ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS Industriell Ekologi Distribueras i Ny Teknik den 8 september Konsten att vända miljöutmaningar till affärsmässiga lösningar FORSKNING VID LINKÖPINGS UNIVERSITET SID 10 Smart grids Omvälvande förändringar i energibranschen Hållbara städer Klimat- och energineutrala tätorter i framtiden Forskning Koldioxidinfångning på Chalmers DEN HÄR ANNONSEN ÄR SOM GJORD FÖR ATT SLÄNGAS I PAPPERSKORGEN SEX GÅNGER. Ett hållbart samhälle måste samverka med de naturliga ekosystemen så att deras grundläggande bärkraft behålls. Ronald Wennersten, KTH Beroende på önskad papperskvalitet är det rimligt att återvinna ett returpapper ungefär sex gånger. Varje år sparar vi fotbollsplaner med träd genom att återvinna papper. Hälsningar Stena ETT SAMARBETE MELLAN NEWSFACTORY OCH

2 2 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Någon måste lägga pusslet Foto: Tommy Hvitfeldt FÖR MER ÄN 30 år sedan började begreppet industriell ekologi dyka upp i litteraturen. Tanken var att vi måste börja betrakta vårt samhälle som ett slags ekosystem där vi måste förstå både delarna och helheten. Industriell avser alltså inte bara industrin utan all aktivitet i samhället. För att detta skall vara möjligt utvecklades industriell ekologi som ett tvärvetenskapligt forskningsområde, som försöker utnyttja pusselbitar från olika kunskapsområden och sedan pussla ihop bilden av hur ett mer hållbart samhälle skulle kunna se ut. Vi behöver de pusselbitar som specialiserade forskningsområden tar fram, men någon måste lägga pusslet. Från början var området industriell ekologi väldigt fokuserat på hur vi använder energi och material i samhället. Senare har vi börjat förstå att vi också måste ta med hur vi i grunden producerar och konsumerar saker för att tillfredsställa våra behov. Vår livsstil påverkar vad vi köper, hur vi transporterar oss och i slutändan också hur vi påverkar miljön med olika typer av avfall och utsläpp till vatten och luft. Produktens hela livscykel måste beaktas då vi utvärderar hållbarhet. OMRÅDET INDUSTRIELL EKOLOGI har vuxit fram som en process ur de sätt som vi tidigare försökt lösa miljöproblem. Från industrialismens början för mer än hundra år sedan har vi vant oss vid att vi kan utvinna resurser utan att tänka på att dessa kan ta slut eller att allting som vi tillverkar förr eller senare slutar som avfall. Först nu börjar vi förstå att vi har slagit i taket och att vi har fått effekter i miljön som hotar hela vår existens. Dessutom så är den ökande konkurrensen om resurser som till exempel fossila bränslen en viktig orsak till krig och internationella konflikter. Skälen till att vi fått den här utvecklingen är många. Ett är naturligtvis okunskap om den långsiktiga utvecklingen och tidsfördröjningen i när vi ser Ronald Wennersten Förenklat skulle man kunna säga att industriell ekologi försöker komma fram till hur vi kan skapa resurssnåla kretslopp drivna av förnybar energi och som inte förstör de naturliga ekosystemen. konsekvenser. Det tog mer än 40 år innan vi såg de negativa effekterna av mirakelkemikalien DDT som skulle utrota malaria. Ett annat skäl är att kunskapen i vårt samhälle är så fragmenterad mellan olika områden och personer. Utbildningarna på våra universitet är fortfarande uppdelade på ett väldigt traditionellt sätt i olika kunskapsområden. Dessutom är samverkan mellan forskare och andra aktörer i samhället, samt förståelsen för hur vi skall hantera konflikter mellan olika intressen, bristfälliga. VI HAR BLIVIT duktigare på att producera saker med mindre material och energi med åren, eftersom det finns ekonomiska drivkrafter för företagen att göra detta. Det har dock visat sig att vi har svårt att hålla jämna steg med den ökade konsumtionen. Titta bara på exemplet med mobiltelefoner. För 20 år sedan var dessa stora och tunga och idag är de små, men många fler har tillgång till dem. Vi står också inför den enorma utmaningen att utvecklingsländerna är på väg att bli konsumtionssamhällen liknande de i Västeuropa. När hela Kinas och Indiens befolkning får Västeuropas konsumtionsmönster räcker det inte längre med ett jordklot för att försörja oss. ETT HÅLLBART SAMHÄLLE måste samverka med de naturliga ekosystemen så att deras grundläggande bärkraft behålls. Förenklat skulle man kunna säga att industriell ekologi försöker komma fram till hur vi kan skapa resurssnåla kretslopp drivna av förnybar energi och som inte förstör de naturliga ekosystemen. För att göra detta måste vi se på hela samhället som ett slags ekosystem och inte bara försöka lösa problem med reningsteknik när problemet redan har uppstått. Överhuvudtaget finns det en övertro på att tekniska lösningar ska leda mot ett hållbart samhälle. Hur vi ska bygga ett mer hållbart samhälle är heller inte något som enbart vetenskap kan visa på. Olika värderingar styr hur vi vill se ett sådant samhälle i framtiden. Forskare inom industriell ekologi arbetar därför också med att se hur vi kan skapa demokratiska processer där visioner för hållbara samhällen kan diskuteras med bred delaktighet i samhället. Text: Ronald Wennersten, KTH sid.10 Industriell ekologi: Om konsten att vända miljöutmaningar till affärsmässiga lösningar Mats Eklund, Linköpings universitet Hållbara städer 4-6 Några ord med Peter Örn, ordförande i Delegationen för Hållbara Städer I startgroparna: 5 viktiga erfarenheter inför framtida stadsplaneringsprojekt SymbioCity: Intressanta projekt i Sverige och utomlands Energieffektivisering 8 Tips från Energimyndigheten: Med kunskap om hur energin används i företaget kan man hitta förbättringsområden Akvifären: Världens största energilager LCA: Produktens miljöpåverkan 12 Deammonifikation vid Himmerfjärdsverket 13 Miljöprofilen Christina Lindbäck: Vi måste höja kvalitén på återvunna produkter 15 Koldioxidinfångning på Chalmers 17 Energi och Teknik 18 Jakob Lagercrantz: Teknikutvecklingen drivs inte bara av tekniker Smart grids: Paradigmskifte i energibranschen Mobilen visar vägen till hållbart resande Utsläppshantering 21 Miljöteknikföretaget Kavanza gör trestegsfilter som förebygger odör Biologisk naturvänlig reningsteknik En medveten stålindustri EESD Internationell konferens om hållbar utveckling i Göteborg september HELA DENNA BILAGA ÄR PRODUCERAD AV NEWSFACTORY AB I SAMARBETE MED LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Newsfactory AB, Gävlegatan 12A, Stockholm, , Projektledare: Roland Wiklund, Annonsförsäljning: Jonas Mandelstam, Newsfactory AB Grafisk Form: Madelene Sörinder, Newsfactory AB Omslagsbild: Sweco Traffic: Andreas Josefsson, Newsfactory AB Text (där ej annat anges): Claes Kanold Repro: Newsfactory AB Tryck: Ny Teknik

3 Bra inomhusklimat en livsnödvändighet Systemair erbjuder ett stort sortiment miljövänliga ventilationsprodukter med låg energianvändning. Det är nog givet att alla föredrar frisk luft. Nästan lika given är medvetenheten om att vi måste vara försiktiga med resurserna vi får från moder jord. Därför uppstår ibland något av en konflikt mellan att ge energi till ventilationssystemet och att spara på jordens resurser, att värna miljön. Men så måste det inte vara, idag finns energieffektiva lösningar som skapar bra inomhusklimat. Systemair har produkter som är speciellt inriktade på att värna miljön med en genomtänkt materialanvändning och produktion. Produkterna är också utformade för att hushålla med energin. De bästa av Systemairs produkter är märkta Green ventilation. Värmeåtervinning I områden med relativt sett låg årsmedeltemperatur är ventilationssystemet betjänt av en effektiv värmeåtervinning som återför energin i frånluften till tilluften. Med en bra roterande värmeväxlare kan ända upp till 90% av energin återvinnas. Energieffektiva fläktar Idag finns en ny generation fläktmotorer som bidrar till att energiförbrukningen sjunker drastiskt, ner mot 50% i gynnsamma fall. De nya EC-motorerna är mer anpassade för varvtalsstyrning och det är i synnerhet då den stora energibesparingen sker. En bonuseffekt är också tystare drift. Kvalitetsmärkta produkter De flesta leverantörerna av storlek är idag ISO-certifierade och har CE-klassade produkter, men räcker det? På Systemair går vi ett steg längre och arbetar hårt för att våra produkter ska hålla hög standard och vara godkända av olika organ. För ventilationsaggregaten kan det vara Euroventcertifiering eller någon lokal certifiering för landet i fråga. För att lyckas med detta behövs resurser och kompetens. I koncernen finns bl a ett av Europas modernaste AMCA-certifierade utvecklingscentra. För Systemair är det viktigt att värna miljön och skapa trygghet för de som vistas i lokalerna. Systemair grundades 1974 och har idag dotterbolag i 38 länder över hela världen och ca 2150 anställda. Det breda produktsortimentet omfattar kanalfläktar, takfläktar, axialfläktar, brandgasfläktar, ventilationsaggregat, luftdon och tillbehör. Vi säljer regelbundet till 100 länder. Sedan oktober 2007 är Systemair noterat på Nasdaq OMX Nordic Exchange i Stockholm. Systemair AB Skinnskatteberg Kundservice

4 4 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS I BLICKFÅNGET: HÅLLBARA STÄDER Peter Örn är positivt överraskad över intresset kring att utveckla hållbara städer.... målsättningen är att i mesta möjliga mån minska miljöoch klimatpåverkan och föra in en helhetssyn på stadsbyggande i framtiden. Bild: Sweco Växthus för stadsmiljöer SVENSKA FÖRETAGET PLANTAGON INTERNA- TIONAL utvecklar ett växthus för stadsmiljöer. Genom att ha odlingar nära konsumenterna så kapas uppskattningsvis 70 procent av kostnaderna i mellanleden. Dessutom producerar det tre gånger så mycket som ett vanligt växthus, vilket beror på formen och att man odlar på höjden. Man kallar det Urban farming. Prisbelönt innovaton Under 2009 vann Plantagon International Globe Forums Innovator Idol. Företaget tävlade mot tusentals andra innovatörer, entreprenörer och investerare med fokus på hållbarhet och miljö. För oss innebär vinsten av Innovationspriset under Globe Forum att vår innovation, och det budskap vi har, snabbare får spridning. Vi har redan idag intresse från 15 städer på fyra kontinenter, vilket vi är både glada och tacksamma för! Det känns verkligen att både Plantagon och Globe Forums ansträngningar att lyfta fram entreprenörens helt avgörande roll över vår gemensamma framtid ligger rätt i tiden, säger Plantagons vd Hans Hassle. Framtidens tätorter Några ord med Peter Örn, ordförande i Delegationen för Hållbara Städer DELEGATIONEN FÖR HÅLLBARA städer tillkom på ett initiativ från regeringen och har varit aktiv sedan januari När den tvååriga projekttiden går ut årsskiftet 2010/11 övertas verksamheten av Boverket. Den före detta folkpartipolitikern, generalsekreteraren i Röda Korset och vd:n för Sveriges Radio, Peter Örn, är delegationens ordförande. Enkelt uttryckt går verksamheten ut på att kunna bidra till utvecklingen av hållbara städer och tätorter i Sverige. Framför allt ur ett miljömässigt perspektiv, där målsättningen är att i mesta möjliga mån minska miljö- och klimatpåverkan och föra in en helhetssyn på stadsbyggande i framtiden. Dock har det inte endast handlat om miljön utan vi har även betonat vikten av trygghet, social hållbarhet, människors trivsel och en förändrad livsstil. Delegationens uppdrag är dels att fungera som en nationell arena för insamling av kunskap, exempel och förebilder. En vision har, som Peter Örn uttrycker det, varit att kanske finna Hammarby Sjöstad version 2.0. som går ännu längre beträffande medborgarnas deltagande och engagemang. Man har haft 340 miljoner kronor i statligt stöd att fördela till olika projekt runt om i landet. Inom ramarna för verksamheten har det också funnits med en önskan om att bidra till export av svenskt miljökunnande. Sverige ligger med våra kunskaper om teknik och synergier väl framme, tidsperspektivet är dock långt och det är många olika marknader inblandade. Under de snart två år som delegationen funnits till har mängder av ansökningar till projekt inkommit. Jag har blivit mycket positivt överraskad över den stora medvetenhet som visats. Vi har fått in över 180 ansökningar och de speglar en väldigt tydlig insikt och stryker under att vi måste jobba helhjärtat med dessa frågor. Få uppdrag jag har haft har fascinerat mig så mycket och känts så meningsfulla. När Delegationen för Hållbara Städer löses upp vid årsskiftet är det dags för en slutrapport. Ordföranden vill inte förekomma denna, men ger trots allt en hint om några av de slutsatser man dragit: det är nödvändigt med en tidig dialog och samarbete mellan olika aktörer när man utvecklar städernas centrum. Och politikerna har en viktig roll när det gäller att formulera visioner om hur vi vill ha det. Solpaneler blir en viktig del av framtidens hållbara städer. En hållbar stad ska vara energioch klimatneutral ETT AV DE ÖVERGRIPANDE målen för konceptet Hållbar Stad är energineutralitet, d v s att minst lika mycket energi produceras som konsumeras. All energi som förbrukas ska vara förnybar. Solceller, solfångare och lokala vindkraftverk på tak och fasader ska producera värme och el. Matavfall ska tas om hand för biogasproduktion och värmeenergi utvinnas ur avloppsvattnet. För att vara hållbar ur klimatsynpunkt strävar staden också efter koldioxidneutralitet; att inte mer koldioxid släpps ut än vad som tas om hand. Källa: Delegationen för Hållbara Städer

5 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS 5 Siemens har klimatsmart spetskompetens FAKTA SIEMENS: Siemens utvecklar innovativa och högteknologiska lösningar inom områdena industri, energi, hälso- och sjukvård. Företaget omsätter 800 miljarder kronor och antalet anställda uppgår till Man har personer som arbetar med forskning och utveckling jorden runt och man letar ständigt efter nya intressanta utvecklingsprojekt, antingen tillsammans med andra företag eller universitet och högskolor. Siemens har världens största miljöportfölj med produkter, lösningar och tjänster som bidrar till att skapa en hållbar framtid. En tredjedel av omsättningen kommer från miljöportföljen. Siemens har funnits i Sverige sedan 1893 och har idag cirka medarbetare. Förra affärsåret omsattes ungefär 21 miljarder kronor. EUROPEAN GREEN GITY INDEX är en oberoende miljöstudie genomförd av det ansedda analysföretaget Economist Intelligence Unit på uppdrag av Siemens. I studien har miljöprestationen hos 30 europeiska storstäder rangordnats. Att Köpenhamn hamnade överst, tätt följt av Stockholm, är möjligen inte särskilt överraskande, däremot visar resultatet på förvånansvärt stora skillnader de 30 städerna emellan. Det finns i många städer en stor potential att förbättra livskvalitén och minska städernas negativa påverkan på miljön. Detta, tillsammans med det faktum att urbaniseringen är ett globalt fenomen som bara växer, år 2050 beräknas jordens befolkning att ha ökat från dagens 6 miljarder till 9 miljarder, varav de flesta kommer att bosätta sig i tätorter och städer, öppnar upp för enorma affärsmöjligheter för företag som är verksamma inom det vi brukar kalla för den gröna sektorn, d v s allt som har med vårt klimat och vår miljö att göra. Den som hävdar detta är Ulf Troedsson, koncernchef för den svenska delen av ett av världens största industriföretag, Siemens. Siemens har en fantastisk bredd och spetsteknologi inom alla de områden vi är aktiva: sjukvård, industri, infrastruktur och energiområdet, fortsätter Ulf Troedsson. Vi är världsledande när det gäller energismarta satsningar inom infrastruktur, förnybar energi, nya belysningskoncept (LED-tekniken), processer inom industrin, energieffektivisering av byggnader och satsar också mycket på laddinfrastruktur för elbilar. Vi har en tydlig plan att våra affärer kring gröna lösningar ska växa dubbelt så snabbt som Siemens i övrigt. Hållbara städer är ständigt i fokus, där sker en massiv uppgradering som kräver snabba lösningar för att till exempel producera och distribuera klimatsmart elektricitet. Städernas utveckling driver konjunkturen och det är viktigt att tidigt möta miljöhoten och skapa långsiktig hållbarhet. REDAN IDAG ÄR SIEMENS involverade i energibesparingsprojekt på hela 5 miljoner m 2 yta i byggnader runt om i Sverige. Där övervakas ventilation, värme och energiåtgång. Hittills kan man uppvisa besparingar på mellan 20 och 40%. En fjärdedel av Siemens totala omsättning avser lösningar som eliminerar CO 2 - och växthusgasutsläpp, satsningen är konkret, seriös och fokuserad. Ulf Troedsson understryker att det finns så mycket teknik idag som ger enorma effekter att man inte behöver vänta på framtiden. Det gäller att ta sig tid. Projektinvesteringar betalar ofta av sig på bara några år. Men det behövs både piska och morot. Man måste från myndigheternas sida sätta tydliga mål och jobba såväl med regelverk som incitament. Detta är inget man åstadkommer på egen hand, utan Siemens är beroende Man ska inte nöja sig med hur det är. Det är små detaljer som bidrar till att skapa en hållbar värld och vi har alla ett ansvar att bidra. Ulf Troedsson är koncernchef för Siemens i Sverige. och i högsta grad intresserade av ett samarbete mellan akademier, samhälle och industri. Vi måste utveckla koncept som gör människor trygga i att investera i nya tekniker. ETT BELYSANDE EXEMPEL hämtar Siemenschefen från bilindustrin: Katalysatorer hade aldrig införts redan 1988 om inte lagstiftningen fanns, där drevs kravställningen på ett bra sätt. För övrigt är just bilindustrin en bransch som står inför revolutionerande förändringar, förutspår Ulf Troedsson. Man måste hitta nya sätt att definiera sig. Där kommer IT och smarta distributionslösningar att kräva en helt ny kompetens. HÄR KOMMER NATURLIGTVIS elbilar in i bilden. Siemens satsar på det teknologiska innehållet, både inne i bilen i form av elmotorer och kringutrustning och utanför bilen i form av laddkoncept och utrustning och informationsteknologi kring detta. Vi har låtit bygga ett antal elbilar redan för att testa koncept. Vi kommer dock sannolikt aldrig att få se en bil av märket Siemens rulla fram på våra vägar utan Siemens skall vara en stark partner till de företag som bygger bilar. Däremot ser vi att med introduktionen av elbilar kan marknaden ändras och både nya koncept och nya aktörer komma in på marknaden. Vi har beslutat att vara med i spetsen när det gäller teknik för elbilar och ligger redan väl framme. Exemplen för hur vi kan bidra till att skapa en mer hållbar värld kan göras många. Kontentan blir, enligt Ulf Troedsson att mycket av den teknik och kunskap som behövs redan finns. Nu handlar det om att medvetandegöra detta. Var och en kan göra aktiva val för att minska energiförbrukningen. Det krävs kommunikation och engagemang. Man ska inte nöja sig med hur det är. Det är små detaljer som bidrar till att skapa en hållbar värld och vi har alla ett ansvar att bidra. Satsningen på hållbara lösningar kommer också att kräva ett än mer aktivt arbete med kompetensförsörjning så det kommer att finnas många spännande utmaningar hos oss framöver för motiverade och kompetenta civilingenjörer, avslutar Ulf Troedsson och tillägger: På vårt huvudkontor i Upplands Väsby har vi en överenskommelse om att spara 20% energi och har miljöavtal på varje organisatoriskt våningsplan. Man måste börja gräva där man står.

6 6 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS I BLICKFÅNGET: HÅLLBARA STÄDER I startgroparna 5 viktiga erfarenheter för framtida stadsplaneringsprojekt Hammarby Sjöstad är på många sätt ett föredöme när det gäller miljöprofilering, men enligt KTH:s utvärdering finns mycket som kan förbättras i framtida liknande projekt. När Stockholms nya bostadsområde Norra Djurgårdsstaden nu ligger i startgroparna kan man dra nytta av den utvärdering kopplad till Hammarby Sjöstads miljöprofilering som doktoranden vid Industriell Teknologi på KTH Sofie Pandis Iverot och hennes forskarkollega Nils Brandt genomfört. I rapporten lyfter de bägge forskarna fram fem erfarenheter som om de inte efterlevs riskerar att stjälpa miljösatsningen i den nya stadsdelen. 1. Behovet av en god målformuleringsprocess och en dynamisk uppföljning Med en god målformuleringsprocess och en dynamisk kontinuerlig uppföljning kan olika åtgärder från involverade aktörer diskuteras så att en återkoppling som påverkar utvecklingen i rätt riktning kan genomföras. Det måste gå att diskutera och revidera miljöprogrammet även när byggnationen av det nya området är påbörjad, säger Sofia Pandis Iverot i en intervju med Peter Larsson på KTH Aktuellt. Man måste vara beredd på att världen förändras. Inte sällan byggs en ny stadsdel under flera decennier och verkligheten ser inte likadan ut idag som för 20 år sedan. Vidare måste målen gå att följa upp. De måste vara rimliga och det ska framgå vem som ska mäta dem, hur de ska mätas och när. Det fanns till exempel mål för Hammarby Sjöstads avfallsmängd, men inget sätt att följa upp dem eftersom deras sopor blandades upp med andra stadsdelars avfall. 2. Människan måste komma närmare miljön De boende i stadsdelen påverkar miljön mycket, bland annat genom hur de sorterar sina sopor, vad de häller i sina toaletter och hur varmt de har i sina lägenheter. I utvärderingen av Hammarby Sjöstads miljöprofilering framkom det att många av de operationella målen inte uppnåddes. Till viss del berodde detta på att tekniken inte räckte till, det behövs därför en förståelse för att tekniken inte kommer att kunna lösa alla miljöproblem och att de boende måste ges bättre möjligheter att påverka och förstå sin egen koppling till det tekniska infrastruktursystemet. Här finns utrymme för mycket intressant framtida forskning. 3. Miljömålsättning ska vara med tidigt i stadsplaneringsprocessen Tankarna kring målsättningarna bör finnas med så fort stadsplanerare och politiker börjar diskutera nya stadsdelar. Annars kommer miljömålen in efter det att områdets gestaltning redan tagit form. Då finns det stor risk att målen inte ligger i linje med andra målsättningar för projektet. Ett exempel från Hammarby Sjöstad är gestaltningsmålen som resulterade i stora fönster med sjöutsikt i nordlig riktning. Det ger vacker utsikt men påverkar även energiförbrukningen som troligtvis blir högre än om fönstren legat mot syd, menar Sofie Pandis Iverot. 4. Behov av tydliga styrmedel för att miljöprofilen ska uppnås Utvärderingen av Hammarby Sjöstads miljöprofilering har uppmärksammat att stadens styrning varit otydlig i markanvisningarna. Detta är ohållbart. Så länge staden äger marken, vilket är fallet i Norra Djurgårdsstaden, måste miljökraven vara kopplade till markanvisningen och exploateringsavtalen för att stadens ambitioner ska kunna slå igenom. 5. En tydlig vision och helhetssyn är viktig för stadsutvecklingen Erfarenheterna från KTH-forskarna Sofie Pandis Iverots och Nils Brandts utvärdering av Hammarby Sjöstads miljöprofilering pekar på behovet av en holistisk och tydlig vision som kan utgöra drivkraften och målbilden för olika aktörer i stadsplaneringsprocessen. Kretsloppstänkandet skapade i mitten på 90-talet en drivkraft för nya systemlösningar inom olika områden. På samma sätt är idag behovet tydligt av en vision inom klimatområdet. SymbioCity: Intressanta projekt i Sverige och utomlands Konceptet med hållbara städer eller SymbioCity som är ett begrepp som vinner allt större gehör sprider sig över världen. Hammarby Sjöstad i Stockholm har snart sagt blivit en synonym med tanken om hållbara stadsbyggnadsprojekt och har rönt ett enormt intresse från både när och fjärran. Och nu börjar effekterna av alla studiebesök visa sig såväl på hemmaplan som på andra kontinenter. I SVERIGE SATSAR Falköpings kommun på biobränslen till uppvärmning, målet är att genom energieffektivisering bli helt oberoende av fossil energi. Örebro kommun har genomfört ett internt klimatkonto där verksamheter får betala för den klimatbelastning deras resande orsakar och Västra Hamnen i Malmö erhåller stor uppmärksamhet internationellt. Svenskt kunnande inom området är på väg att bli en betydande exportprodukt. Professorn i Industriell Ekologi vid KTH i Stockholm, Ronald Wennersten, tillbringar mycket tid i Kina och staden Bixi som är ett pilotprojekt i tätt samarbete med de kinesiska myndigheterna. Andra intressanta exempel på hållbara stadsprojekt som också aspirerar på att bli internationella pionjärbyggen är Masdar City i Abu Dhabi och Borgå-Skaftskär utanför Helsingfors. Övriga länder som sticker ut är bl a Österrike, Kanada (där OS-staden Vancouver var ett levande exempel). Även Brasilien kan visa upp ett flertal projekt. Slutligen jobbar man både i Frankrike och Irland med projekt som har tydliga ambitioner att också omfatta de sociala aspekterna, något som är en väl så viktig ingrediens i framtidens stadsbyggande.

7 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS 7 Värme, kyla och frisk luft: Miljöeffektiv komfort från REHACT Svante Bengtsson, vd REHACT AB REHACT AB ARBETAR MED klimatsystem för fastigheter. I takt med att medvetenheten om energislöseriet i våra fastigheter har ökat har många olika koncept på hur man ska kunna spara energi dykt upp. Fokus har legat på att sänka energibehovet och många fokuserar främst på klimatskalet. REHACT arbetar dock med dubbla målsättningar: Vi har i första hand fokuserat på att ge hyresgästen mycket hög komfort när vi designat vårt klimatsystem för värme, kyla och frisk luft. Det kan verka paradoxalt då många instinktivt associerar ökad komfort med ökad energiförbrukning, men det behöver inte vara så. Genom att skapa möjligheter för jämnare temperatur och effektivare flöde av frisk luft kan vårt system återvinna mer energi på årsbasis och dessutom kan vi utnyttja lokala energikällor effektivare. Det gör att vi idag kan förse en byggnad med värme, kyla och frisk luft med ett system som radikalt minskar behovet av externt tillförd energi. I den referensbyggnad som färdigställdes i november 2009 i Warszawa, räknar vi med att 85 % av energibehovet för dessa funktioner kommer från lokala förnybara energikällor, förklarar REHACTs vd Svante Bengtsson. Detta är inte bara bra för fastighetsägaren, det är också bra för samhället. Vi har sett många exempel på hus som inte klarat av hyresgästernas krav på komfort. Resultatet blir dyrbara extrainstallationer och anpassningar i efterhand. Ett exempel på detta är komfortkyla. Många hävdar att detta inte behövs i Sverige, men ser man tillbaka på åren som gått har vi många veckor då komfortkyla definitivt behövts för en dräglig innemiljö. Istället köper hyresgästerna egna fläktar som bara virvlar runt den varma luften, eller AC som förbrukar mycket elektricitet. Det är tyvärr långt ifrån ovanligt att värmeoch kylsystem arbetar emot varandra. I vårt system är komfortkyla integrerad och effektiv. Med vår patenterade värmeväxlare kan den värme som transporteras bort t ex användas för att möta fastighetens behov av varmvatten. REHACT AB Hornsgatan 103A 12tr SE STOCKHOLM Att minska det externa energibehovet med 50% i ett standardhus var relativt enkelt, nästa 35% besparing krävde desto mer tankearbete. Bilden visar REHACTs referensbyggnad i Warszawa där behovet av extern energi minskats med 85%. REHACT AB är medlem av Sweden Green Building Council. Utöver de praktiska erfarenheter som görs i Warszawa har ett samarbete inletts med KTH via avdelningen för strömnings- och klimatteknik. Samarbetet syftar till att göra avancerade beräkningar på REHACTs patenterade värmeväxling för att ytterligare kunna förbättra komfort och prestanda. LÖNSAM ÅTERVINNING IL Recycling tar hand om allt som blir över. Utifrån kundens behov skapar vi lösningar för effektiv och lönsam återvinning. För att tillvarata det insamlade materialet på bästa sätt, investerar vi i modern teknik. Inom returpappersproduktion har vi ambitionen att vara ledande - där använder vi bl.a. optisk teknik som skiljer ut tre kvaliteter samtidigt. Det minskar det manuella sorteringsarbetet och förbättrar arbetsmiljön, samtidigt som det ökar effektiviteten och höjer kvaliteten på returråvaran som vi levererar till industrin. Det finns mer att hämta där vi möts, kontakta oss gärna så berättar vi mer

8 8 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS ENERGIEFFEKTIVISERING Akvifären: världens största energilager SEDAN SOMMAREN 2009 är världens största energilager för kyloch värmeförsörjning i drift på Arlanda flygplats. Arlanda använder lika mycket energi som en stad med invånare. Ytor stora som 100 fotbollsplaner behöver kylas på sommaren och värmas på vintern. Akvifären bidrar till att göra flygplatsens energiproduktion både billigare och mer miljöanpassad. En akvifär är som en stor grundvattenbehållare med ungefär samma funktion som en termos. Kallt vatten pumpas upp under sommaren och det uppvärmda returvattnet pumpas sedan tillbaka under jorden och lagras till vintern då det används för att smälta snö på flygplanens uppställningsplats och förvärma ventilationsluft. Med akvifären minskas Arlandas el- och värmeanvänding med totalt 19 Gwh, vilket motsvarar årsanvändningen för villor. Tips från energimyndigheten Med kunskap om hur energin används i företaget kan man hitta förbättringsområden ETT Beroende på vilket syftet är med energiarbetet blir svaren mer eller mindre detaljerade men det viktigaste i energikartläggningsarbetet är att komma igång. ALLA FÖRETAG KAN kartlägga energianvändningen. I en industri blir det naturligtvis mer omfattande än i en butik. Men även i butiken kan kartläggningen vara till stor hjälp när det är dags att se över energikostnaderna. Kartläggningen visar var i verksamheten som besparingspotentialen finns och den ger en bra nulägesbeskrivning av företagets energianvändning. Energikartläggningen ska svara på frågor som: Hur mycket energi används? Vilka energibärare används? Till vad används energin? Beroende på vilket syftet är med energiarbetet blir svaren mer eller mindre detaljerade men det viktigaste i energikartläggningsarbetet är att komma igång. Det går bra att göra grova uppskattningar i början och kanske till och med lämna luckor. Kartläggningen kan sedan stegvis förbättras. Granska energiflöden och temperaturer En mer utförlig genomgång av energianvändningen kan göras i form av en systematisk kartläggning. Då granskas energiflöden och temperaturer i både produktionsprocesser och stödsystem samt sambanden mellan dem. Är utrustningen rätt dimensionerad? Grunden är att fråga sig om all energikrävande utrustning tjänar sitt syfte på bästa sätt, om den är effektiv, rätt dimensionerad och reglerad för verksamheten, och ibland kanske även om den behövs överhuvudtaget. Stödsystem, som belysning, ventilation, tryckluft och lokalkomfort, står ofta för en förvånansvärt stor andel av företagets energianvändning. Varierande mätmetoder Kartläggningen kan utgå från befintliga uppgifter, t.ex. från energileverantörer och nätföretag, tidigare kartläggningar av processer och utrustning, driftstider och mätningar. Stora energislukare, t.ex. enskilda motorer, pumpar och kompressorer, kan behöva mätas enskilt. Data och diagram som visar hur företagets energianvändning varierar över tiden, t.ex. uttagen effekt vid olika tidpunkter varje dag, vecka, månad, kan också vara till hjälp för att hitta möjligheter till effektiviv energihantering. Sveriges mest energismarta bolag I MAJ MÅNAD kunde Abba Seafood i Kungshamn ta emot energipriset E-prize i kategorien storföretag. I juryns motivering stod bland annat att företaget visat upp kvaliteter i ett arbete som under 12 års tid gett besparingar på mellan % i en industri där energi alltid kommer att vara en viktig råvara. Den som leder energibesparingsarbetet heter Jan Persson och han ger till tidningen Veckans Affärer, som är VENTILATIONSSYSTEM KAN utnyttjas för flera olika syften i en fastighet: en viktig uppgift är att upprätthålla en god luftkvalitet genom att transportera bort förorenad luft och tillföra ren, frisk luft. Det kallar vi att ventilera fastigheten. En annan funktion är att via ventilationsluften skapa ett gott inomhusklimat där frisk luft tillförs för att skapa en önskad rumstemperatur utan att det uppstår drag. Detta kallar vi att man klimatiserar fastigheten. Fläkt Woods nya ventilationssystem Optivent Bas och Plus både ventilerar och klimatiserar dina lokaler och ger dig låga driftskostnader över tiden. en av prisets instiftare, några konkreta exempel på de åtgärder som genomförts: På råvarulagret har energibesparingsåtgärder lett till en minskning av antalet kilowattimmar från till runt med en jämförbar volym råvara på lager. Ett annat exempel är att spillvärme från våra kylmaskiner tas om hand och används för att värma upp närliggande lokaler. Energieffektiv ventilation för maximal prestation För att skapa ett lönsamt inomhusklimat där människor mår och presterar väl och samtidigt minimera energiförbrukningen krävs ett ventilationssystem som är anpassat för den aktuella uppgiften. Fläkt Woods två nya system, Optivent Bas och Optivent Plus, löser detta på ett enkelt och effektivt sätt. Ventilationslösningar för fastigheter från Fläkt Woods.. Optivent Bas Flödet i lokalen anpassas efter belastning. Reglering via temperatur, närvaro eller CO 2. Optivent Plus Här får du ett förstklassigt inneklimat. Det aktiva donet DCKA säkerställer god omblandning och minskar risken för drag även vid låga flöden. Detta uppnås genom att det aktiva donet håller konstant utloppshastighet. Reglering sker på samma sätt som för Optivent Bas.

9 Energieffektiva produkter och systemlösningar för att skapa ett bra och lönsamt inomhusklimat från Fläkt Woods Fläkt Woods är en global marknadsledare och samarbetspartner inom energieffektiva ventilations- och luftbehandlingssystem för både komfort- och bostadsventilation samt industriventilation. Vi förser byggnader med energieffektiva produkter och luftbehandlingssystem för inomhusklimat för att säkerställa att människor får en ren, behaglig och frisk luft. I vår produktportfölj ingår ventilationslösningar med högsta energieffektivitet, från frekvensstyrda fläktar till energieffektiva systemlösningarna för luftbehandlingsaggregat, Econet och Combi Cooler. Vårt nyutvecklade luftbehandlingsaggregat eq finns i flera varianter och är ett av marknadens flexiblaste och energieffektiva luftbehandlingsaggregat. Kylbafflar och don samt luftflödesregulatorer säkerställer ett bra inomhusklimat med ekonomiska effektiva lösningar. Vårt i 3 -koncept handlar om att kombinera de olika produkterna med smarta styrsystem och åstadkomma ekonomiska lösningar. Produkter som återfinns i vårt e 3 -koncept har energi, ekonomi och miljöaspekter som viktiga delar.

10 10 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS FORSKNING I SAMVERKAN INDUSTRIELL EKOLOGI VAD ÄR DET? Industriell ekologi är ett kunskapsområde som handlar om att sträva i riktning mot industriella system där användningen av energi och material är optimerad, uppkomsten av avfall är minimerad och där det som faller ur en process blir råvara för en annan process. Centralt inom industriell ekologi är att försöka vända miljöproblem till affärsmöjligheter genom att ha en vid systemsyn, utnyttja resurser effektivt och samverka genom resursdelning. Michael Martin och Mats Eklund inne i en biogasreaktor hos Svensk Biogas där avfall och biprodukter från många olika sektorer omvandlas till fordonsgas industriell ekologi i praktiken. Foto: Tommy Hvitfeldt Industriell ekologi konsten att vända miljöutmaningar till affärsmässiga lösningar Många reagerar fortfarande instinktivt med att det finns en inbyggd motsättning mellan miljöanpassning och att driva företag när sanningen är att det finns många winwin-situationer. OM MAN VARIT VERKSAM som forskare inom miljöområdet så har man fått vänja sig vid förutfattade meningar när det gäller miljöfrågor och företagande. Många reagerar fortfarande instinktivt med att det finns en inbyggd motsättning mellan miljöanpassning och att driva företag när sanningen är att det finns många win-win-situationer. I de flesta företag är man duktig på att effektivisera inom sina egna väggar men mycket av de ekonomiska och miljömässiga förbättringarna finns i hur man samspelar med offentliga aktörer, sina grannar, leverantörer och kunder. Det är här kunskapsområdet industriell ekologi kommer in. Samverkan på bred front Vid Linköpings Universitet har vi lyckats utveckla området industriell ekologi mycket framgångsrikt både inom utbildning, forskning och genom samverkan med näringslivet. Bland annat finns här Sveriges första professur i ämnet efter ett samarbete med Tekniska Verken AB. Den innehas av Leo Baas, en av områdets verkliga pionjärer som tidigare varit verksam med forskning om samverkan mellan industriella aktörer i Rotterdam. En viktig erfarenhet som Leo tagit med sig är förståelsen för den sociala dynamiken som krävs för att få till industriella samarbeten för ökad ekonomisk och miljömässig nytta. Forskning bedrivs bland annat inom området urban and landfill mining där den ekonomiska och miljömässiga nyttan och tekniken för att utvinna metaller från nedlagd infrastruktur och soptippar utvärderas i samarbete med Stena Metall. Värdet av koppar och aluminium i kablar som tagits ur drift i Sverige kan överstiga 30 miljarder kronor så potentialen är stor men det finns många hinder för att realisera denna resursutvinning. Samhällsnära forskning Tillsammans med E.ON och Norrköpings utvecklingsstiftelse studerar vi hur Norrköping kan utvecklas till en hållbar stad med förtecken från industriell ekologi. De industriella samarbetena i Händelö ekoindustriella park och deras samband med stadens energiförsörjning utgör en ryggrad vid utvecklingen av en ny hållbar stadsdel, Södra Butängen, där framtidens medborgare ska kunna leva ett gott liv utan att belasta miljön. Integration av olika perspektiv i en planeringsprocess är här en nyckel till framgång. Biodrivmedlen har ifrågasatts på grund av deras miljöprestanda. Genom att utnyttja synergier mellan biodrivmedlen, som till exempel att producera biogas från glycerol från biodieselproduktion, och att tillhandhålla energi från förnybara energikällor i goda energisystem, kan produktionen av biodrivmedlen bli mer energieffektiv. Forskningen fokuserar på identifiering, genomförande och miljöanalys av nya produktionskoncept för biodrivmedel. Det som våra forskningsprojekt har gemensamt är att de utgår från verkliga miljöproblem där kommersiellt gångbara lösningar prövas och utvärderas tillsammans med företag. En viktig lärdom är att det finns stor nytta i samarbeten men många utmaningar när det gäller praktisk implementering på grund av olika institutionella omständigheter. Det är därför uppenbart att industriell ekologi är ett kunskapsområde som kräver en bred, interdisciplinär ansats för att lyckas. Text: Mats Eklund

11 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS 11 SEEC:s energilager sparar sommarens värme till vintern Upp till 45% av den energi vi förbrukar går åt till uppvärmning, ventilation och kylning av fastigheter. Med ett balanserat energilager från SEEC kan man spara sommarens överskott av värme till uppvärmning under vintern eller varför inte tvärtom kyla under sommaren! SEEC:s balanserade energilager. ETT ENERGILAGER KAN ENKELT beskrivas som ett antal borrhål borrade i ringar utanför varandra. Exempelvis nyttjas den spillvärme som uppstår när en fastighet kyls för att återladda (balansera) den värme som lagret lämnat ifrån sig till fastigheten. Om spillvärmen inte räcker till att återladda uttagen energi används en solkollektor och den värme som kollektorn fångar upp leds till energilagret. Kontakta DET FINNS MÅNGA GODA skäl att använda ett energilager från SEEC. Man levererar en helhetslösning där all kringutrustning ingår. Genom att lagra energi kan förbrukningen sänkas dramatiskt. I gynnsamma fall med så mycket som 80%, i vissa fall ännu mer och dessutom utan kostnad - bästa tänkbara miljövinster! ATT LAGRA ENERGI GENOM att värma upp marken via borrhål är inget nytt, men SEEC har förfinat tekniken på ett antal punkter. SEEC kallar det de fem energilagerprinciperna: 1. Balanserade energilager. 2. Lågtemperatursystem. 3. Intelligent lagring och uttag av energi. 4. Kostnadseffektiv energibalansering. 5. Intelligent mätning och styrning med tillämpning av öppen standard. Våra nyutvecklade metoder har arbetats fram i dialog med bland annat ledande personer vid Kungliga Tekniska Högskolan och Lunds Tekniska Högskola. SEEC:S MEDARBETARE HAR LÅNG erfarenhet och gedigen kompetens inom de områden som är centrala för energilagring och energiteknik. Vi samarbetar också med ett antal utvalda underleverantörer som var och en är expert inom sitt område, säger SEEC:s vd Jan Thorburn. Våra nyutvecklade metoder har arbetats fram i dialog med bland annat ledande personer vid Kungliga Tekniska Högskolan och Lunds Tekniska Högskola. Tekniken bygger på en integrerad lösning av energilagring och energiproduktion med full service och underhåll. Marknadsfokus är alla typer av större fastigheter med behov av värme och/eller kyla, som flerbostadshus, köpcentra, sjukhus och idrottsanläggningar m.fl. Befintliga som nya. Kristinavägen Saltsjö-Duvnäs tel: , , oss så berättar vi mer inkl. att vi samarbetar med STING! VÄRLDENS GRÖNASTE I VARJE NYBYGGD HYRESRÄTT, i varje liten byggsten och från golv till tak, finns en grön tanke. En omtanke och ett förhållningssätt om att skapa ett grönare Stockholm. På Familjebostäder sträcker vi oss längre än vad gällande lag kräver. Vår energiförbrukning ska vara 30 procent lägre än Boverkets norm, vilket också ställer höga krav på våra byggentreprenörer. Redan förra året byggde vi Stockholms stads första lågenergihus med energismarta lösningar som halverade energiförbrukningen i jämförelse med gällande byggnorm. Med vårt miljöprestandaindex sätter vi miljöbetyg på varje byggprojekt; från byggvaror till energiförbrukning och avfallshantering. Sedan fortsätter vi att förbättra detta index i varje nytt hus vi bygger. Så bidrar Familjebostäder till världens grönaste stad. Läs mer om vårt miljöarbete: Pionjärer inom bioenergi KMW Energi har 50 års erfarenhet av att tillverka biobränsleanläggningar. Vår patenterade teknik borgar för hög driftsäkerhet, effektiv förbränning och låga utsläpp. Det gynnar både kunder och miljö. Passion for heat & power Box 34, Norrtälje TELEFON FAX

12 ANNONS ANNONS LCA: LIVSCYKELANALYS Det är viktigt att känna till vilken miljöpåverkan en produkt har över hela sin livscykel; från råvaror, tillverkning, transport, användning och resthantering. Produktens miljöpåverkan LCA ger dig helhetsperspektivet Med hjälp av Anna Karin Jönbrink, som är gruppledare på Energi och Miljö på Swerea (f.d. Institutet för Verkstadsteknisk Forskning, IFV) i Göteborg och tillika expert inom området förklarar vi vad en LCA egentligen innebär. EN LIVSCYKELANALYS ÄR ett sätt att mäta vilken miljöpåverkan en produkt har över hela sin livscykel. Från råvaror, tillverkning, transport, användning och resthantering. Miljöpåverkan gäller såväl resursanvändning i form av material och energi, som de utsläpp till luft, vatten och mark som vållas i de olika livscykelfaserna. Avsikten med en LCA är att få ett rättvisande mått på en produkts eller företeelses miljöpåverkan. Analysen gör det också möjligt att definiera vilket livscykelsteg som ger störst miljöpåverkan. Den kan också visa vilken av en produkts olika komponenter som bidrar till mest påverkan av miljön. Detta minimerar risken för de suboptimeringar som kan uppkomma om man fokuserar på enskilda faser eller komponenter utan att se till helheten. Varför behöver man göra en livscykelanalys? För att vara säker på att inte suboptimera en produkt ur miljösynpunkt är helhet det centrala begreppet, understyrker Anna Karin Jönbrink. Det finns exempel på produkter som tagits fram med miljö som argument där slutresultatet trots allt lett till ökad påverkan. Ett sådant exempel hade mängd spill som fokus. Den som ansvarade för produktionen optimerade spillmängden och såg till att undvika avverkande bearbetning. Detta ledde till en komponent som gav lite spill i produktion, men blev massiv och tung, vilket i sin tur, då de monterades i en bil, gav ökad bränsleförbrukning och därigenom ökad miljöpåverkan som var många gånger större än den miljövinst det minskade spillet resulterat i. Slutsatsen är alltså att man måste se till helheten för att Anna Karin Jönbrink Beroende på vilket syftet är med energiarbetet blir svaren mer eller mindre detaljerade men det viktigaste i energikartläggningsarbetet är att komma igång. vara säker på att man skapar en miljöförbättring. Hur går en LCA till? I korthet så identifierar man först alla de processer som ingår. Sedan samlar man in data om resursanvändning i form av material och energi samt utsläpp till luft, vatten och mark i alla dessa processer. Med en speciell programvara räknar man därefter om resurserna och utsläppen till olika typer av miljöpåverkan under hela produktens livscykel. I många studier har vi fokuserat på CO 2, alltså klimatpåverkan, men även beräknat övergödning, försurning och marknära ozon. Det finns två standarder, ISO och ISO 14044, som innehåller principer, krav och riktlinjer för hur livscykelanalys bör utföras. Hur jämför man resultaten av LCA? Det är viktigt att identifiera nyttomål, kallat en funktionell enhet, som är samma för de olika produkterna man vill jämföra. Systemgränser är ett annat viktigt LCA-begrepp. Det talar om vad som inkluderas i analysen. Det som händer innanför systemgränserna inkluderas i miljöpåverkan och det som händer utanför exkluderas. Det är viktigt att man sätter dessa gränser enligt samma princip för olika produkter om man vill kunna jämföra dem. Som en slutkläm vill Anna Karin Jönbrink gärna få med att LCA borde få ett större utrymme i ett tidigare skede när företag står i begrepp att utveckla nya produkter. Det skulle spara både pengar, vedermödor och inte minst vår miljö.

13 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS 13 LÄS MER OM MODERN UTSLÄPPSHANTERING PÅ SID 21 UTSLÄPPSHANTERING Forskning i framkant: Deammonifikation på Himmerfjärdsverket Himmerfjärdsverket är ett av Sveriges största reningsverk och ägs och drivs av Syvab. Anläggningen ligger 40 km söder om Stockholm och renar avloppsvatten från fem kommuner i sydvästra Stockholm. Varje dag behandlas och renas här m 3 avloppsvatten från personer. HIMMERFJÄRDSVERKET BEFINNER SIG i framkant vad gäller forskning och utveckling och år 2000 startades ett forskningsprojekt tillsammans med KTH och Purac för att studera en ny och mer energieffektiv metod för att rena kväve från avloppsvattnet. Metoden kallas för deammonifikation och utnyttjar en relativt nyupptäckt bakterie som till skillnad mot traditionell kväverening förbrukar mindre luft och externt organiskt material. Forskningsprojektet pågick i sju år på Syvab och de positiva resultaten gjorde att beslut togs om att bygga Nordens hittills enda och världens då största fullskaleanläggning med deammonifikation. Efter drygt tio månaders uppstarttid var processen i full drift i mars Processen renar en delström i reningsverket och målet är att rena minst 70% av inkommande kväve. Den stora fördelen med deammonifikation är dels att bakterierna anaerobt, utan tillsats av syre, oxiderar ammonium (NH 4 ) till kvävgas (N 2 ) och dels att processen inte förbrukar något externt organiskt material. Istället för syre andas bakterierna med nitrit (NO 2 ), som också bildas i processen. Jämfört med traditionell kväverening åtgår det därför ca 40% mindre luft och 100% mindre externt organiskt material. Processen med deammonifikation har sedan starten renat i snitt 72% av inkommande kväve och sparar årligen ca 2 miljoner kronor åt Syvab i och med minskad elförbrukning och minskad användning av externt organiskt material. Deammonifikation vid Himmerfjärdsverket. Mer ljus, mindre CO 2 Belysning är ett område som hamnat alltmer i fokus när vi pratar energibesparing. Det märks tydligt hos östersundsbaserade armaturföretaget Solljus. Härifrån levereras klimatsmarta belysningslösningar till industrier, lagerlokaler, varuhallar, ladugårdar, sporthallar, hamnar, travbanor, fotbollsarenor, gruvor, gator och vägar. Solljus Saver heter modellen, som belyser gator och vägar med vitt ljus. Här samlas allt ljus på vägen. Inget ströljus stör omkringboende. Det sparar upp till 80% el. DET STORA KONSULTFÖRETAGET McKinsey Company har i en omfattande utredning konstaterat att det mest kostnadseffektiva sättet att minska växthusgasutsläppen är att byta ut gammal belysning mot ny, berättar företagets ordförande Christer Persson. Solljus har optimerat befintlig teknik för att kunna leverera så mycket ljus som möjligt med så liten elförbrukning som möjligt. Och resultatet har inte låtit vänta på sig. Solljus sparar nu 30-80% el jämfört med konventionella armaturer. Detta åstadkoms dels med en lins, som riktar ljuset dit det ska användas, dels med en högeffektiv ljuskälla, som heter keramisk metallhalogen. Den ger maximalt ljus per watt. Ljuskällan har också så liten ljuspunkt att den ryms i reflektorns fokus. Det gör att ljuset inte stannar kvar i reflektorn och blir värme utan reflekteras ut som parallella strålar till linsen, som då kan rikta dem dit de ska. Solljus ger fullfärgsljus, som påminner om solljuset. Det är särskilt värdefullt i varuhallar, där kunderna vill se möblerna, kläderna och bilarna i deras naturliga färger. Men även i industrier Före behöver man se färger tydligt, exempelvis där man monterar elektrisk utrustning med olikfärgade kablar, eller i sågverksindustrin, där en sorterare snabbt skall avgöra kvalitén på bräderna. Att kunna göra slutkontrollen av bilarnas lack inomhus i stället för utomhus Efter Fiskauktionen i Göteborg hade tidigare lysrör, som gav belysningsstyrkan 300 lux. Med Solljus fick man med samma elförbrukning dubbla belysningsstyrkan 605 lux. Nu kan man se om fisken är färsk eller inte. har också sina fördelar. I hamnar vill man belysa lasttruckarnas transportvägar utan att ha några stolpar i närheten. Här visar Solljus sina fördelar eftersom Solljus-armaturerna kan sitta på stolpar långt från vägarna, men ändå med hjälp av linserna bara belysa vägen. Även travbanor och fotbollsarenor får nya krav på sig när det gäller ljussättning nu när TV-bolagen börjat sända i HDkvalité. Här passar Solljus ypperligt och sparar 65% el jämfört med konventionella lösningar. Det franska elverket, Philips och franska miljöorganisationer har undersökt om det vita ljuset eller det gula natriumljuset är bäst som gatubelysning. Det visade sig att Solljus vita ljus gjorde människorna tryggare utomhus. Det minskade kriminaliteten och trafikolyckorna, och gav större energibesparing än det gula natriumljuset. Mer om hur Solljus sparar el och pengar finns att läsa på Där finns också McKinseys och den franska rapporten.

14 14 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS Stena Metalls FoU-ansvarige Christer Forsgren: Samhället är råvaran för morgondagens produkter Stena Metall-koncernen är Nordens ledande företag inom återvinning och miljöservice. På mer än 250 platser i elva europeiska länder samt USA deltar anställda i arbetet med att återvinna järn- och metallskrot, papper, plast, elektronik, farligt avfall och övrigt verkstadsavfall. Cirka 25 miljoner kronor investeras varje år i forskning och utveckling. Christer Forsgren ansvarar för FoUenheten på Stena Metall som har nio personer anställda. KVALITETSSÄKRADE LÖSNINGAR Mycket tack vare stora investeringar i forskning och utveckling kan Stena Metall-koncernen förena ett långt framskridet kvalitets- och miljötänkande med ett starkt affärsmanskap. Det skapar unika förutsättningar för att även långt in i framtiden kunna erbjuda kvalitetssäkrade lösningar till olika branscher och sektorer i samhället. Innovativ återvinning och Stena Metalls ambitioner inom forskning och utveckling är viktiga hörnstenar i detta arbete. MED STORLEK FÖLJER ANSVAR är en gammal sanning som är ytterst relevant inom detta affärsområde. Hur detta ansvar yttrar sig inom Stena Metall-koncernen blir vår första fråga till Christer Forsgren. Man kan peka på två saker. Dels gäller det för oss att hela tiden försöka ligga steget före och se hur man på bästa sätt hanterar dagens och morgondagens avfall. Ett utmärkt exempel ur vardagen är TV-apparater: idag säljs inte längre några tjocka bildrörsapparater utan allt som säljs är platta skärmar. De nya LCDskärmarna innehåller kvicksilver, vilket de gamla inte gjorde, så då gäller det att ställa om så att vi kan hantera flera typer av TVapparater. En annan sak som är viktig för oss är att bygga starka kontaktnät så att vi kan hjälpa våra kunder att lösa de problem man har. Genom att både utnyttja befintliga tekniker och metoder och att bidra till pågående forskning behöver man inte uppfinna hjulet en gång till. Gruvdrift á la 2000-talet: Urban Mining och Landfill Mining En av kärnfrågorna inom återvinningsindustrin är förstås hur man optimalt ska kunna ta tillvara på allt vårt avfall. Och då handlar det inte om att utnyttja gammal plast till att producera överkörningsskydd på våra vägar utan betydligt mer sofistikerad hantering. Samhället är råvaran för morgondagens produkter, hävdar Christer Forsgren. Istället för att gräva nya gruvor måste vi hitta metoder för att på bättre sätt återvinna koppar, bly, krom, nickel, aluminium och andra metaller. Urban Mining är ett begrepp som fäster sig allt tätare, liksom Landfill Mining. Det finns drastiska samhälls- och miljövinster att göra genom att t ex utvinna alla de kablar i marken som ligger i träda. Vi måste bli bättre på att separera plast och metaller för att kunna öka kvalitén på produkterna. Och det finns mycket att vinna på att utnyttja det avfall som idag ligger på soptippar. Energiförbrukningen vid återvinning av aluminium är bara 10% av den som krävs vid tillverkning från mineralet. Samarbete med högskolor och universitet Stena Metall är med och proaktivt finansierar mängder av forskningsprojekt tillsammans med högskolor och universitet runt om i Sverige. Det handlar om områden där det saknas kunskap om kommersiellt hållbara och miljöriktiga lösningar. Effektivisering pågår kontinuerligt. Det kan röra sig om att utveckla processteknik och innovativa transportkoncept. Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg får 30 miljoner kronor under tio år för en professur inom Industriell återvinning. Även KTH i Stockholm, Linköpings Universitet, universitet i Lund, högskolorna i Kalmar och Kristianstad får sin beskärda del av kakan. Bland de projekt som pågår kan nämnas lakvattenbehandling, återvinning av batterier, mikrovågspyrolys av Överst: Christer Forsgren. Ovan: Yuliya Kalmykova på Stena Metall forskar om olika metoder att lokalt rena vatten och jord på förorenade industriområden. glasfiberarmerad plast, återvinning av kabelplast och rening av flygaska. Under vårt samtal återkommer Christer Forsgren ofta till problematiken kring förgasning kontra förbränning. Vid förgasning av avfall har man mycket större möjlighet att både återvinna metaller och att skapa förnybart bränsle. Men det är inga lätta tekniker och där pågår en ständig utveckling för att lösa de barnsjukdomar som både förgasning och pyrolys ofta kämpar med.

15 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS 15 ÅTERVINNING Att Sony Ericsson har kommit med ett mobiltelefonskal och att Electrolux börjat med återvunnen plast till vissa av sina dammsugarmodeller är goda exempel och manar till efterföljning. Electrolux dammsugare Ultrasilencer Green tillverkas av 55 procent återvunnen plast. Gott exempel: Betongåtervinning minskar transporter och vattenförbrukning Vid Färdig Betongs anläggning i Karlstad återvinner företaget vatten och betongrester från rengöringen av bilar och utrustning. Tack vare detta har transporterna minskat med km/år, vattenförbrukningen med m 3 /år, och uttaget av naturgrus med 977 ton/år. BETONGFÖRETAGET FÄRDIG BETONG sökte 1997 bidrag från det lokala investeringsprogrammet, LIP, för att genomföra åtgärder för att minska vattenförbrukningen och återvinna överblivet material vid sin anläggning i Karlstad. Vattenåtervinningen gick över förväntan och företaget återvinner nu betongrester som man tidigare deponerade. Projektet är ett gott exempel på hur ett stort företag kan minska sin miljöpåverkan och samtidigt spara pengar. Källa: Naturvårdsverket Positiva effekter på miljö och ekonomi Transporterna har minskat med km/år, vilket innebär ekonomiska besparingar. Utsläppen av koldioxid har minskat med 261 kg/år. Utsläppen av kväveoxider har minskat med 36 kg/år. Utsläppen av kolväten har minskat med 5,7 kg/år. Vattenförbrukningen har minskat med 93 procent till 230 m 3 /år. Användningen av naturgrus har minskat med 977 ton/år. 3 De m vatten företaget återvinner betyder att de inte släpper ut m 3 processvatten med förhöjt ph till avloppsnätet. Miljöprofilen Christina Lindbäck: Vi måste höja kvalitén på återvunna produkter PÅ HUR MÅNGA varor står det idag att denna vara är tillverkad av återvunnet material jämfört med denna vara kan återvinnas? Frågan är naturligtvis retoriskt ställd, men enligt Christina Lindbäck, som i dagarna lämnar jobbet som miljöchef på återvinningsföretaget Ragn-Sells för att tillträda posten som koncernövergripande miljöchef hos byggjätten NCC, pekar detta på återvinningsmaterialens kärnproblematik. Nämligen att vi måste höja inte bara kvalitén på återvunna produkter utan också konsumenternas medvetande och acceptans. Hon tar ett exempel från det företag som vid intervjutillfället är hennes arbetsgivare: En sådan enkel sak som vilka kärl våra kunder efterfrågar. Murriga kärl är av återvunnen plast medan de i mer bjärta färger är av ny plast. Christina undrar om vi har tillräckliga styrmedel för att åstadkomma de förändringar som måste komma tillstånd för att få oss att mer nyttja sekundära råvaror och därmed göra en klimatinsats. Hur mycket är vi villiga att betala och hur kommer vi till rätta med kvalitetsproblematiken? Konsumenten måste ju vara säker på att produkterna inte innehåller ämnen som vi inte vill snurra runt i kretsloppen. Att Sony Ericsson har kommit med ett mobiltelefonskal och att Electrolux börjat med återvunnen plast till vissa av sina dammsugarmodeller är goda exempel och manar till efterföljning. Man måste börja på alla fronter för att vidga kunskapen och medvetenheten om hur olika branscher kan använda varandras avfall. Ett konkret förslag som Christina Lindbäck har är att skapa industrikluster där den ena fabrikens avfall kan användas i de andra företagens produktion. Där kan Ragn-Sells och andra aktörer i branschen träda in som en slags mäklare eller katalysator. Hittar man en efterfrågan och ett utbud så får återvinningsföretaget en roll som match-maker mellan olika marknader och kan förmedla avfallet så att det går direkt in i produktion. Det är stora resurser som måste sättas in för att Christina Lindbäck få en ändring till stånd och det går inte att reglera nationellt eller ens på EU-nivå utan det är troligen en jätteutmaning globalt. Christina Lindbäck har varit miljöchef på Ragn-Sells sedan 2002, innan dess var hon sammanlagt 11 år på miljödepartementet. Hon har även varit ordförande i organisationen Näringslivets Miljöchefer och fick nyligen regeringens uppdrag att leda arbetet i Svensk Miljömärkning AB. Den senaste tekniken för materialåtervinning hittar vi hos IL Recycling IL RECYCLINGKONCERNEN, som har drygt 600 anställda på 24 orter över hela Sverige, erbjuder rikstäckande helhetslösningar inom återvinning, avfallshantering och säkerhetsmakulering. Deras största returpappersanläggning ligger i Marieberg utanför Örebro. I den nybyggda anläggningen, som blev utnämnd till Årets återvinningsanläggning i Örebro 2009, finns världens mest moderna sorteringsutrustning för returpapper. Den klarar av att helt automatiskt sortera 15 ton papper per timme. Vi arbetar med blandad teknik, berättar IL Recyclings operative chef Tomas Berglund. Walking floor, wellsorterare och optik som läser av materialets beskaffenhet. Principen för den automatiska materialsorteringen är att man läser av varje papper med en optisk sensor. Bilden jämförs sedan med den information om olika papper som lagrats i maskinens datorminne. Allt går i en rasande takt; pappersflödet accelereras från normala 0,5 m/sekund till 3,5 m/sekund! För att pappret ska ligga kvar måste man blåsa luft längs med bandet i samma hastighet. När pappret kommit upp i rätt hastighet passerar det under en ramp med 200 ljussensorer som skapar en bild av varje enskild pappersbit. Det tar Foto: IL Recycling 1/10-dels sekund för maskinen att fatta beslut om materialets egenskaper. Nästa steg består av ramper med tryckluftsmunstycken som genom att blåsa pappersbitarna uppåt, nedåt eller rakt fram, beroende på sort, sorterar ut tre kvaliteter. Efter sorteringen mellanlagras det kvalitetssorterade materialet på anläggningen i avvaktan på vidare transport, medan det utsorterade skräpet skickas till förbränningsugn för att användas till energiutvinning. Jag tycker fortfarande att det är en fascinerande process att se på från det att lastbilarna kommer in och vägs till att de färdiga pappersbalarna kommer ut i andra ändan, ler Tomas Berglund.

16 Vi förenar modern arkitektur med funktion som leder till hållbar utveckling. Med sikte på framtiden OPTIMALT INOMHUSKLIMAT Maximal klimatkvalitet! Minimal energiförbrukning! Ta kontroll över inomhusklimatet med mätinstrument från Testo. ACC Glasrådgivare är Sveriges ledande glaskonsult. Vi erbjuder oberoende konsultation gällande alla typer av glasade konstruktioner. Vår samlade kompetens omfattar klimat, konstruktion, energi, miljö, ekonomi och besiktningar. Ett universitet med internationell lyskraft som är en drivkraft i en kosmopolitisk kunskapsregion Vi ser möjligheter där andra ser problem. Det har gjort oss till en förnyare av svensk högskoleutbildning och till ett ledande universitet när det gäller eko-industriella perspektiv. Forskning och utbildning i nära samspel med framsynta regionala aktörer har skapat en miljö, internationellt känd som Clean Tech Valley.

17 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS 17 FORSKNING I FOKUS Forskning pågår: Koldioxidinfångning på Chalmers Foto: Chalmers På Chalmers arbetar i dagsläget ett tjugotal forskare och forskarstuderande helt eller delvis med att utveckla teknik för koldioxidinfångning vid förbränningsprocesser. Magnus Rydén berättar mer. MAN ARBETAR UTIFRÅN två olika grundprinciper. Bägge har det gemensamma att de bygger på att undvika direkt blandning mellan bränsle med förbränningsluft, vilket som bekant alltid görs vid konventionell förbränning. Genom att inte blanda bränsle och luft undviker man utspädning av förbränningsprodukterna koldioxid och vattenånga med kväve från luften. Vid efterföljande kylning av förbränningsprodukterna kondenseras sedan vattenångan till vätska och ren koldioxid lämplig för transport och lagring erhålles. Metod 1: Utspädning Den första metoden, oxyfuelförbränning, bygger på att man ersätter förbränningsluften med ren syrgas utspädd med återcirkulerade rökgaser, då undviker man tillförsel av kväve från luften och erhåller ren koldioxid. Utspädning är nödvändig då förbränningstemperaturen annars skulle bli orimligt hög. Oxyfuelförbränning är attraktivt eftersom principen är enkel. Den resulterande förbränningsprocessen skiljer sig inte radikalt från förbränning med luft och skulle rentav kunna användas i befintliga kraftverk. Nackdelen är att man behöver en separat anläggning för att producera syrgas, vilket är en kostsam och energikrävande process. Chalmers har sedan 2003 en 100kW testanläggning för oxyfuelförbränning, vilken i huvudsak används för att undersöka hur värmeöverföring, strålning och flammans egenskaper påverkas jämfört med konventionell förbränning. Andra områden av intresse är till exempel hur oxyfuelförbränning påverkar faktorer som NOX-utsläpp och korrosion. Mycket av arbetet sker i samarbete med industrin, till exempel i anslutning till Vattenfalls 30MW oxyfuelanlägging vid kraftverket Schwarze Pumpe i Tyskland. Tack vara sin unika oxidationsmekanism har tvåstegsförbränning potential att bli effektivare och billigare än mer konventionella metoder för koldioxidinfångning. Metod 2: Tvåstegsförbränning Den andra metoden brukar benämnas tvåstegsförbränning. Detta är en metod för att omvandla bränsle till värme och kraft som skiljer sig radikalt från de förbränningsanläggningar som används idag. Förbränningsreaktionen delas upp i två steg: i bränslereaktorn oxideras bränslet till koldioxid och vattenånga med syre som tillförs med ett fast material, en syrebärare. Den reducerade syrefattiga syrebäraren förs sedan till det andra reaktorkärlet, luftreaktorn, där den återoxideras till sitt ursprungstillstånd med luft. När de två delreaktionerna utförs i ett kontinuerligt och cykliskt förlopp motsvarar summan av reaktionerna förbränning av bränslet med syrgas, vilket uppnås utan att det behövs någon separat anläggning för syrgasproduktion. Världens första fungerande prototyp för tvåstegsförbränning togs i drift på Chalmers Den har sedan dess fått flera efterföljare och en nybyggd 100kW-anläggning för fastbränsleförbränning står färdig att tas i drift under hösten. Forskare på Chalmers har också varit ledande bakom utveckling av olika typer av syrebärare för tvåstegsförbränning, ett arbete som alltjämnt fortskrider. Tack vara sin unika oxidationsmekanism har tvåstegsförbränning potential att bli effektivare och billigare än mer konventionella metoder för koldioxidinfångning. Men eftersom principen skiljer sig mycket från dagens teknik kommer det att ta ett antal år innan vi får se färdiga storskaliga applikationer. Stor betydelse i framtiden Arbetet med koldioxidinfångning fortsätter. Intresset är betydande. Redan idag finns teknik för att fånga koldioxid i industriell skala, vilket man visat i den ovan nämnda oxyfuelanläggningen vid Schwarze Pumpe. Projekt i länder som USA och Norge visar att storskalig transport av koldioxid, liksom geologisk lagring i tömda gas- och oljefält och akvifärer, är fullt möjliga. Det politiska läget är mer oklart. Investeringar i kraftproduktion är kostsamma och görs på lång sikt, så inblandade företag tenderar att agera ganska konservativt. Utan ett tydligt juridiskt ramverk för hur lagringen av koldioxid skall hanteras, utan trovärdiga politiska signaler om pris på utsläpp och storlek på utsläppstak etc, är det svårt att se annat än begränsade projekt för att utforma tekniken. I en framtid med tydlig och ambitiös klimatpolitik finns det dock skäl att tro att koldioxidinfångning skulle kunna få mycket stor betydelse. Text: Magnus Rydén

18 18 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY I SAMARBETE MED KTH OCH LIU ANNONS ENERGI OCH TEKNIK KRÖNIKA: Teknikutvecklingen drivs inte bara av tekniker FÖR TIO ÅR SEDAN var 98% av alla sålda Volvobilar i Sverige rena bensinbilar. Nysålda bilar drog i genomsnitt 0,82 liter per mil. Det var fortfarande i början av den svenska miljöfordonsboomen med endast några tusen sålda miljöbilar per år. Smart Grids: Paradigmskifte i energibranschen Med ett framtida nytt smart elnät kommer energibranschen att förändras i sina grundvalar, förutspår Lars Nordström, som forskar i kraftsystemstyrning på enheten för Industriell information och styrsystem på KTH i Stockholm. Tio år senare är bara 2% av alla nysålda Volvo i Sverige rena bensinbilar. De har ersatts av flexifuel och dieselfordon. Och nu står Volvo inför sin introduktion av el- och hybridbilar. På marknaden är närmare 40% av alla sålda bilar så kallade miljöfordon. Bränsleförbrukningen av nysålda bilar har minskat till 0,65 liter per mil i genomsnitt. Hur kunde det gå så snabbt? Fanns det några experter som trodde på denna utveckling år 2000? Svar nej. Det finns flera delvis oberoende drivkrafter bakom utvecklingen. Enskilda eldsjälar har varit viktiga, tekniker som trott på och vågat driva igenom smarta energieffektiva lösningar. Städer, kommuner och regioner tog fram incitament. Regering(arna - det spelar faktiskt mindre roll vilken färg de hade) tog politiska beslut som stöttade ny teknik. Och marknaden svarade, i snabb takt kom allt fler bilmodeller in på marknaden. Till detta kom det mediala budskapet; Al Gore turnerade med sin omtalade presentation och fick igenom ett tydligt klimatbudskap. Paradoxalt nog samma budskap som FNs klimatpanel fört fram sedan deras första klimatrapport Så nådde oljepriset plötsligt rekordnivån på 140 dollar fatet. Den mentala grunden till beteendeförändring fanns. Nu tillkom ekonomiska incitament. ARBETET MED DET nya smarta elnätet eller Smart Grids som blivit den gängse beteckningen har fyra fokusområden: förnybar elproduktion, tillförlitliga och effektiva elnät, slutanvändarens medverkan samt elbilar. Tecken på förändringar kan redan skönjas vid horisonten. Utbyggnaden av stamnätet från nationella till kontinentala strukturer pågår för fullt. Ju mer vi kopplar ihop näten desto mindre beroende blir vi av störningar och variationer i produktionen. Idag pratas det om supergrids, långa likspänningsförbindelser som leder från vågkraftverk långt ute i Nordsjön eller solenergi till Europa från Saharas öken. I andra änden, ute i städerna, bland människorna och byggnaderna får vi lokala nät där den aktive kunden, som kommer att få mer makt att medvetet styra sin energikonsumtion, finns. Från producent- till konsumentbransch Ett paradigmskifte ställer enorma krav på såväl marknad som kund. Man måste till exempel kunna erbjuda konsumenten intuitiva IT-system som underlättar hanteringen. Det får inte vara svårare än att sätta på sin TVapparat, menar Lars Nordström. Samtidigt finns det en optimeringsproblematik. Med hjälp Siemens Och om tjänstebilssektorn skulle bestämma sig för att endast köpa in elbilar hade det förstås drivit utvecklingen i den branschen. av IT-infrastruktur bygger man in en intelligens i elnätet, men det finns en tendens i samhället att allt löser sig med IT. Det går dock bara att styra och mäta till en viss gräns och vi måste se till att vara så funktionella som möjligt. Förändringarna styrs dels av politiska viljeyttringar, som subventioner till att installera solpaneler, dels av marknadskrafterna. Vitvarubranschen skulle med erbjudande i stil med detta kylskåp använder bara el när den är billig kunna hjälpa konsumenten att förbruka mindre energi. Och om tjänstebilssektorn skulle bestämma sig för att endast köpa in elbilar hade det förstås drivit utvecklingen i den branschen. satsar stort på Smarta Elnät Marknaden för Smarta Elnät kommer att växa mycket snabbt de kommande åren, drivet av bl a förnybar energi och introduktion av elbilar, säger koncernchefen för Siemens i Sverige, Ulf Troedsson. Inom Siemens har vi en unik position när det gäller att vara heltäckande för produkter och lösningar inom detta området, något som jag är övertygad om kommer vara en viktig kokurrensfördel. Målet för oss är att nå 60 miljarder i affärsvolym inom Smarta Elnät redan Vi ser hur tågresandet ökat kraftigt och är på en historiskt hög rekordnivå - trots att experter som Statens Institut för Kommunikationsanalys länge hävdat att det krävs ett bensinpris kring 25 kronor litern för att vi skall välja tåget. Det är svårt att vara expert idag, speciellt om man har en för smal utblick. De strateger som har ett brett angreppssätt och inte är rädda för att blanda beteendevetenskap med teknik- och naturvetenskap kommer att vara bäst på att förutsäga framtiden. För faktum är att en omställning bort från oljesamhället är lättare om vi faktiskt tror på den. Text: Jakob Lagercrantz Jakob har arbetat med miljö sedan 1984, varav 11 år i Greenpeace där han var VD mot slutet av perioden, och sedan 1995 som konsult. Han är idag ordförande för Gröna Bilister och arbetar med projekledning med den gemensamma nämnaren hållbar utveckling. Mobilen visar vägen till hållbart resande EN RESEPLANERARE ÄR något som ger information om hur man enklast och snabbast tar sig mellan punkt A och B. Det har kommit fram mängder av reseplanerare på marknaden. På Internet finns till exempel det svenska systemet trafiken.nu som både har olika färdsätt och miljöbelastning. Men det är i mobilen som en reseplanerare gör störst nytta eftersom man då kan välja alternativa färdsätt Mattias Höjer är föreståndare vid CESC, ett forskningscentrum vid KTH. under resans gång. En bilist skulle t ex kunna få förslaget att parkera vid en pendeltågsstation och ta nästa tåg i stället för att fastna i långa bilköer. - En riktigt bra reseplanerare behöver visa alla färdsätt och hur de påverkar miljön så att man kan göra ett aktivt val. Den ska också ha aktuell information om trafikläge, parkeringar, förseningar och annat, säger Mattias Höjer, föreståndare vid Centre for Sustainable Communications (CESC), ett forskningscentrum vid KTH. Det kanske också finns alternativ till att resa överhuvudtaget. Träffas och kommunicera via Internet kan vara en lösning ibland, och reseplaneraren skulle kunna ge sådana tips och förslag. Projektet, som går under namnet TRACS och ska pågå fram till 2013, har fått en finansiering av VINNOVA på 9 miljoner kronor. I arbetsgruppen finns såväl etnologer, teknikhistoriker, framtidsforskare som ingenjörer och transportforskare. De organisationer som medverkar är CESC, Stockholms stad, Trafiken.nu, Regionplanekontoret, Trafikverket, Institutet för Framtidsstudier och Ericsson. Foto: Bernhard Huber Målet är att få fram en världsledande reseplanerare som mobiltjänst som hjälper människor att resa klimatsmart, förklarar Mattias Höjer. Det ska gå att hitta den optimala resan som kombinerar olika trafikslag på bästa möjliga sätt. Realtidsbaserad information om bil, buss, taxi, lånecykel, vanliga promenader och andra sätt att ta sig fram i stadsmiljö ska leda till att folk väljer klimatsmarta resealternativ.

19 DEN HÄR ANNONSEN ÄR SOM GJORD FÖR ATT SLÄNGAS I PAPPERS- KORGEN SEX GÅNGER. Beroende på önskad papperskvalitet är det rimligt att återvinna ett returpapper ungefär sex gånger. Varje år sparar vi fotbollsplaner med träd genom att återvinna papper. Vi söker hela tiden nya lösningar som gör att allt gammalt blir nytt med så lite spill som möjligt. Det gäller inte bara papper. Det handlar också om bilskrot, färgburkar, tv-apparater och smittförande avfall. Kort och gott, vi återvinner lika gärna u-båtar som plastdinosaurier. Så nästa gång du inte riktigt vet vad du ska göra av ditt gamla bilbatteri, tänk på att vi vill ha det. Avfall är det som blir kvar när fantasin tar slut. Hälsningar Stena

20 Äger du en stad? Skulle vi kunna få bygga om den? Vi måste minska utsläppen av växthusgaser, och vi måste göra det nu. Inte helt enkelt, särskilt med tanke på att sättet vi bor på bidrar till en stor del av utsläppen. Men det skulle inte behöva vara så. I Västra Hamnen i Malmö har vi faktiskt bevisat att det går att skapa ett samhälle som är koldioxidneutralt, utan att det blir mörkt och kallt. Ingen science fiction, det handlar bara om att utnyttja tekniker som redan finns här och nu. Och kan vi göra det här, kan vi göra det på andra platser också. Så här fungerar det: Vi är alla värmeelement. Vi utvecklar ungefär 1 Watt per kilo kroppsvikt. Sen har vi ju datorer, köksmaskiner, TV-apparater osv som också släpper ifrån sig värme. I Västra Hamnen är husen isolerade och konstruerade för att ta tillvara all värme som vi genererar bara genom att bo i dem. Solceller levererar kilowattimmar el per år, och kommer att kunna användas betydligt mer när priserna på dem går ner, och verkningsgraden ökar. (Ja, de fungerar när det är molnigt också.) Delar av byggnaderna är klädda med solfångare som producerar varmvatten. De är integrerade delar av byggnaderna, och står för 10 procent av värmen och varmvattnet i stadsdelen. Mystiskt: De ger ett värmeöverskott även under riktigt kalla dagar. En stor del av energin kommer från vindkraftverk, placerade tillräckligt nära för att kunna kopplas in direkt till stadsdelen, och tillräckligt långt bort för att inte störa de som bor där. Organiskt avfall omvandlas till biogas som används till att producera värme, utan utsläpp av koldioxid eller andra skadliga ämnen. I framtiden kommer detta få en ännu större roll. När det produceras mer el än det behövs, går överskottet till Malmö. Och tvärtom när det kniper. Värmen från vattenmagasinen skickas ut i fjärrvärmenätet. Eftersom det är ihopkopplat med resten av Malmö kan vi jämna ut skillnaderna så att ingen värme går till spillo. 90 meter ner i kalkstenen under Västra Hamnen finns stora naturliga vattenmagasin. De används som värmekälla till värmepumpar, som varje år producerar fem miljoner kilowattimmar. På sommaren vänds processen och systemet producerar kyla istället. Vi tror på handling. Läs mer på eon.se

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling Bra miljö är en mänsklig rättighet Milan Obradovic Ordförande Miljönämnden Malmö FAH dagarna 18-19 april 2013 Flyget Flygindustrin står för ca 2%

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

SWEGON HOME SOLUTIONS

SWEGON HOME SOLUTIONS INTELLIGENT INOMHUSKLIMAT FÖR MÄNNISKOR OCH HEM SOM GARANTERAR FRISK OCH HÄLSOSAM LUFT Luft har en väldigt stor betydelse för hur vi mår. Den kan påverka vår sömn, vår koncentrationsförmåga och vår hälsa.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Först och främst, varför? -Det är, mer eller mindre, ett faktum att vi står inför klimatförändringar, global uppvärmning samt en lågkonjunktur.

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga tekniska högskolan, Göteborgs

Läs mer

Energivärld i förändring skapar nya möjligheter. Lars Bierlein, Business Innovation 18 september 2013

Energivärld i förändring skapar nya möjligheter. Lars Bierlein, Business Innovation 18 september 2013 Energivärld i förändring skapar nya möjligheter Lars Bierlein, Business Innovation 18 september 2013 Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som

Läs mer

Avisera Miljöredovisning

Avisera Miljöredovisning Avisera Miljöredovisning Vi har arbetat hårt för att minimera vår miljöpåverkan och jag är stolt över att Avisera klarade klimatmålet för 2015! Vi har lyckats med bedriften att mer än halvera våra utsläpp

Läs mer

Hållbara städer med informationsteknologi

Hållbara städer med informationsteknologi Hållbara städer med informationsteknologi www.teknikforetagen.se Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar

Läs mer

40 %av jordens energianvändning

40 %av jordens energianvändning 40 %av jordens energianvändning går inte till att försörja den växande befolkningen. Den går till att värma och kyla fastigheter. Du läste rätt. Jordens befolkning ökar i en allt snabbare takt, medan vi

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Det enda du inte kan mäta är potentialen

Det enda du inte kan mäta är potentialen lindab vi förenklar byggandet Det enda du inte kan mäta är potentialen LindabUltraLink Ny teknologi för mätning av luftflöde och temperatur utan ökat tryckfall i ventilationssystem 2 Vi förenklar byggandet

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Optimalt helt enkelt!

Optimalt helt enkelt! KylFab är en av Gotlands främsta totalleverantör av tjänster inom energioptimering, kyla, värmepumpar och luftbehandling. Allt från projektering & installation till service, underhåll. Optimalt helt enkelt!

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Vi skall uppmuntra till att tänka dynamiskt för att minimera miljöpåverkan även utanför Malmö Saluhalls verksamhet.

Vi skall uppmuntra till att tänka dynamiskt för att minimera miljöpåverkan även utanför Malmö Saluhalls verksamhet. MILJÖPOLICY Vårt mål är att, tillsammans med våra hyresgäster, skapa en miljö som är trivsam, funktionell och miljöanpassad. För att lyckas med detta har vi påbörjat ett miljöarbete som involverar alla

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholms stad, * Hammarby sjöstad * Tre nya miljöprofilprojekt - Lövholmen - Norra Djurgårdsstaden - Miljöprofilering Järva upprustning miljonprogramsområdena 2

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Fjärrkyla från Norrenergi. Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval

Fjärrkyla från Norrenergi. Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval Fjärrkyla från Norrenergi Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval Fjärrkyla är behagligt för människor, maskiner När välisolerade fastigheter fylls av människor, värmealstrande datorer och annan

Läs mer

Energi- och miljöteknik

Energi- och miljöteknik pressinformation november 2013 Energi- och miljöteknik symbio city Det svenska erbjudandet inom energi- och miljöteknik står sig starkt i global konkurrens. Med teknik och kompetens i världsklass har Sverige

Läs mer

Energioptimering - enkelt sätt att spara miljö och pengar

Energioptimering - enkelt sätt att spara miljö och pengar Energioptimering - enkelt sätt att spara miljö och pengar Från analys till uppföljning - att mäta energieffektiviteten i datacentret BAKGRUND/PROBLEM Vi vill med detta white paper illustrera vilka möjligheter

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

SAVE ger utmärkt inomhusklimat och sparar energi

SAVE ger utmärkt inomhusklimat och sparar energi Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar SAVE ger utmärkt inomhusklimat och sparar energi 2 Ren, frisk luft

Läs mer

LED-BELYSNING. för industri och offentliga miljöer. sparar naturresurser och skapar möjligheter. din naturliga samarbetspartner

LED-BELYSNING. för industri och offentliga miljöer. sparar naturresurser och skapar möjligheter. din naturliga samarbetspartner LED-BELYSNING för industri och offentliga miljöer sparar naturresurser och skapar möjligheter din naturliga samarbetspartner LED-BELYSNING vi hjälper dig till besparingar utan att förlora effekt Typ Livalängd

Läs mer

EC-Vent skapar ett perfekt inomhusklimat och spar energi

EC-Vent skapar ett perfekt inomhusklimat och spar energi EC-Vent skapar ett perfekt inomhusklimat och spar energi Högre energieffektivitet med automatisk anpassning för lunchrusningen EC-Vent med timer-styrning gör det enkelt för en restaurang att anpassa ventilationen

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

iq Star från Fläkt Woods Energisnål kylning för moderna miljöer Star by Fläkt Woods

iq Star från Fläkt Woods Energisnål kylning för moderna miljöer Star by Fläkt Woods Star by Fläkt Woods iq Star från Fläkt Woods Energisnål kylning för moderna miljöer Alltid rätt kyleffekt. Smart och energisnålt. Moderna kontor förändras ständigt. Tack vare bärbara datorer och mobiltelefoner

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Biogas Research Center

Biogas Research Center Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla

Läs mer

Högre energieffektivitet och behaglig luftfuktighet

Högre energieffektivitet och behaglig luftfuktighet Högre energieffektivitet och behaglig luftfuktighet Stora och snabba variationer i luftfuktigheten är typiska för ett duschrum. Genom direkt ventilationsstyrning med EC-Vent och hygrostatsensorer säkerställer

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

@fores_sverige #fores

@fores_sverige #fores @fores_sverige #fores www.fores.se Klimatet och Parisavtalet kräver handling nu! Grön omställning i Sverige Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet Klimatklivet stöd till lokala klimatinvesteringar

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass 2012-05-07 VISION NDS - en miljöstadsdel i världsklass Klimat ÖVERGRIPANDE MÅL Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet FOKUSOMRÅDEN

Läs mer

Capacities of sinks are limited!

Capacities of sinks are limited! Capacities of sinks are limited! Size of Earth s atmosphere Size of Earth s water. Source: Nieman/Novartis; Döberl Klimatneutralisering och företagsnätverket BLICC 1. Stena Metall 2. Återvinning är resurseffektivt

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER

NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER NYHETER I LAGSTIFTNINGEN LAG OCH FÖRORDNING OM ENERGIKARTLÄGGNING I STORA FÖRETAG 2014:266 OCH 2014:347 Alla stora företag ska göra en energikartläggning

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Energiarbete i företag

Energiarbete i företag Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande

Läs mer

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning Två av de viktigaste faktorerna som påverkar inomhusluft är lufttemperaturen och luftfuktigheten, men att

Läs mer

SKA STÄDERNA BLI LÖSNINGEN PÅ KLIMATKRISEN?

SKA STÄDERNA BLI LÖSNINGEN PÅ KLIMATKRISEN? SKA STÄDERNA BLI LÖSNINGEN PÅ KLIMATKRISEN? 2016-12-12 Av: Vattenfall Världens städer växer så det knakar och minst femtio städer säger att de i framtiden kommer att vara helt förnybara. Redan idag lever

Läs mer

Kylenhet Cooler. We Bring Air to Life

Kylenhet Cooler. We Bring Air to Life We Bring Air to Life Fläkt Woods Group kan erbjuda ett komplett sortiment av produkter och lösningar för ventilation, luftbehandling och industriell luftteknik Kylenhet Cooler Försäljningskontor Luleå

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

SAVE ger utmärkt inomhusklimat och sparar energi

SAVE ger utmärkt inomhusklimat och sparar energi Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar SAVE ger utmärkt inomhusklimat och sparar energi 2 Ren, frisk luft

Läs mer

Andas frisk luft hemma

Andas frisk luft hemma Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Andas frisk luft hemma Bostadsventilation Vi äter och dricker ca

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson

Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson Fagerhult Hållbarhetsarbete ur Fagerhults perspektiv Belysning gör skillnad. Vi är specialiserade

Läs mer