Länsprojekt i Dalarna 2010 Märkning av färdigmat som har packats i butik

Transkript

1 Länsprojekt i Dalarna 2010 Märkning av färdigmat som har packats i butik

2 Ansvariga för projektplan och sammanställning av rapport är samverkansgruppen för livsmedel- Dalarnas län: Siv Björkbacka, miljöförvaltningen, Falu kommun Britt-Marie Danielsson, miljö- och byggförvaltningen, Hedemora kommun Ingela Johansson, miljökontoret, Borlänge kommun Tomas Karlsson, miljöenheten, Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, Avesta kommun Magnus Lundberg, miljökontoret, Mora/Orsa kommuner Lis Ryberg, miljökontoret, Leksand kommun 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND SYFTE URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR GÄLLANDE LAGSTIFTNING METOD RESULTAT DISKUSSION

4 Bakgrund Utbudet av varor i butiker är idag stort. Konsumenterna kan välja mellan olika fabrikat och förpackningsstorlekar, livsmedel med olika näringsinnehåll, livsmedel som innehåller allergener eller livsmedel med olika hållbarhetstid etc. För allergiker är det viktigt att veta vad ett livsmedel innehåller, för att kunna undvika överkänslighetsreaktioner. Märkningen är en viktig del av redligheten kring ett livsmedel, märkningen får inte vilseleda konsumenten. Reglerna för märkning syftar i första hand till att ge konsumenten nödvändig information om livsmedlen för att konsumenten ska kunna göra ett medvetet val vid köpet. Märkningen används även av konsumenten i hemmet. Antalet butiker som tillverkar eller vill tillverka egna produkter har under de senaste åren har ökat i Dalarnas län. Tidigare har beredda produkter köpts in förpackade och butikerna har inte själva behövt märka produkterna. Nu när de själva producerar produkter måste de även märka dessa korrekt. Inspektörerna i länet har noterat att det ofta finns felaktigheter på de egenproducerade produkterna ute hos butikerna. Även andra kommuners/läns projekt om märkning har uppmärksammats där resultatet visar att det förekommer avvikelser på märkningen av egenproducerade produkter. T ex en ingrediensförteckning som visar alla ingredienser i produkten är en viktig information till konsumenter som vill undvika allergena ämnen. Syfte Syftet med projektet var att kontrollera om märkningen på färdiglagad mat som packas och märks i butik överensstämmer med föreskrivna regler i livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27), med avseende på redlighet, livsmedlens beteckning, ingredienser, datummärkning och förvaringsanvisning. Projektet ska även öka kunskapen om märkningsföreskrifterna hos verksamhetsutövarna och inspektörerna i Dalarnas län. Urval och avgränsningar Mat som är färdig att ätas och har producerats och färdigförpackats i butik ingår i projektet. Det kan vara till exempel butiksgrillade livsmedel, egentillverkade röror, matlådor, smörgåsar och sallader. De livsmedel som säljs över disk eller i lösvikt för självplock ingår inte i projektet utan enbart färdigförpackade livsmedel. Grönsaker/frukt, livsmedel som har delats och packats om ingår inte i projektet. Gällande lagstiftning I märkningsföreskrifterna Märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27) regleras märkningen och presentationen av livsmedel så att den inte vilseleder enskilda konsumenter eller livsmedel som riktar sig till storhushåll, livsmedelsindustri eller parti- och detaljhandel. Utöver Märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27) finns annan lagstiftning som reglerar märkning, bland annat EG-förordningar och nationella föreskrifter kring särskilda livsmedelsgrupper. Grundläggande i märkningsföreskrifterna är att märkningen ska vara lätt att förstå, vara väl synlig och beständig. Språket ska vara svenska. Alla produkter ska exempelvis vara märkt med bl.a;

5 Beteckningen på ett livsmedel ska ge konsumenterna en klar uppfattning om vilket slags livsmedel det är. Beskrivningen ska vara tillräckligt klargörande för att göra det möjligt att skilja livsmedlet från andra livsmedel som det skull kunna förväxlas med. Ingrediensförteckning huvudregeln är att alla ingredienser som använts för att tillverka livsmedlet ska anges i ingrediensförteckningen. De ska stå i fallande storleksordning efter den vikt de hade vid tillverkningstillfället. Förteckningen ska föregås av en lämplig rubrik som innehåller ordet ingrediens. Bäst-före-dag är den dag fram till vilken ett livsmedel som förvarats på lämpligt sätt har kvar de särskilda egenskaper som normalt förknippas med det. Sista förbrukningsdag är den sista dag ett livsmedel, som från mikrobiologisk synpunkt är mycket lättfördärvligt, beräknas senast kunna förbrukas utan att vara otjänligt. Förvaringsanvisning Livsmedel med sista förbrukningsdag ska alltid märkas med förvaringsanvisning. Livsmedel med bäst-före-dag ska märkas med förvaringsanvisning om det har betydelse för hållbarheten att livsmedlet förvaras vid en viss temperatur. Reglerna gällande att märkningen inte får vilseleda (redlighet) räcker inte med att en uppgift är sann, den får inte heller på ett avgörande sätt vilseleda konsumenterna. Det vill säga vara sådan att den skulle kunna ge ett missvisande eller felaktigt intryck av livsmedlet i något avseende. Märkningen ska vara tydlig och informativ. Det ska av märkningen framgå vad som avses med påståenden. Metod En samverkansgrupp i Dalarnas län bestående av 6 inspektörer från olika kommuner planerade och tog fram information till projektet om märkning. Det framtagna informationsmaterialet var: checklista speciellt framtagen för kontrollen, mall med information som kunde skickas ut till de tilltänkta butikerna, projektplan, mallar för administrativa sanktioner, en lista med laghänvisningar till checklistans punkter. Information om projektet skickades via e-post till alla inspektörer i länet och att de gärna fick delta. En rapporteringsmall skickades ut i ett senare skede till inspektörerna via e-post. Resultatet av den kontrollerade märkningen hos de deltagande kommunerna skulle fyllas i och sedan skickas tillbaka till samverkansgruppen, som gjorde en sammanställning för hela länet. Kontrollerna utfördes oanmälda under perioden mars till november Totalt 45 butiker i 9 av länets 15 kommuner besöktes och totalt 198 produkter kontrollerades i dessa butiker. Bedömningen av märkningen gjordes med hjälp av märkningsföreskriften Märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27) och vägledningen till ovanstående föreskrift. Verksamhetsutövaren informerades i en kontrollrapport om konstaterade avvikelser. 4

6 Resultat Nedan visas en sammanställning av hur många produkter som hade någon avvikelse inom någon av de punkter som kontrollerades av märkningen. Produkter (198 st) Procent produkter med avvikelse 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 0% 20% 10% 0% Beteckning 2% 80% 11% Ingrediensförteckning Bäst-före-dag/sista förbrukningsdag Förvaringshänvisning 12% Vilseledande Kontrollerad punkt med avvikelse 22% De vanligaste avvikelserna för de kontrollerade punkterna var följande: Beteckning Tex. Baguette XL och Spjäll. Ingrediensförteckning Ingredienser saknades, ingredienser angavs inte i fallande ordning, funktionsnamn till E- nummer saknades och rubriken föregås inte med ordet ingredienser. Bäst-före-dag/sista förbrukningsdag Datum för hållbarhet saknades helt, sista förbrukningsdag användes istället för bäst-före-dag. Förvaringshänvisning Förvaringsanvisning saknades helt. Vilseledande Beteckningen eller påståenden var påhittade som tex; produkt som är märkt utan pasta fast i ingrediensförteckningen är pasta med. 5

7 Diskussion Av de 198 produkterna som kontrollerades var det endast 10 % som var korrekt märkta med avseende på de punkter som kontrollerades. Detta visar att det finns brister i företagarnas rutiner och/eller kunskap om de märkningsregler som finns, vilket medför risker för konsumenter som köper egenproducerade produkter. Exempel på risker är att känsliga konsumenter omedvetet köper produkter som saknar information om allergiframkallande ämnen. Om produktens beteckning är missvisande så kan konsumenterna känna sig vilseledd när innehållet inte uppfyller förväntningarna. När produkter saknar datummärkning och förvaringsanvisningar får konsumenten inte den viktiga informationen om hur länge det ska förvaras för att behålla kvalitén. I många fall var beteckningen inte tillräckligt klargörande vad produkten bestod av. Vilket gör att det kan vilseleda konsumenten att tro att varan är något annat än vad den är. Det var anmärkningsvärt att en så stor andel av produkterna som inte hade en korrekt ingrediensförteckning. Att alla ingredienser i produkten inte finns med och alla ingredienser i samansatta produkter som tex. köttbullar och röror, inte finns redovisade, medför en hälsorisk för främst allergiska personer. Det kan även vara vilseledande för andra konsumenter. Andra brister i ingrediensförteckningen var att ordet ingredienser inte finns med före innehållet, funktionsnamnet till E-nummer saknas, parenteser saknas runt innehåll till sammansatta produkter eller att parenteser har satts ut där de inte ska finnas, är en redlighetsfråga och har inte någon direkt hälsorisk knuten till sig. Ett fåtal produkter saknade märkning om bäst-före-dag eller att ordet bäst-före-dag ej anges i anslutning till datumet. Bäst-före-datumet sätts av produktens tillverkare och anger hur länge varan med säkerhet håller godkvalité, under förutsättning att den förvaras i angiven förvaringstemperatur. Det är en rekommendation då produkten kan ha en längre hållbarhet beroende på hur den har hanterats och förvarats. Den vanligaste förekommande avvikelsen gällande förvaringsanvisning var att den saknades. Förvaringsanvisningen är viktig för att informera om vilken temperatur produkten ska förvaras vid för att bibehålla kvalitén till bäst-före-dagen. Förvaringstemperaturen är än viktigare att ange för produkter som har en märkning med sista förbrukningsdag, då dessa är lättfördärvliga. Flertalet av de kommuner som deltog i projektet har ej angett varför märkningen var vilseledande. Några kommentarer är att beteckningen innehåller namn, special eller heminlagd. Vilseledande är också när en produkt är märkt med utan pasta fast i ingrediensförteckningen är pasta med. Genomförandet av projektet har varit mer tidskrävande än beräknat. Bedömningen av märkningen har inte alltid varit lätt. Vid kluriga frågor har inspektörer kontaktat Livsmedelsverkets enhet för kommunstöd för att få vägledning. Det framgår ej av resultatet om alla inspektörer har följt den utskickade informationen för projektet. Genomförandet av projektet visar att märkningsområdet är komplext för både de som ska märka produkterna och för inspektörerna som ska bedöma märkningen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns många brister i märkningen på egenproducerade produkter i butiker i Dalarnas län. Verksamhetsutövarna har en del arbete att göra för att ta fram en märkning som följer gällande lagstiftning. Detta kommer troligen att ta lite tid. 6