förekom mest i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och i Aftonbladet var det jämnt mellan rädsla/oro och övrigt. Expressen är den tidning som haft gestaltningen rädsla/oro som mest i sin rapportering. Nyhetsmediernas roll i kriser har undersökts sen tidigare som visar att det kan finnas tendenser till att nyhetsrapporteringar kan bidra mer oro i samhället än att fokusera på att leverera saklig information (Nord & Strömbäck, 2005). Detta speglar sig i hur texter, 27

29 bilder, rubriker gestaltas och ramas in vilket kan grunda sig i gestaltningsteorin (Esaiasson et al., 2017). Att Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen har valt att prioritera fenomenet livsmedelsförsörjning på dagordningen (se tabell 1) i form av gestaltningen rädsla/oro kan det anses som att de har haft en påverkan på människor och bidragit till oro i samhället. Detta grundar sig i hur rapporteringar har gestaltats. Aftonbladet har som visats en jämn fördelning av rädsla/oro och övrigt vilken kan tolkas som att de inte har bidragit till rädsla/oro i samma grad. Tabell 8. N=93. Visar vad för typ av bilder i artiklarna som förekommer mest i respektive tidning. Kategorin övrigt bestod av bilder som inte hade relevans till ämnet livsmedelsförsörjning. Aftonbladet innehöll en jämn fördelning av bilder som i föll i kategorin tomma hyllor och övrigt. Dagens Nyheter innehöll mest bilder på livsmedel. Svenska Dagbladet innehöll mestadels bilder på tomma hyllor. Expressen innehöll mestadels bilder som föll under kategorin övrigt. Generellt visar tabellen att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet innehöll mindre bilder, däremot när bilder förekom var det en jämn fördelning av vad som framkom i bilderna. Medan i Aftonbladet och Expressen var det större kontraster mellan vad som framkom i bilderna. 28

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

FORSKNING OM JOURNALISTIK I FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK 2016-01-26 http://www.jesperstromback.org/ JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken?

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag...

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 2 3 4 1. Ett nytt system... 7 1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 9 1.4.1 Det nya betalsystemet...

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Klimathotet i din tidning. En studie av klimathotets framställning i dagspress och kvällspress. Lisa Ekegren Winther

Klimathotet i din tidning. En studie av klimathotets framställning i dagspress och kvällspress. Lisa Ekegren Winther Klimathotet i din tidning En studie av klimathotets framställning i dagspress och kvällspress Lisa Ekegren Winther Handledare: Roger Jacobsson Ht 2013 Examensarbete, 15 hp Programmet för medie-och kommunikationsvetenskap,

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

#Metoo. - en kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av kampanjen som spred sig över världen inom ett dygn.

#Metoo. - en kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av kampanjen som spred sig över världen inom ett dygn. #Metoo - en kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av kampanjen som spred sig över världen inom ett dygn. Idil Adawe Johanna Haglund Informations- & PR-Programmet Höstterminen 2017

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Mäktig media och passiva politiker

Mäktig media och passiva politiker Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT15 Handledare: Malena Rosén Sundström Mäktig media och passiva politiker Om fallet Västsvenska paketet och medias roll i demokratin Lovisa Hedin

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

Jakten i tunnelbanan

Jakten i tunnelbanan Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Journalistik VT-terminen 2013 Programmet för Journalistik och multimedia Jakten i tunnelbanan En studie av nyhetsrapportering

Läs mer

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se Nacka kommun Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se En uppföljande rapport om mediernas rapportering om Nacka kommun i samband med tsunamikatastrofen

Läs mer

FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK

FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK 2017-02-15 Forskning om journalistik: en översikt Faktorer som påverkar mediernas och journalistikens innehåll Mediernas och journalistikens innehåll Effekter

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

MEDIEANALYS LIDINGÖ STAD

MEDIEANALYS LIDINGÖ STAD MEDIEANALYS LIDINGÖ STAD 1 JULI 31 DECEMBER 2013 Reformklubben Lisa Wärn, Martina Ternheim, Nora Anter och Therese Sarlin INNEHÅLL Inledning - Syfte - Frågeställningar Metod - Inhämtning - Bearbetning

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat En delrapport från TNS Sifo Om undersökningen Analysperiod: 13 januari 18 juni 2014 Medieurval: SR Ekot 16:45, SVT Rapport 19:30,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Sista kräftskivan med gänget?

Sista kräftskivan med gänget? Sista kräftskivan med gänget? En studie om hur Transportstyrelseskandalen gestaltades i tryckta medier Alice Staaf Fanny Hällegårdh Journalistprogrammet HT 2017 Handledare: Elisabeth Stúr Abstract Titel:

Läs mer

Mediernas rapportering i influensatider

Mediernas rapportering i influensatider Mediernas rapportering i influensatider en uppsats om Aftonbladets, Expressens och Dagens Nyheters rapportering om svininfluensan under hösten 2009 Isabel Svensson Anna-Lena Mattsson C-uppsats vid Mittuniversitetet,

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter

Pedagogisk planering tidningstexter Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt och framtida hot

Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt och framtida hot Examensarbete 15hp Kandidatuppsats Medie- och kommunikationsvetenskap Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt och framtida hot En studie av hur miljöjournalistik har förändrats i två svenska

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

Ris eller ros åt det svenska biståndet?

Ris eller ros åt det svenska biståndet? Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 VT09 Handledare: Sara Kalm Ris eller ros åt det svenska biståndet? en kvantitativ innehållsanalys av den svenska biståndsdebatten i media Christine

Läs mer

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund - Hemslöjden 100 år. Analytiker: Måns Bergh

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund - Hemslöjden 100 år. Analytiker: Måns Bergh Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund - Hemslöjden 100 år Analytiker: Måns Bergh Infopaq har på uppdrag av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund analyserat mediernas rapportering kring föreningen

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Får barnen komma till tals?

Får barnen komma till tals? Hur skriver vi om barn? Hur ofta får barnen säga sitt? Får barnen komma till tals? Vem uttalar sig om barnen? När får barnen berätta sin bild? Medieanalys: om barns synlighet i svensk media 1 Inledning

Läs mer

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Engagerande nyheter MEG13 Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Innehållsförteckning Syfte och metod 3. Underlag 4. Redaktionella medier 5. Sociala medier 6. Jämförelse 7. Ämnena med störst genomslag 8-9. De

Läs mer

Överenskommelsen mellan SABO och Hyresgästföreningen second opinion på nyhetsrapporteringen

Överenskommelsen mellan SABO och Hyresgästföreningen second opinion på nyhetsrapporteringen Överenskommelsen mellan SABO och Hyresgästföreningen second opinion på nyhetsrapporteringen Second Opinion onsdag den 29 april 2009 1 1. Bakgrund Second Opinion har på Fastighetsägarna Sveriges uppdrag

Läs mer

Hur skapar du kommunikation det pratas

Hur skapar du kommunikation det pratas Hur skapar du kommunikation det pratas om? @karinzingmark www.karinzingmark.com Kommunikation som det pratas om. Hurdå? När svenskarna rankar informationskällorna på en femgradig skala får internet

Läs mer

En kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av den tillträdande amerikanska presidenten Donald Trump.

En kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av den tillträdande amerikanska presidenten Donald Trump. En kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av den tillträdande amerikanska presidenten Donald Trump. Carl-Johan Linde & Sarah Olsson Informations- och PR-programmet Höstterminen 2016

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige

Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR PUBLICERING DEN 17 MAJ 2018 Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR MEDIEFÖRFRÅGNINGAR OCH ÖVRIGT: Amy Mitchell, Director, Journalism Research Katie Simmons, Associate Director,

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH

Läs mer

Samhälle i kris. - En studie av förhållandet mellan dagspress. och myndigheter i samband med. Av: Josefine Ekman & Frida Nederlund

Samhälle i kris. - En studie av förhållandet mellan dagspress. och myndigheter i samband med. Av: Josefine Ekman & Frida Nederlund fa Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och it Kandidatuppsats 15 hp Journalistik Höstterminen 2010 Programmet för journalistik, människa och miljö Samhälle i kris - En studie av

Läs mer

En salig blandning. En undersökning av policyn för Frälsningsarméns. tidning Stridsropet

En salig blandning. En undersökning av policyn för Frälsningsarméns. tidning Stridsropet Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och it. Magisteruppsats 15 poäng i journalistik. Vårterminen 2012. Magisterprogrammet i Journalistik. En salig blandning. En undersökning av

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

Läs mer

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Mediebilden av invandrare

Mediebilden av invandrare Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap 2012-01-09 Institutionen för journalistik, Medier och kommunikation www.jmg.gu.se Mediebilden av invandrare - en kvantitativ innehållsanalys av morgon-

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Hur har rapporteringen av miljöfrågor i svenska valrörelser förändrats genom tiderna?

Hur har rapporteringen av miljöfrågor i svenska valrörelser förändrats genom tiderna? habstract Södertörns högskola Institutionen för Kommunikation, medier och IT Kandidatuppsats 15 hp Journalistik HT 2010 Programmet för Journalistik, människa och miljö Hur har rapporteringen av miljöfrågor

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Mjölkkrisen en kris för vem? En kvantitativ innehållsanalys av rapporteringen om mjölkkrisen i riks- region- och lokalpress

Mjölkkrisen en kris för vem? En kvantitativ innehållsanalys av rapporteringen om mjölkkrisen i riks- region- och lokalpress Kandidatuppsats i journalistik 2018-05-23 Institutionen för journalistik, medier och kommunikation www.jmg.gu.se Mjölkkrisen en kris för vem? En kvantitativ innehållsanalys av rapporteringen om mjölkkrisen

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Klimatfrågan som trängdes bort

Klimatfrågan som trängdes bort Examensarbete 15 hp Journalistik Klimatfrågan som trängdes bort En kvantitativ och kvalitativ analys av miljöjournalistik i svensk lokalpress och rikspress. Författare: Jonatan Lindgren Författare: Emilia

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats

Läs mer

Inför NP. Vi färskar upp minnet och går igenom de vanligaste texttyperna. Anteckna och följ med i din handout!

Inför NP. Vi färskar upp minnet och går igenom de vanligaste texttyperna. Anteckna och följ med i din handout! Inför NP Vi färskar upp minnet och går igenom de vanligaste texttyperna. Anteckna och följ med i din handout! NP Svenska O Tisdag 13/3 8.30-12.30 LÄSA O Torsdag 15/3 9.00-12.30 SKRIVA Proven startar vid

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Var det bättre förr eller sämre nu?

Var det bättre förr eller sämre nu? Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK 1500 HT 2008 Göteborgs universitet Var det bättre förr eller sämre nu?

Läs mer

En granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se

En granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se Södertörns högskola Institutionen för kommunikation medier och it Kandidat 15 hp Journalistik C Höstterminen 2010 (Frivilligt: Programmet för xxx) En granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se

Läs mer

KANDIDATUPPSATS. Demokratiska medier? En kvalitativ textanalys av nyhetsartiklar av fallet "Julia Caesar" Natali Balta

KANDIDATUPPSATS. Demokratiska medier? En kvalitativ textanalys av nyhetsartiklar av fallet Julia Caesar Natali Balta Samhällsanalys och kommunikation 180hp KANDIDATUPPSATS Demokratiska medier? En kvalitativ textanalys av nyhetsartiklar av fallet "Julia Caesar" Natali Balta Uppsats 15hp Halmstad 2016-10-20 Abstract Den

Läs mer

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN 34 Våra bästa tips och råd för att effektivt påverka politiker och beslutsfattare 1 GÖR EN INSATS FÖR DÖVA OCH TECKENSPRÅK INFÖR VALET 2018! VALSPECIAL Vid valet har du

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

Examensarbete, medie och kommunikationsvetenskap

Examensarbete, medie och kommunikationsvetenskap Examensarbete, medie och kommunikationsvetenskap Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem En kvantitativ studie av Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbversioner och deras rapportering

Läs mer