Certifierad Fibertekniker - ett hjälpmedel för självdiagnostik

Transkript

1 Sidan 1 av 8 ertifierad Fibertekniker - ett hjälpmedel för självdiagnostik etta dokument innehåller en beskrivning av kravnivå och provutformning för den nya personcertifieringen Fibertekniker. okumentet utgör ett bra hjälpmedel för den enskilde att själv bedöma sina chanser att klara en certifiering. Innehåll Kapitel sida 1. Inledning Teknikområden Examinering 2 4. eskrivning av det praktiska provet llmänt Station 1 Rakskarv i skarvbox Station 2 Uppmätning av optisk länk OF till OF Station 3 OF i rack 3 5 eskrivning av det teoretiska provet llmänt Exempelfrågor per teknikområde Fiberteori och kabelkonstruktioner okumentation Skarvning Mätning Terminering och korskoppling Förläggning Facit till exempelfrågorna 6 6. e underliggande kraven som proven bygger på llmänt Fiberteori och kabelkonstruktioner okumentation Skarvning Mätning Terminering och korskoppling Förläggning... 8 Utgivet av UL entrum för Utveckling och Lärande Rev Kullg HUIKSVLL Tel:

2 Sidan 2 av 8 ertifierad Fibertekniker beskrivning av kravnivå och provens utformning 1. Inledning tt vara en certifierad Fibertekniker ska vara en garanti för god kompetens inom fiberteknik, med särskild inriktning mot byggandet av fiberoptisk infrastruktur från stamnät till fastighetsnät i Sverige. etta dokument beskriver i detalj vilka krav som ställs på en Fibertekniker, och hur proven går till. Även ges några exempel på teorifrågor av typisk svårighetsgrad. Sammantaget utgör detta ett bra hjälpmedel för den presumtive Fiberteknikern att avgöra hans eller hennes chanser att klara av en certifiering. För den som vill ha någon form av utbildning eller träning inom detta område, rekommenderar vi att man vänder sig till UL i Hudiksvall. Här finns särskilt anpassade kurser, och här finns även Sveriges hittills enda examinationscentrum för Fibertekniker. 2. Teknikområden Grundat på var de mest kritiska arbetsmomenten ligger, och på vilken kompetens som är viktigast att säkerställa, har sex olika teknikområden identifierats: Fiberteori och kabelkonstruktioner okumentation Skarvning Mätning Terminering och korskoppling Förläggning. 3. Examinering Med de sex teknikområdena som utgångspunkt, testas deltagarnas kompetens både i ett teoretiskt prov och ett praktiskt prov. åda proven måste klaras för att få certifikat. Proven kan av praktiska skäl utföras vid olika tidpunkter och på olika platser, men dock med högst ett års mellanrum. 4. eskrivning av det praktiska provet 4.1 llmänt Provet består av tre stationer med olika praktiska moment Momenten efterliknar så långt det är möjligt fältmässiga förhållanden Provet är sex timmar långt, exklusive avbrott för lunch och fika

3 Sidan 3 av 8 lla nödvändiga instrument, materiel och handverktyg finns på plats, men det är också tillåtet för deltagarna att själva ta med sina egna grejor. et är inte meningen att ett ovant fabrikat ska ställa till bekymmer för en deltagare. e fabrikat som finns på plats är: Svetsar (ribbon) Ericsson RSU, Fujikura, Fitel, Sumitomo OTR nritsu Ljuskälla/detektor EXFO, Kingfisher, Shinewaytech Skarvbox Ericsson, Tykoflex OF Ericsson, Tykoflex, Memoteknik, Nexans Särskilt utsedda examinatorer finns på plats och gör bedömningen. els bedöms kvaliteten på utförda och inlämnade arbetsprover. els görs en bedömning under pågående arbete. Man poängsätter: Produktens kvalitet och funktion llmänt handlag, flinkhet Ordning på arbetsplatsen Noggrannhet, inkl renlighet För godkänt resultat krävs minst 70% av en sammanräknad viktad poängsumma 4.2 Station 1: Rakskarv i skarvbox Effektiv tid: 2 tim 30 min Uppgift Uppgiften är att utföra en rakskarv i skarvbox. Tänkt situation är skarvbox i första brunn utanför husvägg. är skarvas en duktkabel mot en inomhuskabel. uktkabeln består av ribbonibrer, inomhuskabeln består av loose tube. Hjälpmedel och underlag okumentation 4.3 Station 2: Uppmätning av optisk länk OF till OF Effektiv tid 1 tim 15 min Uppgift Uppgiften är att mäta upp en hel optisk länk med standard SM fiber, OF till OF. Länken innehåller ett antal fibrer som ska dokumenteras. Varje fiber har ett antal skarvar. Man mäter kontakt- och skarvdämpning samt Return Loss på kontakterna i OF. Hjälpmedel och underlag Kundens kravställning samt dokumentation. 4.4 Station 3: OF i rack Effektiv tid 1 tim 15 min Uppgift Uppgiften är att utföra en installation av OF i rack. Fiberkabeln är av typ ribbon. Hjälpmedel och utrustning okumentation

4 Sidan 4 av 8 5. eskrivning av det teoretiska provet 5.1 llmänt Provet består av sextio kryssfrågor och sex redogörande frågor Provet är två timmar långt och kan utföras i vanliga kontorslokaler Proven lämnas eller skickas till särskilt utsedda examinatorer och som rättar och bedömer. För godkänt resultat krävs minst 70% av poängsumman. 5.2 Exempelfrågor per teknikområde Fiberteori och kabelkonstruktioner 1. Vad är en typisk dämpning för standard SM fiber vid 1310 nm? 0,03 d/km 0,35 d/km 3,5 d/km 35 d/km 2. Vilket av nedanstående alternativ förklarar bäst vad ett ämnes brytningsindex är? Ljuset går olika fort i olika ämnen. Ljuset absorberas olika i olika ämnen Ljuset dämpas olika i olika ämnen Ljuset sprids olika i olika ämnen 3. Redogör för vad som menas med WM eller våglängdsmultiplexering okumentation 4. Varför ska man numrera anläggningar och skarvpunkter? Svensk lagstiftning kräver det Svensk byggnorm kräver det Visar om rätt typ av fiber har använts vid installationen et underlättar dokumentation och underhåll. 5. Titta i en bifogad utskarvningsplan och avgör vilken slags kabel det går mellan Station och SP03. 8-fibers kabel 16-fibers kabel 24-fibers kabel 48-fibers kabel 6. Redogör i stora drag för vad som tas upp i Standarden SS

5 Sidan 5 av Skarvning 7. Innan man svetsar fiber, kapar man av dem i en fiberkap. Varför det? För att få bort akrylat från fibern För att få bort fett från fibern För att få en fin och vinkelrät kapyta på fibern För att få rätt diameter på glaset 8. ntag att du använder en fibersvets som lämnar estimerade värden på skarvdämpningen. Vad kan man säga om dessa estimerade värden? e är alltid korrekta om svetsen är rätt inställd e ligger alltid inom ± 0,3 d från det sanna värdet e är alltid för höga e kan vara ett visst stöd för att bedöma om svetsningen går bra 9. Redogör för hur en bra arbetsplats för fibersvetsning ska vara organiserad Mätning 10. Om en ljussignal har dämpats 10 d, hur mycket av den ursprungliga signalens effekt är då kvar? 90 % 10 % 9 % 0,1% 11. Om man mätt dämpning över en fiberskarv med OTR från båda hållen, och fått värdena 0,30 d och +0,70 d, hur stor är då den sanna skarvdämpningen? 0,10 d 0,20 d 0,60 d 1,00 d 12. Redogör för begreppen d och dm och deras samband med effekt (enhet W) när man mäter dämpning på fiber Terminering och korskoppling 13. Varför är vissa kontakter vinkelslipade? För att minska slitaget på kontaktytan För att öka tåligheten mot smuts i kontaktytan För att minska reflektionen i kontakten För att öka dämpningen i kontakten 14. Vad är en ferrul? ylindern som omger en fiber i en kontakt En maskin att slipa fiber i En liten spole för stativkablar Ett skalverktyg för fiber 15. Redogör för för- och nackdelarna med fältkontaktering respektive fabrikskontaktering.

6 Sidan 6 av Förläggning 16. Tag hjälp av svensk standard SS , och avgör vilken av nedanstående kablar som skulle passa bäst till utomhusförläggning i dukt. GQNGQU GRSLV GRSLWLV GSQUV 17. Inför ett gräv- och skarvjobb har man begärt utmärkning av vad som finns i marken sedan tidigare. Vad innebär gul märkning, som regel? Optokabel Telekabel, koppar Kraftkabel Vattenledning 18. Redogör för olika sätt att täta mellan rör och kabel vid ut- och ingång i fastighet eller kabelbrunn. 5.3 Facit till exempelfrågorna Flera informationskanaler delar på samma fiber genom att använda olika våglängder [man behöver planen för att kunna svara] 6. - [se standarden] Inget entydigt svar. Några nyckelbegrepp som bör tas upp är: elysning, arbetsställning, renlighet, spillsamlare, elsäkerhet, tillbehörens och utrustningens placering Svaret ska helst innehålla både text och formler. Någonting i stil med: Om man jämför inmatad effekt i en fiber Pin [som anges i enheten W] med den lägre effekten som kommer ut i andra änden Put, så gäller att: ämpningen (mätt i d) = 10 x lg(pin/put) Man kan också välja att jämföra en viss godtycklig effekt P med referensnivån 1mW, då får man resultatet i enheten dm, dvs Signalnivå (mätt i dm) = 10 x lg (P/0,001)

7 Sidan 7 av Här bör begreppen renlighet, slipkvalitet, kontaktdämpning, tillförlitlighet, kostnader och förmågan till flexibla lösningar tas upp och jämföras för de två alternativen Här bör olika kända material och metoder tas upp, samt ett resonemang kring varför det är nödvändigt med tätningar. 6. e underliggande kraven som proven bygger på e underliggande kraven som proven bygger på, finns samlade i en kravspecifikation från SEK. enna kravspecifikation finns publicerad på SIS förlag som SEK Teknisk rapport 14, med artikelnr , och kan köpas för 295 kr. Se Några rubriker och kommentarer i kravspecifikationen är listade nedan. För mer detaljerad information om kraven, rekommenderar vi att man köper specifikationen. 6.1 llmänt et ställs krav på grundläggande insikt i tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter, standarder och teknisk dokumentation. 6.2 Fiberteori och kabelkonstruktioner En grundläggande teoretisk kunskap om optisk fiber och närliggande teknik är nödvändig för att kunna göra ett säkert och korrekt arbete i den optiska infrastrukturen. Många misstag kan undvikas, och många problem kan lösas, om en grundläggande kunskap om orsak och verkan finns. 6.3 okumentation Fibertekniker skall kunna tolka och hantera arbetshandlingar och ritningar som krävs för arbetets utförande samt kunna införa, dokumentera eventuella ändringar och tillägg som genomförs under arbetets gång. Även ska korrekta uppmärkningar av anslutningar och dylikt göras. 6.4 Skarvning Teknikområde skarvning omfattar i princip alla moment som utförs när man skall utföra en kabelskarv, dvs. förberedelser inför skarvning, ordnande av skarvplats, tillkapning och avmantling av kabeländar, installation av skarvbox, fiberskarvningens alla moment, tillslutning av skarvboxar, fixering av skarvbox och skarvslingor samt utförande av täthetsprov. elmoment:: Verktyg och instrument rbetsplatsmiljö Hantering av kabel i samband med skarvning Hantering och organisering av fiber Skarvbox och kapslingar Skarvning allmänt

8 Sidan 8 av Mätning tt kunna mäta är viktigt. els som kvalitetskontroll av komponenter eller utfört arbete, dels som hjälpmedel vid felsökning. e viktigaste mätinstrumenten är OTR och ljuskälla-detektor. 6.6 Terminering och korskoppling Ett av de mest känsliga områdena i en optisk fiberinstallation är termineringen av de optiska fibrerna. 6.7 Förläggning Med teknikområde förläggning avses all verksamhet och produktkännedom som berör förläggning av kabel eller fiber i olika miljöer och med olika metoder till exempel direktförläggning, indragning, blåsning, spolning och uppspänning.