Anteckningar referensgruppsmöte ProcSIBE, KTH 8 december 2015

Transkript

1 Anteckningar referensgruppsmöte ProcSIBE, KTH 8 december 2015 Deltagare Magnus Everitt, VVS Företagen Jens Johansson, Upphandlingsmyndigheten Petter Jurdell, SABO (enbart em) Helena Lennartsson, Byggherrarna Anna Nordén, Familjebostäder Göteborg Lars Redtzer, BI Jan Schönbeck, Trafikverket Eskil Sellgren, fd WSP, STD Josefin Sporrong, Upphandlingsmyndigheten John Thorsson, NCC Hamid Zarghampour, Trafikverket Jan-Ove Östbrink, SKL Jan Bröchner, Chalmers Per-Erik Eriksson, Luleå tekniska universitet Anna Kadefors, Chalmers Tina Karrbom Gustavsson, KTH Johan Larsson, Luleå tekniska universitet Hans Lind, KTH Stefan Olander, Lunds Universitet Thomas Olofsson tekniska universitet Daniella Petersen, Chalmers Lina Wedin Hansson, Skanska/Lunds Universitet Andreas Öjehag Pettersson, Karlstads Univ. 1. Välkomna, dagordningen, presentation 2. Referensgruppsmedlemmarnas förberedda aktuella frågor Referensgruppsmedlemmarna redogjorde kort för vilka upphandlingsrelaterade frågor som var mest aktuella för deras respektive organisationer just nu. Punkten fördelades på två pass, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Inläggen sammanställs här kort och ämnesvis: Samverkan/partnering: - Nya riktlinjer för partnering tas fram inom Trafikverket - Upphandlingarna av strategisk partnering behöver förbättras de görs ofta av konsulter som inte har rätt förhållningssätt - Arvodeshets: tendens att alla får lika poäng på de mjuka delarna och att lägst entreprenörarvode avgör - Man är för personberoende (viten för utbyten av personal) anbudsgivarna borde kunna tillgodoräkna sig företagets kapacitet. - UE är fortfarande sällan med i partnering utan upphandlas på för låga timpriser, vilket föder fusk. Konsultupphandling - Trafikverket försöker införa fastprisåtagande. I diskussioner är konsulterna positiva, men det är svårt att hantera i praktiken. Det är svårt att veta vad man ska prissätta, beställaren måste definiera detta bättre. - Kompetensupphandling: hur prissätta personer?

2 - Konsultmäklare, vilka effekter får det? Branschutveckling: - Bra samverkan mellan Trafikverket och bransch, men svårt med implementering. Samarbete om regelverk fungerar bäst. - Revidering av standardavtalen (AB) pågår. - Byggherrarna har tappat kompetens att driva nyproduktion, hur kan man säkerställa kvalitet under dessa förutsättningar? Kan byggprocessmätning användas för att utveckla kvalitet i produktionen? Social hänsyn - Trafikverket har fått regeringsuppdrag, både för konsult- och entreprenadupphandling. - Viktig fråga även för entreprenörerna. - För bostadsförvaltarna finns en affär i att sysselsätta sina hyresgäster (ökad trygghet, mm), detta gäller inte för andra byggherrar. - Hur kan offentlig upphandling uppmana till sociala innovationer? Instegsarbeten? Det behövs en helhetssyn: både boende och arbete. - Sverige har få lågtröskelyrken, ska man återinföra t ex hantlangare? Bostadsbyggande mm - Hur kan man bygga snabbt med bra kvalitet till lågt pris? SABOs ramavtal är ett sätt att hjälpa kommuner med detta. - Största utmaningen för kommuner ör bostäder för äldre, det är den grupp som ökar mest. Även skolor och förskolor från 70-talet. - Kommuner vill ställa krav på maxnivåer för hyra, men det finns många frågor kring hur bostadsbolagen ska hantera detta i sina upphandlingar. - Stora byggvolymer framöver hur kan vi få in utländska aktörer? Kan partnering hindra? - Man säger att vi har kapacitetsbrist, men det kan också handla om dålig produktivitet. Det är lika många i branschen idag som under miljonprogrammet, men vi bygger mindre. 3. Upphandlingsmyndigheten verksamhet och stöd inom samhällsbyggnad Jens Johansson & Josefin Sporrong, Upphandlingsmyndigheten Se framför allt bifogad ppt. Några punkter: - Liten myndighet än så länge, men stort uppdrag. 48 personer idag, men ska bli 60. Hur prioritera? - Bakgrund: Miljöstyrningsrådet, Upphandlingsutredningen - Varför bildades UM? Hållbarhet, innovationer, SMEs, strategisk syn på inköpsprocessen - UM står för ett stöd, frivilligt att använda sig av. Bl a helpdesk, vägledningar, informationstexter, seminarier, kriteriedatabas. Det som är unikt är att kriterierna är anpassade efter LOU. - Stödet täcker idag programfasen till överlämnade, med betoning på projektering. Men det kan även användas som stöd under förvaltningsfasen, t ex för materialval. - Mycket nytt måste fram, plus att existerande kriterier behöver uppdateras. 2

3 - Stödområden under arbete 2016: badhus/simhallar, skolor, tillfälliga lokallösningar, renovering - Ny webbportal och seminarier - Skulle behöva utveckla samverkan med anläggningssidan (Trafikverket), finns inte idag. - Bara 2-3 personer arbetar med byggfrågor på UM, behovet är mycket större. Enkätundersökning till kommuner: - Stort behov av stöd för miljöanpassade upphandlingar till kommuner. UMs kriterier upplevs som bra, men dålig kännedom hos teknisk personal. Hur kan man nå ut med att stödet finns? - Utmaningar för kommunerna: många olika mål, bristfällig uppföljning, internkostnader hindrar behövliga investeringar, dålig politisk förståelse för ledtider, små resurser på beställarsidan, dåligt samarbete mellan upphandlare och tekniker (olika kulturer). Kommentarer/frågor från referensgruppen: - Ska UM fungera som juridiskt stöd (som hittills på Upphandlingsstödet) eller affärsmässigt stöd? Nu har den goda affären, strategier och hållbarhet börjas lyftas upp på samma nivå som den juridiska. - Viktigt att se upphandling som profession, men många upphandlare har inte tillräcklig kompetens (speciellt mindre aktörer/kommuner). Upphandling är en del i byggherrekompetensen. - UM borde vara en informationshub, kompetensspridare. 4. Diskussion kring behovet av stöd och spetskunskap inom byggupphandling Vilka organisationer och funktioner har störst behov av stöd? o Små och mellanstora kommuner, men det börjar högst upp med chefer, kommunstyrelser, politiker etc. o Men det är mellanstora bostadsbolag som har mest bekymmer med LOU. o Inom Trafikverket är det projektledare och specialister inom IL. o Mycket missförstånd om LOU bland de som tillämpar den. Man måste peka på möjligheter. T ex använder Trafikverket inte de möjligheter till förhandling som man har. o Mindre beställare ofta mer innovativa, stora aktörer måste dock engagera sig för att få folk att tänka om. o Bostadsbolagen måste vara drivande i alla frågor, och behöver således stöd. o Små entreprenörer och leverantörer. o Är stöd bra? Vilket stöd i så fall? Vilka ska utmana och utveckla ny praxis inom byggupphandling? o Modiga och förändringsbenägna (naiva) personer som vill väl (det är ofta mindre aktörer) o Locum o Stockholms Stad, t ex Slussen. Man borde skapa lärande mellan projekten i staden. o Bilindustrin genom Supply Chain Management. De är bra på andra kriterier än lägsta pris. o Bostadsbolagen måste vara drivande i alla frågor. o Akademin tillsammans med enheter som valts ut av politiken att vara drivande. o Trafikverket på basis av politiska uppdrag. o Politiken genom upphandlingsstrategi. o Beställare och leverantörer i samverkan, även med UM (t ex badhus). o Föreningen Byggherrarna? (men satsar mer på bredd än spets) 3

4 Vilka hinder finns för utveckling? o Kunskapsbrist, missuppfattningar om att LOU hindrar innovation/annorlunda upphandlingsmetoder, samt oklarheter om var stöd finns/även om teknik. o Att olika jurister & juridikforskare har olika åsikter. o Organisering av upphandlingsfunktioner. o Beslutsmodeller som baseras på budget istället för fas. o Laglydighet man vill inte utmana lagen. o Ryggen fri-syndromet rekrytering & utbildning. Problem att jurister driver de flesta utbildningar inom upphandlingsområdet. Vilka drivkrafter finns för utveckling? o Triple helix-insatser där akademi, näringsliv och samhälle samverkar för att driva utveckling & verifiera lösningar/kostnader o Utbildning. o Lära från andra länder. o Trafikverkets 4-stegsmodell o Långsiktigt perspektiv på organisering av upphandlingsfunktioner. o Mod & vilja att få bättre lösningar. o Öppenhet att ta in nya lösningar. 5. Aktiviteter i ProcSIBE under det senaste året 1. Diverse Svensk remiss på brittiskt partneringkontrakt PPC Studier av organisering av kommunal byggupphandling har påbörjats (Karlstad, Göteborg) och planeras (Stockholm, Malmö). Framtida områden inom innovationsupphandling och lärande inom byggupphandling. Hans Lind (kort presentation, se ppt): Hur gör privata aktörer? Vertikal integration. Varför väljer företag vertikal integration? Antagligen för att de ger mer information, mer möjligheter, ökar förhandlingskraft och minskar risk, och håller enheter konkurrensmässiga genom att arbeta både på den interna och externa marknaden. 2. Samarbete med Trafikverket En kunskapsöversikt/forskningssammanställning inom partnering/samverkan har tagits fram som input till Trafikverkets arbete med att ta fram nya riktlinjer för samverkan. Ett mindre projekt om incitament har genomförts. Båda rapporterna finns på ProcSIBES hemsida. En europeisk benchmarkingstudie av upphandling inom järnvägsbyggandet pågår. Studierna kommer att presenteras vi Transportforum i januari Ett långsiktigt forskningsprogram är under utveckling. Preliminära projektförslag är: o upphandling av järnvägsunderhåll (har fått Formasfinansiering till doktorandprojekt) o uppföljning av genomförda funktionsentreprenader o kvalitativ och kvantitativ uppföljning av totalentreprenader, där den kvalitativa delen kopplas till Prifloats verktyg för byggprocessmätning o formulering av funktionskrav i totalentreprenader (tillsammans med SBUs temagrupp Byggkonstruktion och förvaltning) o BIM som drivkraft för förändring o metastudie av utvärdering av system och verktyg för leverantörs- och relationsuppföljning o samverkansinriktade upphandlingsstrategiers påverkan på innovation och utveckling, effekter av fast arvode för konsultuppdrag, miljö- och klimatrelaterade krav, checklista för innovation, utvärdering av Renodlad Beställarroll, etc. 4

5 3. Social hållbarhet Social hänsyn har under de senaste 2-3 åren har blivit en huvudfråga i många verksamheter, men begreppet har många betydelser. Nu inventerar vi hur social hållbarhet tolkas i byggsektorn och i vilken utsträckning sociala krav ställs. Detta görs genom en enkät till SABO-företag och genom att samla in och analysera förfrågningsunderlag som innehåller sociala krav. I oktober höll ett seminarium i Malmö om social hänsyn, där Malmö Stad, det privata fastighetsbolaget Trianon och MKB deltog (se material på ProcSIBEs hemsida). Det är viktigt att följa upp effekter av olika krav på social hänsyn, dels vad gäller måluppfyllelse men också hur beställare och leverantörer påverkar och påverkas av sådana krav. 6. Inspel till den nationella upphandlingsstrategin Utskickat förslag till inspel till den nationella upphandlingsstrategin diskuterades. Referensgruppen var i huvudsak positiv till utskickat förslag, men de frågor som regeringen hade formulerat uppfattades delvis som mindre relevanta. Inspelet har uppdaterats baserat på synpunkter vid mötet och även andra synpunkter som inkommit. Se 7. Avslutning, kaffe och mingel Mötet avslutade. Nästa allmänna referensgruppsmöte hålls hösten 2016, men referensgruppen kommer att bjudas in till seminarier mm med smalare innehåll. 5

6 Forskarmöte Reflektioner på referensgruppsmötet Bra tidsallokering till respektive del. Bra att leverantörer, beställare etc. satte sig i kluster. Bra lunch med bra diskussioner. Bra uppdelning på borden av både näringsliv och forskare. Hur fixar vi internationella publikationer? Nästa möte: efter påsk/q2, exempelvis april 2016? Fixa doodle. Workshop med fokus på publikation. Telefonmöten hålls i samband med ordinarie telmöten i SBUs Byggprocess och förvaltningsgrupp. Transportforum. Nyhetsbrev? Popularisera en del av antologin och ge ut? Vara mer aktiv i fackpressen? Ansökningar till Formas? o Science center i Lund? o Ansökningar som inte är specifikt kopplade till upphandling. o Per-Erik har potentiella planer att ansöka, beror lite på hur listan uppfattas. o Medfinansiering i flertalet projekt? o Centrum för byggeffektivitet. 6