MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR

Transkript

1 MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR FVF 2000

2 2000 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

3 FÖRORD I utvecklingen av ett nytt energisystem har energibranschen och berörda myndigheter angivit specificerade mål när det gäller olika utsläpp. Det är därför viktigt att följa upp dessa långsiktiga miljömål bl.a. genom att titta på hur emissionerna utvecklas. Fjärrvärmeföreningen har därför tagit initiativ till en kartläggning av miljötillstånd och emissioner för biobränsleeldade anläggningar, dels för att se hur dagens villkor för olika emissioner ser ut och dels för att se hur de efterlevs av företagen. Grunden för denna rapport är en databas där all information om villkor och utsläpp finns samlat. Tanken är att denna databas ska leva vidare och hela tiden hållas uppdaterad. Ansvarig för projektet samt författare har varit Linda Karlsson, Svenska Fjärrvärmeföreningen. Följande personer har fungerat som rådgivare under projektets gång: Eddie Johansson Erik Larsson Staffan Stymne AB Enköpings Värmeverk Svenska Fjärrvärmeföreningen Svenska Fjärrvärmeföreningen Ett stort tack till er och de medlemsföretag hos Fjärrvärmeföreningen som skickat in miljötillstånd och miljörapporter. Stockholm 26 maj

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND Mål Genomförande Förklaringar ÖVERSIKT AV BIOBRÄNSLEPANNOR MILJÖTILLSTÅND Villkor Miljötillståndets giltighet och omprövning Miljörapporter UTSLÄPP TILL LUFT ANALYS AV VILLKOR OCH EMISSIONER Stoft Villkor och enheter Utsläpp Kväveoxider Koloxid Svaveldioxider - SO X Ammoniak Lustgas N 2 O FORTSATT UTVECKLING OCH ANVÄNDNING Aktuell information Användningsmöjligheter SLUTSATSER REFERENSLISTA BILAGOR Beskrivning av databasen Lista över medlemsföretag som skickat in miljötillstånd Lista över medlemsföretag som skickat in miljörapporter

5 1. SAMMANFATTNING Miljötillstånd och emissioner till luft från biobränsleeldning har kartlagts i denna rapport. Undersökningen har genomförts i Fjärrvärmeföreningens regi och omfattas av de medlemsföretag som eldar fasta biobränslen dvs. trädbränslen, torv och RT-flis dock ej avfall. Huvuddelen av Sveriges biobränsleeldade pannor över 1 MW finns representerade. Målet med projektet har varit att kartlägga hur dagens miljötillstånd ser ut, hur villkoren efterlevs, om det finns trender, skillnader och likheter. Undersökningen visar inga tydliga samband att vissa länsstyrelser ställer hårdare krav än andra. Några länsstyrelser har dock beslutat om gränsvärden på några emissioner där övriga har beslutat om riktvärde. De villkor länsstyrelserna beslutar om miljötillstånden är samordande genom de riktlinjer som Naturvårdsverket anger i Branschfakta från För pannor mindre än 10 MW varierar villkoren medan större pannor har relativt lika krav. Villkor för stoft är det vanligaste villkoret och finns för alla pannstorlekar. Villkoren styrs av pannstorleken och vilken typ av stoftreningsutrustning pannan har. De som använder elfilter har betydligt hårdare krav än de som använder olika typer av cykloner. Villkor för stoft anges oftast som dubbla villkor ett riktvärde och ett gränsvärde. Riktlinjer för utsläpp av svavel regleras i svavelförordningen och anges ofta som bubbelvillkor vilket innebär att en viss mängd får släppas ut från samtliga pannor i en anläggning. I de biobränsleeldade pannor som har villkor för svavel sameldas ofta trädbränsle med torv eller kol. Villkor för utsläpp av koloxid följer de tyska villkoren som från början gällde koleldning. För anläggningar större än 10 MW gäller för nästan samtliga pannor 90 mg/mj som dygnsmedelvärde och 180 mg/mj som timmedelvärde. Det är många som överskrider riktvärden vilket tyder på att villkoren ej är riktigt satta då biobränsle inte har samma förbränningsegenskaper som kol. Vid jämförelse av villkor och utsläpp för kväveoxider samt om pannan är utrustad med SNCR (Selectiv Non Catalytic Reduction) kan följande saker utläsas: De allra flesta klarar villkoren med god marginal, det är dock ingen skillnad i utsläpp om pannan har SNCR eller ej. Med utgångspunkt från insamlad data är dagens förbränningsteknik så pass bra att ammoniak inte behöver tillsättas för reduktion av NO X. SNCR bör endast användas om de förbränningstekniska åtgärder är otillräckliga. Annars blir SNCR bara en utsläppskälla av ammoniak. Eftersom utsläppen ofta ligger långt under villkoren så kan slutsatsen dras att sedan NO x -avgiften infördes 1992 styrs troligen utsläppen mer av den än av villkoren

6 Villkor för ammoniak och lustgas är relativt nya och finns i tillståndsbeslut från Det är ett fåtal anläggningar som har villkor för dessa emissioner. Idag finns inga klara riktlinjer för hur mycket som får släppas ut, behovet av villkor får bedömas från fall till fall. Utsläpp av ammoniak bör i första hand begränsas från anläggningar som använder ammoniak eller urea för reduktion av NO x (SNCR). Betydande utsläpp av lustgas uppkommer främst vid förbränning i fluidiserad bädd (FB) eller vid användning av urea. Majoriteten av pannorna med villkor för lustgas är FB-pannor. Uppgifterna om villkor och utsläpp som sammanställts i denna rapport kommer från medlemsföretagens miljötillstånd samt miljörapporter och har lagts in i en databas. Databasen innehåller uppgifter om företag, anläggning, beslutsdatum för miljötillståndet samt län och om prövningen är utförd av miljödomstol eller länsstyrelse. För varje panna anges storlek, förbränningsteknik, reningsutrustning samt vilket bränsle som eldas. Följande uppgifter finns om villkoren och anges för varje panna: Emission (stoft, kväveoxider, koloxid, svavel, ammoniak och lustgas) Villkor (värdet) Utsläpp Enhet Riktvärde eller gränsvärde Typ av medelvärde eller besiktningsvärde Genom att kombinera olika uppgifter i databasen kan en mängd information tas fram. 2. BAKGRUND I utvecklingen av ett nytt energisystem har energibranschen och berörda myndigheter angivit specificerade mål när det gäller olika utsläpp. Det är därför viktigt att följa upp dessa långsiktiga miljömål bl.a. genom att titta på hur emissionerna utvecklas. Sedan 1992 har alla som bedriver tillståndspliktiga verksamheter skyldighet att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna varje år. Inom energibranschen gäller detta förbränningsanläggningar med en tillförd effekt som är större än 10 MW. Miljörapporten skall beskriva vad som har gjorts för att minska eller förhindra påverkan på den yttre miljön, eller för att uppfylla tillståndsvillkoren. Hur rapporteringen går till och vilka uppgifter som ska redovisas finns i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1993:1. Idag tar det relativt lång tid innan branschen kan ta del av resultatet från den information om utsläpp som lämnas in, då emissionsstatistiken först ska samlas i en gemensam databas för alla branscher. För att effektivisera rapporteringssystemet och kunna delge energisektorn resultatet snabbare utformade Kraftverksföreningen och Fjärrvärmeföreningen en - 5 -

7 handbok för en gemensam branschrapport Branschrapport emissioner och tillståndsvillkor kraft- och värmebranschen som gavs ut genom Elforsk De tog fram en enkät med en mängd olika uppgifter att fylla i men fick ett mycket dåligt gensvar från medlemsföretagen som ansåg att arbetet med att fylla i alla uppgifter var alltför tidsödande. Idag är förutsättningarna att lyckas med insamlingen av data betydligt bättre, energiföretagen har fått rutin på miljörapporterna och man har en helt annan syn på de möjligheter som en databas av detta slag kan ge. Företagen har krav från både kunder och myndigheter beträffande sitt miljöarbete och det kan då vara en fördel att visa hur man ligger till jämtfört med andra. Man vill även veta vad andra har för villkor vid projektering av en ny anläggning. Projektet kom aldrig längre än till handboken och således finns det idag ingen sammanställning över vilka miljötillstånd som gäller för olika anläggningar samt de emissioner som förekommer. Därför är det uppenbart att behovet av denna typ av datasammanställning är mycket stort och nu efterlyst av många Mål Projektet har haft följande målsättningar: Kartlägga de villkor som aktuell tillsynsmyndighet beslutar vid tillståndsprövning av en anläggning. Kartlägga emissioner från biobränsleledade anläggningar samt därefter jämföra olika parametrar för att hitta eventuella skillnader. Göra en databas som ska vara tillgänglig för medlemsföretagen så att de lätt kan gå in och jämföra sina egna utsläppstillstånd med andras d v s benchmarking. Att ge underlag för eventuella korrigeringar av de riktlinjer för utsläppstillstånd som idag förekommer Genomförande Kartläggningen har utförts med hjälp miljötillstånd samt 1999 års miljörapport från Fjärrvärmeföreningens medlemsföretag som idag eldar biobränsle. Relevanta data har plockats ut och förts in i en databas i Access 1 där det på ett tydligt sätt framgår vad som gäller för företagens anläggningar. Av 105 tillfrågade företag har 84 delgivit sina miljötillstånd och 64 har delgivit miljörapporter för Se kap 10.1 Beskrivning av databasen - 6 -

8 För att få en bättre överblick av bränsleanvändning har bränslet delats in i 4 kategorier, ofta används en mix av de olika bränslesorterna. I vissa fall eldas tex. bara bark och spån, vilket dock inte framgår i sammanställningen. Skogsbränsle Förädlat biobränsle RT-flis Torv Flis Briketter Obehandlat Stycketorv Bark Pellets Lackerat Frästorv Spån Träpulver Tryckimpregnerat Grot Tabell 1. Bränsleindelning De olika förbränningsteknikerna som används vid biobränsleeldning är följande: Fluidbädd Rost Brännare Cirkulerande CFB Mekanisk Pellets Bubblande BFB Plan Pulver Sned Sned mekanisk Tabell 2. Indelning av förbränningstekniker I denna sammanställning har reningsutrustning för stoft och kväveoxider tagits med. Stoftrening Cyklon Multicyklon Elfilter Textilt spärrfilter Rökgaskondensering NO X -rening Selectiv Non Catalytic Reduction Tabell 3. Reningsutrustning - 7 -

9 Förklaringar Reningsutrustning C cyklon MC multicyklon El elfilter TS textilt spärrfilter RGK rökgaskondensering Bränsle Flis skogsbränsle (grot, bark, spån mm) FB förädlat biobränsle (pellets, briketter, träpulver) RT returflis Torv SNCR Selectiv Non Catalytic Reduction - 8 -

10 3. ÖVERSIKT AV BIOBRÄNSLEPANNOR Följande diagram visar allmänna uppgifter om pannorna som ingår i kartläggningen. Pannstorleken varierar från ca 1 MW till 240 MW. Nästan 80 % av pannorna har en effekt under 25 MW. Se figur 1. Ungefär 40 % av pannorna eldas bara med flis och ca 20 % eldas bara med förädlade biobränslen. Resterande pannor eldas med bränslemixar av olika slag vilket framgår av figur 2. De vanligaste förbränningsteknikerna är mekanisk rost och CFB, därefter följer BFB, brännare och olika rostertyper enligt figur 3. Pannstorlek biobränslepannor Pannstorlek MW Antal Figur 1. Fördelning av biobränslepannor sorterat efter pannstorlek

11 FB+RT 1% Flis+FB +Torv 2% FB+Torv 1% Flis+FB 1% RT 1% Torv 1% RT+torv 1% Flis+RT+ torv 7% Flis+RT 10% Flis 41% Flis+Torv 13% FB 21% Bränslefördelning Figur 2. Biobränsleanvändning. Sned, mek rost 8% Plan rost 4% Förbränningstekniker Fast rost 9% Sned rost 10% Brännare 11% BFB 11% CFB 21% Mek rost 26% Figur 3. Fördelning av förbränningsteknik

12 Pannstorlek - stoftreningsutrustning El+RGK Pannstorlek MW C MC RGK MC+RGK Elfilter TS+RGK TS 0 Figur 4. Reningsutrustning för stoft sorterat efter pannstorlek. Figur 4 visar hur olika reningstekniker för stoft varierar med pannstorleken. För små pannor mindre än 10 MW är cyklon och multicyklon vanligast. Några pannor är även utrustade med rökgaskylare för ytterligare reduktion av stoft. Elfilter och elfilter tillsammans med rökgaskylare är det vanligaste för pannor över 10 MW. Men även mindre, nya pannor utrustas idag med elfilter. Ett fåtal pannor har textilt spärrfilter och den sista pilen i diagrammet visar de pannor som har textilt spärrfilter tillsammans med rökgaskylare. 180 Pannor med SNCR Pannstorlek MW BFB BFB BFB BFB BFB BFB BFB Brännare CFB CFB CFB CFB Fast rost Fast rost Mek rost Mek rost Mek rost Mek rost Figur 5. Pannor utrustade med SNCR för NO X -reduktion

13 Figur 5 visar de pannor som använder ammoniak/ureainjektion (SNCR) för att reducera kväveoxider. Pannorna är sorterade efter förbränningsteknik på x-axeln samt pannstorlek på y-axeln. Det är endast 18 av de totalt 144 pannorna som har SNCR. Ingen panna har SCR. 4. MILJÖTILLSTÅND Miljöbalken bygger på en relativt omfattande tillståndskontroll av miljöfarlig verksamhet. När det gäller förbränningsanläggningar är dessa indelade efter storlek A, B och C anläggningar - enligt en lista i miljöskyddsförordningen. Det är miljödomstolen (tidigare koncessionsnämnden) som prövar de farligaste tillståndspliktiga verksamheterna (A). Länsstyrelsen är prövningsmyndighet för övriga tillståndspliktiga verksamheter. Sedan miljöbalken infördes är även kommunala nämnder prövningsmyndigheter. En ansökan om tillstånd ska uppfylla vissa krav bl.a. att redogöra för förslag till försiktighetsmått som reningsteknik. Ansökan måste även alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Om tillstånd ges till verksamheten, så kräver miljöbalken att det i beslutet noggrant anges den miljöfarliga verksamhet som tillståndet avser och de villkor som ska gälla. Tydliga och precisa villkor är en förutsättning för effektiv tillämpning i efterhand av bl.a. reglerna om tillsyn, straff, skadestånd, omprövning och ansökan om ändring av villkor. Den vanligaste typen av villkor för förbränningsanläggningar är utsläppsvärden för olika föroreningar som ofta formuleras som medelvärden per en viss tidsenhet. Andra typer av villkor för fastbränsleledade pannor är restriktioner för vilka bränslen som får eldas i pannan, vilka tider på dygnet bränsletransporter får ske med tanke på bullernivå. I senare beslut finns även villkor för återföring av aska till skogsmark Villkor I Förbränningsanläggningar för energiproduktion, branschfakta från Naturvårdsverket 1993, finns riktlinjer och utsläppsgränser för olika emissioner. För varje villkor anges om det är ett riktvärde, gränsvärde eller besiktningsvärde samt årsmedelvärde, dygnsmedelvärde, tim- eller halvtimmesmedelvärde. Följande gäller för de olika värdena: Riktvärde - avses ett värde, som om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Gränsvärde - ett värde som aldrig får överskridas och är straffbelagt. Besiktningsvärde riktvärde vid besiktning

14 Bubbelvillkor är vanligt främst vid villkor på kväveoxider och svavel. Detta innebär att om en anläggningen har flera olika pannor får det sammanlagda utsläppet från dessa högst vara ett visst värde. I dag ger detta inte så stora skillnader eftersom de oljeeldade pannorna går som spets och reservkraft, men det ger större frihet i val av åtgärder för att klara villkoren Miljötillståndets giltighet och omprövning Nedan följer utdrag från miljöbalken 24 kap om vad som gäller för miljötillståndets giltighet och när tillsynsmyndigheten kan besluta om omprövning av tillståndet. 2 Tillståndet förfaller, om tillståndshavaren inte iakttar de bestämmelser som har meddelats i tillståndsdomen eller tillståndsbeslutet i fråga om tid inom vilken arbetena skall vara utförda eller den tid inom vilken igångsättning skall ha skett. Om tillståndshavaren visar att denne har giltigt skäl för dröjsmålet eller att synnerliga olägenheter skulle uppstå om tillståndet förfaller, kan tillståndsmyndigheten förlänga tiden med högst tio år. Tillståndsmyndigheten får föreskriva nya eller strängare villkor efter vad som är skäligt. Ansökan om förlängning skall göras innan den föreskrivna tiden har gått ut. 3 Tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken, och förbjuda fortsatt verksamhet 1. om den som har sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkoren, 2. när tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkor som gäller för verksamheten eller åtgärden inte har följts och avvikelsen inte är av ringa betydelse, 3. om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten eller åtgärden tilläts, 4. om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit sådana förhållanden som enligt 2 kap. 9 innebär att verksamheten inte får bedrivas, 5. om verksamheten slutligt har upphört, 6. om ett nytt tillstånd ersätter ett tidigare tillstånd, 7. om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av EUmedlemskapet. 5 I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd såvitt avser bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana

15 1. när, från det tillståndsbeslutet vann laga kraft, förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds, 3. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren, 4. när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts, 5. om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts, 6. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt, 7. om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik, 8. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten, 9. om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där förbud råder enligt föreskrift eller beslut med stöd av 9 kap. 4, 10. för att förbättra en anläggnings säkerhet, eller 11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av 11 kap. 8 eller enligt 6 kap. 5 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga. Täkttillstånd får när tio år förflutit från det att tillståndet vann laga kraft upphävas helt eller delvis eller förenas med ändrade villkor. Visar sig tillståndsvillkoren vara otillräckliga för att motverka negativ påverkan på naturmiljön får villkoren ändras redan före utgången av den i första meningen angivna tiden. I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden. Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av denna paragraf meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. 6 Har villkor fastställts för två eller flera miljöfarliga verksamheter enligt 16 kap. 8 och återkallas tillståndet eller omprövas villkoren för en av verksamheterna, får villkoren för de övriga verksamheterna omprövas. 7 Ansökan om prövning som avses i 3-6 får göras hos miljödomstol av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen. Skall frågan prövas av någon annan myndighet än domstol eller av kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Tillståndsinnehavaren kan själv överklaga ett beslut vilket måste ske inom 14 dagar efter miljötillståndet har beslutats. Därefter får man ansöka om nytt tillstånd för att kunna påverka de villkor man är missnöjd med

16 4.2. Miljörapporter Sedan 1992 har alla som bedriver tillståndspliktiga verksamheter skyldighet att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna varje år. Inom energibranschen gäller detta förbränningsanläggningar med en tillförd effekt som är större än 10 MW. Miljörapporten skall beskriva vad som har gjorts för att minska eller förhindra påverkan på den yttre miljön, eller för att uppfylla tillståndsvillkoren. Hur rapporteringen går till och vilka uppgifter som ska redovisas finns i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1993:1. De miljörapporter som har skickats in till Fjärrvärmeföreningen är av varierande kvalitet. Vissa företag beskriver noga de villkor som gäller för anläggningen samt om dessa har innehållits, dvs. en direkt jämförelse mellan villkor och utsläpp. Andra anger endast utsläppen i tex. ton/år och några anger om villkoren innehållits eller ej utan siffror för utsläpp. Det kan även vara olika enheter för villkoret och utsläppet, vilket gör det svårare att jämföra. Naturvårdsverket har en färdig mall för hur en miljörapport kan se ut och vilka uppgifter som ska finnas med, men även den har vissa svagheter vad gäller läsbarhet samt att företagen inte fyller i alla uppgifter. 5. UTSLÄPP TILL LUFT De emissioner som förekommer i tillståndsbeslut idag är följande: Emission Enhet Alternativ Kommentar Stoft mg/m 3 mg/m 3 ntg 10 % ntg 13 % CO 2 CO 2 Kväveoxider NO X mg/mj - Koloxid CO mg/mj ppm Svavel S mg/mj - Ammoniak NH 3 mg/mj ppm Lustgas N 2 O mg/mj ppm Sameldning med torv eller kol Tabell 4. Villkor för utsläpp till luft

17 Pannstorlek - villkor 250 Ammoniak Lustgas Svavel Pannstorlek MW Koloxid Kväveoxider Stoft Figur 6. Förekomst av olika villkor sorterat efter pannstorlek. Figur 6 visar sambandet mellan pannstorlek och förekomst av olika villkor. Villkor för stoft och kväveoxider förekommer hos både små och stora pannor och är de vanligaste villkoren. De flesta pannor över 10 MW har villkor för koloxid medan mindre pannor endast har skyldighet att ha kontroll över utsläppen med mätutrustning för CO. Villkor för svavel finns för de pannor som eldar trädbränsle tillsammans med torv eller kol. Villkor för ammoniak och lustgas finns endast hos ett fåtal pannor och endast större än 10 MW. Vid biobränsleeldning anses koldioxidutsläppen vara 0 eftersom nettotillskottet av koldioxid till naturen blir det samma som om träden varit kvar i skogen och avgett CO 2. Samma resonemang gäller vid utsläpp av SO X från biobränsleeldning som är ett naturligt utsläpp av svavel och ingår i naturens kretslopp. Enheten för utsläppen kan variera, ofta beroende på beslutets ålder. För att underlätta jämförelsen mellan olika tillstånd har omräkning till den vanligaste enheten gjorts. Omräkning har även gjorts för att kunna jämföra villkor med verkliga utsläpp. I miljörapporten är det vanligt att mängden stoft eller svavel anges i kg. De omräknade värdena som ska överensstämma med villkoret är därför approximativa värden och bör tas med en nypa salt. Denna jämförelse är en uppskattning och inga exakta värden

18 6. ANALYS AV VILLKOR OCH EMISSIONER Diagrammen som följer är exempel på vilken typ av information som kan tas fram ur databasen. De inmatade uppgifterna kan kombineras på en mängd olika sätt vilket innebär att det finns oändliga möjligheter att få fram just det som intresserar dig Stoft Utsläppsvillkor av stoft är den vanligaste typen av tillstånd för biobränsleeldade pannor. Det tillämpas på alla pannstorlekar med varierande värde beroende på just pannstorlek och vilken typ av stoftreningsutrustning som används. Det finns två olika sätt att se sambandet mellan reningsutrustning och villkor. Det ena är att desto bättre reningsutrustning pannan utrustas med desto hårdare villkor ställs. Det andra är att beroende på vilket villkor som beslutas på pannan så väljs reningsutrustning efter det. En tydlig trend är att teknikutvecklingen har lett till att villkoren har blivit hårdare samt att större pannor får hårdare krav än mindre. I figur 6 har en trendlinje lagts in som tydliggör sambandet mellan hårdare krav och ökande pannstorlek. Stoft mg/m3ntg Stoft: Villkor-pannstorlek Pannstorlek MW Figur 7. Samband mellan utsläppsvillkor för stoft och pannstorlek Villkor och enheter Den vanligaste enheten är mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt. För mindre pannor med cyklon eller multicyklon är 100 och 150 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt vanliga riktvärden. Större pannor och nya, mindre pannor har oftast dubbla villkor ; 50 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt som gränsvärde och månadsmedelvärde samt 35 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt som riktvärde vid besiktning de värden som tillämpas

19 mest. Värdena stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinjer för biobränsle och torv. Det förkommer dock ännu lägre utsläppsvillkor för vissa pannor. I tidigare beslut (1981) är enheten mg/m 3 ntg vid 10 % CO 2 vanligast med samma värden som ovan. Detta innebär att villkoren för utsläpp av stoft blivit hårdare bara genom att ändra CO 2 -halten från 10 till 13 % då gasen blir mer koncentrerad Utsläpp Överskridande av utsläppsvillkor för stoft är väldigt ovanligt. Den reningsteknik som används idag ger låga utsläpp ner mot 0,1 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt. Stoft mg/m3ntg 13 % CO C MC El El El Stoft: villkor-utsläpp El El El+RGK Gränsvärde Utsläpp El+RGK El+RGK El+RGK El+RGK El+TS Figur 8. Jämförelse av villkor och utsläpp för stoft med avseende på reningsteknik. I figur 8 jämförs gränsvärden för stoft med hur mycket som släpps ut. Ingen panna överskrider gränsvärdet. Här ser man att pannor med cyklon eller multicyklon släpper ut mer än de med elfilter och textilt spärrfilter. Pannor med elfilter och elfilter ihop med rökgaskylare släpper ut ungefär lika mycket (eller lite) utom två pannor som avviker med betydligt högre utsläpp. Detta innebär att något inte stämmer vilket bör undersökas och åtgärdas. Figur 8 är ett bra exempel på hur man kan hitta avvikelser hos de olika pannorna. TS TS 6.2. Kväveoxider Figur 9 visar att villkoren för kväveoxider har blivit hårdare med senare beslutsdatum (varje punkt i diagrammet representerar en panna) tog riksdagen beslut om riktlinjer för utsläpp av NO X. Utsläppsgränserna är markerade med streckade linjer i diagrammet. För anläggningar som släpper ut mer än

20 ton NO X per år ligger villkoren mellan mg/mj som gränsvärde och årsmedelvärde. För anläggningar som släpper ut mindre än 600 ton NO X per år gäller mg/mj. Det vanligaste för samtliga anläggningar är 100 mg/mj. NOx: Villkor-beslutsdatum 300 Riksdagsbeslut 1995 NOx [mg/mj] Figur 9. Förändring av villkor för NO X med avseende på beslutsdatum. Vid jämförelse av villkor och utsläpp samt om pannan är utrustad med SNCR kan följande saker utläsas: De allra flesta klarar villkoren med god marginal, det är dock ingen skillnad i utsläpp om pannan har SNCR eller ej. Med utgångspunkt från insamlad data är dagens förbränningsteknik så pass bra att ammoniak ej behöver tillsättas för reduktion av NO X. SNCR bör endast användas om de förbränningstekniska åtgärderna är otillräckliga, annars blir bara SNCR en utsläppskälla av ammoniak som bidrar till försurning i närområdet. Eftersom utsläppen ligger långt under villkoren i de flesta fall kan slutsatsen dras att sedan NO X -avgiften infördes 1992 försöker man släppa ut så lite som möjligt av ekonomiska skäl

21 300 NOx: Villkor-utsläpp V illkor Utsläpp Ej SNCR NOx mg/mj SNCR 50 0 Figur 10. Jämförelse av villkor och utsläpp för NO X med avseende på reningsutrustning Koloxid Utsläppsvillkor för CO kommer ursprungligen från Tyskland som eldar fasta bränslen i form av kol och avfall. De värden som tillämpas i Sverige i de allra flesta fall är 90 mg/mj som högsta dygnsmedelvärde och 180 mg/mj som högsta halvtimmesmedelvärde. Se figur 11. Vid kolpulvereldning är det inga problem att hålla CO-utsläppen långt under 90 mg/mj medan utsläppen ligger nära 90 mg/mj vid trädbränsleeldning. Figur 11 visar också att villkoren varierar för mindre pannor medan de större ligger på samma nivå. Överskridande av riktvärden är vanligt vilket tyder på villkoren för CO ej har bestämts till en rimlig nivå. Undersökningar 2 visar att utsläpp under 1000 ppm (ca 500 mg/mj) bör accepteras vid förbränning av biobränslen. Endast försumbara mängder av lätta kolväten, PAH och VOC släpps ut vid en CO-halt på ca 1000 ppm och är inte skadligt för vår miljö och hälsa. Några länsstyrelser har satt gränsvärden för CO vilket inte är lämpligt för denna typ av emission där kortvariga spikar är vanligt. Med gränsvärde menas att om det överskrids en gång är detta straffbelagt. Enstaka spikar på 2-3 sekunder då utsläpp av CO passerar gränsvärdet är inte ovanligt och att detta ska vara straffbelagt är inte rimligt med de låga gränsvärden som finns idag (se ovan). 2 Värmeforskrapport nr 447 Kväveoxider kontra kolväteemissioner i medelstora fastbränslepannor Robert Schuster

22 Länsstyrelser som använder gränsvärden: Norrbottens län Uppsala län Örebro län Gävleborg län Skåne län Kronobergs län 600 CO: Villkor-pannstorlek 500 CO mg/mj Halvtimmes-/timmedelvärde 180 mg/mj 100 Dygnsmedelvärde 90 mg/mj Pannstorlek MW Figur 11. Samband mellan villkor och pannstorlek för CO Svaveldioxider - SO X Villkor för svavel är vanligast för pannor som eldar trädbränsle tillsammans med torv eller kol. Villkor anges som bubbla dvs. villkoret gäller för samtliga pannor i anläggningar. Utsläppsvillkoren finns i svavelförordningen och anges som gränsvärde och årsmedelvärde. Villkoret beror på hur mycket svavel en anläggning släpper ut per år. Kraven har ökat med senare beslutsdatum. I figur 12 jämförs villkor och utsläpp med avseende på bränsle och ökande pannstorlek. I diagrammet ser man att utsläppen ej styrs av villkoren utan man försöker släppa ut så lite som möjligt. Den panna som släpper ut mest svavel är torveldad