Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll. Stora skillnader mellan kvinnor och män

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll. Stora skillnader mellan kvinnor och män"

Transkript

1 HE 35 SM 0501 Hushållens utgifter 2004 Utgiftsrapport Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure report I korta drag Boendet kostar mest Svenska hushålls utgifter var i genomsnitt kr år I genomsnitt går 27,7 procent av utgifterna till boende. Andra stora utgiftsgrupper är fritid och kultur, transport och livsmedel. Fördelning och omfattning av utgifterna skiljer sig åt mellan olika hushållsgrupper. För ensamstående med barn går 33,5 procent av utgifterna till boende medan endast 23,4 procent av utgifterna för sammanboende med barn går till boende. Sammanboende med och utan barn lägger större andel av sina utgifter på transport än ensamstående med och utan barn. De olika hushållsgrupperna lägger dock ungefär lika stor andel av sina utgifter på livsmedel samt fritid och kultur. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll Hushållen har delats in i tre grupper, födda i Sverige, norden och utanför norden. Svenskfödda hushåll är den grupp som lägger mest pengar på utemåltider, alkoholhaltiga drycker och hushållstjänster. Hushåll födda utanför norden är den grupp som lägger minst pengar på alkoholhaltiga drycker och transport. Stora skillnader mellan kvinnor och män Kvinnor i åldern år lägger mer pengar på kläder och skor, personlig hygien och hushållstjänster, än män i samma ålder. Männen lägger däremot mer av sina pengar på utemåltider och alkohol än kvinnorna. Katarina Hansson, SCB, tfn , katarina.hansson@scb.se Åsa Andersson, SCB, tfn , asa.1.andersson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie HE Hushållens ekonomi. Utkom den 1 juni Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 HE 35 SM 0501 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Tabellkommentarer 5 Hushåll 5 Individer 5 H-region 6 Ekologiska och miljömärkta varor 6 Födelseland 6 Jämförelse mellan nordiska länder 6 Tabeller 7 Teckenförklaring 7 1 Hushållsgrupp - utgifter i kronor per hushåll år Hushållsgrupp - andel av totala utgifter per hushåll år Hushållsgrupp - utgifter i kronor per månad och hushåll år Ensamstående och sammanboende med barn - utgifter i kronor per hushåll år Ensamstående och sammanboende med barn - andel av totala utgifter per hushåll år Ensamstående och sammanboende med barn - utgifter i kronor per månad och hushåll år Ensamstående kvinnor och män med och utan barn - utgifter i kronor per hushåll år Män och ålder - utgifter i kronor per person år Kvinnor och ålder - utgifter i kronor per person år H-region - utgifter i kronor per hushåll år H-region och ensamstående utan barn - utgifter i kronor per hushåll år H-region och sammanboende utan barn - utgifter i kronor per hushåll år H-region och sammanboende med barn - utgifter i kronor per hushåll år Andelen köpta ekologiska och miljömärkta varor per utgiftsgrupp och hushåll år ) Födelseland 2) - utgifter i kronor per hushåll år Nordiska länder 4) - andel av totala utgifter per hushåll och år 22 Fakta om statistiken 23 Detta omfattar statistiken 23 Utgifter 23 COICOP 24 Definitioner och förklaringar 24 H-region 26 Så görs statistiken 27 Statistikens tillförlitlighet 28

3 SCB 3 HE 35 SM 0501 Bra att veta 30 Annan statistik 31 Tidigare publicering 32 Appendix 33 In English 43 Summary 43 Previous publications 44 List of tables 45 List of terms 46

4 SCB 4 HE 35 SM 0501 Statistiken med kommentarer Huvudsyftet med undersökningen om hushållens utgifter är att belysa utgifter för varor och tjänster bland olika hushållsgrupper. Tabellerna i detta Statistiska Meddelande (SM) är inte lika detaljerade som i tidigare SM. I detta SM redovisas enbart huvudgrupper av utgifter medan tabeller med både huvudgrupper och undergrupper redovisas på SCB:s hemsida. I december 2005 kommer ett SM att publiceras där 2004 års utgifter kompletteras med bland annat disponibel inkomst. Den statistik som presenteras här avser utgifter under år Den baseras på ett urval av hushåll. Bland de utvalda hushållen svarade 58 procent. I samtliga tabeller redovisas osäkerhetsmått i form av 95 % -iga konfidensintervall, vilka utgör ett mått på den osäkerhet som urvalet orsakar. Intervallet innehåller med 95 procents sannolikhet populationsvärdet (se Statistikens tillförlitlighet). SM:et innehåller en del nyheter. Bland annat finns en tabell med jämförelse av utgifter i Sverige, Norge, Finland och Danmark och en tabell där utgifterna redovisas efter födelseland. Det har skett en hel del förändringar i insamlingsförfarande, innehåll och redovisning under åren. Därför bör jämförelser över tiden göras med viss försiktighet (se Bra att veta). Redovisningar för åren 2003 och 2004 är dock helt jämförbara.

5 SCB 5 HE 35 SM 0501 Tabellkommentarer Hushåll Tabellerna 1, 4 och 7 redovisar genomsnittliga utgifter per hushållsgrupp och år och tabellerna 3 och 6 redovisar genomsnittliga utgifter per hushåll och månad för olika hushållsgrupper. Siffrorna beräknas för samtliga hushåll oberoende av om de haft den aktuella utgiften eller inte. Tabellerna 2 och 5 visar andelar av de totala utgifterna. Andelarna beräknas för samtliga hushåll oberoende av om de haft den aktuella utgiften eller inte. I genomsnitt var de totala utgifterna kr per hushåll år De största utgiftsposterna var bostad, fritid och kultur, transport och livsmedel (se tabell 1). Utgiftsgruppen fritid och kultur innehåller flera olika typer av utgifter (se appendix). Andel av totala utgifter per hushåll år 2004 FRITID OCH KULTUR KÖPTA LIVSMEDEL OCH ALKOHOLFRIA DRYCKER UTEMÅLTIDER ALKOHOLHALTIGA DRYCKER TOBAK FÖRBRUKNINGSVAROR TRANSPORT HUSHÅLLSTJÄNSTER KLÄDER OCH SKOR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MÖBLER, INVENTARIER, TEXTILIER, HUSHÅLLSUTRUSTNING BOSTAD Fördelning och omfattning av utgifterna skiljer sig åt mellan olika hushållsgrupper. För ensamstående med barn går 33,5 procent av utgifterna till boende medan endast 23,4 procent av utgifterna för sammanboende med barn går till boende. Sammanboende med och utan barn lägger större andel av sina utgifter på transport än ensamstående med och utan barn. De olika hushållsgrupperna lägger dock ungefär lika stor andel av sina utgifter på livsmedel samt fritid och kultur (se tabell 2). Individer Tabell 8 och 9 redovisar genomsnittliga utgifter per person uppdelat efter kön och ålder. Utgifterna skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Kvinnor i åldern år lägger nästan dubbelt så mycket pengar på kläder och skor än män i samma ålder, kvinnor och män i åldrarna 0-12 och 65- lägger ungefär lika mycket på kläder och skor. Kvinnor i åldern lägger mer än dubbelt så mycket pengar på personlig hygien än män i samma ålder. Män i åldern lägger mer pengar på utemåltider, och alkoholhaltiga drycker än kvinnor i samma ålder (se tabell 8 och 9).

6 SCB 6 HE 35 SM 0501 H-region Tabell 10, 11, 12 och 13 visar genomsnittliga utgifter per hushåll och H-region (se Definitioner och förklaringar). De utgifter som skiljer sig åt mellan H- regionerna är framförallt bostad, fritid och kultur samt utemåltider. I Stockholm lägger man mer pengar på utemåltider, bostad samt fritid och kultur än i övriga Sverige (se tabell 10). Ekologiska och miljömärkta varor Tabell 14 visar andelen köpta ekologiska och miljömärkta varor per utgiftsgrupp och hushåll. Andelarna beräknas enbart bland dem som haft utgift för den aktuella varan. Här bör påpekas att det kan vara konsumentens medvetenhet vid köpet som har fångats upp. I vissa fall när konsumenter köper en vara är de helt enkelt inte medvetna om den är miljömärkt eller ekologisk eller inte. De varugrupper som hushållen i genomsnitt köper störst andel ekologiskt och/eller miljömärkt är mjölk, ägg, bananer, rotfrukter och förbrukningsvaror (se tabell 14). Födelseland Tabell 15 visar genomsnittliga utgifter per hushåll och födelseland. Hushållen har delats in i tre grupper, födda i Sverige, norden 1 och utanför norden (se Definitioner och förklaringar). Svenskfödda hushåll är den grupp som lägger mest pengar på utemåltider, alkoholhaltiga drycker och hushållstjänster. Hushåll födda utanför norden är den grupp som lägger minst pengar på alkoholhaltiga drycker och transport (se tabell 15). Jämförelse mellan nordiska länder I tabell 16 visas andelen av totala utgifterna per hushåll i Sverige (år 2003), Norge (år 2003), Danmark (år 2002) och Finland (år 2001). Undersökningen om hushållens utgifter publiceras vid olika tidpunkter i de nordiska länderna. Med anledning av detta finns det inte uppgifter för samma år. Hushållens utgifter och disponibla inkomster tenderar dock att inte förändras så mycket från ett år till ett annat, och anses därför vara någorlunda jämförbara. Utgifterna som redovisas i denna tabell följer huvudgrupperna i den internationella varukoden COICOP 2, (se Detta omfattar statistiken). I Sverige lägger man större andel av sina utgifter på livsmedel och alkoholfria drycker, kläder och skor samt rekreation och kultur, jämfört med övriga länder i norden. I Norge lägger man ner större andel av sina utgifter på transport, än övriga länder i norden och i Danmark lägger man större andel av sina utgifter på tobak och boende än i övriga norden (se tabell 16). 1 I gruppen norden ingår Norge, Finland, Danmark och Island 2 European Union (EU:s) Classification Of Individual Consumption by Purpose

7 SCB 7 HE 35 SM 0501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable 1 Hushållsgrupp - utgifter i kronor per hushåll år Type of household - expenditures per household during 2004 in SEK Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Övriga sammanboende med barn Övriga Samtliga hushåll Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,6 1,0 3,9 2,0 4,5 2,8 2,1 konsumtionsenheter 1,87 1,00 2,50 1,58 2,94 2,10 1,62 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± ± ± ± ± KÖPTA LIVSMEDEL ± ± 990 ± ± ± ± ± 740 ALKOHOLFRIA DRYCKER ± 530 ± 190 ± 200 ± 180 ± 660 ± 460 ± 110 UTEMÅLTIDER ± ± 960 ± 900 ± ± ± ± 510 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± 650 ± 540 ± 520 ± 590 ± ± ± 290 TOBAK ± 820 ± 360 ± 310 ± 310 ± ± ± 190 FÖRBRUKNINGSVAROR ± 820 ± 450 ± 410 ± 380 ± ± ± 230 HUSHÅLLSTJÄNSTER ± ± ± ± ± ± ± 720 KLÄDER OCH SKOR ± ± ± ± ± ± ± 920 BOSTAD ± ± ± ± ± ± ± MÖBLER, INVENTARIER, TEXTILIER, HUSHÅLLS UTRUSTNING ± ± ± ± ± ± ± 900 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± ± ± ± ± ± ± TRANSPORT ± ± ± ± ± ± ± FRITID OCH KULTUR ± ± ± ± ± ± ± 1 900

8 SCB 8 HE 35 SM Hushållsgrupp - andel av totala utgifter per hushåll år Hushållsgrupp - andel av totala utgifter per hushåll år 2004 Ensamstående med barn Ensam stående utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Övriga sammanboende med barn Övriga Samtliga hushåll Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,6 1,0 3,9 2,0 4,5 2,8 2,1 konsumtionsenheter 1,87 1,00 2,50 1,58 2,94 2,10 1,62 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 KÖPTA LIVSMEDEL 13,2 12,2 13,6 14,4 15,0 14,6 13,4 ± 1,4 ± 0,8 ± 0,4 ± 0,5 ± 1,2 ± 1,3 ± 0,4 ALKOHOLFRIA DRYCKER 1,4 1,0 1,2 1,1 1,3 1,4 1,1 ± 0,2 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,1 UTEMÅLTIDER 3,1 4,1 3,1 2,9 2,4 3,5 3,4 ± 0,8 ± 0,5 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,5 ± 1,0 ± 0,2 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER 0,7 1,8 1,1 1,5 0,9 1,4 1,4 (även lättöl) ± 0,2 ± 0,3 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,4 ± 0,1 TOBAK 1,1 1,2 0,8 0,7 1,0 1,7 1,0 ± 0,4 ± 0,3 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,5 ± 0,8 ± 0,1 FÖRBRUKNINGSVAROR 2,3 2,0 2,3 1,9 2,1 2,3 2,0 ± 0,4 ± 0,2 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,3 ± 0,5 ± 0,1 HUSHÅLLSTJÄNSTER 5,7 3,8 6,1 4,4 5,5 3,5 4,5 ± 1,0 ± 0,5 ± 0,3 ± 0,5 ± 1,2 ± 0,6 ± 0,3 KLÄDER OCH SKOR 4,2 4,0 5,3 4,2 4,7 3,7 4,3 ± 0,9 ± 0,8 ± 0,4 ± 0,5 ± 1,3 ± 0,9 ± 0,3 BOSTAD 33,5 31,9 23,4 24,8 18,7 27,4 27,7 ± 2,5 ± 1,4 ± 0,7 ± 1,0 ± 2,2 ± 2,2 ± 0,6 MÖBLER, INVENTARIER, TEXTILIER, HUSHÅLLS- 4,0 3,6 5,7 6,0 5,7 4,4 4,8 UTRUSTNING ± 1,1 ± 0,6 ± 0,4 ± 0,5 ± 1,5 ± 1,0 ± 0,3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1,7 3,3 1,5 2,6 1,5 2,9 2,6 ± 0,7 ± 0,8 ± 0,2 ± 0,5 ± 0,5 ± 1,0 ± 0,4 TRANSPORT 12,7 13,0 18,2 17,9 20,9 15,6 15,8 ± 2,3 ± 1,6 ± 0,8 ± 1,1 ± 2,8 ± 2,1 ± 0,7 FRITID OCH KULTUR 15,7 18,1 17,4 17,6 20,0 17,3 17,7 ± 1,5 ± 1,1 ± 0,6 ± 0,8 ± 1,9 ± 1,5 ± 0,5

9 SCB 9 HE 35 SM Hushållsgrupp - utgifter i kronor per månad och hushåll år Type of household - expenditures per month and household during 2004 in SEK Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Övriga sammanboende med barn Övriga Samtliga hushåll Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,6 1,0 3,9 2,0 4,5 2,8 2,1 konsumtionsenheter 1,87 1,00 2,50 1,58 2,94 2,10 1,62 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± 704 ± 942 ± 839 ± ± ± 445 KÖPTA LIVSMEDEL ± 253 ± 83 ± 120 ± 98 ± 354 ± 270 ± 62 ALKOHOLFRIA DRYCKER ± 44 ± 16 ± 17 ± 15 ± 55 ± 38 ± 9 UTEMÅLTIDER ± 133 ± 80 ± 75 ± 85 ± 200 ± 237 ± 43 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± 54 ± 45 ± 43 ± 49 ± 95 ± 106 ± 24 TOBAK ± 68 ± 30 ± 26 ± 26 ± 128 ± 101 ± 16 FÖRBRUKNINGSVAROR ± 68 ± 38 ± 34 ± 32 ± 103 ± 90 ± 19 HUSHÅLLSTJÄNSTER ± 170 ± 99 ± 111 ± 129 ± 460 ± 133 ± 60 KLÄDER OCH SKOR ± 210 ± 143 ± 143 ± 153 ± 457 ± 218 ± 77 BOSTAD ± 340 ± 168 ± 243 ± 203 ± 439 ± 465 ± 107 MÖBLER, INVENTARIER, TEXTILIER, HUSHÅLLS UTRUSTNING ± 275 ± 94 ± 158 ± 163 ± 717 ± 384 ± 75 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± 158 ± 193 ± 93 ± 210 ± 178 ± 479 ± 100 TRANSPORT ± 886 ± 353 ± 383 ± 429 ± ± 773 ± 212 FRITID OCH KULTUR ± 404 ± 290 ± 388 ± 272 ± 787 ± 539 ± 158

10 SCB 10 HE 35 SM Ensamstående och sammanboende med barn - utgifter i kronor per hushåll år Single persons and cohabiting with children - expenditures per household during 2004 in SEK Ensamstående med barn Sammanboende med barn 1 barn 2+ barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 + barn Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,0 3,3 3,0 4,0 5,0 6,2 konsumtionsenheter 1,60 2,23 2,06 2,54 3,02 3,60 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± ± ± ± KÖPTA LIVSMEDEL ± ± ± ± ± ± ALKOHOLFRIA DRYCKER ± 700 ± 830 ± 310 ± 310 ± 440 ± 690 UTEMÅLTIDER ± ± ± ± ± ± ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± 980 ± 770 ± ± 650 ± ± TOBAK ± ± 950 ± 640 ± 410 ± 610 ± FÖRBRUKNINGSVAROR ± 890 ± ± 730 ± 600 ± 990 ± HUSHÅLLSTJÄNSTER ± ± ± ± ± ± KLÄDER OCH SKOR ± ± ± ± ± ± BOSTAD ± ± ± ± ± ± MÖBLER, INVENTARIER, TEXTI LIER, HUSHÅLLSUTRUSTNING ± ± ± ± ± ± HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± ± ± ± ± ± TRANSPORT ± ± ± ± ± ± FRITID OCH KULTUR ± ± ± ± ± ± 9 230

11 SCB 11 HE 35 SM Ensamstående och sammanboende med barn - andel av totala utgifter per hushåll år Single persons and cohabiting with children - share of total consumption per household during 2004 in SEK Ensamstående med barn Sammanboende med barn 1 barn 2+ barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 + barn Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,0 3,3 3,0 4,0 5,0 6,2 konsumtionsenheter 1,60 2,23 2,06 2,54 3,02 3,60 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 KÖPTA LIVSMEDEL 12,1 14,7 12,6 13,7 15,0 16,1 ± 1,8 ± 2,2 ± 0,8 ± 0,6 ± 1,0 ± 2,1 ALKOHOLFRIA DRYCKER 1,4 1,6 1,1 1,2 1,3 1,4 ± 0,3 ± 0,4 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,3 UTEMÅLTIDER 3,5 2,7 3,2 3,4 2,6 1,5 ± 1,4 ± 0,7 ± 0,4 ± 0,3 ± 0,4 ± 0,4 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER 0,6 0,8 1,2 1,1 1,3 0,6 (även lättöl) ± 0,3 ± 0,4 ± 0,3 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,3 TOBAK 1,3 0,8 0,9 0,7 0,7 0,7 ± 0,6 ± 0,4 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,4 FÖRBRUKNINGSVAROR 2,3 2,2 2,5 2,2 2,2 2,6 ± 0,5 ± 0,6 ± 0,3 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,5 HUSHÅLLSTJÄNSTER 5,3 6,1 5,4 6,5 6,0 6,3 ± 1,2 ± 1,5 ± 0,5 ± 0,5 ± 0,6 ± 1,3 KLÄDER OCH SKOR 3,2 5,5 4,5 5,6 5,7 6,0 ± 1,1 ± 1,5 ± 0,7 ± 0,6 ± 0,9 ± 1,8 BOSTAD 34,6 32,0 24,0 23,1 22,7 24,7 ± 3,8 ± 3,0 ± 1,4 ± 1,0 ± 1,6 ± 2,8 MÖBLER, INVENTARIER, TEXTI- 3,9 4,0 6,8 5,3 5,1 4,8 LIER, HUSHÅLLSUTRUSTNING ± 1,7 ± 1,3 ± 0,9 ± 0,5 ± 0,6 ± 1,5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1,6 1,8 1,7 1,4 1,7 1,2 ± 1,0 ± 0,8 ± 0,5 ± 0,3 ± 0,6 ± 0,5 TRANSPORT 13,7 11,4 18,6 17,9 18,6 17,9 ± 3,5 ± 2,5 ± 1,7 ± 1,2 ± 1,9 ± 3,1 FRITID OCH KULTUR 15,5 16,0 17,4 17,8 16,8 15,5 ± 2,1 ± 2,2 ± 1,2 ± 1,0 ± 1,3 ± 2,4

12 SCB 12 HE 35 SM Ensamstående och sammanboende med barn - utgifter i kronor per månad och hushåll år Single persons and cohabiting with children - expenditures per month and household during 2004 in SEK Ensamstående med barn Sammanboende med barn 1 barn 2+ barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 + barn Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,0 3,3 3,0 4,0 5,0 6,2 konsumtionsenheter 1,60 2,23 2,06 2,54 3,02 3,60 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± ± ± ± KÖPTA LIVSMEDEL ± 343 ± 349 ± 218 ± 167 ± 282 ± 566 ALKOHOLFRIA DRYCKER ± 58 ± 69 ± 26 ± 26 ± 37 ± 58 UTEMÅLTIDER ± 187 ± 185 ± 148 ± 108 ± 160 ± 174 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± 82 ± 64 ± 87 ± 54 ± 135 ± 86 TOBAK ± 103 ± 79 ± 53 ± 34 ± 51 ± 93 FÖRBRUKNINGSVAROR ± 74 ± 127 ± 61 ± 50 ± 83 ± 132 HUSHÅLLSTJÄNSTER ± 178 ± 315 ± 171 ± 189 ± 188 ± 418 KLÄDER OCH SKOR ± 191 ± 396 ± 236 ± 217 ± 365 ± 558 BOSTAD ± 466 ± 483 ± 420 ± 384 ± 538 ± 427 MÖBLER, INVENTARIER, TEXTI LIER, HUSHÅLLSUTRUSTNING ± 440 ± 261 ± 375 ± 173 ± 259 ± 523 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± 235 ± 194 ± 209 ± 93 ± 274 ± 167 TRANSPORT ± ± 925 ± 648 ± 576 ± 879 ± FRITID OCH KULTUR ± 488 ± 673 ± 618 ± 675 ± 673 ± 769

13 SCB 13 HE 35 SM Ensamstående kvinnor och män med och utan barn - utgifter i kronor per hushåll år Single women and men with and without children - expenditures per household during 2004 in SEK Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Alla Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,6. 2,6 1,0 1,0 1,0 konsumtionsenheter 1,87. 1,87 1,00 1,00 1,00 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± ± ± KÖPTA LIVSMEDEL ± ± ± ± ± 990 ALKOHOLFRIA DRYCKER ± 640. ± 530 ± 160 ± 360 ± 190 UTEMÅLTIDER ± ± ± ± ± 960 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± 770. ± 650 ± 630 ± 870 ± 540 TOBAK ± 980. ± 820 ± 430 ± 580 ± 360 FÖRBRUKNINGSVAROR ± 940. ± 820 ± 720 ± 470 ± 450 HUSHÅLLSTJÄNSTER ± ± ± ± ± KLÄDER OCH SKOR ± ± ± ± ± BOSTAD ± ± ± ± ± MÖBLER, INVENTARIER, TEXTI LIER, HUSHÅLLSUTRUSTNING ± ± ± ± ± HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± ± ± ± ± TRANSPORT ± ± ± ± ± FRITID OCH KULTUR ± ± ± ± ± 3 480

14 SCB 14 HE 35 SM Män och ålder - utgifter i kronor per person år Men and age - expenditures per person during 2004 in SEK Män Alla Antal medverkande personer Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± 810 ± ± ± ± ± ± UTEMÅLTIDER ± 30 ± 320 ± 920 ± 550 ± 450 ± 360 ± 220 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± 0 ± 160 ± 450 ± 140 ± 170 ± 70 ± 80 TOBAK ± 0 ± 70 ± 360 ± 250 ± 230 ± 280 ± 100 FÖRBRUKNINGSVAROR ± 100 ± 40 ± 170 ± 70 ± 70 ± 40 ± 40 därav Personlig hygien ± 90 ± 40 ± 170 ± 70 ± 60 ± 40 ± 30 HUSHÅLLSTJÄNSTER ± 70 ± 300 ± 490 ± 380 ± 210 ± 260 ± 140 därav Övriga tjänster ± 70 ± 300 ± 490 ± 380 ± 210 ± 260 ± 140 KLÄDER OCH SKOR ± 420 ± 810 ± ± 900 ± ± ± 450 Kläder ± 370 ± 660 ± ± 740 ± 970 ± ± 410 därav Utekläder ± 70 ± 220. ± 80 ± 230. ± 80 Övriga kläder ± 300 ± 530 ± ± 580 ± 600. ± 340 Underkläder ± 70 ± 50 ± 110 ± 70 ± 60 ± 80 ± 30 Accessoarer, hattar, mössor, vantar etc. ± 50 ± 150 ± 170 ± ± 80 Skor ± 160 ± 410 ± 400 ± 240 ± 330 ± 180 ± 130 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± 80 ± 430 ± 280 ± 420 ± 730 ± ± 490 TRANSPORT ± 520 ± 740 ± 710 ± 710. ± 290 därav Drift av bil ± 0. ± 450 ± 560 ± 460. ± 220 Lokalresor, transporttjänster ± 100 ± 420 ± 270 ± 490. ± 140 FRITID OCH KULTUR ± 490 ± 810 ± 880 ± 720 ± 780 ± 480 ± 320 därav Lek, sport, hobby ± 430 ± 670 ± 580 ± 570 ± 490 ± 390 ± 240 Underhållning ± 40 ± 170 ± 150 ± 150 ± 230 ± 150 ± 70 Böcker, tidningar, TV licens etc. ± 100 ± 200 ± 270 ± 130 ± 180 ± 130 ± 70

15 SCB 15 HE 35 SM Kvinnor och ålder - utgifter i kronor per person år Women and age - expenditures per person during 2004 in SEK Kvinnor Alla Antal medverkande personer Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± ± ± ± ± UTEMÅLTIDER ± 30 ± 270 ± 710 ± 370 ± 300 ± 170 ± 160 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± 0. ± 130 ± 100 ± 180. ± 50 TOBAK ± 0. ± 120 ± 210 ± 210 ± 150 ± 80 FÖRBRUKNINGSVAROR ± 120 ± 140 ± 300 ± 170 ± 290 ± 200 ± 90 därav Personlig hygien ± 120 ± 140 ± 300 ± 170 ± 290 ± 200 ± 90 HUSHÅLLSTJÄNSTER ± 90 ± 310 ± 460 ± 450 ± 350 ± 500 ± 180 därav Övriga tjänster ± 90 ± 310 ± 460 ± 440 ± 350 ± 500 ± 180 KLÄDER OCH SKOR ± 610 ± ± ± 740 ± ± ± 440 Kläder ± 500 ± ± ± 620 ± 970 ± ± 390 därav Utekläder ± 110 ± 310 ± 430 ± 210 ± 290 ± 730 ± 150 Övriga kläder ± 400 ± 790 ± 990 ± 460 ± 650 ± 370 ± 260 Underkläder ± 80 ± 180 ± 270 ± 120 ± 130 ± 110 ± 60 Accessoarer, hattar, mössor, vantar etc. ± 40 ± 120 ± 110 ± 60 ± 170. ± 40 Skor ± 240 ± 350 ± 360 ± 300 ± 430 ± 290 ± 150 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± 90 ± 210 ± ± ± ± ± 780 TRANSPORT ± 70 ± 350 ± 240 ± 450 ± 460 ± 370 ± 180 därav Drift av bil ± 10.. ± 350 ± 200. ± 120 Lokalresor, transporttjänster ± 40 ± 280 ± 220 ± 150 ± 300 ± 180 ± 100 FRITID OCH KULTUR ± 730 ± ± 820 ± 500 ± 700 ± ± 320 därav Lek, sport, hobby ± 560 ± ± 420 ± 280 ± 480 ± 230 ± 190 Underhållning ± 70 ± 90 ± 170 ± 60 ± 120 ± 60 ± 40 Böcker, tidningar, TV-licens etc. ± 180 ± 200 ± 520 ± 160 ± 180 ± 990 ± 170

16 SCB 16 HE 35 SM H-region - utgifter i kronor per hushåll år H-region - expenditures per household during 2004 in SEK Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät och glesbygden Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,1 2,0 2,2 2,2 2,1 konsumtionsenheter 1,62 1,57 1,63 1,65 1,63 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± ± ± KÖPTA LIVSMEDEL ± ± ± ± ± ALKOHOLFRIA DRYCKER ± 240 ± 280 ± 160 ± 230 ± 510 UTEMÅLTIDER ± ± ± 740 ± ± ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± 780 ± 810 ± 410 ± 690 ± 950 TOBAK ± 480 ± 580 ± 290 ± 430 ± 510 FÖRBRUKNINGSVAROR ± 730 ± 520 ± 350 ± 500 ± 780 HUSHÅLLSTJÄNSTER ± ± ± ± ± KLÄDER OCH SKOR ± ± ± ± ± BOSTAD ± ± ± ± ± MÖBLER, INVENTARIER, TEXTI LIER, HUSHÅLLSUTRUSTNING ± ± ± ± ± HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± ± ± ± ± TRANSPORT ± ± ± ± ± FRITID OCH KULTUR ± ± ± ± ± 6 260

17 SCB 17 HE 35 SM H-region och ensamstående utan barn - utgifter i kronor per hushåll år H-region and single persons without children - expenditures per household during 2004 in SEK Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät och glesbygden Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 1,0 1,0 1,0 1,0. konsumtionsenheter 1,00 1,00 1,00 1,00. Beräknad populations storlek ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± ± KÖPTA LIVSMEDEL ± ± ± ± ALKOHOLFRIA DRYCKER ± 270 ± 360 ± 220 ± 290. UTEMÅLTIDER ± ± ± ± ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± ± ± 690 ± TOBAK ± 830 ± ± 560 ± 830. FÖRBRUKNINGSVAROR ± ± 840 ± 610 ± 960. HUSHÅLLSTJÄNSTER ± ± ± ± KLÄDER OCH SKOR ± ± ± ± BOSTAD ± ± ± ± MÖBLER, INVENTARIER, TEXTI LIER, HUSHÅLLSUTRUSTNING ± ± ± ± HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± ± TRANSPORT ± ± ± ± FRITID OCH KULTUR ± ± ± ±

18 SCB 18 HE 35 SM H-region och sammanboende utan barn - utgifter i kronor per hushåll år H-region and cohabiting without children - expenditures per Households during 2004 in SEK Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät och glesbygden Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 konsumtionsenheter 1,58 1,58 1,58 1,58 1,58 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± ± ± KÖPTA LIVSMEDEL ± ± ± ± ± ALKOHOLFRIA DRYCKER ± 540 ± 570 ± 280 ± 280 ± 440 UTEMÅLTIDER ± ± ± ± ± ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± ± ± 940 ± ± TOBAK ± ± 960 ± 370 ± 650 ± 930 FÖRBRUKNINGSVAROR ± ± 690 ± 520 ± 690 ± HUSHÅLLSTJÄNSTER ± ± ± ± ± KLÄDER OCH SKOR ± ± ± ± ± BOSTAD ± ± ± ± ± MÖBLER, INVENTARIER, TEXTI LIER, HUSHÅLLSUTRUSTNING ± ± ± ± ± HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± ± ± ± ± TRANSPORT ± ± ± ± ± FRITID OCH KULTUR ± ± ± ± ± 6 190

19 SCB 19 HE 35 SM H-region och sammanboende med barn - utgifter i kronor per hushåll år H-region and cohabiting with children - expenditures per household during 2004 in SEK Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät och glesbygden Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 3,9 3,9 3,9 4,0 3,9 konsumtionsenheter 2,49 2,51 2,48 2,54 2,50 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± ± ± KÖPTA LIVSMEDEL ± ± ± ± ± ALKOHOLFRIA DRYCKER ± 390 ± 700 ± 320 ± 390 ± 510 UTEMÅLTIDER ± ± ± ± ± ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± ± ± 670 ± ± TOBAK ± 510 ± ± 460 ± 960 ± 810 FÖRBRUKNINGSVAROR ± ± ± 710 ± 870 ± 920 HUSHÅLLSTJÄNSTER ± ± ± ± ± KLÄDER OCH SKOR ± ± ± ± ± BOSTAD ± ± ± ± ± MÖBLER, INVENTARIER, TEXTI LIER, HUSHÅLLSUTRUSTNING ± ± ± ± ± HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± ± ± ± ± TRANSPORT ± ± ± ± ± FRITID OCH KULTUR ± ± ± ± ±

20 SCB 20 HE 35 SM Andelen köpta ekologiska och miljömärkta varor per utgiftsgrupp och hushåll år ) 14 Share of consumption of ecological and environmental goods per expenditure group and household in 2004 Ensamstående med barn Ensam stående utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Övriga sammanboende med barn Övriga Samtliga hushåll Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,6 1,0 3,9 2,0 4,5 2,8 2,1 konsumtionsenheter 1,87 1,00 2,50 1,58 2,94 2,10 1,62 Beräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± ± ± ± ± KÖPTA LIVSMEDEL 1,8 2,3 1,9 1,7 1,3 1,7 2,0 ± 0,8 ± 0,8 ± 0,4 ± 0,3 ± 0,6 ± 0,8 ± 0,3 Bröd, spannmålsprodukter 1,0 1,9 1,1 1,6.. 1,5 ± 0,9 ± 1,1 ± 0,4 ± 0,5.. ± 0,5 Kött. 1,2 1,1 0,5 0,0. 0,9. ± 1,0 ± 0,5 ± 0,3 ± 0,0. ± 0,4 Mjölk, ost och ägg 5,2 6,7 4,7 4,0 3,9 4,4 5,2 ± 2,4 ± 1,7 ± 0,8 ± 0,7 ± 1,8 ± 1,9 ± 0,7 därav Standardmjölk (fett 9,0 4,4 6,2 4,8.. 5,2 >=1,5%) ± 7,3 ± 3,1 ± 2,0 ± 2,1.. ± 1,3 Mellan- och lättmjölk (fett 11,9 12,4 9,3 9,3 8,9 6,7 10,4 <1,5%) ± 7,1 ± 3,9 ± 1,9 ± 2,5 ± 5,6 ± 4,7 ± 1,6 Filmjölk och yoghurt 5,6 10,9 7,8 10,3 9,3 10,6 9,6 ± 4,7 ± 3,7 ± 1,5 ± 2,5 ± 5,1 ± 5,7 ± 1,5 Ägg 8,5 15,7 9,0 10,4 7,7 15,8 11,8 ± 6,3 ± 5,5 ± 2,4 ± 2,8 ± 5,9 ± 10,1 ± 2,1 Oljor och fetter. 2,7 1,6 1,7. 0,0 1,9. ± 2,0 ± 0,8 ± 0,9. ± 0,0 ± 0,7 Frukt och bär 3,3 1,9 2,2 1,7 1,3 2,3 2,0 ± 2,3 ± 1,1 ± 0,7 ± 0,6 ± 1,0 ± 2,1 ± 0,5 därav Bananer 10,2 5,4 4,2 4,8.. 5,0 ± 7,0 ± 2,9 ± 1,3 ± 1,8.. ± 1,2 Grönsaker 1,3 1,3 2,1 2,3 2,4 2,0 1,8 ± 1,1 ± 0,7 ± 0,7 ± 0,6 ± 1,5 ± 1,8 ± 0,4 därav Soppor, sallader, grönsaks-.. 2,2 2,1.. 2,0 rätter.. ± 1,1 ± 1,2.. ± 0,8 Rotfrukter. 5,0 9,4 6,9 9,9. 6,7. ± 3,9 ± 2,7 ± 2,6 ± 8,1. ± 1,6 Potatis 0,0. 2,4 1,9.. 1,9 ± 0,0. ± 1,2 ± 1,4.. ± 0,8 FÖRBRUKNINGSVAROR 4,2 4,5 5,0 6,6 2,2 8,1 5,3 ± 2,7 ± 1,6 ± 1,0 ± 1,4 ± 1,4 ± 4,0 ± 0,8 Personlig hygien.. 1,2 1,1. 1,7 0,9.. ± 0,7 ± 0,8. ± 1,6 ± 0,3 Övriga förbrukningsvaror 6,5 7,7 9,0 10,5 6,1 12,7 9,0 ± 3,8 ± 2,5 ± 1,5 ± 2,0 ± 4,3 ± 5,5 ± 1,2 1) Andelarna har beräknats bland de som har haft utgift för den aktuella varan. Här bör det påpekas att det kan vara konsumentens medvetenhet vid köpet som har fångats upp. I vissa fall när konsumenten köper en vara är de helt enkelt inte medvetna om varan är miljömärkt eller ekologisk eller inte.

21 SCB 21 HE 35 SM Födelseland 2) - utgifter i kronor per hushåll år Country of birth - expenditures per household during 2004 in SEK Sverige Norden 3) (exkl Sverige) Utanför norden Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,1 1,8 2,4 konsumtionsenheter 1,61 1,47 1,78 Beräknad populations storlek ± ± ± TOTALA UTGIFTERNA ± ± ± KÖPTA LIVSMEDEL ± 800 ± ± ALKOHOLFRIA DRYCKER ± 120 ± 540 ± 370 UTEMÅLTIDER ± 560 ± ± ALKOHOLHALTIGA DRYCKER (även lättöl) ± 330 ± 830 ± 520 TOBAK ± 200 ± ± 610 FÖRBRUKNINGSVAROR ± 260 ± ± 740 HUSHÅLLSTJÄNSTER ± 790 ± ± KLÄDER OCH SKOR ± ± ± BOSTAD ± ± ± MÖBLER, INVENTARIER, TEXTILIER, HUSHÅLLS UTRUSTNING ± 990 ± ± HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ± ± ± TRANSPORT ± ± ± FRITID OCH KULTUR ± ± ± ) Vid redovisning av födelseland grupperas hushållet efter urvalspersonens födelseland enligt registret över totalbefolkningen (RTB) 3) Gruppen norden innefattar länderna Finland, Norge, Danmark och Island

22 SCB 22 HE 35 SM Nordiska länder 4) - andel av totala utgifter per hushåll och år 16 Nordic countries - share of total consumptions per household and year Norge år 2003 Danmark år 2002 Sverige år 2003 Finland år 2001 Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 2,2 2,1 2,1 2,15 konsumtionsenheter 1,73 1,45 1,62 1,71 Beräknad populations storlek Hushållets genomsnittliga disponibla inkomst** TOTALA UTGIFTERNA LIVSMEDEL OCH ALKOHOLFRIA DRYCKER 11,5 12,4 13,9 13,2 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER, TOBAK OCH NARKOTIKA 2,9 3,6 2,8 2,8 KLÄDER OCH SKODON 5,3 4,9 5,9 3,4 BOSTÄDER, VATTEN, ELEKTRICITET, GAS OCH ANDRA BRÄNSLEN 26,7 30,3 20,1 28,7 INVENTARIER, HUSHÅLLSUTRUSTNING OCH RUTINUNDERHÅLL AV BOSTADEN 7,0 6,2 6,8 4,9 HÄLSOVÅRD 2,8 2,6 2,5 3,6 TRANSPORT 17,3 13,8 18,7 14,7 KOMMUNIKATIONER 2,5 2,3 3,4 3,7 REKREATION OCH KULTUR 12,6 11,0 15,1 9,9 UTBILDNING 0,3 0,4 0,0 0,2 RESTAURANGER OCH HOTELL 3,9 4,3 4,1 4,5 DIVERSE VAROR OCH TJÄNSTER 7,2 8,2 6,6 10,4 4) Utgifterna som redovisas i denna tabell följer huvudgrupperna i den internationella varukoden COICOP. Detta är de senaste siffrorna som har publicerats i respektive land. Förändringar mellan åren är väldigt små. Hushållens genomsnittliga disponibla inkomst i löpande priser har räknats om till SEK med 2005 års växelkurs, (Norsk växlingskurs: 1,1123, Dansk växlingskurs: 1,2201 och Euro växlingskurs: 9,10).

23 SCB 23 HE 35 SM 0501 Fakta om statistiken Statistiska centralbyrån (SCB) genomför sedan år 1958, på uppdrag av riksdagen, en undersökning om hushållens utgifter, HUT (tidigare kallad Hushållens konsumtion, Hushållsbudgetundersökningen och Utgiftsbarometern). Undersökningar har tidigare genomförts 1958, 1969, 1978, 1985 (HUT85), 1988 (HUT88), 1992 (HUT92), 1995 (UTB95), 1996 (UTB96), 1999 (UTB99), 2000 (UTB00), 2001 (UTB01) och 2003 (HUT03). Från och med år 2003 görs undersökningen årligen. Den undersökning som presenteras i detta SM avser utgifter under år Urvalsstorleken är hushåll och av dessa svarade 58 procent. Att en så relativt stor andel av hushållen medverkat är tillfredsställande för en undersökning som hushållens utgifter, inte minst med tanke på den stora arbetsinsats som hushållen är förbundna till vid deltagande. Bortfallet är dock stort, vilket kan orsaka skevhet i statistiken (Se Så görs statistiken och Statistikens tillförlitlighet). Huvudsyftet med undersökningen är att belysa utgifter för varor och tjänster för olika hushållsgrupper. Undersökningen redovisar fördelningen mellan olika slags varor och tjänster. Siffrorna används även som underlag i beräkningarna av nationalräkenskaper (NR) och konsumentprisindex (KPI). Detta omfattar statistiken Målpopulationen utgörs av samtliga hushåll, där minst en av hushållsmedlemmarna är i åldern Åldersgränsen har satts till 79 år eftersom det kan vara svårt för äldre personer att genomföra det bokföringsarbete som undersökningen kräver. Hushållet definieras som den grupp personer som bor tillsammans och har en så gemensam ekonomi att de olika personernas utgifter inte på ett meningsfullt sätt kan särskiljas, ett så kallat kosthushåll. Institutionshushåll ingår inte i målpopulationen. Utgifter De utgifter som samlas in i undersökningen om hushållens utgifter är: Livsmedel, kläder, tobak, transport och resor, teater, boende, möbler och husgeråd Reparation och underhåll av hus, bostadsrätt, fritidshus etc. Köp av bil, motorcykel, moped etc. Förenings- och medlemsavgifter A-kassa och fackföreningsavgift Räntor Gåvor, såsom kollekt, bidrag till hjälporganisationer och privatpersoner etc. För detaljerad redovisning av de olika utgifterna, se appendix. I december 2005 kommer ett SM att publiceras, där 2004 års utgifter kompletteras med bland annat disponibel inkomst. Omfattningen av hushållens utgifter påverkas till stor del av hushållets disponibla inkomst. Det finns dock fler faktorer som kan påverka men som ibland kan vara svåra att mäta. Bland annat bör man ta hänsyn till i vilken del av landet man bor eftersom boendekostnaderna kan variera. Vissa hushåll måste låna pengar för att få sin vardagsekonomi att gå ihop, vilket betyder att dessa hushåll

24 SCB 24 HE 35 SM 0501 intecknar sina framtida konsumtionsmöjligheter. När lånen ska betalas tillbaka måste hushållen dra ner på sina utgifter. Hushåll som däremot kunnat spara har en innestående buffert för framtida utgifter och investeringar. Lön för arbete i annat land, arv, gåvor, mellanhushållstransfereringar och svarta inkomster kan också påverka utgifterna. Utgifterna påverkas även av möjligheten att byta varor och tjänster med sin omgivning samt att kunna producera egna varor, till exempel grönsaker. COICOP OECD har efter samråd med Eurostat, UNSD och OECD-ländernas internationella statistikorgan tagit fram en gemensam kod för utgifter, COICOP 3. COICOP-koden är uppdelad i 12 huvudgrupper med en fyrställig kod. Koden har utvecklats för att förenkla internationella jämförelser. För den här undersökningen har COICOP-koden utvecklats till att vara sjuställig, samt utökats med fler huvudgrupper utöver de 12 som finns i den ordinarie COICOP. Exempel på utgifter som inte ingår i ordinarie COICOP: A-kassa och fackföreningsavgift Räntor Gåvor, såsom kollekt, bidrag till organisationer och privatpersoner etc. Anledningen till att dessa utgifter även finns med i denna undersökning är att alla utgifter bör fångas upp. Den mer detaljerade COICOP-koden och det utökade innehållet möjliggör även för användarna att bilda egna grupper som överensstämmer med deras användning. Den ökade detaljeringsgraden är gjord på ett sådant sätt att man kan ta fram statistik på den ordinarie fyrställiga koden. Investeringar och sparande räknas inte som utgift. Exempel på investeringar kan vara köp av hus och värdehöjande om- och tillbyggnad av hus. Exempel på sparande kan vara banksparande, fonder, aktier och pensionssparande. I appendix finns en förteckning över vilka varor och tjänster som ingår i de olika utgiftsområdena samt hur dessa samlats in (via intervju, bokföring eller administrativa register). I appendix ser man även vilka varor och tjänster som ingår i ordinarie COICOP och vad som ingår i redovisningen i denna undersökning. Definitioner och förklaringar Kosthushåll är det hushållsbegrepp som används i undersökningen. Med kosthushåll menas det hushåll som utgörs av alla personer som vid intervjutillfället bodde i samma bostad och hade gemensam hushållning. Ett kosthushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. Personer som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt befann sig på annan ort på grund av arbete, studier eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket hos båda föräldrarna, räknas med om de var folkbokförda i det aktuella hushållet. Om urvalspersonen är ett barn som bodde lika mycket hos båda föräldrarna ingår det hushåll där barnet var folkbokfört vid intervjutillfället. I redovisningen avses barn som hemmavarande barn 0-19 år. Vid redovisning efter ålder klassificeras hushållet efter den äldsta personen i hushållet. 3 European Union (EU:s) Classification Of Individual Consumption by Purpose

25 SCB 25 HE 35 SM 0501 Med ålder avses den uppnådda åldern under år Som vuxen räknas de som fyllde 20 år eller mer under året. Personer som är yngre än 20 år och ensamstående, gifta eller sammanboende räknas också som vuxna. Konsumtionsenhet. I tabellerna redovisas genomsnittligt antal konsumtionsenheter i de olika redovisningsgrupperna. Konsumtionsenhetsskalan är ett viktsystem som tar hänsyn till hushållets sammansättning. Alla utgifter ökar inte proportionellt med antalet personer i hushållet och det försöker man ta hänsyn till med hjälp av konsumtionsenheter. Om utgiften divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet, kan man göra mer rättvisande jämförelser av utgifterna mellan individer i olika hushållsgrupper (se SOU 2002:73). Nedan visas den konsumtionsenhetsskala som används vid redovisning av hushållens utgifter år Konsumtionsenhetsskala ensamboende 1,00 - sammanboende 1,58 - andra vuxen 0,58 - ensamstående med delat boende 4 1,12 - ytterligare vuxen 5 0,61 - barn 0-19 år 0,48 Vid redovisning av hushållsgrupp har följande definitioner använts: Ensamstående utan barn Ensamstående med 1 barn 0-19 år Ensamstående med 2+ barn 0-19 år Sammanboende utan barn Sammanboende med 1 barn 0-19 år Sammanboende med 2 barn 0-19 år Sammanboende med 3 barn 0-19 år Sammanboende med 4+ barn 0-19 år Övriga sammanboende med barn Övriga Denna definition av hushåll innebär att man renodlar barnfamiljerna (hushållen). För att exempelvis tillhöra gruppen sammanboende med ett barn 0-19 år får det inte finnas något barn 20 år eller äldre i hushållet. Ensamstående med barn både under och över 19 år och ensamstående med barn över 19 år hamnar i gruppen övriga. Sammanboende med barn över och under 19 år hamnar i gruppen övriga sammanboende med barn. Sammanboende med barn äldre än 19 år hamnar i gruppen övriga. Indelningen i H-regioner är ett sätt att dela in landet i områden med homogent befolkningsunderlag. Denna indelning bygger i sin tur delvis på indelningen i A-regioner som är uppbyggda för att utgöra näringsgeografiska enheter som är lämpliga för att belysa den regionala utvecklingen av befolkning och näringsliv. 4 Med ensamstående med delat boende avses ensamstående med barn och ensamstående som bor tillsammans med en kamrat. 5 Med ytterligare vuxen avses både den som bor tillsammans med en ensamstående och generationsboende.

26 SCB 26 HE 35 SM 0501 H-region Stockholm Göteborg Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Omfattning Stockholm/Södertälje A-region Göteborgs A-region Malmö/Lund/Trelleborgs A-region Kommuner med mer än invånare inom 30 km radie från kommuncentrum Kommuner med mer än invånare och mindre än invånare inom 30 km radie från kommuncentrum samt med mer än invånare inom 100 km radie från samma punkt Kommuner med mer än invånare och mindre än invånare inom 30 km radie från kommuncentrum samt med mindre än invånare inom 100 km radie från samma punkt Kommuner med mindre än invånare och mindre inom 30 km radie från kommuncentrum Vid redovisning av födelseland grupperas hushållet efter urvalspersonens födelseland enligt registret över totalbefolkningen (RTB).

27 SCB 27 HE 35 SM 0501 Så görs statistiken Data samlas in med hjälp av kassabokföring, telefonintervju och administrativa register. Samma insamlingsförfarande används för varje delurval. Nedan följer ett exempel på förfarandet för delurval 1. Urvalet fördelades slumpmässigt på 52 startveckor för bokföringen vilket innebar en uppdelning på 52 lika stora delurval. Vecka 50 Informationsbrev skickas till hushållen i delurval 1 Vecka 51 Inledande intervju Vecka 51 Vecka 52 Vecka 1-2 Vecka 1 Vecka 1, 2 Vecka 3 Vecka 3 Hushållets sammansättning, sysselsättning och boendeform. Hushållets köpta och sålda möbler, vitvaror och kapitalvaror de senaste 12 månaderna. Utskick av kassabok och kvittopåse till hushållet Instruktionssamtal Intervjuaren ringer upp för att i detalj instruera hur hushållet ska bokföra sina utgifter. Bokföring av kassabok Hushållet för kassabok i 14 dagar. Hushållet kan även välja att skicka in kvitton istället för att föra in sina utgifter i kassaboken. Andra intervju Hushållets utgifter för ordinarie bostad, fritidsbostad, telefon, hemhjälp/hemtjänst, barnomsorg, bil, försäkringar och resor under de senaste 12 månaderna. Kontrollsamtal Intervjuaren ringer hushållet för att kontrollera att allt fungerar som det ska samt löser eventuella problem med bokföringen. Tredje intervju Kortfattade frågor om hushållets utgifter (frågorna byts ut varje kvartal). Intervjuaren påminner hushållet om att skicka in kassaboken och eventuella kvitton. Insändning av kassabok och eventuella kvitton till SCB Efter avslutad datainsamling används även administrativa register för att få kontrolluppgifter för tomträttsavgäld, A-kassa och fackföreningsavgift.

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll HE 35 SM 0502 Hushållens utgifter (HUT) 2004 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report I korta drag Boendet kostar mest Svenska hushålls utgifter var

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2013 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2013 efter region BO 39 SM 1301 Hyror i bostadslägenheter 2012 Rents for dwellings 2012 I korta drag 2,2 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,2 procent mellan 2012 och 2013. Regionalt

Läs mer

2005:4. Bostadsbidrag 2004. för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863

2005:4. Bostadsbidrag 2004. för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863 2005:4 Bostadsbidrag 2004 för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadsbidrag 2004 för barnfamiljer med flera Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen

Läs mer

5. Separationer mellan föräldrar

5. Separationer mellan föräldrar . Separationer mellan föräldrar. Separationer mellan föräldrar Nästan 0 000 barn var under år 00 med om att föräldrarna separerade. Separationer blir mindre vanliga med barnets stigande ålder. Men trots

Läs mer

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade

Läs mer

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst

Läs mer

Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor

Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor HA 17 SM 0609 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för augusti 2006, i löpande priser Foreign trade first released figures for August 2006 I korta drag Ökad export och import

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008 NR/OE 2010-11-0 1() Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Sammanställning över nationell och internationell boendestatistik

Sammanställning över nationell och internationell boendestatistik SCB 1 Befolkningens Boende 2003 Sammanställning över nationell och internationell boendestatistik Förord Statistiska centralbyrån samlar regelbundet in uppgifter om befolkningen och dess boendeförhållanden

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2005. Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. maj.05. jun.05. apr.05

Konsumentprisindex. Oktober 2005. Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. maj.05. jun.05. apr.05 Jouko Kinnunen, ekonom/statistiker KPI 2005:10 Tel 018-25494 14.11.2005 Konsumentprisindex Oktober 2005 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 1,6 1,4 Åland 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Finland

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2011 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 40 Kommentarer till statistiken... 42 2.1 Inskrivna barn i förskolor och fritidshem åren 2000

Läs mer

Kännedomsundersökning 2015

Kännedomsundersökning 2015 1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra

Läs mer

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på

Läs mer

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler. Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av de svenska hushållen som enbart har så kallad fri-tv,

Läs mer

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på

Läs mer

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 42 Kommentarer till statistiken... 44 2.1 Inskrivna barn

Läs mer

Regionalräkenskaper 2012

Regionalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper 2014 Regionalräkenskaper 2012 Egentliga Tavastlands ekonomi hade den största tillväxten år 2012 tidigare toppområden låg alltjämt i täten I Egentliga Tavastland, på Åland och i Lappland

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(7) Konsumentprisindex (KPI) för december 2001: Högre inflationstakt Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,1 procent från november till december. Under samma period förra året sjönk konsumentpriserna

Läs mer

5. Separationer mellan föräldrar

5. Separationer mellan föräldrar 5. Separationer mellan föräldrar Inledning År 2000 berördes drygt 51 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen fyller 17 inräknade. Uppgiften gäller barn till

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013 NR/OEM 2015-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar

Läs mer

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär

Läs mer

Friskoleurval med segregation som resultat

Friskoleurval med segregation som resultat Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete

Läs mer

Resultat av enkät till assistansberättigade

Resultat av enkät till assistansberättigade Bilaga 6 Resultat av enkät till assistansberättigade Resultaten i tabellerna i denna bilaga baseras på resultaten från den enkätundersökning Assistanskommittén låtit Statistiska Centralbyrån göra. Frågorna

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år

Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pressmeddelande Stockholm 24 november 2008 Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pensionärshushåll förväntas komma bättre ut än på länge. Det

Läs mer

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige?

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige? Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige? Philip Andö facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb Tisdag

Läs mer

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR 3 tre SMARTA RÅD FÖR EN BÄTTRE KREDITAFFÄR UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller Tre metoder för att genomföra bra avslagsanalyser i kreditportföljen Det är idag vanligt att kreditgivare bygger kreditscoringmodeller

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Arbetsmarknadsläget i maj 2002: Minskad sysselsättning för ungdomar jämfört med maj 2001 Förändring på kort sikt Liksom de senaste månaderna fortsätter antalet arbetslösa att minska. Den sysselsättningsminskning

Läs mer

Information om taxor och avgifter hemvården Åre kommun 2016

Information om taxor och avgifter hemvården Åre kommun 2016 1(5) Socialkontoret Information om taxor och avgifter hemvården Åre kommun 2016 1. Taxans tillämpningsområde Taxan gäller för personer som har insatser beviljade inom kommunens hemvård 2. Beräkning av

Läs mer

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd

Läs mer

Skillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män

Skillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män PR 35 SM 0401 Hushållens utgifter 2003 Utgiftsrapport Household Budget Survey (HBS) 2003 I korta drag Skillnader i utgifter mellan barnhushåll Hushållen har delats in i olika grupper, därefter har genomsnittliga

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 40 Kommentarer till statistiken... 42 2.1 Inskrivna barn

Läs mer

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv? Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-

Läs mer

Fritidshem. Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem

Fritidshem. Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem Fritidshem Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem Placering i fritidshem I den här broschyren får du information om hur du ansöker om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor

Läs mer

Bilaga till. Socialförsäkringsrapport 2008:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574

Bilaga till. Socialförsäkringsrapport 2008:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574 Bilaga till Socialförsäkringsrapport 28:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Mats Johansson

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Arbetsmarknadsläget i juni 2002: Fortsatt låg arbetslöshet. Förändring på kort sikt Liksom de senaste månaderna fortsätter antalet arbetslösa att minska. Sysselsättningen ökade mellan maj och juni.

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB Arbetsmarknadsläget i november 2002: 1(5) 2002-12-12 Kl 13.00 Nr 2002:324 Arbetade timmar minskar Det genomsnittliga antalet utförda arbetstimmar per vecka på hela arbetsmarknaden var i november 140,5

Läs mer

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.

Läs mer

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se BO 32 SM 1401 Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2012 Revenues and expenditure of multi-dwelling buildings in 2012 I korta drag Hyresintäkter År 2012 blev de skattade genomsnittliga

Läs mer

Sveriges befolkning. 18 Individer och gemenskaper

Sveriges befolkning. 18 Individer och gemenskaper 18 Individer och gemenskaper Sveriges befolkning Befolkningen i världens länder skiljer sig åt på många sätt. Länderna är olika stora och har olika många invånare. I en del länder bor människorna tätt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:3 20.4.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Mars 2016 Färre hotellgästnätter i mars Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker

Läs mer

Statistik kring Vimmerby bibliotek 2012

Statistik kring Vimmerby bibliotek 2012 Kapitel: Utlån Statistik kring Vimmerby bibliotek 2012 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och studiebibliotekarie 2013-02-07 Utlån Den sammanlagda utlåningen under 2012 uppgick till 101 669 antal

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Arbetsmarknadsläget i juli 2002 Ökad sysselsättning inom vård och omsorg Förändring på kort sikt Liksom de senaste månaderna fortsätter antalet arbetslösa att minska. Sysselsättningen som förra månaden

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB Arbetsmarknadsläget i september 2002 Arbetslösheten ökar trendbrott? 1(5) 2002-10-17 kl 13.00 Nr 2002:261 För första gången sedan december förra året ökar antalet arbetslösa jämfört med månaden innan,

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Allmänna val, nominerade och valda 2010 ME0107

Allmänna val, nominerade och valda 2010 ME0107 Enheten för demokratistatistik 2011-03-10 1(8) Allmänna val, nominerade och valda 2010 ME0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

skuldkollens ordlista

skuldkollens ordlista skuldkollens ordlista en ordlista om skulder och krediter Vår vardagsekonomi är full av ord som kan kännas svåra och främmande. Det är lätt att känna sig osäker och maktlös inför till exempel avtalens

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under

Läs mer

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012 Kvalitet i äldreomsorgen Resultat av en brukarundersökning Februari 2013 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av den femte brukarundersökningen inom äldreomsorgen, som genomfördes under september-oktober.

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %) Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna

Läs mer

Hammarlands kommun PM juni 2016

Hammarlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Hammarlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Hammarland kommuns verksamheter kännetecknas av: Minskad kostnad per grundskoleelev år 214 samt lägre kostnad än genomsnittet för Åland. Ökande

Läs mer

Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014

Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014 Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder Stockholm, december 2014 Metodbeskrivning Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland

Läs mer

Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report. Transport dyrast i södra mellanbygden

Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report. Transport dyrast i södra mellanbygden HE 35 SM 0601 Hushållens utgifter (HUT) 2005 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report I korta drag Boendet kostar mest Boendet är den enskilt största

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73

Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 7 Bloggare vilka är de? Annika Berg tröm s 8 Bloggarna Bloggare vilka är de? De senaste åren har bloggen

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, januari månad 2014 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %) 3 736 kvinnor (10,7 %) 4 879 män (12,5

Läs mer

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004 Barn och deras familjer 2004 3. Befolkningsförändringar bland barn 3. Befolkningsförändringar bland barn 2004 Antalet födda varierar stort över åren. År 1990 var ett toppår då det föddes nästan 124 000

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2008

FINLAND I EUROPA 2008 Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat

Läs mer

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de

Läs mer

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln Höjd arbetsgivaravgift för unga Konsekvenser för detaljhandeln Om undersökningen 1 Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av digitala enkäter, distribuerade via e-post. Mottagare var butikschefer

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Sparbarometer. Fjärde kvartalet 2001. Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot 2002-02-26

Sparbarometer. Fjärde kvartalet 2001. Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot 2002-02-26 2002-02-26 Sparbarometer Fjärde kvartalet 2001 Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot Ställning Miljarder kronor 99 dec 00 mar 00 jun 00 sep 00 dec 01 mar 01 jun 01 sep 01 dec Finansiella

Läs mer

Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning

Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-09-08, 222 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Befolkningsuppföljning

Befolkningsuppföljning RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014

Läs mer

TOTALA UTGIFTERNA

TOTALA UTGIFTERNA Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57

Läs mer

Verksamhetsrapport 2010:01

Verksamhetsrapport 2010:01 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och

Läs mer

2015-08-13 Dnr 2015:1209

2015-08-13 Dnr 2015:1209 2015-08-13 Dnr 2015:1209 Särredovisa de offentligfinansiella effekterna åren 2016-2019 av att: 1) helt avskaffa värnskatten, 2) sänka den statliga skatten i det första steget a) från 20 till 15 procent,

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten

Läs mer

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 Bygglov krävs för Enligt 9 kap. 2 PB krävs det bygglov för 1.nybyggnad, 2.tillbyggnad, och 3.annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten

Läs mer

8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet

8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet 8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet De flesta barn har i dag föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är dock vanligtvis mamma föräldraledig. Därefter arbetar pappa heltid

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl Referensåret 2010 SF0105

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl Referensåret 2010 SF0105 Avdelningen för analys och prognos/enheten för 2010-03-22 1(8) Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl Referensåret 2010 SF0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

4 Kostnader för fetma

4 Kostnader för fetma 4 Kostnader för fetma 4.1 Övervikt och fetma i Sverige 2003 Women age 16-84 (n) 3 546 514 1 Men age 16-84 (n) 3 498 040 1 Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence

Läs mer

Omega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer 3806620

Omega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer 3806620 Omega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer 3806620 Om undersökningen Ämne: Omega - 3 Projektnummer: 3806620 Uppdragsgivare: Pronova healthcare AS Kontaktperson: Ingrid Lindmark Tid för fältarbete:

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

ANSÖKNINGS- BLANKETT. för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

ANSÖKNINGS- BLANKETT. för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS ANSÖKNINGS- BLANKETT för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Ansökan om bidrag gäller: Förstudie, internationellt projekt Internationellt projekt Utvärdering, internationellt projekt Projekt

Läs mer

Budgetsammanställning - för eget bruk

Budgetsammanställning - för eget bruk Budgetsammanställning - för eget bruk Här fyller du i dina personuppgifter och uppgifter om ditt hushåll Förnamn Efternamn Antal vuxna i hushållet 1 2 Här fyller du i inkomsttyp/bidragstyp och summa för

Läs mer

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Partisympati- undersökningen (PSU)

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Partisympati- undersökningen (PSU) Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Partisympati- undersökningen (PSU) November 2012 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2012 Statistiska centralbyrån 2012 The Party Preference Survey in

Läs mer

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Februari 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till

Läs mer