MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR"

Transkript

1 MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR FVF 2000

2 2000 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

3 FÖRORD I utvecklingen av ett nytt energisystem har energibranschen och berörda myndigheter angivit specificerade mål när det gäller olika utsläpp. Det är därför viktigt att följa upp dessa långsiktiga miljömål bl.a. genom att titta på hur emissionerna utvecklas. Fjärrvärmeföreningen har därför tagit initiativ till en kartläggning av miljötillstånd och emissioner för biobränsleeldade anläggningar, dels för att se hur dagens villkor för olika emissioner ser ut och dels för att se hur de efterlevs av företagen. Grunden för denna rapport är en databas där all information om villkor och utsläpp finns samlat. Tanken är att denna databas ska leva vidare och hela tiden hållas uppdaterad. Ansvarig för projektet samt författare har varit Linda Karlsson, Svenska Fjärrvärmeföreningen. Följande personer har fungerat som rådgivare under projektets gång: Eddie Johansson Erik Larsson Staffan Stymne AB Enköpings Värmeverk Svenska Fjärrvärmeföreningen Svenska Fjärrvärmeföreningen Ett stort tack till er och de medlemsföretag hos Fjärrvärmeföreningen som skickat in miljötillstånd och miljörapporter. Stockholm 26 maj

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND Mål Genomförande Förklaringar ÖVERSIKT AV BIOBRÄNSLEPANNOR MILJÖTILLSTÅND Villkor Miljötillståndets giltighet och omprövning Miljörapporter UTSLÄPP TILL LUFT ANALYS AV VILLKOR OCH EMISSIONER Stoft Villkor och enheter Utsläpp Kväveoxider Koloxid Svaveldioxider - SO X Ammoniak Lustgas N 2 O FORTSATT UTVECKLING OCH ANVÄNDNING Aktuell information Användningsmöjligheter SLUTSATSER REFERENSLISTA BILAGOR Beskrivning av databasen Lista över medlemsföretag som skickat in miljötillstånd Lista över medlemsföretag som skickat in miljörapporter

5 1. SAMMANFATTNING Miljötillstånd och emissioner till luft från biobränsleeldning har kartlagts i denna rapport. Undersökningen har genomförts i Fjärrvärmeföreningens regi och omfattas av de medlemsföretag som eldar fasta biobränslen dvs. trädbränslen, torv och RT-flis dock ej avfall. Huvuddelen av Sveriges biobränsleeldade pannor över 1 MW finns representerade. Målet med projektet har varit att kartlägga hur dagens miljötillstånd ser ut, hur villkoren efterlevs, om det finns trender, skillnader och likheter. Undersökningen visar inga tydliga samband att vissa länsstyrelser ställer hårdare krav än andra. Några länsstyrelser har dock beslutat om gränsvärden på några emissioner där övriga har beslutat om riktvärde. De villkor länsstyrelserna beslutar om miljötillstånden är samordande genom de riktlinjer som Naturvårdsverket anger i Branschfakta från För pannor mindre än 10 MW varierar villkoren medan större pannor har relativt lika krav. Villkor för stoft är det vanligaste villkoret och finns för alla pannstorlekar. Villkoren styrs av pannstorleken och vilken typ av stoftreningsutrustning pannan har. De som använder elfilter har betydligt hårdare krav än de som använder olika typer av cykloner. Villkor för stoft anges oftast som dubbla villkor ett riktvärde och ett gränsvärde. Riktlinjer för utsläpp av svavel regleras i svavelförordningen och anges ofta som bubbelvillkor vilket innebär att en viss mängd får släppas ut från samtliga pannor i en anläggning. I de biobränsleeldade pannor som har villkor för svavel sameldas ofta trädbränsle med torv eller kol. Villkor för utsläpp av koloxid följer de tyska villkoren som från början gällde koleldning. För anläggningar större än 10 MW gäller för nästan samtliga pannor 90 mg/mj som dygnsmedelvärde och 180 mg/mj som timmedelvärde. Det är många som överskrider riktvärden vilket tyder på att villkoren ej är riktigt satta då biobränsle inte har samma förbränningsegenskaper som kol. Vid jämförelse av villkor och utsläpp för kväveoxider samt om pannan är utrustad med SNCR (Selectiv Non Catalytic Reduction) kan följande saker utläsas: De allra flesta klarar villkoren med god marginal, det är dock ingen skillnad i utsläpp om pannan har SNCR eller ej. Med utgångspunkt från insamlad data är dagens förbränningsteknik så pass bra att ammoniak inte behöver tillsättas för reduktion av NO X. SNCR bör endast användas om de förbränningstekniska åtgärder är otillräckliga. Annars blir SNCR bara en utsläppskälla av ammoniak. Eftersom utsläppen ofta ligger långt under villkoren så kan slutsatsen dras att sedan NO x -avgiften infördes 1992 styrs troligen utsläppen mer av den än av villkoren

6 Villkor för ammoniak och lustgas är relativt nya och finns i tillståndsbeslut från Det är ett fåtal anläggningar som har villkor för dessa emissioner. Idag finns inga klara riktlinjer för hur mycket som får släppas ut, behovet av villkor får bedömas från fall till fall. Utsläpp av ammoniak bör i första hand begränsas från anläggningar som använder ammoniak eller urea för reduktion av NO x (SNCR). Betydande utsläpp av lustgas uppkommer främst vid förbränning i fluidiserad bädd (FB) eller vid användning av urea. Majoriteten av pannorna med villkor för lustgas är FB-pannor. Uppgifterna om villkor och utsläpp som sammanställts i denna rapport kommer från medlemsföretagens miljötillstånd samt miljörapporter och har lagts in i en databas. Databasen innehåller uppgifter om företag, anläggning, beslutsdatum för miljötillståndet samt län och om prövningen är utförd av miljödomstol eller länsstyrelse. För varje panna anges storlek, förbränningsteknik, reningsutrustning samt vilket bränsle som eldas. Följande uppgifter finns om villkoren och anges för varje panna: Emission (stoft, kväveoxider, koloxid, svavel, ammoniak och lustgas) Villkor (värdet) Utsläpp Enhet Riktvärde eller gränsvärde Typ av medelvärde eller besiktningsvärde Genom att kombinera olika uppgifter i databasen kan en mängd information tas fram. 2. BAKGRUND I utvecklingen av ett nytt energisystem har energibranschen och berörda myndigheter angivit specificerade mål när det gäller olika utsläpp. Det är därför viktigt att följa upp dessa långsiktiga miljömål bl.a. genom att titta på hur emissionerna utvecklas. Sedan 1992 har alla som bedriver tillståndspliktiga verksamheter skyldighet att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna varje år. Inom energibranschen gäller detta förbränningsanläggningar med en tillförd effekt som är större än 10 MW. Miljörapporten skall beskriva vad som har gjorts för att minska eller förhindra påverkan på den yttre miljön, eller för att uppfylla tillståndsvillkoren. Hur rapporteringen går till och vilka uppgifter som ska redovisas finns i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1993:1. Idag tar det relativt lång tid innan branschen kan ta del av resultatet från den information om utsläpp som lämnas in, då emissionsstatistiken först ska samlas i en gemensam databas för alla branscher. För att effektivisera rapporteringssystemet och kunna delge energisektorn resultatet snabbare utformade Kraftverksföreningen och Fjärrvärmeföreningen en - 5 -

7 handbok för en gemensam branschrapport Branschrapport emissioner och tillståndsvillkor kraft- och värmebranschen som gavs ut genom Elforsk De tog fram en enkät med en mängd olika uppgifter att fylla i men fick ett mycket dåligt gensvar från medlemsföretagen som ansåg att arbetet med att fylla i alla uppgifter var alltför tidsödande. Idag är förutsättningarna att lyckas med insamlingen av data betydligt bättre, energiföretagen har fått rutin på miljörapporterna och man har en helt annan syn på de möjligheter som en databas av detta slag kan ge. Företagen har krav från både kunder och myndigheter beträffande sitt miljöarbete och det kan då vara en fördel att visa hur man ligger till jämtfört med andra. Man vill även veta vad andra har för villkor vid projektering av en ny anläggning. Projektet kom aldrig längre än till handboken och således finns det idag ingen sammanställning över vilka miljötillstånd som gäller för olika anläggningar samt de emissioner som förekommer. Därför är det uppenbart att behovet av denna typ av datasammanställning är mycket stort och nu efterlyst av många Mål Projektet har haft följande målsättningar: Kartlägga de villkor som aktuell tillsynsmyndighet beslutar vid tillståndsprövning av en anläggning. Kartlägga emissioner från biobränsleledade anläggningar samt därefter jämföra olika parametrar för att hitta eventuella skillnader. Göra en databas som ska vara tillgänglig för medlemsföretagen så att de lätt kan gå in och jämföra sina egna utsläppstillstånd med andras d v s benchmarking. Att ge underlag för eventuella korrigeringar av de riktlinjer för utsläppstillstånd som idag förekommer Genomförande Kartläggningen har utförts med hjälp miljötillstånd samt 1999 års miljörapport från Fjärrvärmeföreningens medlemsföretag som idag eldar biobränsle. Relevanta data har plockats ut och förts in i en databas i Access 1 där det på ett tydligt sätt framgår vad som gäller för företagens anläggningar. Av 105 tillfrågade företag har 84 delgivit sina miljötillstånd och 64 har delgivit miljörapporter för Se kap 10.1 Beskrivning av databasen - 6 -

8 För att få en bättre överblick av bränsleanvändning har bränslet delats in i 4 kategorier, ofta används en mix av de olika bränslesorterna. I vissa fall eldas tex. bara bark och spån, vilket dock inte framgår i sammanställningen. Skogsbränsle Förädlat biobränsle RT-flis Torv Flis Briketter Obehandlat Stycketorv Bark Pellets Lackerat Frästorv Spån Träpulver Tryckimpregnerat Grot Tabell 1. Bränsleindelning De olika förbränningsteknikerna som används vid biobränsleeldning är följande: Fluidbädd Rost Brännare Cirkulerande CFB Mekanisk Pellets Bubblande BFB Plan Pulver Sned Sned mekanisk Tabell 2. Indelning av förbränningstekniker I denna sammanställning har reningsutrustning för stoft och kväveoxider tagits med. Stoftrening Cyklon Multicyklon Elfilter Textilt spärrfilter Rökgaskondensering NO X -rening Selectiv Non Catalytic Reduction Tabell 3. Reningsutrustning - 7 -

9 Förklaringar Reningsutrustning C cyklon MC multicyklon El elfilter TS textilt spärrfilter RGK rökgaskondensering Bränsle Flis skogsbränsle (grot, bark, spån mm) FB förädlat biobränsle (pellets, briketter, träpulver) RT returflis Torv SNCR Selectiv Non Catalytic Reduction - 8 -

10 3. ÖVERSIKT AV BIOBRÄNSLEPANNOR Följande diagram visar allmänna uppgifter om pannorna som ingår i kartläggningen. Pannstorleken varierar från ca 1 MW till 240 MW. Nästan 80 % av pannorna har en effekt under 25 MW. Se figur 1. Ungefär 40 % av pannorna eldas bara med flis och ca 20 % eldas bara med förädlade biobränslen. Resterande pannor eldas med bränslemixar av olika slag vilket framgår av figur 2. De vanligaste förbränningsteknikerna är mekanisk rost och CFB, därefter följer BFB, brännare och olika rostertyper enligt figur 3. Pannstorlek biobränslepannor Pannstorlek MW Antal Figur 1. Fördelning av biobränslepannor sorterat efter pannstorlek

11 FB+RT 1% Flis+FB +Torv 2% FB+Torv 1% Flis+FB 1% RT 1% Torv 1% RT+torv 1% Flis+RT+ torv 7% Flis+RT 10% Flis 41% Flis+Torv 13% FB 21% Bränslefördelning Figur 2. Biobränsleanvändning. Sned, mek rost 8% Plan rost 4% Förbränningstekniker Fast rost 9% Sned rost 10% Brännare 11% BFB 11% CFB 21% Mek rost 26% Figur 3. Fördelning av förbränningsteknik

12 Pannstorlek - stoftreningsutrustning El+RGK Pannstorlek MW C MC RGK MC+RGK Elfilter TS+RGK TS 0 Figur 4. Reningsutrustning för stoft sorterat efter pannstorlek. Figur 4 visar hur olika reningstekniker för stoft varierar med pannstorleken. För små pannor mindre än 10 MW är cyklon och multicyklon vanligast. Några pannor är även utrustade med rökgaskylare för ytterligare reduktion av stoft. Elfilter och elfilter tillsammans med rökgaskylare är det vanligaste för pannor över 10 MW. Men även mindre, nya pannor utrustas idag med elfilter. Ett fåtal pannor har textilt spärrfilter och den sista pilen i diagrammet visar de pannor som har textilt spärrfilter tillsammans med rökgaskylare. 180 Pannor med SNCR Pannstorlek MW BFB BFB BFB BFB BFB BFB BFB Brännare CFB CFB CFB CFB Fast rost Fast rost Mek rost Mek rost Mek rost Mek rost Figur 5. Pannor utrustade med SNCR för NO X -reduktion

13 Figur 5 visar de pannor som använder ammoniak/ureainjektion (SNCR) för att reducera kväveoxider. Pannorna är sorterade efter förbränningsteknik på x-axeln samt pannstorlek på y-axeln. Det är endast 18 av de totalt 144 pannorna som har SNCR. Ingen panna har SCR. 4. MILJÖTILLSTÅND Miljöbalken bygger på en relativt omfattande tillståndskontroll av miljöfarlig verksamhet. När det gäller förbränningsanläggningar är dessa indelade efter storlek A, B och C anläggningar - enligt en lista i miljöskyddsförordningen. Det är miljödomstolen (tidigare koncessionsnämnden) som prövar de farligaste tillståndspliktiga verksamheterna (A). Länsstyrelsen är prövningsmyndighet för övriga tillståndspliktiga verksamheter. Sedan miljöbalken infördes är även kommunala nämnder prövningsmyndigheter. En ansökan om tillstånd ska uppfylla vissa krav bl.a. att redogöra för förslag till försiktighetsmått som reningsteknik. Ansökan måste även alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Om tillstånd ges till verksamheten, så kräver miljöbalken att det i beslutet noggrant anges den miljöfarliga verksamhet som tillståndet avser och de villkor som ska gälla. Tydliga och precisa villkor är en förutsättning för effektiv tillämpning i efterhand av bl.a. reglerna om tillsyn, straff, skadestånd, omprövning och ansökan om ändring av villkor. Den vanligaste typen av villkor för förbränningsanläggningar är utsläppsvärden för olika föroreningar som ofta formuleras som medelvärden per en viss tidsenhet. Andra typer av villkor för fastbränsleledade pannor är restriktioner för vilka bränslen som får eldas i pannan, vilka tider på dygnet bränsletransporter får ske med tanke på bullernivå. I senare beslut finns även villkor för återföring av aska till skogsmark Villkor I Förbränningsanläggningar för energiproduktion, branschfakta från Naturvårdsverket 1993, finns riktlinjer och utsläppsgränser för olika emissioner. För varje villkor anges om det är ett riktvärde, gränsvärde eller besiktningsvärde samt årsmedelvärde, dygnsmedelvärde, tim- eller halvtimmesmedelvärde. Följande gäller för de olika värdena: Riktvärde - avses ett värde, som om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Gränsvärde - ett värde som aldrig får överskridas och är straffbelagt. Besiktningsvärde riktvärde vid besiktning

14 Bubbelvillkor är vanligt främst vid villkor på kväveoxider och svavel. Detta innebär att om en anläggningen har flera olika pannor får det sammanlagda utsläppet från dessa högst vara ett visst värde. I dag ger detta inte så stora skillnader eftersom de oljeeldade pannorna går som spets och reservkraft, men det ger större frihet i val av åtgärder för att klara villkoren Miljötillståndets giltighet och omprövning Nedan följer utdrag från miljöbalken 24 kap om vad som gäller för miljötillståndets giltighet och när tillsynsmyndigheten kan besluta om omprövning av tillståndet. 2 Tillståndet förfaller, om tillståndshavaren inte iakttar de bestämmelser som har meddelats i tillståndsdomen eller tillståndsbeslutet i fråga om tid inom vilken arbetena skall vara utförda eller den tid inom vilken igångsättning skall ha skett. Om tillståndshavaren visar att denne har giltigt skäl för dröjsmålet eller att synnerliga olägenheter skulle uppstå om tillståndet förfaller, kan tillståndsmyndigheten förlänga tiden med högst tio år. Tillståndsmyndigheten får föreskriva nya eller strängare villkor efter vad som är skäligt. Ansökan om förlängning skall göras innan den föreskrivna tiden har gått ut. 3 Tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken, och förbjuda fortsatt verksamhet 1. om den som har sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkoren, 2. när tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkor som gäller för verksamheten eller åtgärden inte har följts och avvikelsen inte är av ringa betydelse, 3. om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten eller åtgärden tilläts, 4. om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit sådana förhållanden som enligt 2 kap. 9 innebär att verksamheten inte får bedrivas, 5. om verksamheten slutligt har upphört, 6. om ett nytt tillstånd ersätter ett tidigare tillstånd, 7. om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av EUmedlemskapet. 5 I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd såvitt avser bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana

15 1. när, från det tillståndsbeslutet vann laga kraft, förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds, 3. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren, 4. när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts, 5. om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts, 6. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt, 7. om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik, 8. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten, 9. om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där förbud råder enligt föreskrift eller beslut med stöd av 9 kap. 4, 10. för att förbättra en anläggnings säkerhet, eller 11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av 11 kap. 8 eller enligt 6 kap. 5 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga. Täkttillstånd får när tio år förflutit från det att tillståndet vann laga kraft upphävas helt eller delvis eller förenas med ändrade villkor. Visar sig tillståndsvillkoren vara otillräckliga för att motverka negativ påverkan på naturmiljön får villkoren ändras redan före utgången av den i första meningen angivna tiden. I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden. Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av denna paragraf meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. 6 Har villkor fastställts för två eller flera miljöfarliga verksamheter enligt 16 kap. 8 och återkallas tillståndet eller omprövas villkoren för en av verksamheterna, får villkoren för de övriga verksamheterna omprövas. 7 Ansökan om prövning som avses i 3-6 får göras hos miljödomstol av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen. Skall frågan prövas av någon annan myndighet än domstol eller av kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Tillståndsinnehavaren kan själv överklaga ett beslut vilket måste ske inom 14 dagar efter miljötillståndet har beslutats. Därefter får man ansöka om nytt tillstånd för att kunna påverka de villkor man är missnöjd med

16 4.2. Miljörapporter Sedan 1992 har alla som bedriver tillståndspliktiga verksamheter skyldighet att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna varje år. Inom energibranschen gäller detta förbränningsanläggningar med en tillförd effekt som är större än 10 MW. Miljörapporten skall beskriva vad som har gjorts för att minska eller förhindra påverkan på den yttre miljön, eller för att uppfylla tillståndsvillkoren. Hur rapporteringen går till och vilka uppgifter som ska redovisas finns i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1993:1. De miljörapporter som har skickats in till Fjärrvärmeföreningen är av varierande kvalitet. Vissa företag beskriver noga de villkor som gäller för anläggningen samt om dessa har innehållits, dvs. en direkt jämförelse mellan villkor och utsläpp. Andra anger endast utsläppen i tex. ton/år och några anger om villkoren innehållits eller ej utan siffror för utsläpp. Det kan även vara olika enheter för villkoret och utsläppet, vilket gör det svårare att jämföra. Naturvårdsverket har en färdig mall för hur en miljörapport kan se ut och vilka uppgifter som ska finnas med, men även den har vissa svagheter vad gäller läsbarhet samt att företagen inte fyller i alla uppgifter. 5. UTSLÄPP TILL LUFT De emissioner som förekommer i tillståndsbeslut idag är följande: Emission Enhet Alternativ Kommentar Stoft mg/m 3 mg/m 3 ntg 10 % ntg 13 % CO 2 CO 2 Kväveoxider NO X mg/mj - Koloxid CO mg/mj ppm Svavel S mg/mj - Ammoniak NH 3 mg/mj ppm Lustgas N 2 O mg/mj ppm Sameldning med torv eller kol Tabell 4. Villkor för utsläpp till luft

17 Pannstorlek - villkor 250 Ammoniak Lustgas Svavel Pannstorlek MW Koloxid Kväveoxider Stoft Figur 6. Förekomst av olika villkor sorterat efter pannstorlek. Figur 6 visar sambandet mellan pannstorlek och förekomst av olika villkor. Villkor för stoft och kväveoxider förekommer hos både små och stora pannor och är de vanligaste villkoren. De flesta pannor över 10 MW har villkor för koloxid medan mindre pannor endast har skyldighet att ha kontroll över utsläppen med mätutrustning för CO. Villkor för svavel finns för de pannor som eldar trädbränsle tillsammans med torv eller kol. Villkor för ammoniak och lustgas finns endast hos ett fåtal pannor och endast större än 10 MW. Vid biobränsleeldning anses koldioxidutsläppen vara 0 eftersom nettotillskottet av koldioxid till naturen blir det samma som om träden varit kvar i skogen och avgett CO 2. Samma resonemang gäller vid utsläpp av SO X från biobränsleeldning som är ett naturligt utsläpp av svavel och ingår i naturens kretslopp. Enheten för utsläppen kan variera, ofta beroende på beslutets ålder. För att underlätta jämförelsen mellan olika tillstånd har omräkning till den vanligaste enheten gjorts. Omräkning har även gjorts för att kunna jämföra villkor med verkliga utsläpp. I miljörapporten är det vanligt att mängden stoft eller svavel anges i kg. De omräknade värdena som ska överensstämma med villkoret är därför approximativa värden och bör tas med en nypa salt. Denna jämförelse är en uppskattning och inga exakta värden

18 6. ANALYS AV VILLKOR OCH EMISSIONER Diagrammen som följer är exempel på vilken typ av information som kan tas fram ur databasen. De inmatade uppgifterna kan kombineras på en mängd olika sätt vilket innebär att det finns oändliga möjligheter att få fram just det som intresserar dig Stoft Utsläppsvillkor av stoft är den vanligaste typen av tillstånd för biobränsleeldade pannor. Det tillämpas på alla pannstorlekar med varierande värde beroende på just pannstorlek och vilken typ av stoftreningsutrustning som används. Det finns två olika sätt att se sambandet mellan reningsutrustning och villkor. Det ena är att desto bättre reningsutrustning pannan utrustas med desto hårdare villkor ställs. Det andra är att beroende på vilket villkor som beslutas på pannan så väljs reningsutrustning efter det. En tydlig trend är att teknikutvecklingen har lett till att villkoren har blivit hårdare samt att större pannor får hårdare krav än mindre. I figur 6 har en trendlinje lagts in som tydliggör sambandet mellan hårdare krav och ökande pannstorlek. Stoft mg/m3ntg Stoft: Villkor-pannstorlek Pannstorlek MW Figur 7. Samband mellan utsläppsvillkor för stoft och pannstorlek Villkor och enheter Den vanligaste enheten är mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt. För mindre pannor med cyklon eller multicyklon är 100 och 150 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt vanliga riktvärden. Större pannor och nya, mindre pannor har oftast dubbla villkor ; 50 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt som gränsvärde och månadsmedelvärde samt 35 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt som riktvärde vid besiktning de värden som tillämpas

19 mest. Värdena stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinjer för biobränsle och torv. Det förkommer dock ännu lägre utsläppsvillkor för vissa pannor. I tidigare beslut (1981) är enheten mg/m 3 ntg vid 10 % CO 2 vanligast med samma värden som ovan. Detta innebär att villkoren för utsläpp av stoft blivit hårdare bara genom att ändra CO 2 -halten från 10 till 13 % då gasen blir mer koncentrerad Utsläpp Överskridande av utsläppsvillkor för stoft är väldigt ovanligt. Den reningsteknik som används idag ger låga utsläpp ner mot 0,1 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt. Stoft mg/m3ntg 13 % CO C MC El El El Stoft: villkor-utsläpp El El El+RGK Gränsvärde Utsläpp El+RGK El+RGK El+RGK El+RGK El+TS Figur 8. Jämförelse av villkor och utsläpp för stoft med avseende på reningsteknik. I figur 8 jämförs gränsvärden för stoft med hur mycket som släpps ut. Ingen panna överskrider gränsvärdet. Här ser man att pannor med cyklon eller multicyklon släpper ut mer än de med elfilter och textilt spärrfilter. Pannor med elfilter och elfilter ihop med rökgaskylare släpper ut ungefär lika mycket (eller lite) utom två pannor som avviker med betydligt högre utsläpp. Detta innebär att något inte stämmer vilket bör undersökas och åtgärdas. Figur 8 är ett bra exempel på hur man kan hitta avvikelser hos de olika pannorna. TS TS 6.2. Kväveoxider Figur 9 visar att villkoren för kväveoxider har blivit hårdare med senare beslutsdatum (varje punkt i diagrammet representerar en panna) tog riksdagen beslut om riktlinjer för utsläpp av NO X. Utsläppsgränserna är markerade med streckade linjer i diagrammet. För anläggningar som släpper ut mer än

20 ton NO X per år ligger villkoren mellan mg/mj som gränsvärde och årsmedelvärde. För anläggningar som släpper ut mindre än 600 ton NO X per år gäller mg/mj. Det vanligaste för samtliga anläggningar är 100 mg/mj. NOx: Villkor-beslutsdatum 300 Riksdagsbeslut 1995 NOx [mg/mj] Figur 9. Förändring av villkor för NO X med avseende på beslutsdatum. Vid jämförelse av villkor och utsläpp samt om pannan är utrustad med SNCR kan följande saker utläsas: De allra flesta klarar villkoren med god marginal, det är dock ingen skillnad i utsläpp om pannan har SNCR eller ej. Med utgångspunkt från insamlad data är dagens förbränningsteknik så pass bra att ammoniak ej behöver tillsättas för reduktion av NO X. SNCR bör endast användas om de förbränningstekniska åtgärderna är otillräckliga, annars blir bara SNCR en utsläppskälla av ammoniak som bidrar till försurning i närområdet. Eftersom utsläppen ligger långt under villkoren i de flesta fall kan slutsatsen dras att sedan NO X -avgiften infördes 1992 försöker man släppa ut så lite som möjligt av ekonomiska skäl

21 300 NOx: Villkor-utsläpp V illkor Utsläpp Ej SNCR NOx mg/mj SNCR 50 0 Figur 10. Jämförelse av villkor och utsläpp för NO X med avseende på reningsutrustning Koloxid Utsläppsvillkor för CO kommer ursprungligen från Tyskland som eldar fasta bränslen i form av kol och avfall. De värden som tillämpas i Sverige i de allra flesta fall är 90 mg/mj som högsta dygnsmedelvärde och 180 mg/mj som högsta halvtimmesmedelvärde. Se figur 11. Vid kolpulvereldning är det inga problem att hålla CO-utsläppen långt under 90 mg/mj medan utsläppen ligger nära 90 mg/mj vid trädbränsleeldning. Figur 11 visar också att villkoren varierar för mindre pannor medan de större ligger på samma nivå. Överskridande av riktvärden är vanligt vilket tyder på villkoren för CO ej har bestämts till en rimlig nivå. Undersökningar 2 visar att utsläpp under 1000 ppm (ca 500 mg/mj) bör accepteras vid förbränning av biobränslen. Endast försumbara mängder av lätta kolväten, PAH och VOC släpps ut vid en CO-halt på ca 1000 ppm och är inte skadligt för vår miljö och hälsa. Några länsstyrelser har satt gränsvärden för CO vilket inte är lämpligt för denna typ av emission där kortvariga spikar är vanligt. Med gränsvärde menas att om det överskrids en gång är detta straffbelagt. Enstaka spikar på 2-3 sekunder då utsläpp av CO passerar gränsvärdet är inte ovanligt och att detta ska vara straffbelagt är inte rimligt med de låga gränsvärden som finns idag (se ovan). 2 Värmeforskrapport nr 447 Kväveoxider kontra kolväteemissioner i medelstora fastbränslepannor Robert Schuster

22 Länsstyrelser som använder gränsvärden: Norrbottens län Uppsala län Örebro län Gävleborg län Skåne län Kronobergs län 600 CO: Villkor-pannstorlek 500 CO mg/mj Halvtimmes-/timmedelvärde 180 mg/mj 100 Dygnsmedelvärde 90 mg/mj Pannstorlek MW Figur 11. Samband mellan villkor och pannstorlek för CO Svaveldioxider - SO X Villkor för svavel är vanligast för pannor som eldar trädbränsle tillsammans med torv eller kol. Villkor anges som bubbla dvs. villkoret gäller för samtliga pannor i anläggningar. Utsläppsvillkoren finns i svavelförordningen och anges som gränsvärde och årsmedelvärde. Villkoret beror på hur mycket svavel en anläggning släpper ut per år. Kraven har ökat med senare beslutsdatum. I figur 12 jämförs villkor och utsläpp med avseende på bränsle och ökande pannstorlek. I diagrammet ser man att utsläppen ej styrs av villkoren utan man försöker släppa ut så lite som möjligt. Den panna som släpper ut mest svavel är torveldad

Biovärme och biokraftvärme 1998

Biovärme och biokraftvärme 1998 Biovärme och biokraftvärme 1998 Fjärrvärmeföreningen producerar varje år en statistik över produktion av fjärrvärme och bränsleanvändningen bland föreningens medlemmar. Vår vana trogen gör vi ett urval,

Läs mer

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt TWh 20 15 10 Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt Bioenergi Värmepump 5 Hetvatten Övrigt Spillvärme El Kol Fossil gas Olja Fjärrvärmeföreningen har vid Bioenergis pressläggning nästan sin statistik färdig.

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

EWC-kod Avfallsslag T S C Alla slag av farligt avfall X X T= Tanktransporter, S= Styckegodstransporter, C= Containertransporter

EWC-kod Avfallsslag T S C Alla slag av farligt avfall X X T= Tanktransporter, S= Styckegodstransporter, C= Containertransporter 1 (4) I). ~ 2011-04-27 Dnr: 5620-00814-201 1 Länsstyrelsen Örebro län Adnan Jahic Direkt: 019-1938 55 Ahlgrens Åkeri AB adnan.jahic@lansstyrelsen.se Fabriksvägen 5 Fax: 019-19 35 15 71041 FELLINGSBRO För

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Villa med fjärrvärme med en årsförbrukning på 20 000 kwh Totalpris öre/kwh inklusive moms.

Villa med fjärrvärme med en årsförbrukning på 20 000 kwh Totalpris öre/kwh inklusive moms. Stockholms län - kommun Ort Företag 2004 2005 2005 jfr 2004 Stockholm -centrala Fortum Värme, AB 83,5 87,8 5% Stockholm -närvärme Fortum Värme, AB 83,5 87,8 5% Stockholm -södra Fortum Värme, AB 83,5 87,8

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

FJÄRRVÄRME. Adresser ll ärrvärmeföretag. Affärsverken i Karlskrona AB e-post info@affarsverken.se www.affarsverken.se

FJÄRRVÄRME. Adresser ll ärrvärmeföretag. Affärsverken i Karlskrona AB e-post info@affarsverken.se www.affarsverken.se FJÄRRVÄRME Adresser ll ärrvärmeföretag Adressuppgi erna är hämtade från Svensk Fjärrvärmes medlemsförteckning. Affärsverken i Karlskrona AB e-post info@affarsverken.se www.affarsverken.se Alingsås Energi

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

DARWin Driftstörningsstatistik

DARWin Driftstörningsstatistik Driftstörningsstatistik 212 Matz Tapper 214-2-21 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Statistikens omfattning... 3 1.2 Deltagande elnätsföretag 212... 3 2 Sammanfattning 5 3 Tabeller 6 3.1 Översikt över fördelningen

Läs mer

Solna Rev. 2015-08-18 1(7) Ref Nr

Solna Rev. 2015-08-18 1(7) Ref Nr Solna 1(7) Ref Nr 0000_QAA_150817_LS_CV_Lasse_Sarberg Gulmarkerad.doc CURRICULUM VITAE - updaterad 20150818/GG Namn: Födelseår: 1956 Språk: Engelska och Tyska Utbildning: 1980 KTH, Civ ing, Maskinteknik,

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund. Projektplan för version 2010-05-26 Förbränning Tillsyn Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

DOM 2014-10-23 Stockholm

DOM 2014-10-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-10-23 Stockholm Mål nr M 2184-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 10 februari 2014 i mål nr M 477-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 14-03-19 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Affärsverken Elnät i Karlskrona ABVD el. motsv : Jan Svenssonwww.affarsverken.seBox 530371 23 KARLSKRONATel växel : 0455-78300 Affärsverken Energi i

Affärsverken Elnät i Karlskrona ABVD el. motsv : Jan Svenssonwww.affarsverken.seBox 530371 23 KARLSKRONATel växel : 0455-78300 Affärsverken Energi i Affärsverken Elnät i Karlskrona ABVD el. motsv : Jan Svenssonwww.affarsverken.seBox 530371 23 KARLSKRONATel växel : 0455-78300 Affärsverken Energi i Karlskrona ABVD el. motsv : Jan Svenssonwww.affarsverken.seBox

Läs mer

BESLUT Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation

BESLUT  Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation BESLUT 1 (9) Anl.nr: 0484-292 Eskilstuna Energi och Miljö AB Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

DOM 2011-09-20 meddelad i Växjö

DOM 2011-09-20 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2011-09-20 meddelad i Växjö Mål nr M 3053-11 KLAGANDE 1. Margareta Dahlman Odens väg 2 612 34 Finspång 2. Preben Jorgensen c/o Vibeke Pilmark Tolvmanshemmet,

Läs mer

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Ytmetall AB i likvidation, 556153-4685 c/o Advokat GW Ombud: IM MOTPART Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till träindustri med fönstertillverkning

Tillstånd enligt miljöbalken till träindustri med fönstertillverkning Aktbilaga 18 BESLUT Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Hans Sjöberg 026-17 12 12 hans.sjoberg@x.lst.se Svenska Fönster Produktion AB Snickarvägen 12 828 81 Edsbyn Tillstånd enligt miljöbalken

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Resultatlista, ackumulerat - brutto: Isaberg Golfklubb Postmästerskap Golf 2014

Resultatlista, ackumulerat - brutto: Isaberg Golfklubb Postmästerskap Golf 2014 Klass Resultatlista, ackumulerat - brutto Postmästerskap Golf 2014 A-klassen Rond 2 Spelform Slaggolf CBA -2 Datum 2014-09-21 Placering Namn Spel.kat. Klubb S-HCP Rondresultat Resultat 1 Mats Birgersson

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juni 2011 T 5420-08 KLAGANDE Boliden Mineral AB Box 44 101 20 Stockholm Ombud: Advokaterna PM och FT MOTPARTER 1. Naturvårdsverket 106

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

DOM 2012-07-04 Stockholm

DOM 2012-07-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207 DOM 2012-07-04 Stockholm Mål nr M 3321-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-21 i mål nr M 3518-11, se

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö

DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö Mål nr M 4224-13 KLAGANDE Niklas Josefsson Göstorp 8 571 94 Nässjö MOTPART 1. Bixia ProWin AB Box 1510 581 15 Linköping Ombud:

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Växjö Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår ekonomi...

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Lagrådsremiss. Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 februari 2010 Åsa Torstensson Egon Abresparr (Miljödepartementet)

Läs mer

Miljööverdomstolen MÖD 2005:29

Miljööverdomstolen MÖD 2005:29 Miljööverdomstolen MÖD 2005:29 Målnummer: M3079-04 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2005-05-17 Rubrik: Föreläggande enligt miljöbalken att följa villkor i beslut om tillstånd enligt miljöskyddslagen-----ett

Läs mer

Sammanfattning Sisjöns panncentral

Sammanfattning Sisjöns panncentral Sammanfattning Sisjöns panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten i Sisjöns panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

Uppsala kommuns författningssamling

Uppsala kommuns författningssamling 1 (3) Uppsala kommuns författningssamling Föreskrifter om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd i Uppsala kommun beslutade av kommunfullmäktige den 26 januari 2004, 33. Uppsala kommunfullmäktige föreskriver

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Växjö Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår ekonomi...

Läs mer

Beräknade värden avseende natt/kväll/dagtid: 38, 42 respektive 43.5 db(a). Villkoret innehålls

Beräknade värden avseende natt/kväll/dagtid: 38, 42 respektive 43.5 db(a). Villkoret innehålls Bilaga 1, villkor Villkor för Hässleholm Miljö AB, Beleverket, Hässleholm 87:10 1. Om inget annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 27 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning/Reflektioner 1. Inledning 2. Totalarvoden 2.1 Medianarvode 2.2 Medianarvode storstad/övriga

Läs mer

Dalbanan Längsta drive oldboys Anders Johansson 222 närmast hål oldboys Torbjörn Svensson 2,65

Dalbanan Längsta drive oldboys Anders Johansson 222 närmast hål oldboys Torbjörn Svensson 2,65 PM Golf 2012 Längsta drive och närmast hål Fredag 21 sept Parkbanan Längsta drive herr Johannes Andersson & Mats Birgersson 276 Längsta drive dam Monika Ax 182 närmast hål herr Mats Birgersson 0.89 närmast

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna.

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Titel Turistbyrå/regional turistorganisation Ort Turistinformatör Gävle Turistbyrå Gävle Turistinformatör

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Totalt kostnad per år inklusive moms Uppgifterna gäller från 1 januari 2005 och 1 januari 2006 Myndighetsavgifter ingår Kommun Nätföretag

Läs mer

DOM 2014-05-09 Stockholm

DOM 2014-05-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2014-05-09 Stockholm Mål nr M 7333-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-25 i mål nr M 243-02,

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Ranking elpris hela femtonmånadersserier - fasta 1-årsavtal.

Ranking elpris hela femtonmånadersserier - fasta 1-årsavtal. 2 Fast pris 1 år Telinet Energi AB 80.29 1 2 Fast pris 1 år Telinet Energi AB 80.29 2 2 Fast pris 1 år Telinet Energi AB 80.29 3 5 Avtal 1 år ( 1-3) Karlstads Energi AB 83.54 1 5 Avtal 1 år ( 1-3) Karlstads

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer