MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR"

Transkript

1 MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR FVF 2000

2 2000 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

3 FÖRORD I utvecklingen av ett nytt energisystem har energibranschen och berörda myndigheter angivit specificerade mål när det gäller olika utsläpp. Det är därför viktigt att följa upp dessa långsiktiga miljömål bl.a. genom att titta på hur emissionerna utvecklas. Fjärrvärmeföreningen har därför tagit initiativ till en kartläggning av miljötillstånd och emissioner för biobränsleeldade anläggningar, dels för att se hur dagens villkor för olika emissioner ser ut och dels för att se hur de efterlevs av företagen. Grunden för denna rapport är en databas där all information om villkor och utsläpp finns samlat. Tanken är att denna databas ska leva vidare och hela tiden hållas uppdaterad. Ansvarig för projektet samt författare har varit Linda Karlsson, Svenska Fjärrvärmeföreningen. Följande personer har fungerat som rådgivare under projektets gång: Eddie Johansson Erik Larsson Staffan Stymne AB Enköpings Värmeverk Svenska Fjärrvärmeföreningen Svenska Fjärrvärmeföreningen Ett stort tack till er och de medlemsföretag hos Fjärrvärmeföreningen som skickat in miljötillstånd och miljörapporter. Stockholm 26 maj

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND Mål Genomförande Förklaringar ÖVERSIKT AV BIOBRÄNSLEPANNOR MILJÖTILLSTÅND Villkor Miljötillståndets giltighet och omprövning Miljörapporter UTSLÄPP TILL LUFT ANALYS AV VILLKOR OCH EMISSIONER Stoft Villkor och enheter Utsläpp Kväveoxider Koloxid Svaveldioxider - SO X Ammoniak Lustgas N 2 O FORTSATT UTVECKLING OCH ANVÄNDNING Aktuell information Användningsmöjligheter SLUTSATSER REFERENSLISTA BILAGOR Beskrivning av databasen Lista över medlemsföretag som skickat in miljötillstånd Lista över medlemsföretag som skickat in miljörapporter

5 1. SAMMANFATTNING Miljötillstånd och emissioner till luft från biobränsleeldning har kartlagts i denna rapport. Undersökningen har genomförts i Fjärrvärmeföreningens regi och omfattas av de medlemsföretag som eldar fasta biobränslen dvs. trädbränslen, torv och RT-flis dock ej avfall. Huvuddelen av Sveriges biobränsleeldade pannor över 1 MW finns representerade. Målet med projektet har varit att kartlägga hur dagens miljötillstånd ser ut, hur villkoren efterlevs, om det finns trender, skillnader och likheter. Undersökningen visar inga tydliga samband att vissa länsstyrelser ställer hårdare krav än andra. Några länsstyrelser har dock beslutat om gränsvärden på några emissioner där övriga har beslutat om riktvärde. De villkor länsstyrelserna beslutar om miljötillstånden är samordande genom de riktlinjer som Naturvårdsverket anger i Branschfakta från För pannor mindre än 10 MW varierar villkoren medan större pannor har relativt lika krav. Villkor för stoft är det vanligaste villkoret och finns för alla pannstorlekar. Villkoren styrs av pannstorleken och vilken typ av stoftreningsutrustning pannan har. De som använder elfilter har betydligt hårdare krav än de som använder olika typer av cykloner. Villkor för stoft anges oftast som dubbla villkor ett riktvärde och ett gränsvärde. Riktlinjer för utsläpp av svavel regleras i svavelförordningen och anges ofta som bubbelvillkor vilket innebär att en viss mängd får släppas ut från samtliga pannor i en anläggning. I de biobränsleeldade pannor som har villkor för svavel sameldas ofta trädbränsle med torv eller kol. Villkor för utsläpp av koloxid följer de tyska villkoren som från början gällde koleldning. För anläggningar större än 10 MW gäller för nästan samtliga pannor 90 mg/mj som dygnsmedelvärde och 180 mg/mj som timmedelvärde. Det är många som överskrider riktvärden vilket tyder på att villkoren ej är riktigt satta då biobränsle inte har samma förbränningsegenskaper som kol. Vid jämförelse av villkor och utsläpp för kväveoxider samt om pannan är utrustad med SNCR (Selectiv Non Catalytic Reduction) kan följande saker utläsas: De allra flesta klarar villkoren med god marginal, det är dock ingen skillnad i utsläpp om pannan har SNCR eller ej. Med utgångspunkt från insamlad data är dagens förbränningsteknik så pass bra att ammoniak inte behöver tillsättas för reduktion av NO X. SNCR bör endast användas om de förbränningstekniska åtgärder är otillräckliga. Annars blir SNCR bara en utsläppskälla av ammoniak. Eftersom utsläppen ofta ligger långt under villkoren så kan slutsatsen dras att sedan NO x -avgiften infördes 1992 styrs troligen utsläppen mer av den än av villkoren

6 Villkor för ammoniak och lustgas är relativt nya och finns i tillståndsbeslut från Det är ett fåtal anläggningar som har villkor för dessa emissioner. Idag finns inga klara riktlinjer för hur mycket som får släppas ut, behovet av villkor får bedömas från fall till fall. Utsläpp av ammoniak bör i första hand begränsas från anläggningar som använder ammoniak eller urea för reduktion av NO x (SNCR). Betydande utsläpp av lustgas uppkommer främst vid förbränning i fluidiserad bädd (FB) eller vid användning av urea. Majoriteten av pannorna med villkor för lustgas är FB-pannor. Uppgifterna om villkor och utsläpp som sammanställts i denna rapport kommer från medlemsföretagens miljötillstånd samt miljörapporter och har lagts in i en databas. Databasen innehåller uppgifter om företag, anläggning, beslutsdatum för miljötillståndet samt län och om prövningen är utförd av miljödomstol eller länsstyrelse. För varje panna anges storlek, förbränningsteknik, reningsutrustning samt vilket bränsle som eldas. Följande uppgifter finns om villkoren och anges för varje panna: Emission (stoft, kväveoxider, koloxid, svavel, ammoniak och lustgas) Villkor (värdet) Utsläpp Enhet Riktvärde eller gränsvärde Typ av medelvärde eller besiktningsvärde Genom att kombinera olika uppgifter i databasen kan en mängd information tas fram. 2. BAKGRUND I utvecklingen av ett nytt energisystem har energibranschen och berörda myndigheter angivit specificerade mål när det gäller olika utsläpp. Det är därför viktigt att följa upp dessa långsiktiga miljömål bl.a. genom att titta på hur emissionerna utvecklas. Sedan 1992 har alla som bedriver tillståndspliktiga verksamheter skyldighet att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna varje år. Inom energibranschen gäller detta förbränningsanläggningar med en tillförd effekt som är större än 10 MW. Miljörapporten skall beskriva vad som har gjorts för att minska eller förhindra påverkan på den yttre miljön, eller för att uppfylla tillståndsvillkoren. Hur rapporteringen går till och vilka uppgifter som ska redovisas finns i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1993:1. Idag tar det relativt lång tid innan branschen kan ta del av resultatet från den information om utsläpp som lämnas in, då emissionsstatistiken först ska samlas i en gemensam databas för alla branscher. För att effektivisera rapporteringssystemet och kunna delge energisektorn resultatet snabbare utformade Kraftverksföreningen och Fjärrvärmeföreningen en - 5 -

7 handbok för en gemensam branschrapport Branschrapport emissioner och tillståndsvillkor kraft- och värmebranschen som gavs ut genom Elforsk De tog fram en enkät med en mängd olika uppgifter att fylla i men fick ett mycket dåligt gensvar från medlemsföretagen som ansåg att arbetet med att fylla i alla uppgifter var alltför tidsödande. Idag är förutsättningarna att lyckas med insamlingen av data betydligt bättre, energiföretagen har fått rutin på miljörapporterna och man har en helt annan syn på de möjligheter som en databas av detta slag kan ge. Företagen har krav från både kunder och myndigheter beträffande sitt miljöarbete och det kan då vara en fördel att visa hur man ligger till jämtfört med andra. Man vill även veta vad andra har för villkor vid projektering av en ny anläggning. Projektet kom aldrig längre än till handboken och således finns det idag ingen sammanställning över vilka miljötillstånd som gäller för olika anläggningar samt de emissioner som förekommer. Därför är det uppenbart att behovet av denna typ av datasammanställning är mycket stort och nu efterlyst av många Mål Projektet har haft följande målsättningar: Kartlägga de villkor som aktuell tillsynsmyndighet beslutar vid tillståndsprövning av en anläggning. Kartlägga emissioner från biobränsleledade anläggningar samt därefter jämföra olika parametrar för att hitta eventuella skillnader. Göra en databas som ska vara tillgänglig för medlemsföretagen så att de lätt kan gå in och jämföra sina egna utsläppstillstånd med andras d v s benchmarking. Att ge underlag för eventuella korrigeringar av de riktlinjer för utsläppstillstånd som idag förekommer Genomförande Kartläggningen har utförts med hjälp miljötillstånd samt 1999 års miljörapport från Fjärrvärmeföreningens medlemsföretag som idag eldar biobränsle. Relevanta data har plockats ut och förts in i en databas i Access 1 där det på ett tydligt sätt framgår vad som gäller för företagens anläggningar. Av 105 tillfrågade företag har 84 delgivit sina miljötillstånd och 64 har delgivit miljörapporter för Se kap 10.1 Beskrivning av databasen - 6 -

8 För att få en bättre överblick av bränsleanvändning har bränslet delats in i 4 kategorier, ofta används en mix av de olika bränslesorterna. I vissa fall eldas tex. bara bark och spån, vilket dock inte framgår i sammanställningen. Skogsbränsle Förädlat biobränsle RT-flis Torv Flis Briketter Obehandlat Stycketorv Bark Pellets Lackerat Frästorv Spån Träpulver Tryckimpregnerat Grot Tabell 1. Bränsleindelning De olika förbränningsteknikerna som används vid biobränsleeldning är följande: Fluidbädd Rost Brännare Cirkulerande CFB Mekanisk Pellets Bubblande BFB Plan Pulver Sned Sned mekanisk Tabell 2. Indelning av förbränningstekniker I denna sammanställning har reningsutrustning för stoft och kväveoxider tagits med. Stoftrening Cyklon Multicyklon Elfilter Textilt spärrfilter Rökgaskondensering NO X -rening Selectiv Non Catalytic Reduction Tabell 3. Reningsutrustning - 7 -

9 Förklaringar Reningsutrustning C cyklon MC multicyklon El elfilter TS textilt spärrfilter RGK rökgaskondensering Bränsle Flis skogsbränsle (grot, bark, spån mm) FB förädlat biobränsle (pellets, briketter, träpulver) RT returflis Torv SNCR Selectiv Non Catalytic Reduction - 8 -

10 3. ÖVERSIKT AV BIOBRÄNSLEPANNOR Följande diagram visar allmänna uppgifter om pannorna som ingår i kartläggningen. Pannstorleken varierar från ca 1 MW till 240 MW. Nästan 80 % av pannorna har en effekt under 25 MW. Se figur 1. Ungefär 40 % av pannorna eldas bara med flis och ca 20 % eldas bara med förädlade biobränslen. Resterande pannor eldas med bränslemixar av olika slag vilket framgår av figur 2. De vanligaste förbränningsteknikerna är mekanisk rost och CFB, därefter följer BFB, brännare och olika rostertyper enligt figur 3. Pannstorlek biobränslepannor Pannstorlek MW Antal Figur 1. Fördelning av biobränslepannor sorterat efter pannstorlek

11 FB+RT 1% Flis+FB +Torv 2% FB+Torv 1% Flis+FB 1% RT 1% Torv 1% RT+torv 1% Flis+RT+ torv 7% Flis+RT 10% Flis 41% Flis+Torv 13% FB 21% Bränslefördelning Figur 2. Biobränsleanvändning. Sned, mek rost 8% Plan rost 4% Förbränningstekniker Fast rost 9% Sned rost 10% Brännare 11% BFB 11% CFB 21% Mek rost 26% Figur 3. Fördelning av förbränningsteknik

12 Pannstorlek - stoftreningsutrustning El+RGK Pannstorlek MW C MC RGK MC+RGK Elfilter TS+RGK TS 0 Figur 4. Reningsutrustning för stoft sorterat efter pannstorlek. Figur 4 visar hur olika reningstekniker för stoft varierar med pannstorleken. För små pannor mindre än 10 MW är cyklon och multicyklon vanligast. Några pannor är även utrustade med rökgaskylare för ytterligare reduktion av stoft. Elfilter och elfilter tillsammans med rökgaskylare är det vanligaste för pannor över 10 MW. Men även mindre, nya pannor utrustas idag med elfilter. Ett fåtal pannor har textilt spärrfilter och den sista pilen i diagrammet visar de pannor som har textilt spärrfilter tillsammans med rökgaskylare. 180 Pannor med SNCR Pannstorlek MW BFB BFB BFB BFB BFB BFB BFB Brännare CFB CFB CFB CFB Fast rost Fast rost Mek rost Mek rost Mek rost Mek rost Figur 5. Pannor utrustade med SNCR för NO X -reduktion

13 Figur 5 visar de pannor som använder ammoniak/ureainjektion (SNCR) för att reducera kväveoxider. Pannorna är sorterade efter förbränningsteknik på x-axeln samt pannstorlek på y-axeln. Det är endast 18 av de totalt 144 pannorna som har SNCR. Ingen panna har SCR. 4. MILJÖTILLSTÅND Miljöbalken bygger på en relativt omfattande tillståndskontroll av miljöfarlig verksamhet. När det gäller förbränningsanläggningar är dessa indelade efter storlek A, B och C anläggningar - enligt en lista i miljöskyddsförordningen. Det är miljödomstolen (tidigare koncessionsnämnden) som prövar de farligaste tillståndspliktiga verksamheterna (A). Länsstyrelsen är prövningsmyndighet för övriga tillståndspliktiga verksamheter. Sedan miljöbalken infördes är även kommunala nämnder prövningsmyndigheter. En ansökan om tillstånd ska uppfylla vissa krav bl.a. att redogöra för förslag till försiktighetsmått som reningsteknik. Ansökan måste även alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Om tillstånd ges till verksamheten, så kräver miljöbalken att det i beslutet noggrant anges den miljöfarliga verksamhet som tillståndet avser och de villkor som ska gälla. Tydliga och precisa villkor är en förutsättning för effektiv tillämpning i efterhand av bl.a. reglerna om tillsyn, straff, skadestånd, omprövning och ansökan om ändring av villkor. Den vanligaste typen av villkor för förbränningsanläggningar är utsläppsvärden för olika föroreningar som ofta formuleras som medelvärden per en viss tidsenhet. Andra typer av villkor för fastbränsleledade pannor är restriktioner för vilka bränslen som får eldas i pannan, vilka tider på dygnet bränsletransporter får ske med tanke på bullernivå. I senare beslut finns även villkor för återföring av aska till skogsmark Villkor I Förbränningsanläggningar för energiproduktion, branschfakta från Naturvårdsverket 1993, finns riktlinjer och utsläppsgränser för olika emissioner. För varje villkor anges om det är ett riktvärde, gränsvärde eller besiktningsvärde samt årsmedelvärde, dygnsmedelvärde, tim- eller halvtimmesmedelvärde. Följande gäller för de olika värdena: Riktvärde - avses ett värde, som om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Gränsvärde - ett värde som aldrig får överskridas och är straffbelagt. Besiktningsvärde riktvärde vid besiktning

14 Bubbelvillkor är vanligt främst vid villkor på kväveoxider och svavel. Detta innebär att om en anläggningen har flera olika pannor får det sammanlagda utsläppet från dessa högst vara ett visst värde. I dag ger detta inte så stora skillnader eftersom de oljeeldade pannorna går som spets och reservkraft, men det ger större frihet i val av åtgärder för att klara villkoren Miljötillståndets giltighet och omprövning Nedan följer utdrag från miljöbalken 24 kap om vad som gäller för miljötillståndets giltighet och när tillsynsmyndigheten kan besluta om omprövning av tillståndet. 2 Tillståndet förfaller, om tillståndshavaren inte iakttar de bestämmelser som har meddelats i tillståndsdomen eller tillståndsbeslutet i fråga om tid inom vilken arbetena skall vara utförda eller den tid inom vilken igångsättning skall ha skett. Om tillståndshavaren visar att denne har giltigt skäl för dröjsmålet eller att synnerliga olägenheter skulle uppstå om tillståndet förfaller, kan tillståndsmyndigheten förlänga tiden med högst tio år. Tillståndsmyndigheten får föreskriva nya eller strängare villkor efter vad som är skäligt. Ansökan om förlängning skall göras innan den föreskrivna tiden har gått ut. 3 Tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken, och förbjuda fortsatt verksamhet 1. om den som har sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkoren, 2. när tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkor som gäller för verksamheten eller åtgärden inte har följts och avvikelsen inte är av ringa betydelse, 3. om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten eller åtgärden tilläts, 4. om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit sådana förhållanden som enligt 2 kap. 9 innebär att verksamheten inte får bedrivas, 5. om verksamheten slutligt har upphört, 6. om ett nytt tillstånd ersätter ett tidigare tillstånd, 7. om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av EUmedlemskapet. 5 I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd såvitt avser bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana

15 1. när, från det tillståndsbeslutet vann laga kraft, förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds, 3. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren, 4. när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts, 5. om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts, 6. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt, 7. om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik, 8. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten, 9. om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där förbud råder enligt föreskrift eller beslut med stöd av 9 kap. 4, 10. för att förbättra en anläggnings säkerhet, eller 11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av 11 kap. 8 eller enligt 6 kap. 5 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga. Täkttillstånd får när tio år förflutit från det att tillståndet vann laga kraft upphävas helt eller delvis eller förenas med ändrade villkor. Visar sig tillståndsvillkoren vara otillräckliga för att motverka negativ påverkan på naturmiljön får villkoren ändras redan före utgången av den i första meningen angivna tiden. I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden. Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av denna paragraf meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. 6 Har villkor fastställts för två eller flera miljöfarliga verksamheter enligt 16 kap. 8 och återkallas tillståndet eller omprövas villkoren för en av verksamheterna, får villkoren för de övriga verksamheterna omprövas. 7 Ansökan om prövning som avses i 3-6 får göras hos miljödomstol av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen. Skall frågan prövas av någon annan myndighet än domstol eller av kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Tillståndsinnehavaren kan själv överklaga ett beslut vilket måste ske inom 14 dagar efter miljötillståndet har beslutats. Därefter får man ansöka om nytt tillstånd för att kunna påverka de villkor man är missnöjd med

16 4.2. Miljörapporter Sedan 1992 har alla som bedriver tillståndspliktiga verksamheter skyldighet att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna varje år. Inom energibranschen gäller detta förbränningsanläggningar med en tillförd effekt som är större än 10 MW. Miljörapporten skall beskriva vad som har gjorts för att minska eller förhindra påverkan på den yttre miljön, eller för att uppfylla tillståndsvillkoren. Hur rapporteringen går till och vilka uppgifter som ska redovisas finns i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1993:1. De miljörapporter som har skickats in till Fjärrvärmeföreningen är av varierande kvalitet. Vissa företag beskriver noga de villkor som gäller för anläggningen samt om dessa har innehållits, dvs. en direkt jämförelse mellan villkor och utsläpp. Andra anger endast utsläppen i tex. ton/år och några anger om villkoren innehållits eller ej utan siffror för utsläpp. Det kan även vara olika enheter för villkoret och utsläppet, vilket gör det svårare att jämföra. Naturvårdsverket har en färdig mall för hur en miljörapport kan se ut och vilka uppgifter som ska finnas med, men även den har vissa svagheter vad gäller läsbarhet samt att företagen inte fyller i alla uppgifter. 5. UTSLÄPP TILL LUFT De emissioner som förekommer i tillståndsbeslut idag är följande: Emission Enhet Alternativ Kommentar Stoft mg/m 3 mg/m 3 ntg 10 % ntg 13 % CO 2 CO 2 Kväveoxider NO X mg/mj - Koloxid CO mg/mj ppm Svavel S mg/mj - Ammoniak NH 3 mg/mj ppm Lustgas N 2 O mg/mj ppm Sameldning med torv eller kol Tabell 4. Villkor för utsläpp till luft

17 Pannstorlek - villkor 250 Ammoniak Lustgas Svavel Pannstorlek MW Koloxid Kväveoxider Stoft Figur 6. Förekomst av olika villkor sorterat efter pannstorlek. Figur 6 visar sambandet mellan pannstorlek och förekomst av olika villkor. Villkor för stoft och kväveoxider förekommer hos både små och stora pannor och är de vanligaste villkoren. De flesta pannor över 10 MW har villkor för koloxid medan mindre pannor endast har skyldighet att ha kontroll över utsläppen med mätutrustning för CO. Villkor för svavel finns för de pannor som eldar trädbränsle tillsammans med torv eller kol. Villkor för ammoniak och lustgas finns endast hos ett fåtal pannor och endast större än 10 MW. Vid biobränsleeldning anses koldioxidutsläppen vara 0 eftersom nettotillskottet av koldioxid till naturen blir det samma som om träden varit kvar i skogen och avgett CO 2. Samma resonemang gäller vid utsläpp av SO X från biobränsleeldning som är ett naturligt utsläpp av svavel och ingår i naturens kretslopp. Enheten för utsläppen kan variera, ofta beroende på beslutets ålder. För att underlätta jämförelsen mellan olika tillstånd har omräkning till den vanligaste enheten gjorts. Omräkning har även gjorts för att kunna jämföra villkor med verkliga utsläpp. I miljörapporten är det vanligt att mängden stoft eller svavel anges i kg. De omräknade värdena som ska överensstämma med villkoret är därför approximativa värden och bör tas med en nypa salt. Denna jämförelse är en uppskattning och inga exakta värden

18 6. ANALYS AV VILLKOR OCH EMISSIONER Diagrammen som följer är exempel på vilken typ av information som kan tas fram ur databasen. De inmatade uppgifterna kan kombineras på en mängd olika sätt vilket innebär att det finns oändliga möjligheter att få fram just det som intresserar dig Stoft Utsläppsvillkor av stoft är den vanligaste typen av tillstånd för biobränsleeldade pannor. Det tillämpas på alla pannstorlekar med varierande värde beroende på just pannstorlek och vilken typ av stoftreningsutrustning som används. Det finns två olika sätt att se sambandet mellan reningsutrustning och villkor. Det ena är att desto bättre reningsutrustning pannan utrustas med desto hårdare villkor ställs. Det andra är att beroende på vilket villkor som beslutas på pannan så väljs reningsutrustning efter det. En tydlig trend är att teknikutvecklingen har lett till att villkoren har blivit hårdare samt att större pannor får hårdare krav än mindre. I figur 6 har en trendlinje lagts in som tydliggör sambandet mellan hårdare krav och ökande pannstorlek. Stoft mg/m3ntg Stoft: Villkor-pannstorlek Pannstorlek MW Figur 7. Samband mellan utsläppsvillkor för stoft och pannstorlek Villkor och enheter Den vanligaste enheten är mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt. För mindre pannor med cyklon eller multicyklon är 100 och 150 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt vanliga riktvärden. Större pannor och nya, mindre pannor har oftast dubbla villkor ; 50 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt som gränsvärde och månadsmedelvärde samt 35 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt som riktvärde vid besiktning de värden som tillämpas

19 mest. Värdena stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinjer för biobränsle och torv. Det förkommer dock ännu lägre utsläppsvillkor för vissa pannor. I tidigare beslut (1981) är enheten mg/m 3 ntg vid 10 % CO 2 vanligast med samma värden som ovan. Detta innebär att villkoren för utsläpp av stoft blivit hårdare bara genom att ändra CO 2 -halten från 10 till 13 % då gasen blir mer koncentrerad Utsläpp Överskridande av utsläppsvillkor för stoft är väldigt ovanligt. Den reningsteknik som används idag ger låga utsläpp ner mot 0,1 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2 -halt. Stoft mg/m3ntg 13 % CO C MC El El El Stoft: villkor-utsläpp El El El+RGK Gränsvärde Utsläpp El+RGK El+RGK El+RGK El+RGK El+TS Figur 8. Jämförelse av villkor och utsläpp för stoft med avseende på reningsteknik. I figur 8 jämförs gränsvärden för stoft med hur mycket som släpps ut. Ingen panna överskrider gränsvärdet. Här ser man att pannor med cyklon eller multicyklon släpper ut mer än de med elfilter och textilt spärrfilter. Pannor med elfilter och elfilter ihop med rökgaskylare släpper ut ungefär lika mycket (eller lite) utom två pannor som avviker med betydligt högre utsläpp. Detta innebär att något inte stämmer vilket bör undersökas och åtgärdas. Figur 8 är ett bra exempel på hur man kan hitta avvikelser hos de olika pannorna. TS TS 6.2. Kväveoxider Figur 9 visar att villkoren för kväveoxider har blivit hårdare med senare beslutsdatum (varje punkt i diagrammet representerar en panna) tog riksdagen beslut om riktlinjer för utsläpp av NO X. Utsläppsgränserna är markerade med streckade linjer i diagrammet. För anläggningar som släpper ut mer än

20 ton NO X per år ligger villkoren mellan mg/mj som gränsvärde och årsmedelvärde. För anläggningar som släpper ut mindre än 600 ton NO X per år gäller mg/mj. Det vanligaste för samtliga anläggningar är 100 mg/mj. NOx: Villkor-beslutsdatum 300 Riksdagsbeslut 1995 NOx [mg/mj] Figur 9. Förändring av villkor för NO X med avseende på beslutsdatum. Vid jämförelse av villkor och utsläpp samt om pannan är utrustad med SNCR kan följande saker utläsas: De allra flesta klarar villkoren med god marginal, det är dock ingen skillnad i utsläpp om pannan har SNCR eller ej. Med utgångspunkt från insamlad data är dagens förbränningsteknik så pass bra att ammoniak ej behöver tillsättas för reduktion av NO X. SNCR bör endast användas om de förbränningstekniska åtgärderna är otillräckliga, annars blir bara SNCR en utsläppskälla av ammoniak som bidrar till försurning i närområdet. Eftersom utsläppen ligger långt under villkoren i de flesta fall kan slutsatsen dras att sedan NO X -avgiften infördes 1992 försöker man släppa ut så lite som möjligt av ekonomiska skäl

21 300 NOx: Villkor-utsläpp V illkor Utsläpp Ej SNCR NOx mg/mj SNCR 50 0 Figur 10. Jämförelse av villkor och utsläpp för NO X med avseende på reningsutrustning Koloxid Utsläppsvillkor för CO kommer ursprungligen från Tyskland som eldar fasta bränslen i form av kol och avfall. De värden som tillämpas i Sverige i de allra flesta fall är 90 mg/mj som högsta dygnsmedelvärde och 180 mg/mj som högsta halvtimmesmedelvärde. Se figur 11. Vid kolpulvereldning är det inga problem att hålla CO-utsläppen långt under 90 mg/mj medan utsläppen ligger nära 90 mg/mj vid trädbränsleeldning. Figur 11 visar också att villkoren varierar för mindre pannor medan de större ligger på samma nivå. Överskridande av riktvärden är vanligt vilket tyder på villkoren för CO ej har bestämts till en rimlig nivå. Undersökningar 2 visar att utsläpp under 1000 ppm (ca 500 mg/mj) bör accepteras vid förbränning av biobränslen. Endast försumbara mängder av lätta kolväten, PAH och VOC släpps ut vid en CO-halt på ca 1000 ppm och är inte skadligt för vår miljö och hälsa. Några länsstyrelser har satt gränsvärden för CO vilket inte är lämpligt för denna typ av emission där kortvariga spikar är vanligt. Med gränsvärde menas att om det överskrids en gång är detta straffbelagt. Enstaka spikar på 2-3 sekunder då utsläpp av CO passerar gränsvärdet är inte ovanligt och att detta ska vara straffbelagt är inte rimligt med de låga gränsvärden som finns idag (se ovan). 2 Värmeforskrapport nr 447 Kväveoxider kontra kolväteemissioner i medelstora fastbränslepannor Robert Schuster

22 Länsstyrelser som använder gränsvärden: Norrbottens län Uppsala län Örebro län Gävleborg län Skåne län Kronobergs län 600 CO: Villkor-pannstorlek 500 CO mg/mj Halvtimmes-/timmedelvärde 180 mg/mj 100 Dygnsmedelvärde 90 mg/mj Pannstorlek MW Figur 11. Samband mellan villkor och pannstorlek för CO Svaveldioxider - SO X Villkor för svavel är vanligast för pannor som eldar trädbränsle tillsammans med torv eller kol. Villkor anges som bubbla dvs. villkoret gäller för samtliga pannor i anläggningar. Utsläppsvillkoren finns i svavelförordningen och anges som gränsvärde och årsmedelvärde. Villkoret beror på hur mycket svavel en anläggning släpper ut per år. Kraven har ökat med senare beslutsdatum. I figur 12 jämförs villkor och utsläpp med avseende på bränsle och ökande pannstorlek. I diagrammet ser man att utsläppen ej styrs av villkoren utan man försöker släppa ut så lite som möjligt. Den panna som släpper ut mest svavel är torveldad

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Biovärme och biokraftvärme 1998

Biovärme och biokraftvärme 1998 Biovärme och biokraftvärme 1998 Fjärrvärmeföreningen producerar varje år en statistik över produktion av fjärrvärme och bränsleanvändningen bland föreningens medlemmar. Vår vana trogen gör vi ett urval,

Läs mer

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt TWh 20 15 10 Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt Bioenergi Värmepump 5 Hetvatten Övrigt Spillvärme El Kol Fossil gas Olja Fjärrvärmeföreningen har vid Bioenergis pressläggning nästan sin statistik färdig.

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid

Läs mer

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Ockelbo den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

BESLUT 1 (7) Ändrat villkor för utsläpp av kolmonoxid (CO) från Enköpings kraftvärmeverk i kvarteret Simpan i Enköping, Enköpings kommun BESLUT

BESLUT 1 (7) Ändrat villkor för utsläpp av kolmonoxid (CO) från Enköpings kraftvärmeverk i kvarteret Simpan i Enköping, Enköpings kommun BESLUT BESLUT 1 (7) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Mälarenergi AB Box 14 721 03 VÄSTERÅS Delgivningskvitto Ändrat villkor för utsläpp av kolmonoxid (CO) från Enköpings kraftvärmeverk i kvarteret Simpan i Enköping,

Läs mer

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Ockelbo den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015 Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009 Gävle den 26/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

Tillstånd för verksamheter som inte är tillståndspliktiga

Tillstånd för verksamheter som inte är tillståndspliktiga TVL-info 2016:2 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillstånd för verksamheter som inte är tillståndspliktiga Länsstyrelsen har noterat att det finns över 60 verksamheter i länet som har tillstånd

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

EWC-kod Avfallsslag T S C Alla slag av farligt avfall X X T= Tanktransporter, S= Styckegodstransporter, C= Containertransporter

EWC-kod Avfallsslag T S C Alla slag av farligt avfall X X T= Tanktransporter, S= Styckegodstransporter, C= Containertransporter 1 (4) I). ~ 2011-04-27 Dnr: 5620-00814-201 1 Länsstyrelsen Örebro län Adnan Jahic Direkt: 019-1938 55 Ahlgrens Åkeri AB adnan.jahic@lansstyrelsen.se Fabriksvägen 5 Fax: 019-19 35 15 71041 FELLINGSBRO För

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060106 DOM 2015-03-09 Stockholm Mål nr M 216-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2014-12-12 i mål nr M 4623-14, se bilaga KLAGANDE OCH

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Göran Fagerström, handläggare 010-224 13 55, 076-800 23 17, goran.fagerstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

Dispens för kort återstående livstid för kraftvärmeverket, Boländerna 13:2

Dispens för kort återstående livstid för kraftvärmeverket, Boländerna 13:2 1 (3) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-08-11 2013-006298- MI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 27 augusti 2014 Adressat: Vattenfall AB Värme Uppsala att. Elin Vestman

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

statistik 2003 Rapport Februari 2005

statistik 2003 Rapport Februari 2005 statistik 00 Rapport Februari 00 Omvandlingstabell kw (kilowatt) = kj/s (kilojoule per sekund) kwh (kilowattimme) =, MJ (megajoule) MW (megawatt) = 00 KW = MJ/s GWh (gigawattimme) = 00 MWh (megawattimmar)

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Adresslista NVS-kontor

Adresslista NVS-kontor oktober 2007 1(9) Adresslista NVS-kontor Alstermo Alstermo Värme & Sanitet Aspvägen 13, Box 4, 360 75 ALSTERMO Tel 0481-61485, fax 0481-61487 Bo Andersson bo.andersson@nvs.se mobil 070-682 28 75 oktober

Läs mer

PM Miljöfarlig verksamhet

PM Miljöfarlig verksamhet 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Miljöfarlig verksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö...

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö... Medlemsavgift 2016 Innehåll Länsförbund Stockholms län... 7 Stockholm... 7 Nacka-Värmdö... 7 Järfälla - Upplandsbro... 7 Södertälje Nykvarn... 7 Norrtälje... 7 Lidingö... 7 Botkyrka Salem... 7 Sollentuna

Läs mer

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR Oktober 2016 Anders Törngren, Åsa Söderberg, Ingrid Backudd, Maria Ullerstam, Staffan Asplind Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Tillstånd till transport av avfall och farligt avfall

Tillstånd till transport av avfall och farligt avfall 1(5) Jonas Georgsson Direkt: 010-224 86 67 jonas.georgsson@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Adam Pettersson Åkeri AB Box 242 73224 Arboga a.pettersson_akeri@telia.com För kännedom till: miljo.bygg@vmmf.se

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Tillstånd till transport av avfall och farligt avfall

Tillstånd till transport av avfall och farligt avfall 1(5) Jonas Georgsson 010-2248667 Jonas.Georgsson@lansstyrelsen.se Samuelssons Åkeri i Vretstorp AB Sågebol Åkerslund 733 69495 Vretstorp Tillstånd till transport av avfall och farligt avfall Länsstyrelsens

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ

DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ Mål nr KLAGANDE Neova AB Bjälkgatan 1 824 43 HUDIKSVALL MOTPART Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 KALMAR ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen, miljöprövningsdelegationen,

Läs mer

Bilaga 2. Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl moms. Färrvärme företag

Bilaga 2. Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl moms. Färrvärme företag Bilaga 2 Kommun Kommuna lskatt år 2000 exkl. kyrkoavgift Avgiftsfinanserad VA, % Avfallskost n (vid 1900 l/v) kr/m2 inkl Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl Färrvärme företag Fjärrvärm e kr per MWh inkl

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2016

Barn berörda av avhysning 2016 Sida 1 av 12 Barn berörda av avhysning 2016 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 387 stycken. Det är en minskning med ca 18 procent jämfört med 2015 då antalet uppgick till

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag kr per MWh Elnätföretag och pris i öre/kwh Stockholms län Upplands Väsby 29,90 100 9,37 - Brista Kraft AB 551 Graninge Järfälla Elnät AB 35,9 Vallentuna 28,00 100 12,66 8,40 #Saknas! 0 Vallentuna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2005:571 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp

Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp Annelöv Arboga Avesta Billesholm Boden 1. Kebabpizza 27% Egen variant 23% Egen variant 22% Egen variant 46% Kebabpizza 18% 2. Egen variant 22% Kebabpizza 18% Kebabpizza

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015 Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Tillstånd till transport av avfall och farligt avfall

Tillstånd till transport av avfall och farligt avfall L,änsstyrelsen \. fl\ 11.,,,' o í\/j.,!''..i\, v. Jonas Georgsson Direkt: 010-224 86 67 j onas.georgsson@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 8131 1(5) 2014-10-09 Dnr: 562-5480-2014 Bastransport i Örebro AB Berglundavägen

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Villa med fjärrvärme med en årsförbrukning på 20 000 kwh Totalpris öre/kwh inklusive moms.

Villa med fjärrvärme med en årsförbrukning på 20 000 kwh Totalpris öre/kwh inklusive moms. Stockholms län - kommun Ort Företag 2004 2005 2005 jfr 2004 Stockholm -centrala Fortum Värme, AB 83,5 87,8 5% Stockholm -närvärme Fortum Värme, AB 83,5 87,8 5% Stockholm -södra Fortum Värme, AB 83,5 87,8

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Yttrande över remiss: Ändring av tid för igångsättning av civil flygverksamhet vid Uppsala flygplats/ärna, Fullerö 18:48 m. fl.

Yttrande över remiss: Ändring av tid för igångsättning av civil flygverksamhet vid Uppsala flygplats/ärna, Fullerö 18:48 m. fl. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Vidmark Hannes Datum 2016-08-24 Diarienummer KSN-2016-1521 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Ändring av tid för igångsättning av civil flygverksamhet vid Uppsala

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de? Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2014

Barn berörda av avhysning 2014 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2014 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2014 till 459 stycken. Det är en minskning med ca 9 procent jämfört med 2013 då antalet uppgick till

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2015 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag Stockholms län Upplands-Väsby 29,90 85 9,37 - Brista Kraft AB 586 Graninge Elnät AB,Upplands-Väsby 22,4 Vallentuna 28,00 100 12,70 10,05-0 Vallentuna Elverk AB 29,8 Österåker 29,85 99 18,48 - -

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:652 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2013 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2013 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2013 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2013-10-30 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om Brottsofferjouren

Läs mer

KS Förvaltning Kommunledningskontoret Lars Anshelm Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen i Eslöv

KS Förvaltning Kommunledningskontoret Lars Anshelm Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen i Eslöv Förvaltning Lars Anshelm 0413-621 27 KS.2010.0088 2010-12-21 Kommunstyrelsen i Eslöv Yttrande angående ansökan om tillstånd för anläggande och drift av ett kraftvärmeverk på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2011:734 Utkom från trycket den 17 juni 2011 utfärdad den 9 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd

Läs mer

Bilaga 2. Färrvärmeföretag

Bilaga 2. Färrvärmeföretag Kommun Stockholms län Upplands Väsby 29,90 100 14,87 - Upplands Väsby kommun, Väsby Teknik 608 Teknik Väsby AB 25,9 Vallentuna 28,00 100 11,89 - Vallentuna Värmeverk AB c/o RENEA 588 Vallentuna Elverk

Läs mer