Språkkontakt.

Transkript

1 Språkkontakt

2 Introduktion Vad är språkkontakt? (kap. 1) Vem er i kontaktsituationer? Hur gammal är språkkontakt? Var finns språkkontakt? Vad händer med språk i kontaktsituationer? Hur kommer språk i kontakt? (kap. 2) Stabila och ostabila språkkontaktsituationer 2

3 Vad är språkkontakt? Väldigt många i hela världen är två- eller flerspråkliga, och använder flera språk varje dag. (ex. Montana, Singapore) Det är faktiskt svårt att definiera språkkontakt. När flera än ett språk användes på samma plats på samma tid Non-trivial language contact. 3

4 Typer av språkkontakt Indirekt språkkontakt: ex. Koranen Engelska: sprider sig genom internet och andra media Delvis flerspråkliga, dvs. de kan läsa och skriva engelska, till exempel, men inte prata det. Definitionsproblem: vad är et språk? Gränsen mellan språk och dialekt (t.ex. danska/norska/svenska). 4

5 Vem er i kontaktsituationer? Grannar, ofta tvåspråkliga Kan vara vänlige och samarbeta, men det kan också vara rivaliserande grupper. Ofta blir någon utan ifrån med i gruppen, genom äktenskap, slaveri, immigration, etc. Vid slaveri har det ofta uppstått pidginspråk och kreoler. 5

6 Osymmetrisk flerspråklighet Osymmetrisk flerspråklighet: dvs. att en grupp pratar två eller flera språk, mens andra grupper är enspråkliga, ex. Schweiz. Om det är en minoritetsgrupp och en dominerande grupp, pratar minoritetsgruppen språket till den dominerande gruppen, men inte vice versa. 6

7 Språk i Schweitz 7

8 Stabil och ostabil tvåspråklighet Tvåspråklighet kan vara stabil, (ex. Kupwar i Indien), eller tillfälligt, som en fas i språkskifte eller även språkdöd. Det är sociala faktorer som bestämmer hur det blir, som oftast: institutionellt stöd social och lokal stöd 8

9 Sociala konsekvensar Det kan vara positiva sociala konsekvensar (ex. Guarani i Paraguay) eller negativa, som nog händer som oftast. Negativa: diskriminering av minoriteter, med förbud mot att prata vissa språk, under apartheid i Syd- Afrika, undervisade man många olika afrikanska språk i skolarna, så de inte skulle ha et gemensamt språk och därmed kunde organisera sig. nationella språk ger föremåner talarna av det språket, men nackdelar för andra. 9

10 Hur gammal är språkkontakt? Troligen sidan början, från då det var flera än ett språk som blev talad av människor år? Flera tidliga berättelser om språkkontakt, inkl. Rosetta stone, från 196 BC (Hieroglyfer, demotiska symboler och grekiska). 10

11 Rosettastenen 11

12 Första antäckning om språkskifte: 400-talet BC (Herodutus och Nehemiah) Väldigt lite information finns om samfund utan skriftspråk Men det vi vet, är att språkkontakt alltid har funnits, och det har haft stora lingvistiska, sociala och politiska effekter i hela den mänskliga historien. 12

13 Var finns språkkontakt? Det är knappast något språk som är helt isolerad från andra, det är i sådana fall för en begränsad tid och väldigt sällan. Men några platser är språkkontakten mera intensiv än andra, och då uppstår det ofta språkskifte eller även språkdöd. Vi har också sett exempel på stabila språkkontaktsituationer, som inte leder till språkskifte eller död, även som språken säkerlegen blir påverkad av varandra, till exempel spansktalande i USA och i byn Kupwar i Indian. 13

14 Vad händer med språk i kontaktsituationer? 1. Språkforändring till följd av språkkontakt 2. Extrem språkblandning 3. Språkdöd Mest vanliga resultat: språkförändring i alla eller bara några av språken involverad i kontaktsituationen. Vanligaste påverkan: lånord. Engelska har väldigt många lånord, opp mot 75% av vokabulären är inlånad, mestadels från franska och latin. I andra situationer med intensiv språkkontakt blir få ord lånade, t.ex. i Montana Salish. 14

15 Vad kan bli lånad? Alla delar av språkstrukturen kan bli lånad, beroanda på kontexten (social och språklig). Latviska har blitt påverkad av livoniska, i fonologi och morfologi: aksent-systemet har blivit ersätt med fast tryckplacering, och en dialekt har förlorat grammatiskt genus i substantiven. Finska har ändrats från SOV ordföljd till SVO numera, påverkad av Indo-Europeiska språk, troligen svenska. Lingvistiskt finns det ingen gräns för var som kan lånas. 15

16 Pidgin och kreolspråk Om den ena gruppen inte lär sig det andra språket fullt ut, kan det uppstå et blandspråk, till exempel pidgin eller kreol. Et pidginspråk talas bara som andraspråk, i specifika, begränsade situationer. Kreolspråk, på andra sida, är modersmål och användas i alla domäner. Pidginspråk kan utveckla sig till kreoler, men det är kanske inte alltid så det går till. Grammatiken i pidgin och kreoler antas att inte komma från ett speciellt språk, men att vara en kombination av olika drag som dels är delas av språken i fråga och dels universella drag som är lätta att lära. 16

17 Hawaii Pidgin/Kreol Hawaii Pidgin English, Hawaii Creole English, HCE Numera kreolspråk, och talas som modersmål 17

18 Språkbyte, nötning, blandspråk Vid språkkontakt kan ett av språken i fråga försvinna, oftast vid att de som talar språket byter till ett annat språk. Det språket som försvinner går genom en större eller mindre förändring, som förlust av vokabulär och struktur, utan at det blir ersätt av något annat. Det heter attrition, eller nötning. Et annat sätt som språk försvinner är at språket under tryck från et majoritetsspråk byter ut vokabulär och grammatik till materiale från det andra språket, så man får extrema blandspråk. 18

19 Hur kommer språk i kontakt? Historiskt vet vi lite om hur språk har kommit i kontakt med varandra. Men vi vet något om några få tillfellen, som kan kasta ljus på hur situationerna uppstår. T.ex. i Södra Afrika, kontakt mellan khoisan, bantu och europeer. Några kontaktsituationer har föregått över lång tid, och vi vet inte hur det var innan. Till exempel i nordvästra USA, New Guinea. Man kan se på språken att det har varit kontakt länge, men man vet inte mycket om historien. 19

20 Vänliga och fientliga grupper Ofta kan det ha varit så att två grupper flyttar till en ny plats, där ingen andra bor häller. Då är båda grupperna inflyttare, och har inga krav på jorden. De kan troligen leva ihop utan stora problem. Men oftast handlar det om en grupp som flyttar in i en annans grupps territorier. Det kan vare i frid eller fientligt: jfr. européernas intagande av USA. Ofta är det vågor av invandrare, och nya invandrare ar över äldre invandrares land, jfr. New Zealand och de brittiska öarna. 20

21 Gästarbetade och slaver Andra gånger er det små grupper eller av invandrare eller individer som sluter sig till en befolkning, till exempel senare invandring båda i USA och Europa (jfr. gästarbetare). Att importera arbetare har händ flera gånger, bland annat i Sydafrika, där asiater blev importerad för att jobba med sockerplantagerna. Men också slavhandlen är exempel på detta. Motiveringen för flyttet och immigrationen har stor inflytande på attityder till språk och får konsekvenser för de lingvistiska resultaten av immigrationen. 21

22 När kontakt över tid Om folkgrupper bor nära varandra över lång tid, man det komma till att ha när kulturell kontakt, också. Nye former för kontakt kan uppstå, och man får ett närmare eller annorlunda förhållande än man har haft tidigare. Till exempel gifter folk sig mera över gränser, eller adopterar, eller åker till ett annat land som utbytesstudent eller au pair. Ibland kan språkkontakt uppstå bara vid undervisning och genom skriftspråk, som latin under medelåldern och engelska för många nu för tiden 22

23 Stabila och ostabila språkkontaktsituationer: Det är svårt att förutse hur en kontaktsituation kommer utveckla sig. När det kommer till förändring eller utveckling i en kontaktsituation så är det bare sociala faktorer som spelar in; inte lingvistiska. Det finns några generella mekanismer för språkskifte och ändring av språkkontaktsituationer, som at en flerspråklig situation går över till att bli enspråklig. urbanisering och industrialisering, som gör att minoritetsspråk ofta försvinner. institutionell stöd och ett visst antal talare. etnicitet och identitet er viktiga faktorer Det är inte förutsägbart, men man kan hitta solida korrelationer mellan vissa faktorer och vissa resultat. 23

24 Faktorer som påverkar processen Man kan också hitta faktorer som kan försena eller accelerera processen vid språkbyte. Antalet talare är viktigt, så väl som gruppens identitet och attityd till sitt språk. Kulturella drag som exogami eller endogami spelar också roll. Tsonga-talande kvinnor i SA nekar att byta till Zulu, då de har en hög status i deras kultur, vilket är reflekterad i deras språk. 24

25 Dominerande och underordnade grupper. Det mesta av forskning på språkbyte har haft fokus på socioekonomiska och politiska relationer mellan dominerande och underordnade grupper. Man pratar om fyra olika positioner för grupper i situationer som kan leda till språkbyte: 1) infödd dominerande grupp 2) migrerad dominerande grupp 3) infödd underordnade grupp 4) migrerad underordnade grupp 25

26 Grupp 1 vill aldrig byta till någon underordnad grupps språk, enligt teorin, medan grupp nummer 2 kan. Grupp 4 vill oftast skifta snabbt till det dominerande språket, och grupp 3 också, fast inte så snabbt. Det händer i store delar av världen, även om det inte alltid er klart vilken grupp är den dominerande och vilken er underordnad. Det är inte alltid så klart hierarki. 26

27 Lingua franca Om en kontaktsituation har vart i flera generationer, är det sannolikt att den vill fortsätta, om inte det händer något radikalt socialt eller kulturellt. Områden med et lingua franca är per definition flerspråkliga. Dessa kontaktområden kan vara mer eller mindre stabila, även om de flesta lingua franca är använda över lång tid (t.ex. grekiska, latin, swahili och hausa i Afrika, spanska och engelska på Filippinerna, putonghua (mandarin) kinesiska i Kina, ryska i nordöstliga Eurasien. 27

28 Engelska som globalt lingua franca Ödet till de olika lingua franca beror på den politiska och sociala utvecklingen; många har försvunnit och nya har uppstått. Det är svårt just nu att se före sig at engelska kommer försvinna, och ingen andra språk har varit så stora och så utspridta, så det kan vara at det är en unik position som engelskan har och kommer att ha i världshistorien. Men det kan också försvinna som världsspråk om något dramatisk händer. 28

29 Stabila och ostabila situationer De mest stabila kontaktsituationerna är de med kontakt över lång tid mellan grannar. Det finns överallt i världen. De minst stabila är de som uppstår vid invasion och sen en stor migration. Om de infödda blir överväldigad och totalt dominerad av den nya gruppen, kommer de till att försvinna helt, eller överta den nye gruppens språk rätt snabbt. Det är det som har händ i Amerika och Australien, till stor del. 29