Likabehandlingsplan. Omfattar förskoleklass till årskurs 5 samt fritidshem vid Gällö skola. - med lokal arbetsplan mot kränkandebehandling

Transkript

1 Upprättad: Reviderad: Likabehandlingsplan Omfattar förskoleklass till årskurs 5 samt fritidshem vid Gällö skola - med lokal arbetsplan mot kränkandebehandling

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Förutsättningar... 3 Definitioner... 3 Likabehandlingsplan förskoleklass till åk Vid Gällö skola FLM arbetar alla för... 4 Mål för läsåret 2010/ Förebyggande insatser... 5 Demokratiarbete... 6 Åtgärdande insatser... 7 Arbetsgång... 7 Samtal med den som har blivit utsatt för kränkande behandling... 7 Uppföljande insatser... 8 Dokumentation... 8 Utvärdering och revidering av planen... 9 Likabehandlingsplan för Gällö skolas fritidshem... 9 Vid Gällö fritidshem arbetar alla för 9 Mål läsåret 2010/ Förebyggande insatser Demokratiarbete Åtgärdande insatser Uppmärksamhet på vuxnas trakasserier, kränkningar eller diskriminering mot elever/barn: Uppföljande insatser Dokumentation Utvärdering och revidering av planen Bilaga 1 12 Bilaga Bilaga 3.14 Bilaga

3 Bakgrund Denna likabehandlingsplan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn. 1 Denna lag har till ändamål att främja barnens lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Förutsättningar Planen gäller förskoleklassen och upp till årskurs fem samt skolans fritidshem och omfattar elever och personal som arbetar i de verksamheterna vid Gällö skola. I byggnaden finns även kommunens särskola. Den verksamheten har sina egna likabehandlingsplaner men grundsynen och förhållningssätten är gemensamt då personal och barn/elever till stor del är de samma. Högstadiet vid Gällö skola ligger i direkt anslutning till våra lokaler och även de har sin egen likabehandlingsplan utifrån sina förutsättningar. Definitioner De definitioner som används i de båda likabehandlingsplanerna är samma då de har sin utgångspunkt från Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Att tänka på: Det är individens subjektiva upplevelse som är en viktig utgångspunkt i definitionen av trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna består av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Etnisk tillhörighet är när någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Direkt diskriminering är när någon missgynnas i förhållande till andra och detta har ett samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när någon missgynnas genom att man använder en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev utifrån diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker individens värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, så kallad annan kränkande behandling. 3

4 Kränkande behandling kan vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Kränkningar kan bland annat ta sig i uttryck som: mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet eller homofobi. Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet är en rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi är när man har en uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism är ett negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. Likabehandlingsplan förskoleklass till åk 5 Vid Gällö skola FLM arbetar alla för Att alla barn och vuxna har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i skolan oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Att utveckla våra elever till demokratiska medborgare genom att verka för demokratiska arbetsformer, och att ge kunskap om demokratins innehåll och former. Att det råder ett tryggt klimat och en god stämning mellan alla som arbetar här. Att alla ska känna stolthet över vår skola och det arbete vi utför tillsammans. Att utveckla elevernas förmåga att känna ansvar och visa respekt för sig själv och sin omgivning. Att likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument. Att ingen vid Gällö skola FLM ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Att ingen ska utsättas för trakasserier eller annan kränkande behandling. Att alla elever ska känna att de blir respekterade av såväl elever som personal. Att alla elever ska känna sig trygga i skolan. Att alla elever ska veta vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp. 4

5 Att alla vuxna på skolan arbetar medvetet och engagerat för att likabehandlingsplanen mot kränkande behandling följs. Vi arbetar för att förbättra språkbruket och att kränkningar inte ska förekomma. Mål för läsåret 2010/2011 Färdigställa skolans ordningsregler (Bilaga 3 och 4) tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal genom möten med bl.a. föräldraråd, elevråd och vid personalmöten. För att ordningsreglerna ska förankras bland personal, elever och vårdnadshavare ges information om dessa vid föräldramöten, i undervisningen och vid personalmöten. Ordningsreglerna ska skickas hem till vårdnadshavare och elever. Ordningsreglerna ska finnas tillgängliga i tidskriftstället i skolans korridor. Förebyggande insatser Personalen arbetar aktivt för att ett respektfyllt klimat skall råda på skolan bland annat genom att själva visa respekt och uppträda som goda föredömen. Våra attityder och vårt beteende påverkar barnen. Ansvar: all personal och elever Om vi vill att barnen ska ha ett vårdat språk måste vi själva tänka på vårt språk och inte använda kraftuttryck eller ironiska, nedlåtande uttryck mot barnen. Det är inte heller lämpligt att vuxna skojar med varandra med ord och uttryck som vi sedan inte tolererar att barnen använder. Barnen suger upp vårt språk och använder det utan urskiljning. Ansvar: all personal Alla vuxna ska säga till om de ser att barnen inte följer regler. Detta innebär också att alla vuxna måste vara medvetna om gemensamma regler. Vi måste informera alla som kommer nya till vår arbetsplats om vad som gäller. Ansvar: all personal Genom regelbundna samtal och rollspel i klasserna öva eleverna i att verbalisera sina känslor och komma fram till hur man är en god kamrat och hur man kan hjälpa kamrater med svårigheter. Ansvar: all personal. Arbetslaget ser till att det genom samtal i elevgrupperna och arbetslagen kartläggs var och när riskerna för kränkande behandling är störst. Ansvar: arbetslaget. Utvecklingsledaren ansvarar för att rastvaktsschema upprättas så att rastvakter finns i tillräcklig mängd och på de platser det behövs. Elever från åk 5 får utbildning och fungerar som rastvärdar på rasterna. De träffas regelbundet för utvärdering, utbildning och uppföljning. 5

6 Ansvar: utvecklingsledare, rastvärdsansvarig. En enkät (Bilaga 2, Hur trivs du i skolan)genomförs under höstterminen 2010 för att utröna tendenser till kränkande behandling. Resultatet sammanställs och analyseras för att användas i kvalitetsredovisningen. Ansvar: skolledning och pedagogisk personal. Kompetensutveckling av personalen genomförs regelbundet. Ansvar: skolledning Vi vuxna tar alla tillfällen att berömma en elev som vi anser ha gjort något bra inte bara i klassrummet utan överallt och alltid så att andra elever hör och uppmärksammar detta. Vi berättar i klassen om själva situationen för att visa på ett bra handlande. Ansvar: all personal Elever som behöver tillsägelser ofta tas i enrum för att tillsammans med en vuxen samtala om situationen. Detta för att förhindra att elevens namn av kamraterna förknippas med dåligt uppförande och eleven blir syndabock. Ansvar: berörd personal Ta tillvara situationer där konflikter lösts utan hårda ord eller våld. Skriv ned händelsen. Sätt in i en pärm där andra kan hämta tips att ha som underlag för rollspel och forumspel. Ansvar: berörd personal Om något har skett på rasten och den/de som varit närvarande har rett ut det hela med de inblandade barnen ska man inte ta om samma sak med eleverna i klassrummet. Det ger signaler till barnen att vi inte litar på att andra klarar av att reda ut saker. Det räcker att vi informerar varandra om vad som hänt och resultaten. Ansvar: all personal. Demokratiarbete I årskurs 1-5 finns klassråd där eleverna ges möjlighet att påverka och ha insyn i skolans arbetsmiljöarbete. I förskoleklassen ges möjlighet till medverkan och insyn genom samtal i t.ex. samlingar. I båda dessa sammanhang är det bra om man kan utgå från elevernas egna händelser för att prata om vad som är rätt eller fel. På skolan finns ett elevråd som träffas regelbundet. Vi arbetar aktivt med värdegrunden i alla ämnen. Alla får träna sig i att hävda sin mening, det gör vi genom: o Samarbetsinlärning, samarbetslekar och övningar o Samtal, diskussioner o Reflektion o Drama o Konflikthantering 6

7 Åtgärdande insatser När vi märker av kränkande språkbruk eller kränkande behandlingar kommer vi att jobba enligt följande plan. Vi vill även ha stöd från er föräldrar, då ni är mycket viktiga i arbetet. Vi ska tillsammans jobba för en bättre arbetsmiljö för både elever och personal. Som dåligt språkbruk räknar vi sådant som är förnedrande för andra. Arbetsgång Aldrig möta med ett aggressivt beteende eller dåligt språk tillbaka. Att t ex säga: o Jag accepterar inte det du säger. Och sedan ge ett alternativ till det ordval eleven använt. o Jag märker att du är arg på.men,.och ge alternativ. (Vad är du arg på? Varför?) o Bolla tillbaka till eleven. Jag hör vad du säger att. Få fram vad eleven egentligen sagt, betydelsen. Om eleven inte vill lyssna, vänta ut och prata sedan. Om man som vuxen sagt eller gjort något överilat ska man be om ursäkt och förklara varför det blev så. Loggbok i form av pärm förs av elevansvarig. När något inträffat skrivs det ned av den som varit med vid tillfället och eleven/eleverna (Bilaga 1, incidentbrev). Man tar då också upp vad eleven/eleverna kunde ha sagt/gjort i stället. Eleven/eleverna och vuxen/vuxna signerar. Incidentbrev lämnas till elevansvarig som sätter in det i pärmen. Två ex skickas hem till föräldrarna (vårdnadshavarna) för påskrift och eventuella kommentarer. Ett ex skickas sedan tillbaka till skolan. Ett ex skickas för kännedom hem till den/de som blivit utsatta. Titta i pärmen kontinuerligt. Ta kontakt med hemmet om inte påskrivet incidentbrev returneras till skolan. Föräldrarna och eleven kallas till samtal efter fem hemskickade incidentbrev där eleven ifråga varit den som betett sig kränkande mot någon annan. Berörd personal deltar. Det är viktigt att det inte drar ut på tiden. Det är också viktigt att uppmärksamma om någon elev ofta blir utsatt för kränkande behandling. Elevansvarig pratar med eleven och målsmännen. Avstämning under terminen för att se att incidentbreven minskar. Om effekten blir motsatt eller uteblir helt tas detta upp och eventuellt förändras arbetsgången för den eleven. Samtal med den som har blivit utsatt för kränkande behandling: Eftersom han eller hon ofta är rädd för negativa efterverkningar är det viktigt att garantera den utsatta skydd och effektiv uppföljning. Ibland kan man få dra igång arbetet utan att den utsatta eleven medgivande. Det är då extra viktigt med en tät och noggrann uppföljning. Vårdnadshavarna till den som har blivit utsatt för kränkande behandling hålls informerade. 7

8 Uppmärksamhet på vuxnas trakasserier, kränkningar eller diskriminering mot elever/barn: Var rak genom att reagera och säga till om någon vuxen (personal, förälder) beter sig trakasserande, kränkande eller diskriminerande mot en elev. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. Lyssna in situationen. För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Informera rektor i allvarliga fall. Rektor kan sedan vid behov vända sig vidare till verksamhetschef och personalavdelning. Dokumentera och följ upp alla åtgärder i samband med trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Arbetsgången dokumenteras alltid! Ansvar: Berörd personal, känner man sig osäker hur man bör agera kontakta rektor snarast! Uppföljande insatser Bestäm alltid ett datum för uppföljning i fall av trakasserier, diskriminering, eller annan kränkande behandling. Den elev som varit utsatt för kränkande behandling behöver ofta mycket stöd för att återfå självkänslan. Klassläraren i samråd med vårdnadshavarna gör en bedömning om eleven behöver extra stöd genom elevvårdsteamet. Ansvar: Klasslärare Om den kränkande behandlingen fortsätter (fem incidentbrev), vidtas ytterligare åtgärder och ett åtgärdsprogram upprättas. De åtgärder som bestäms i åtgärdsprogrammet varierar utifrån den uppkomna situationen. Det kan exempelvis handla om flera samtal med rektor, omfördelning av klasser, samtal med kurator eller som sista utväg flytta en eller flera elever som kränker någon till en annan skola. Ansvar: rektor och elevvårdsteamet Dokumentation Samtliga samtal med elever som varit inblandad i en kränkande händelse dokumenteras. Här ska framgå: Händelseförloppet Vilka som varit inblandad Vilka åtgärder har vidtagits Datum när dokumentationen genomfördes 8

9 Datum för uppföljning Mall för dokumentationen bifogas i (bilaga 1, incidentbrev). Då ärendet rapporterats till elevvårdsteamet sker alltid dokumentation och förvaring enligt de regler som finns för elevvårdsteamet. Ansvar: Berörd personal och rektor Utvärdering och revidering av planen Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras i arbetslagen under maj Utvärderingen redovisas i kvalitetsredovisningen för skolan. Ansvar: Rektor Likabehandlingsplan för Gällö skolas fritidshem Vid Gällö fritidshem arbetar alla för Att fritidshemmet ska vara en plats där alla känner sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Att föräldrarna ska känna tillit och förtroende när de lämnar sina barn på fritids. Att vi ska arbeta långsiktigt och aktivt för att förebygga trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling så att alla kan känna trygghet och glädje. Att varje barn ska öka sin förståelse för allas lika värde och visa respekt för vår gemensamma arbetsmiljö. Att varje barn ska utveckla sin förmåga att ta ansvar och se konsekvenser av sitt handlande. Att alla barn och vuxna ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på fritids oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Mål läsåret 2010/2011 Att göra planen känd bland föräldrar och barn. 9

10 Förebyggande insatser All personal inom fritidshemmet har ett delat ansvar och skall jobba för att förebygga trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling genom att: Vi vuxna är goda förebilder för barnen i ord och handling. Vi för en kontinuerlig dialog med föräldrarna när de lämnar och hämtar sina barn eller via telefon. Personalen genomför regelbundet en kartläggning om var och när riskerna för kränkande behandling är störst. Detta görs genom samtal med barnen. Att all personal arbetar för att barnen skall känna sig trygga på fritids. Detta gör vi genom att vi är närvarande vuxna vid tillfällen då vi behöver stötta och ge beröm. När jag är trygg vågar jag: o Hävda min åsikt o Vara med och bestämma o Misslyckas o Prova på nya saker o Vara mig själv o Lyckas o Vara generös o Ta del av avvikande åsikter utan att uppleva dem som hotfulla Att all personal arbetar för att öka barnens sociala kompetens. Här använder vi leken som en viktig metod, både fri lek men även organiserade lekar, drama, samtal, idrott, rörelse, spela spel, skapande i olika former. Genom att använda dessa olika metoder så tränar vi den sociala kompetensen som innebär att: o Kunna läsa av o Kunna kompromissa o Kunna visa hänsyn o Vara hjälpsam o Vara generös, ge plats åt kompisar o Kunna samarbeta, hålla sig till spelreglerna o Kunna diskutera och ta andras perspektiv o Kunna sätta gruppens bästa före sitt eget o Ha solidariskt och demokratiskt förhållningssätt Demokratiarbete Barnen har under dagen stor frihet att komma med egna förslag om aktiviteter som man vill genomföra. 10

11 Åtgärdande insatser De åtgärdande insatserna ser likadana ut som för förskoleklassen och till åk 5. Den skillnad som finns är ansvaret som ligger på personalen på fritidshemmet (s. 7). Uppmärksamhet på vuxnas trakasserier, kränkningar eller diskriminering mot: Ser likadana ut som för förskoleklassen och till åk 5 (s. 8). Uppföljande insatser De uppföljande insatserna ser likadana ut som för förskoleklassen och till åk 5. Den skillnad som finns är ansvaret som ligger på personalen på fritidshemmet (s. 8). Dokumentation Ser likadana ut som för förskoleklassen och till åk 5 (s. 9). Utvärdering och revidering av planen Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras i arbetslagen i maj Resultatet redovisas i kvalitetsredovisningen. 11

12 Bilaga 1 Incidentbrev Gällö FLM Datum: Jag heter: Detta har hänt: För att lösa konflikten har vi: inblandad vuxen elev vårdnadshavare/förälder underskrift vårdnadshavare/förälder underskrift Föräldrars/vårdnadshavares kommentarer: Uppföljning: Datum: 12

13 Hur trivs du i skolan? Bilaga 2 Flicka Pojke Klass: Datum: 1. Trivs du i skolan? 2. Finns det någon vuxen du kan prata med i skolan? 3. Har du någon kompis i klassen? 4. Har du någon att vara med på rasterna? Ja Nej 5. Har någon kallat dig fula saker? 6. Har någon kamrat berömt dig? 7. Har någon kamrat knuffat eller slagit dig? 8. Har någon kamrat gett dig pengar eller saker? 9. Har någon kamrat hotat att slå dig? 10. Har du slagit någon? 11. Har någon sagt till andra att bråka med dig? 12. Har du retat någon? 13. Har någon tagit saker av dig? 14. Har någon kamrat sagt att du är bäst? 15. Har du fått SMS eller e-post som gjort dig ledsen? 16. Har du skickat SMS eller e-post som kan ha gjort någon ledsen? Finns det någon i klassen som sällan får vara med och leka Nej Ja eller inte får prata med någon på rasterna? Om ja, vem Om ja, vem Finns det någon i klassen som Nej Ja ofta blir retad, knuffad eller slagen? Om ja, vem Finns det någon i klassen som Nej Ja jämt ska bestämma? 13

14 Bilaga 3 Ordningsregler Gällö skola F-5 Gällö skola F /2011 Dokumenttyp Ordningsregler Dokumentägare Gällöskolområde Dokumentnamn Ordningsregler Gällö skola F-5 Dokumentansvarig Patrik Gärd, rektor Fastställd/Upprättad

15 Dokumentinformation Ordningsregler upprättad enligt Grundskoleförordningen (SFS 2006:205) Trygghet Ansvar Respekt Skolans huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtid, studier och yrkesliv. Det handlar om kunskaper och grundläggande värden. För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning och studiero. Skolan ska vara trygg och stimulerande. En plats dit både elever och personal känner lust att gå. Våra ordningsregler bygger på innehållet i arbetsplan, likabehandlingsplan, Lpo 94, skollag och arbetsmiljölagen. I skolan gäller samma lagar och värderingar som i svenska samhället i övrigt. Om ordningsreglerna inte efterlevs följs denna konsekvenstrappa: 1. Direkt tillsägelse, enskilt samtal med elev/barn 2. Kontakt med vårdnadshavare 3. Träff med elev/barn/vårdnadshavare/klasslärare eller annan personal 4. Elevvårdskonferens med rektor 5. Anmälan till socialtjänst/information till kommunstyrelsen, vilka vidtar lämpliga åtgärder Vilka disciplinära åtgärder läraren/skolan får vidta redogörs efter ordningsreglerna. För att underlätta vår samvaro och få en trivsammare skola för oss som studerar och arbetar här gäller följande under skoltid: 1. Alla på skolan visar varandra respekt. Vi använder inte våld, hot, svordomar och kränkande uttryck. Konsekvens: Enligt likabehandlingsplanen. (Konsekvenstrappan) 2. Kom i tid till skolan och ha med dig det materiel som du behöver och stör inte undervisningen. Konsekvens: Eleven får gå och hämta glömt materiel, om det är möjligt. Klassläraren kontaktar vårdnadshavaren. 3. Det är förbjudet att medföra föremål som stör skolverksamheten eller utgör en fara för säkerheten i skolan: Konsekvens: En vuxen omhändertar föremålet och dokumenterar. Klasslärare kontaktar vårdnadshavaren. Beroende på föremål anmälan till Socialtjänst och/eller Polis. 4. Gällö skola är en drogfri skola. Konsekvens: Enligt drogpolicy och konsekvenstrappa. 5. Inga mobiltelefoner får vara påslagna eller framme under lektionstid, i omklädningsrum, på studiebesök eller teaterbesök. Mobiltelefonen skall avstängd läggas på en av läraren anvisad plats. Konsekvens: En vuxen omhändertar mobiltelefonen. Återlämnas vid dagens slut. 15

16 6. Du får inte ta bild, filma eller spela in ljud utan elev eller personals medgivande. Vid klassarbete kan föräldrar ge tillåtelse till dokumentation. Konsekvens: Vid överträdelse omhändertas mobilen eller kameran. Återlämnas vid dagens slut. Polisanmälan kan ske. 7. Störande av lektion. Konsekvens: Konsekvenstrappan, kan kombineras med att personal kan visa ut eleven ur klassrummet av återstoden av lektionen. Någon vuxen på skolan skall utöva tillsyn av eleven och se till att adekvata arbetsuppgifter finns att tillgå. 8. Vi ska alla hjälpas åt att göra det trevligt och hålla våra lokaler fräscha. Den som skadar eller förstör någonting blir ersättningsskyldig. Konsekvens: All skadegörelse rapporteras direkt till hemmet. Fyll i incidentrapport, ev polisanmälan. Skadegörelse = ersättningsskyldighet. Om det är praktiskt möjligt att ställa till rätta kan eleven få i uppdrag att städa eller laga. Om det inte är möjligt får eleven ersätta skadan ekonomiskt. Summan varierar beroende på skadans storlek. 9. Som led i vårt hälsoarbete arbetar vi för hälsosamma alternativ. Godis och läsk får ej medtagas till skolan. Konsekvens: Tillsägelse från vuxen. 10. Sjukanmälan skall göras av vårdnadshavaren. Om eleven är frånvarande utan att sjukanmälan skett, skall klassläraren kontakta hemmet. Följ rutiner för frånvarorapportering. 11. År F-5 ska vara ute på rasterna om inte läraren bestämmer någonting annat Konsekvens: Tillsägelse av vuxen. 12. Cykel, moped eller sparkåkning är inte tillåtet på skolans område under skoltid och fritidshemstid dvs. klockan Konsekvens: Tillsägelse av vuxen. (Konsekvenstrappan) 13. Utan vuxens sällskap får elev cykla till och från skola, från år 4. Vårdnadshavarens ansvar. 14. Ytterkläder/mössor/kepsar lämnas vid anvisad plats under lektionstid, i matsalen, aula, filmsal. Konsekvens: Konsekvenstrappan. 15. Matsalsregler I vår matsal är alla elever och vuxna välkomna att äta en god lunch. Precis som i övrig verksamhet bemöter alla varandra med respekt och vänlighet. Dessutom gäller: Häng av dig ytterkläder i kapprummet. I matkön samtalar vi lugnt och trängs inte. Lägg upp en portion du tror du orkar äta. Gå hellre en gång till än att kasta maten. Prata gärna med varandra under lunchen men tänk på volymen. En olycka händer så lätt och självklart städar du då efter dig. 16

17 16. Buss/Taxi regler För att få ett trevligt och trafiksäkert buss/taxiåkande både för skolelever, andra resenärer och en bra arbetsmiljö för våra chaufförer gäller följande: Jag som elev ska: I väntan på skolskjuts uppträda trevligt mot kamrater och andra resenärer vid hållplatsen. För att undvika olyckor, stå lugnt tills bussen/taxin stannat och gå lugnt på. Sätta på mig säkerhetsbältet och sitta fastspänd hela resan. Tänka på att prata med låg röst i bussen/taxin så andra som vill vila eller läsa inte störs. Kasta mitt skräp i papperskorg eller stoppa det i fickan/ryggsäcken. Vara rädd om bussar och taxibilar. Konsekvens: Klarar jag inte att uppträda på detta sätt får jag i första hand tillsägelse av vuxen vid hållplatsen eller chaufför i buss/taxi. Upprepas överträdelsen tar chauffören kontakt med min skola som i sin tur kontaktar vårdnadshavarna. Vi kanske behöver träffas och diskutera mitt bussåkande/taxiåkande. Har jag sönder någonting är jag ersättningsskyldig och får betala reparationen. Om du som elev eller vårdnadshavare har åsikter om skolskjutsande hör av er till skolan så ordnar vi träff med chaufför om så behövs. 17

18 Möjliga disciplinära åtgärder i grundskolan Det är viktigt att arbetet dokumenteras kontinuerligt. 1. Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, ska läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper ska klassläraren/mentor kontakta elevens vårdnadshavare. (Grundskoleförordningen 6 kap 9 ) 2. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högsta återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme före skoldagens början eller efter skoldagens slut. (Grundskoleförordningen 6 kap 9 ) 3. Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse ska detta anmälas till rektor och tas upp vid elevhälsoteamets möte. Elevens vårdnadshavare kallas till elevvårdskonferens där det beslutas vilka åtgärder som ska vidtas för att få eleven att bättra sig. Åtgärderna ska vara anpassade efter elevens individuella förhållanden. (Grundskoleförordningen 6 kap 10 ) Eleven har rätt att få undervisning, men det behöver inte ske i klassen eller i skolan om eleven utgör ett hot för andra. Undervisning kan t ex ske tillfälligt i en särskild undervisningsgrupp, i en annan lokal, i en annan grupp eller klass än den som eleven närmast tillhör. I undantagsfall och tillfälligt kan undervisning ske i elevens hem om elevens vårdnadshavare medger det. Åtgärderna syftar till att ge eleven stöd som ett led i att få eleven att bättra sig och inte utsätta kamrater och elever för mobbning, övergrepp eller fara. Samverkan med andra samhälleliga insatser övervägs. 4. Om detta inte heller hjälper kan elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till kommunstyrelsen för lämpliga åtgärder. I sista hand ska elev kunna flyttas till en annan skola. Inför en sådan lösning är rektor ansvarig för att det finns en utredning som allsidigt kartlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Det krävs dokumentation om tidigare åtgärder. För att en sådan lösning ska fungera behövs samordning från social-utbildningsenheten för att hitta en mottagande skola. Skolchefen ansvarar för att, i samråd med berörda, rektorer ta fram ett underlag som kommunstyrelsen kan ta ställning till. Beslut fattas av kommunstyrelsen. Kommunen får frångå vårdnadshavares önskemål om att deras barn ska vara placerade i en viss skola om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Ett placeringsbeslut som på denna grund avviker från vårdnadshavares önskemål gäller omedelbart om inte Skolväsendets överklagandenämnd beslutar något annat. (Skollagen 4 kap 6 ) Beslut kan överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. (Skollagen 4 kap 12 ) 18

19 Rastregler Bilaga 4 Vi är snälla mot varandra och alla får vara med och leka. Naturligtvis frågar vi om vi kan delta i leken. Alla ska få delta i någon lek så att ingen känner sig utanför. Personal och skolans rastvärdar finns ute under gemensamma raster. Vi spelar fotboll på gräsplanen vid linbanan, på fotbollsplanen eller på grusplanen nedanför slänten. Rugby spelas nedanför slänten. Vi spelar vägg mot skolhusets gavlar där det saknas fönster. Vi kastar snöboll mot skolhusets gavlar eller på grusplanen nedanför slänten bortom den målade stolpen. Vi är rädda om träden och klättrar inte i dem. Se men inte röra gäller skolans buskar och andra planteringar. Blå/röda plankan utanför personalrummet visar om vi ska vara ute eller inne på rast. Köldgränsen är -17 grader. När vi är ute på rast leker vi på skolgården. Vi ställer tillbaka leksakerna i förrådet när vi har använt dem. Vi gömmer inte leksakerna för andra. Varje klass beslutar själva om man lånar ut klassens leksaker. När vi får lov att vara inne är vi bara i klassrummet. Vi visar hänsyn genom att gå och tala tyst när vi vistas i korridoren. Från och med år 4 får vi använda cykel/spark till och från skolan utan att våra föräldrar är med. Förskoleklassen år 3 och yngre särskolan får använda sparkcyklarna och de andra lekfordonen. Vi åker en i taget. När vi åker inlines, kickboard, snowboard eller madrass har vi hjälm på oss. Vi visar hänsyn till övriga som leker på skolgården. Bob-backen är endast till för bob-åkare och pulkåkare. Vid bandyspel används endast de gamensamma klubborna.