Gunnar och Hasse gör entré

Transkript

1

2 Gunnar och Hasse gör entré Foto: Johan Gunséus Bröderna Hans och Gunnar Ekström tog sina första steg i Botsmark, sju mil utanför Umeå flyttade familjen in till stan och bosatte sig på Teg den stolta stadsdelen på södra sidan om Umeälven. Infödda tegare bor inte i Umeå, de bor på Teg. Något som visserligen började förändras redan 1949 när Tegsbron byggdes, en bro som kompletterade den enda bron som funnits tidigare, den lilla träbron från 1865 (ombyggd 1895). Den nya Tegsbron och vägen (i dag E4) klöv samhället Teg i en östlig och västlig del, men än i dag är Teg ett begrepp om än bara som stadsdel i Umeå. Bröderna Ekström var företagssamma och intresserade av att göra affärer. De hade arbete på var sitt håll Hasse som målare och Gunnar som säljare men när den tio år yngre Gunnar var i 25-årsåldern startade de sitt första gemensamma företag. De köpte mark och några fastigheter, framför allt på Teg där huvudbeståndet fanns på Domarevägen och Kråkbärsvägen. De köpte också mark i fjällvärlden som de förädlade genom att bygga hus och sälja eller hyra ut. Det höll också på med lite annat företagande, smått och gott som Gunnar uttrycker det i dag. Med facit i hand var det ett genidrag att köpa mark och fastigheter i 18

3 Umeå har 14 dagliga fl ygavgångar till Stockholm. Foto: Johan Gunséus 19

4 Umeå på 1970-talet redovisade Umeå invånare; 1975: (samma år byggdes en tredje bro över älven); 1985: ; 1995: och 2008: och politikerna siktar på inom överskådlig tid var Umeå något av en håla. I dag är staden en av Sveriges mest expansiva städer. Befolkningen är ung (genomsnitt 37,9 år) och det finns runt företag i kommunen. Det är bara 55 minuters flygavstånd till Stockholm. Tre flygbolag trafikerar sträckan med totalt 14 avgångar per vardag. Mycket av stadens utveckling kan man tacka universitetet för. Det invigdes i liten skala 1965 i dag är det ett av landets fem-sex största med cirka studenter och anställda. Här finns också Norrlands universitetssjukhus (NUS) som betjänar omkring invånare i norra Sverige och även Finland. Volvo Lastvagnar har en fabrik i Umeå med närmare anställda. Andra stora privata arbetsgivare är SCA Packaging, Ålö, Komatsu Forest och Norra Skogsägarna. Avknoppade från universitetet finns ett antal spetskompetensföretag inom bland annat bioteknik, genteknik, medicinsk teknik och IT. Nedläggningen 1998 av det stora regementet I20 märktes knappt och var en västanfläkt debattmässigt jämfört med diskussionerna i andra städer som drabbades av militära nedläggningar. Något som duggat tätt i Sverige de senaste åren. Gunnar och Hasse Ekström hade alltså sin bas i Umeå med några lokala företag vid sidan om sina anställningar. Gunnar arbetade sex år som säljare i det dåvarande svenska ekonomiföretaget Intrum Justitia och med den erfarenheten i ryggen sade han upp sig 1976 och startade, tillsammans med Hans, det lokala fakturaservicebolaget UMAF. Den första stora kunden var husvagnstillverkaren Polarvagnen i Dorotea. Det gick bra och efter ett tag blev UMAF två bolag; dels UMAF Redovisningsbyrå, dels UMAF Fakturaservice. Det förstnämnda avyttrades med tiden till Sparbankernas Redovisningsbyrå, Sparev såldes 30% av UMAF Fakturaservice till Intrum-koncernen. Parallellt med det hade Gunnar hittat ännu en vinstgivande nisch. Bolaget köpte avskrivna små fordringar av konkursförvaltare och lyckades sedan kapitalisera fakturorna. Bolaget blev intressant för de stora drakarna på marknaden, 20

5 så 1984 och 1987 köpte Intrum Justitia resterande delar av bolaget. Gunnar var vice VD för Intrum Norden till 1987 och delägare i Intrum till drev Gunnar även CCM konsult (Credit & Cash Management), med elva anställda, som arbetade med att rationalisera så kallade kapitalbindningsflöden i stora företag. Det blev också uppmärksammat av större aktörer i Sverige, så 1993 såldes CCM konsult till Ratos. Medan Gunnar som synes gav järnet i ett antal större rikstäckande bolag, skötte Hasse den dagliga driften av brödernas övriga lokala bolag. De hade kontoret på sjätte våningen i Umeås på den tiden enda skyskrapa, det så kallade Thulehuset som ligger vackert beläget vid Tegsbrons norra fäste. I slutet av 80-talet hade vi en hel del att göra. Med ojämna mellanrum kom det in personer och presenterade fantastiska idéer somliga mer fantastiska än realistiska, en del säkert väldigt realistiska och vettiga, berättar Gunnar som i dag har sitt kontor 350 meter västerut från Thulehuset i en Umeälven och Umeå skyline sett från Tegssidan. Foto: Johan Gunséus 21

6 vacker träbyggnad från 1700-talet. Huset var Umeås första lasarett (eller snarare sjukstuga) och är en av få byggnader som klarade sig från den stora stadsbranden Vi var mycket restriktiva med att blanda oss i nya företagsidéer. Dels hade vi redan full huggning med egna bolag, dels hade vi inte kompetensen. Vi ville känna engagemang och ha kunskap om det vi gav oss in i, och produkter var inte vår grej på den tiden. Vi sa nej till i stort sett allt. De som dök upp fick alltid berätta även om responsen blev nej. En av dem som hälsade på i Thulehuset var Åke Johansson, säljare på Televerket i Umeå. Det var någon gång i början av Åke var en gammal skolkamrat till mig och han var minst sagt i eld och lågor över en fantastisk konferenstelefon som fanns i det nya Sparbankshuset. Det var några grabbar i stan som hade byggt den. Du som håller på med lite allt möjligt, skulle inte du kunna vara med och satsa på den här uppfinningen? Det är en kanongrej som vi kan sälja mycket 22

7 av, men grabbarna behöver lite kapital för att utveckla den, sa Åke. Nej, vi har för mycket att göra. Det går inte, svarade Gunnar som var måttligt intresserad om ens det. Uppriktigt sagt förstod jag inte allt han pratade om. Konferenstelefoner var ju ingen het grej på den tiden, säger Gunnar i dag. Men du kan väl i alla fall komma och lyssna på den, framhärdade Åke. Inte nu, sen kanske Tiden gick, säkert tre månader tror Gunnar, men Åke Johansson var helsåld på bankdirektör Nygrens konferenstelefon och han stod på sig. En dag kom han igen och sa att han bokat lunch med Erland Nygren och jag skulle med. Efteråt skulle vi få lyssna på konferenstelefonen. Jag kunde inte säga nej, så det blev bestämt att lunch och demonstration skulle bli av ett par dagar senare, berättar Gunnar. Det blev ett lyckat möte. När vi kom in i Erlands rum drog han, ganska stolt, fram manöverpanelen från en låda i väggen. Han slog ett nummer och körde ett demosamtal. Det lät verkligen bra och redan där på plats började jag tänka: Det här kanske är någonting ändå! Min klasskompis Åke var tvärsäker på att Televerket kunde sälja många enheter. Gunnar Ekström åkte genast tillbaka till sin bror och berättade vad han varit med om. De bestämde att lyssna runt med lite mer fackfolk innan några beslut fattades. Gunnar kontaktade fler personer på Televerket och indikationerna var klart positiva. Det fanns en marknad, men det fanns ingen bra produkt. Den som lanserade en sådan kunde med stor säkerhet räkna med både godkännande och beställningar från Televerket, den ende aktören på telemarknaden i Sverige vid den här tiden och man var både myndighet och affärsdrivande verk. (Den rollen förändrades först 1992/93. Post- och Telestyrelsen, PTS, fick myndighetsansvaret -92 och året därpå ombildades Televerket till det statliga bolaget Telia AB.) Ganska snart bestämde jag och Hasse att vi skulle träffa uppfinnargänget för att resonera om hur vi kunde gå vidare. Det verkade klart intressant. Peter Renkel, John-Erik Eriksson och Lars Pettersson från Crecom satt alltså snart i förhandlingar med affärsmännen Gunnar och Hans Ekström. Det var inte så märkvärdigt. Det var trevliga killar och vi erbjöd oss att 23

8 köpa produkten, som de skulle tillverka. Kravet var att vi fick säljrättigheterna world wide. Ganska snabbt var parterna överens och i oktober 1988 registrerades aktiebolaget Konftel med Hans och Gunnar Ekström som ägare med vardera 50% av aktierna. Jag var bunden i så mycket annat på den tiden, så det blev framför allt Hasse som engagerade sig i Konftels dagliga drift, berättar Gunnar. Föga anade någon att 20 år senare skulle företagets produkter ha 75% marknadsandel i Skandinavien, 25% i Europa och att Konftel skulle vara världens näst största tillverkare av konferenstelefoner känt för sin unika ljudteknik OmniSound. Bröderna och affärskompanjonerna Gunnar och Hans Ekström hade sitt kontor i Umeås första skyskrapa, det så kallade Thulehuset (till vänster på bilden). Efter ganska lång övertalning, men bara en provlyssning, blev de intresserade av konferenstelefonen som uppfunnits i Umeå. Foto: Johan Gunséus 24