Hantering och märkning av egenproducerade maträtter i livsmedelsbutiker i Malmö 2014

Transkript

1 RAPPORT Hantering och märkning av egenproducerade maträtter i livsmedelsbutiker i Malmö 2014 Antagen av Miljönämnden Rapportnr 5/2014 ISSN

2 Rapporter (ISSN ) utgivna fr.o.m. 2009: 01/2009 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter i Malmö hösten /2009 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö /2009 Livsmedelskontroll av kommunala särskilda boenden i Malmö /2009 Luftkvaliteten i Malmö /2009 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö /2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i Malmö /2009 Livsmedelskontroll på icke-kommunala förskolor i Malmö hösten /2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i riskklass 3A i Malmö /2009 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2009 Uppföljning av luftföroreningsmätningar vid Nobeltorget 2008/ /2009 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Mariedalsvägen /2009 Märkningsprojekt i riskklass 5 B omfattande butiker och grossister våren /2010 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö /2010 Livsmedelskontroll på kommunala förskolor i riskklass 3B och 4B 03/2010 Luftkvaliteten i Malmö /2010 Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker samt hos matmäklare 05/2010 Livsmedelskontroll av butiker med förpackade varor samt grossister i riskklass 5B 06/2010 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2010 Livsmedelkontroll av livsmedelsverksamheter i riskklass 3A /2011 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 02/2011 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Amiralsgatan 2009/ /2011 Luftkvaliteten i Malmö /2011 Livsmedelskontroll av äldreboenden i Malmö våren /2011 Kemikalier i byggvaror tillsyn hos återförsäljare 06/2011 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel 07/2011 Kontroll av allergikost för skolor och förskolor i Malmö /2011 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2011 Kemikalier i golv - tillsyn hos återförsäljare 10/2011 Riktad tillsyn mot fläktar o kompressorer (buller) 01/2012 Sammanställning rörande utsläpp av fossil koldioid, energianvändning m.m. från Malmö stads verksamheter 02/2012 Kemikalier i möbler tillsyn hos möbelhandel 03/2012 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 04/2012 Luftkvaliteten i Malmö /2012 Kartläggning av omgivningsbuller - Malmö stad 06/2012 Livsmedelskontroll under malmöfestivalen /2012 Kemikalier i leksaker - tillsyn av detaljhandeln 08/2012 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Värnhemstorget 2010/ /2012 Livsmedelskontroll på bagerier och konditorier i Malmö /2013 Livsmedelskontroll på julbord i Malmö /2013 Metaller i smycken, Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm 03/2013 Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö /2013 Luftkvaliteten i Malmö /2013 Luftföroreningsmätning vid Rådmansgatan /2013 Livsmedelskontroll av kosttillskott /2013 Kvävedioidhalter utomhus vid förskolor och skolor i Malmö 08/2013 Tillsyn av bilverkstäder i Malmö /2013 Livsmedelskontrollen under Malmöfestivalen /2013 Kemikalier i ytterkläder - Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm 11/2013 Livsmedelskontroll av skolor, förskolor samt vårdoch omsorgsverksamheter i Malmö /2013 Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö /2013 Luftkvalitetsmätningar vid Klagshamnsvägen i Bunkeflo /2013 Livsmedelskontroll av redlighet/märkning och spårbarhet i Malmö våren /2014 Varor i Lågprissegmentet; Tillsyn över detaljhandeln 02/2014 PVC-produkter; Tillsyn över detaljhandeln 03/2014 Luften i Malmö /2014 Tillsyn på tandvårdskliniker i Malmö /2014 Hantering och märkning av egenproducerade maträtter i livsmedelsbutiker i Malmö 2014 Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, Malmö, telefon (v). De kan också laddas ner från

3 RAPPORT OM HANTERING OCH MÄRKNING AV EGENPRODUCERADE MATRÄTTER I LIVSMEDELSBUTIKER I MALMÖ 2014 Sammanfattning Utbudet av varor i butiker är idag stort. Konsumenterna kan välja mellan olika fabrikat och förpackningsstorlekar, livsmedel med olika näringsinnehåll, livsmedel som innehåller allergener eller livsmedel med olika hållbarhetstid, etc. För allergiker är det viktigt att veta vad ett livsmedel innehåller, för att kunna undvika överkänslighetsreaktioner. Märkningen är en viktig del av redligheten kring ett livsmedel, märkningen får inte vilseleda konsumenten. Reglerna för märkning syftar i första hand till att ge konsumenten nödvändig information om livsmedlen för att konsumenten ska kunna göra ett medvetet val vid köpet. Märkningen används även av konsumenten i hemmet. Miljöförvaltningens avdelning för livsmedelskontroll har under se veckor, från januari till mars 2014, utfört oanmälda kontroller av livsmedelsbutiker med egenproducerade maträtter. I de aktuella butikerna hanteras dessutom oförpackade livsmedel för att tillaga egna rätter. Det är därför viktigt att butikerna har fungerande rutiner som garanterar att de egenproducerade maträtterna är säkra och att märkningen inte vilseleder konsumenterna. Miljöförvaltningen har valt att fokusera på två aspekter i produktionen av egenproducerade maträtter. Den första aspekten är märkningen av egenproducerade rätter (2 eller 3 produkter per butik kontrollerades hos 21 butiker). Den andra aspekten är själva hanteringen med inriktning på personalhygien, rengöring och temperatur i produktionsdelen. Hos fem (24 %) av de 21 kontrollerade butikerna konstaterades inga avvikelser gällande märkning av egenproducerade maträtter. Övriga butiker (76 %) hade en eller flera avvikelser och märkningen innehöll felaktigheter på 21 av de 48 granskade produkterna. Mest återkommande avvikelser, 11 produkter (23%) gällde ingredienser som var fel angivna/saknades eller inte stämde med ingrediensförteckningen av receptet. Det fanns inte redovisat alla ingredienser i sammansatta produkter som t. e gurkmi. Tre produkter (6,3 %) hade felaktiga märkningsuppgifter gällande allergener. Samtliga handlade om att senap eller senapsfrö fanns som ingrediens i produkten men ej anges i ingrediensförteckningen. Att alla ingredienser i produkten inte finns med och alla ingredienser i sammansatta produkter som t. e majonnäs inte finns redovisade, medför en hälsorisk för främst allergiska personer. Inga brister konstaterades på angivna uppgifter gällande bäst före- eller sistaförbrukningsdatum eller förvaringsanvisning. Inga brister upptäcktes heller gällande eventuella bruksanvisningar. Det innebär att kunderna får en tydlig information om produkternas hållbarhet, förvaring och användning. Hos fem (24 %) av de 21 kontrollerade butikerna upptäcktes brister gällande rengöring i produktionsdelen, temperatur samt personlig hygien. Vid kontrollen konstaterades t e. att rengöringen i bageriet var eftersatt samt att kyldisken där fisk förvaras höll en för hög temperatur (kylinnehåll kasserades). Tre butiker bedömdes att ha brister som ledde till en etrakontroll. Vid samtliga etrakontroller hade de påtalade avvikelserna åtgärdats. Miljöförvaltningen lägger märke till att det stora problemet ligger i butikernas tillämpning av sina egna rutiner kring egenproducerade maträtter. De kontrollerade butikerna tillhör kedjor som har 1

4 tagit fram rutiner för att säkerställa att livsmedlen hanteras, märks och presenteras enligt gällande regler. Miljöförvaltningen konstaterar att de rutinerna brister i utförande i vissa butiker. Miljöförvaltningen har kontrollerat att samtliga butiker med avvikelser inom hygien eller märkning har reviderat sina rutiner och åtgärdat de aktuella avvikelserna samt korrigerat ingrediensförteckning på de anmärkta produkterna. Resultatet tyder på att miljöförvaltningens kontroll ger den önskade effekten: förbättrade kunskap och fungerade rutiner hos livsmedelsföretagarna. Därutöver kommer miljöförvaltningen vid nästa kontrollomgång att förelägga de företag där avvikelser inom märkningen åter konstateras. Kontrollresultatet kommuniceras till alla butiker. Samtidigt, vad gäller ICA butiker (mest representerade här med 10 butiker) skickar miljöförvaltningen kontrollrapporter till huvudkontoren. Detta är ett önskemål från företaget som förhoppningsvis leder till att det införs fungerande åtgärder i form av information och utbildning till berörd personal. Bättre kunskap om märkning och utökat samarbete mellan miljöförvaltningen och företagarna resulterar till att bristerna åtgärdas. Detta bekräftar att företagarna med framgång bemöter de krav som ställs för att producera säkra livsmedel. 2

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Inledning...4 Bakgrund och Syfte...4 Metoder/Genomförande...5 Lagstiftning...6 Resultat...6 Slutsatser...8 Diskussion...8 Denna rapport har sammanställts av livsmedelsinspektör Johann Selles. 3

6 Inledning Miljöförvaltningens avdelning för livsmedelskontroll utövar regelbundet risk- och erfarenhetsbaserad livsmedelskontroll av livsmedelsverksamheterna i Malmö. Fokus ligger på ett förebyggande, proaktivt arbetsätt i dialog med verksamhetsutövarna. Information och rådgivning har stort utrymme i denna dialog, vilket skapar förutsättningar för att bedriva väl fungerande verksamheter. Med information och tydlig kommunikation skapar vi även möjligheter för Malmöborna att göra medvetna och hållbara val över tid. Genom det förebyggande arbetet samt kontinuerlig kontroll och övervakning av verksamheterna driver vi på utvecklingen för den hållbara staden. Grunden i livsmedelslagstiftningen är att den som vill tillhandahålla livsmedel på marknaden också ansvarar för att dessa livsmedel är säkra och rätt märkta. Det är alltså det företag eller den organisation som säljer mat som också ansvarar för att konsumenten får rätt information om maten och inte blir sjuk av den. Den offentliga kontrollen ska baseras på hur stora riskerna i verksamheten är. Kontrollen ska utföras regelbundet och antalet kontroller ska stå i proportion till riskerna i den verksamhet som kontrolleras. Hänsyn ska tas till företagets egen kontroll av sin verksamhet. Bakgrund och syfte Det finns i Malmö Stad 241 registrerade livsmedelsbutiker med s.k. manuell hantering. De butikerna har personal som hanterar oförpackade livsmedel (t.e. kött- och fiskförsäljning över disk). En del av de här butikerna producerar även egna maträtter. För att kunderna ska kunna bilda sig en uppfattning om en varas kvalitet, är märkningen av största vikt. Speciellt viktigt är detta för allergiker, som måste kunna lita på uppgifterna om vad en vara innehåller. Bra märkning gör det lättare att jämföra pris och kvalitet. Konsumenten kan jämföra vikten hos olika produkter. Ingrediensförteckningen ger besked om vilka ingredienser som livsmedlet tillverkats av. I de flesta fall ska det stå på förpackningen hur mycket av den karaktärsgivande ingrediensen eller kategorin av ingredienser, till eempel kött, som har använts. För den som särskilt vill veta vad som ingår i ett livsmedel, till eempel på grund av överkänslighet, ger ingrediensförteckningen de nödvändiga upplysningarna. Märkningen ger också kunderna information om en produkts känslighet, hållbarhetstid (bäst före-datum eller sista förbrukningsdag) och anvisningar om hur livsmedlen ska förvaras. Alla livsmedel ska även märkas med namn och adress (eller telefonnummer i Sverige) till antingen den som har tillverkat, förpackat eller sålt varan. I vissa fall märks livsmedel med ursprungsplats. I de aktuella butikerna hanteras dessutom oförpackade livsmedel för att kunna tillaga egna rätter. Därför ska en god hygien upprätthållas. Företagets rutiner kring personalhygien, hantering och rengöring ska kunna garantera att de egna producerade rätter som säljs är säkra. Det är viktigt att butikerna har fungerande rutiner som garanterar att de egenproducerade maträtterna är säkra och inte lurar eller vilseleder konsumenterna. Därför har miljöförvaltningen valt att fokusera på två aspekter i produktionen av egenproducerade rätter. Den första aspekten är själva hanteringen med inriktning på hygien och temperatur i produktionsdelen. Den andra aspekten är märkningen av de här egenproducerade rätterna. 4

7 Metoder/Genomförande Miljöförvaltningens avdelning för livsmedelskontroll har under se veckor från januari till mars 2014 utfört oanmälda kontroller i 21 livsmedelsbutiker med egenproducerade maträtter. Kontrollen utfördes enligt avdelningens framtagna genomförandeplan för de aktuella verksamheterna. Märkningen kontrollerades på 48 egna producerade rätter (antingen två eller tre produkter för varje butik) i 19 av de kontrollerade butikerna. Under besöket kontrollerade miljöförvaltningen tre punkter kopplade till hygienförhållandena: - Butikens rutiner kring rengöring i produktionsdelen. - Butikens rutiner kring temperatur i produktionsdelen. - Personalens rutiner kring handhygien. Vad gäller märkning kontrollerades 16 särskilda märkningsuppgifter: 1. Svensk märkning 2. Lätt att förstå, tillräckligt synlig, i samma synfält? 3. Uppfyller kraven på beteckning (inte fantasinamn, etc.) 4. Beteckning 5. Ingrediensförteckning 6. Uppräkning av ingredienser efter sammansatta ingredienser 7. Uppgifter om allergener 8. Finns mängd av särskild ingrediens som ingår i beteckning? 9. Giltig nettokvantitet (i l, cl, ml, kg eller g) 10. Bäst-före-dag eller sista förbrukningsdag 11. Formuleringen "bäst före..." ddmmåå 12. Förvaringsanvisning 13. Namn/firmanamn/adress för tillverkare/förpackare/säljare 14. Ursprung (plats) 15. Bruksanvisning (om möjligt att använda rätt utan) 16. Stämmer ingredienserna överens med det som angivits i ingrediensförteckningen? Om avvikelser upptäckts vid kontrollen fick företaget en viss tid på sig för att åtgärda avvikelserna. En avvikelse från livsmedelslagstiftningen innebär att kraven i lagstiftningen inte har uppfyllts. Uppföljning av avvikelser görs i de flesta fall efter maimalt två veckor. Uppföljning kan göras genom en etrakontroll som då debiteras företaget. Butiken kan också kommunicera skriftligt en plan där de åtgärder som införs för att rätta till de påpekade problemen redovisas. Vid behov kan Miljöförvaltningen överväga att vidta vissa sanktioner, till eempel förbud att hantera eller släppa ut livsmedel eller ett förläggande att åtgärda bristerna. 5

8 Lagstiftning Livsmedelskontrollens mål är att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir vilseledda och att informationen om livsmedel är tillräcklig och enkel att förstå. Det finns regler som alla som arbetar med livsmedel måste följa. De gäller i alla led i livsmedelskedjan produktion, tillverkning, import, transport, försäljning och servering till konsumenten och det gäller både stora och små företag. Offentlig kontroll innebär att en myndighet kontrollerar att företaget uppfyller lagstiftningens krav i sin verksamhet. Om ett företag inte uppfyller lagstiftningens krav ska myndigheten vidta de åtgärder som krävs för att företagaren ska rätta till bristen. Följande lagstiftningar har i huvudsak varit aktuella under denna kontroll: Förordning (EG) nr 178/2002 (EU:s Livsmedelslag) Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien Förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll Livsmedelslagen (SFS 2006:806) Livsmedelförordning (SFS 2006:813) Livsmedelsverkets föreskrift om offentlig kontroll (LIVSFS 2005:21) Livsmedelsverkets föreskrift om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Livsmedelsverkets föreskrift om märkning om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27) Resultat Märkning av egenproducerade maträtter 25,00% 23% Produkter (48st) 20,00% 15,00% 14,6% 10,00% 5,00% 6,3% 0,00% Ingredienser som är fel angivna/saknas eller inte stämmer med ingrediensförteckningen av receptet Diagram. Märkning av egenproducerade maträtter Felaktiga märkningsuppgifter gällande allergener Övriga märkningsuppgifter (t.e mängd) Mest återkommande avvikelser, 11 produkter (23%) gällde ingredienser som var fel angivna/saknades eller inte stämde med ingrediensförteckningen av receptet. Det skrivs t. e gurkmi som ingrediens i en rätt istället för att ange vilka ingredienser som ingår i gurkmi. Tre produkter (6,3 %) hade felaktiga märkningsuppgifter gällande allergener. Samtliga handlade om att senap eller senapsfrö fanns som ingrediens i produkten men ej anges i innehållsdeklarationen. Det skrivs t. e majonnäs i innehållsdeklarationen för en räckmackasallad istället för att ange de ingredienser, bl. a senap som ingår i receptet och finns i rätten. 6

9 Inga brister konstaterades på angivna uppgifter gällande bäst före- eller sistaförbrukningsdatum eller förvaringsanvisning. Inga brister upptäcktes heller gällande eventuella bruksanvisningar. Hos fem (24 %) av de 21 kontrollerade butikerna konstaterades inga avvikelser gällande märkning av egenproducerade maträtter. Övriga butiker (76 %) hade en eller flera avvikelser och märkningen innehöll felaktigheter på 21 av de 48 granskade produkterna. Butik/Typ av avvikelse Personlig hygien i produktionsdelen Rutiner kring rengöring i produktionsdelen Rutiner kring temperatur i produktionsdelen Märkning Coop Etra Värnhem ICA Hermodsdalstorget Coop Etra Bulltofta ICA Mai Toftanäs Värnhemsskolan (charkuteriet) ICA Kvantum Emporia Coop Forum Stadiongatan ICA Malmborgs Mobilia ICA Malmborgs Limhamn Limhamn fiskrökeri Mästerlivs Engelbrektsgatan Coop Forum Jägersro ICA Malmborgs Caroli ICA Malmborgs Eriklust Hemköp Värnhemstorget ICA Mai Västra X hamnen Citygross Rosengård ICA Mai Cypressvägen ICA Supermarket Bunkeflostrand Mästerlivs Tessins väg Coop Konsum Nydala Tabell. Kontrollresultat av 21 butiker med egenproducerade maträtter 7

10 Hantering av egenproducerade maträtter Av 21 kontrollerade butiker upptäcktes brister gällande rutiner kring rengöring i produktionsdelen hos fyra av dem. Brister gällande rutiner kring temperatur i produktionsdelen noterades vid två butiker. Första fallet handlade om produkter (groddar) som förvarades vid en för hög temperatur i lager. I det andra fallet förvarades fisk i en kyldisk som höll en för hög temperatur. Vid kontrollen konstaterades t e. i samma butik att rengöringen i bageriet var eftersatt samt att kyldisken där fisk förvaras höll en för hög temperatur (kylinnehåll kasserades). Tre butiker bedömdes att ha brister som ledde till en etra kontroll. Miljöförvaltningen följde upp resultatet hos samtliga butiker där avvikelser noterades. Vid samtliga etrakontroller hade de påtalade avvikelserna åtgärdats. Slutsatser Vad gäller märkningen av egenproducerade rätter visar resultatet att 21 (44 %) av de kontrollerade produkterna innehöll någon form av felaktighet. Det är anmärkningsvärt att en så stor andel av produkterna (23 %) inte hade korrekt ingrediensförteckningen. Att alla ingredienser i produkten inte finns med och alla ingredienser i sammansatta produkter som t. e majonnäs inte finns redovisade medför en risk för främst allerigiska personer. Det är däremot betryggande att endast tre produkter av de 48 kontrollerade saknade information om allergener (senap eller senapsfrö). Även om innehåll av senap måste deklareras är den formen av allergi väldigt sällsynt. I Sverige har endast två fall rapporteras hittills till Livsmedelsverket. Ur en liknande produktsäkerhetssynvinkel är det även positivt att inga avvikelser noterades på angivna uppgifter gällande bäst före- eller sistaförbrukningsdatum samt eventuell bruksanvisning. Det innebär att kunderna får en tydlig information om produkternas hållbarhet, förvaring och användning. Miljöförvaltningen kunde konstatera att butikerna har utarbetat rutiner men att det brister i utförandet. Miljöförvaltningen ser allvarligt på problemet och kommer vid nästa kontrollomgång att förelägga de företag där avvikelser inom märkningen åter konstaterats. Med eventuella sanktioner vill Miljöförvaltningen att företagarna inser allvaret med problemet och införskaffar ändamålsenliga rutiner med syfte att garantera att konsumenterna får den information som behövs för att göra ett medvetet val. Diskussion Märkning är en viktig del av redligheten kring ett livsmedel. Märkningsreglerna innehåller många detaljerade krav som i första hand syftar till att ge konsumenterna nödvändig information om livsmedlen för att kunna göra ett medvetet val vid köpet. För allergiker är det än viktigare att veta vad ett livsmedel innehåller för att kunna undvika överkänslighets- och/eller allergiska reaktioner. De produkter som miljöförvaltningen har kontrollerat förvaras eller tillverkas i butiken. Därför är det angeläget att företagarna har väl fungerande rutiner kring personlig hygien, rengöring och temperatur. Miljöförvaltningen lägger märke till att det väsentliga problemet ligger i butikernas tillämpning av egna rutiner kring egenproducerade maträtter. De kontrollerade butikerna tillhör kedjor som har tagit fram rutiner som ska säkerställa att livsmedlen märks och presenteras enligt gällande regler. Miljöförvaltningen konstaterar att de rutinerna brister i sitt utförande i vissa butiker. Kontrollresultatet kommunicerar givetvis till alla butiker. Samtidigt, vad gäller ICA butikerna, skickar miljöförvaltningen kontrollrapporter till huvudkontoren. Detta är ett önskemål från företaget som förhoppningsvis leder till att det vidtas åtgärder i form av information och utbildning till den berörda personalen. 8

11 Miljöförvaltningen kommer utöver detta att sprida denna rapport till samtliga butiker och kedjor med samma förhoppning. Bättre kunskap om livsmedelshantering och märkning och utökat samarbete mellan miljöförvaltningen och företagarna resulterar till att bristerna åtgärdas. Detta bekräftar att företagarna med framgång bemöter de krav som ställs för att producera säkra livsmedel. 9