Kandidatuppsats. Digitaliseringens betydelse för äldre. Sociologi 15 hp. Samhällsförändring och social hållbarhet 180 hp

Transkript

1 Kandidatuppsats Samhällsförändring och social hållbarhet 180 hp Digitaliseringens betydelse för äldre En kvalitativ studie om hur äldre människor påverkas av digitaliseringen Sociologi 15 hp Halmstad Evelina Jönsson och Anne Lutonda

2 Abstrakt Digitaliseringens utveckling i det svenska samhället har skett i en rasande takt och har inneburit förändringar i hur vi idag lever våra liv. Den digitala utvecklingen har gått betydligt fortare än vad vi kunnat förutse och påverkar vårt samhälle där en förutsättning för delaktighet innebär att kunna använda internet. Men för äldre människor kan det bli problematiskt, det finns en rad svårigheter som kan uppstå i ett användande av digital teknik vilket gör att de tvingas ta hjälp av och förlita sig på andra människor. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur samhällets ökade användning av digital teknik kan komma att påverka äldre människor samt skapa en uppfattning om hur äldre människor själva upplever den digitala tekniken. Målet har också varit att lyfta problematiken att många äldre kan ha svårigheter att hänga med i samhället när allt mer i vår miljö integreras med teknik som kan vara problematiskt för äldre människor att hantera. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta personer i åldern år där resultatet har sammanställts och anknutits till vetenskapliga artiklar, samt teorier och begrepp från Foucault, Jönhill och May. Resultatet visar att samhällets ökade användning av digital teknik har viss betydelse för äldre människor. Det är många som har ett mycket begränsat digitalt användande och därmed inte är inkluderade i samhället på samma sätt som de människorna som använder digital teknik i större utsträckning. Vidare visade studien att äldre människor ofta stöter på svårigheter i sitt användande och det resulterar i att de behöver be någon om hjälp vilket ofta är en yngre familjemedlem. Det framkom också att äldre människor inte anser att den digitala tekniken har påverkat deras vardagsliv i någon större utsträckning. Nyckelord: Digitalisering, äldre människor, digital teknik, samhället, utveckling, svårigheter, digitalt användande 1

3 The importance of digitalization for the elderly A qualitative study on how elderly people are affected by digitalization Abstract The evolution of digitalization in Swedish society has taken place at a furious pace and has meant changes in how we today live our lives. Digital development has gone much faster than we could have foreseen and is affecting our society where a prerequisite for participation means being able to use the internet. But for elderly people it can be problematic, there are a number of difficulties that can arise in the use of digital technology, which means that they are forced to ask for help and rely on other people. The aim of the study was to create a deeper understanding of how society s increased use of digital technology may affect elderly people and create an understanding of how elderly people experience digital technology. The goal has also been to raise the problem that many elderly people may have difficulties keeping up with society when more and more of our environment is integrated with technology that can be problematic for elderly people to handle. The study has been based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with eight people aged 70-88, where the results have been compiled and linked to scientific articles, as well as theories and concepts from Foucault, Jönhill and May. The result shows that society s increased use of digital technology has some significance for elderly people. Many people have a very limited digital use and are thus not included in society in the same way as the people who use digital technology to a greater extent. Furthermore, the study showed that elderly people often encounter difficulties in their use and this results in them having to ask someone for help, which is often a younger family member. It also emerged that elderly people do not believe that digital technology had affected their everyday lives to any great extent. Keywords: Digitalization, elderly people, digital technology, society, development, difficulties, digital use 2

4 Förord Vi vill börja med att tacka alla intervjupersoner som valde att delta i studien och dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter, utan er hade det inte varit möjligt att genomföra undersökningen. Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Christopher Kindblad för vägledning under hela uppsatsarbetet. Vi har också fått bra kritik och opponering av våra klasskamrater vilket har varit mycket betydelsefullt. Tack! Evelina Jönsson & Anne Lutonda 3

5 Innehållsförteckning 1.Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund och tidigare forskning Bakgrund Tidigare forskning Användning och svårigheter Motivation Teorier och begrepp Makt Michel Foucault Inklusion och exklusion - Jönhill Tillhörighet Vanessa May Motivering utifrån syfte och frågeställningar Metod Metodansats Förförståelse Val av metodinstrument Urval Insamling av empiri Tillvägagångssätt Data bearbetning och analysmetod Reliabilitet och validitet Etiska reflektioner Resultatpresentation Presentation av intervjupersoner Samhällets ökade digitalisering Erfarenhet och användning av digital teknik i vardagen Digitaliseringens utveckling och upplevda svårigheter Analys Samhällets digitaliserade styrning Svårigheters exkludering Identifiering och användande i vardagen Avslutande sammanfattning och reflektioner Vidare forskning Referenser Vetenskapliga artiklar Elektronisk källhänvisning

6 1.Inledning Digitaliseringen kan ses som en fjärde industriell revolution och innebär en mycket snabb och genomgripande samhällsförändring. Den tekniska utvecklingen sker samtidigt som globaliseringen vilket är anledningen till att digitaliseringen får sådan kraft. Tilliten till digitala system, tjänster och produkter är avgörande för hur Sverige som samhälle kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Idag är internet ett fundament för många samhällsfunktioner och allt fler samhällstjänster bygger på användning av internet (IVA 2019). Sverige är ett av de länder som är mest digitaliserade i hela världen, både sett till andelen med tillgång till internet och andelen som använder sig av digitala tjänster. I det svenska samhället har det skett en snabb digitalisering, alltså en övergång från analoga system till digitala med modern teknik vilket har inneburit genomgripande förändringar i hur vi idag lever våra liv. Utvecklingen påverkar samhället inom mer eller mindre alla områden och den har gått betydligt fortare än vad vi kunnat förutse. Vardagen för oss svenskar har på en mängd olika sätt blivit smidigare genom digitaliseringen och mycket manuellt arbete har kunnat ersättas med effektivare och billigare lösningar. Utvecklingen är dock inte problemfri, det finns de människor som har hamnat utanför det digitala samhället och inte varit delaktiga i det digitala samhället (SPF Seniorerna 2019). Digital kompetens är en förutsättning för delaktighet i dagens samhälle och innebär att kunna använda internet genom en telefon, surfplatta eller dator. Regeringen har en digitaliseringsstrategi bestående av fem delmål med ett övergripande mål att Sverige ska vara det land som är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (folkhalsomyndigheten.se). Men för äldre människor kan det uppstå en rad svårigheter i ett användande av digital teknik och de tvingas därmed förlita sig på att andra människor i deras omgivning kan hjälpa dem för att kunna använda digital teknik. Det kan därför vara lite väl optimistiskt och hastigt att implementera digital teknik i exempelvis hälso- och sjukvården eller andra offentliga tjänster. Samhället förväntar sig att människor både ska kunna använda och engagera sig i digitala tjänster även om den digitala tekniken inte har en positiv utveckling för alla äldre människor (Olsson, Viscovi 2018). Det finns undersökningar och rapporter som visar att den digitala klyftan tidigare gick mellan den yngre befolkningen och pensionärer, men nu går den snarare mellan yngre och äldre pensionärer. Det är framförallt hos de människorna som har passerat 80 år som den digitala 5

7 användningen är lägre (SPF Seniorerna 2019). Digitala lösningar har för många bidragit till att förenkla vardagen och höja livskvaliteten och för de äldre finns det särskilda fördelar. Digitala tjänster och verktyg kan bidra till att på äldre dagar öka eller behålla ett aktivt levnadssätt, psykiskt såväl som fysiskt. Det kan innebära allt från mental stimulans och sociala relationer till spännande aktiviteter och information. Med åldern ökar i regel risker för ensamhet vilket ofta beror på förlust av närstående, att den sociala gemenskapen i arbetslivet upphör eller att den fysiska orken och rörligheten minskar. Sociala aktiviteter och kontakt med vänner och släkt över internet kan vara hälsofrämjande och bidra till att minska ensamhet. Det här eftersom digitala tjänster kan bidra till att känna delaktighet och att kunna vara aktiv, upprätthålla sociala relationer samt stärka egenmakten och självkänslan (SPF Seniorerna 2019). Den snabba spridningen av tekniska innovationer och befolkningens åldrande är enligt Czaja (2007) två aspekter som visar betydelsen av att en anpassning av tekniken för äldre människor måste övervägas. Det är viktigt att människor integreras med viss form av teknik för att fungera självständigt (Czaja 2007). Det finns risk för att ett digitalt utanförskap även leder till ett socialt utanförskap. Att inte vara uppkopplad gör att det blir svårt att hänga med i samhället och kan leda till negativa konsekvenser både för samhället och för individen. Det är viktigt att motverka utanförskap, inte bara för att hålla ihop samhället utan också för att alla medborgares förutsättningar att delta i samhällslivet ska se likadana ut (SPF seniorerna 2019). Ett digitalt och socialt utanförskap skulle kunna få konsekvenser för den sociala sammanhållningen i samhället men också påverka äldre människors livsvillkor. Digitaliseringens utveckling satte fart ordentligt under den tiden då vi växte upp vilket har gjort att vi hela tiden har varit en del av de digitala förändringarna som har skett i samhället och vi introducerades för den digitala tekniken samtidigt som den utvecklades. För våra äldre generationer inträffade digitaliseringens utveckling i ett senare skede av deras livstid vilket vi upplever har haft betydelse för våra olika erfarenheter och upplevelser av digital teknik. Vår uppfattning av att tekniken upplevs på olika sätt av olika generationer är det som har skapat intresset hos oss och är anledningen till att vi valt att se närmre på den ökade digitaliseringen i samhället och vad den har för betydelse för äldre människor. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att skapa en djupare förståelse för hur vårt ökade användande av digital teknik i samhället kan komma att påverka äldre människor i deras vardag. Vi vill 6

8 också skapa en uppfattning om hur äldre människor själva upplever den digitala tekniken och förhoppningen är att empirin ska ge en inblick i, om och i så fall vad det finns för svårigheter för äldre människor när allt mer i vår miljö integreras med teknik. Huvudfrågeställning Vilken betydelse har samhällets ökade användning av digital teknologi för äldre människor? Underfrågeställningar - Hur beskriver äldre människor den digitala tekniken? - Vilka svårigheter beskriver äldre människor med digital teknik? - Hur beskriver äldre människor att deras vardagsliv påverkas av samhällets digitalisering? 2. Bakgrund och tidigare forskning I det här kapitlet presenterar vi hur den digitala tekniken tar allt större plats i våra liv och hur allt fler samhällstjänster blir digitala. Vi presenterar även hur den ökade digitaliseringen kan ha betydelse för äldre människors ensamhet. 2.1 Bakgrund Andelen äldre människor ökar i vårt samhälle och 2030 kommer 22% av vår befolkning att vara 65+. Samtidigt som vår befolkning blir äldre så blir vårt samhälle allt mer digitaliserat. Tekniken integreras mer och mer med vår miljö i form av arbete, utbildning och underhållning. Datornätverk integreras med tv, telefon och olika kommunikationsenheter. För att integreras med miljön och för att ha möjligheten att fungera självständigt måste människor, oavsett ålder, integreras med tekniken (Czaja 2007). Det är därför betydelsefullt att skapa en större förståelse för hur äldre människor påverkas av samhällets ökade användning av digital teknik. Allt fler samhällstjänster blir i dagens samhälle digitala och det är inte alltid det erbjuds andra alternativ. Det finns då risk för att äldre människor som saknar kunskap och praktisk erfarenhet av internet stängs ute från flera delar av samhället. Det kan exempelvis vara svårt att hitta kollektivtrafikens tidtabeller på ett annat sätt än digitalt, köp av biljetter och utförande av banktjänster är också dyrare om det inte utförs digitalt. Det här gör att digitalt utanförskap även är en fråga om jämlikhet. Drygt människor som är över 65 år lever idag i digitalt 7

9 utanförskap, dessutom riskerar äldre människor med någon form av kognitiv sjukdom som exempelvis demens att hamna i utanförskap i ännu högre grad. Social isolering ökar med stigande ålder och ensamhet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Men det finns forskning som visar att äldre människors ensamhet kan minska genom utbildning i och användning av datorer och internet. Det kan dock vara en utmaning för dem att vara digitalt delaktiga vilket skulle kunna hänga samman med den snabba utvecklingen av tekniken samt att den digitala kompetensen och tillgången till tekniken varierar bland äldre människor. Det är sannolikt att de som står utanför det digitala samhället har sämre förutsättningar för att delta i samhällslivet jämfört med andra medborgare. Ett samhälle där inte alla har samma möjligheter leder till demokratiproblem. De människor som lever i ett digitalt utanförskap riskerar inte bara att stängas ute från viktiga delar av samhället, de riskerar också att hamna i en beroendeställning till andra människor (folkhälsomyndigheten.se). 2.2 Tidigare forskning Här presenteras fem sammanfattningar av vetenskapliga artiklar som på olika sätt ger kunskap om äldre människor och deras användande av digital teknik. För att förtydliga den tidigare forskningens relevans för studien kommer artiklarna att presenteras i två teman som valts utifrån artiklarnas innehåll, användning och svårigheter samt motivation. Just användning av digital teknik och svårigheter med användandet är centrala delar i den här studien och även motivation är en viktig aspekt hos de äldre när det kommer till användande, därför valde vi att dela in artiklarna i dessa teman. 2.3 Användning och svårigheter Sara J. Czaja skriver i artikeln The impact of aging on access to technology (2007) om två trender som visar betydelsen av att överväga en anpassning till tekniken för äldre människor: den snabba spridningen av tekniska innovationer och befolkningens åldrande. Utvecklingen inom dator och teknik har under senare tid skett i en takt som vi aldrig tidigare har skådat. Teknik har inte bara blivit en integrerad del av utbildning, arbete, underhållning och kommunikation, det används också alltmer inom sjukvården. För att människor ska lyckas integreras med miljön samt fungera självständigt är det viktigt att människor i alla åldrar integreras med viss form av teknik. Det är mindre sannolikt att människor med funktionshinder använder sig av teknik som datorer och internet. Funktionshinder bland äldre har betydande konsekvenser för deras användande. Det kan exempelvis vara problematiskt för en del människor att använda ett tangentbord eller en datormus. Därför kan anpassningsbara enheter 8

10 behövas för äldre människor. Att äldre människor är motståndskraftiga mot förändringar och inte har viljan att integrera med teknik är en vanlig uppfattning. Det finns dock data som visar att äldre människor är mottagliga för användning av datorer. Men det är viktigt att ha i åtanke att deras erfarenhet av datorer, tillgänglig utbildning, åtkomst och tillgängliga applikationer har betydelse för deras mottaglighet (Czaja 2007). I artikeln Warm experts for elderly users: who are they and what do they do? (2018) skriven av Tobias Olsson och Dino Viscovi presenteras en studie som handlar om äldre människor och hur de använder sig av tekniken. Syftet är att skapa en djupare förståelse för olika problem som äldre människor kan stöta på med tekniken i sin vardag och hur de löser problemen. Studien visar att äldre människor i det svenska samhället inte är medvetna om den digitala utvecklingen, det är oftast en nära familjemedlem som introducerar tekniken för dem. En svårighet är när tekniken inte fungerar som den ska, då tar de hjälp av sina yngre familjemedlemmar. Men för äldre människor som inte har barn eller barnbarn i sin närhet är det svårt att få den hjälp de behöver. Det kan uppstå problem när de behöver ringa myndigheter eller vårdcentral eftersom de kan stöta på nya system som de har svårt att hantera på egen hand. På 1990-talet användes bara teknik i form av tv, dator och radio men idag finns det annan teknologi som är svårare att använda, exempelvis smartphones. Digitaliseringen är en ständig förändring som kräver mer ansträngning och som inkluderar nya program och erfarenheter. Samhället förväntar sig att människor ska engagera sig i, och kunna använda digitala tjänster även offentligt. Tekniken har en positiv utveckling på en del av de äldre människorna i samhället då det finns vissa som uttrycker att det är ett bra sätt att lära sig nya saker på. Den typen av människor är pensionärer som har använt sig av datorer i sitt tidigare arbete (Olsson, Viscovi 2018). I artikeln Perceived difficulty in everyday technology use among older adults with or without cognitive deficits (2009) skriven av Lena Rosenberg, Anders Kottorp, Bengt Winblad och Louise Nygård beskrivs att samhället och vårt vardagliga liv idag består av en acceptans av en användning av vardagsteknologi som internet, fjärrkontroller och automatiserade telefontjänster. Det finns en ökning av teknikens närvaro i våra hem och på offentliga platser och det krävs teknik i ett stort antal instrumentella aktiviteter i det dagliga livet. Trots det så finns det en begränsad kunskap om villkor för teknikanvändningen hos äldre människor, det visar sig speciellt hos äldre med kognitiva funktionsnedsättningar. I artikeln presenteras en studie som har jämfört den upplevda relevansen och svårigheten att använda vardagsteknik hos tre olika grupper av äldre människor, en grupp med mild kognitiv försämring, en grupp med en 9

11 mild grad av demens och en grupp som inte har någon kognitiv försämring. Studien visar att det är mer utmanande för äldre människor med en mild grad av demens eller en försämrad kognitiv förmåga att använda sig av vardaglig teknologi jämfört med de som inte har någon försämrad kognitiv förmåga. Det kan leda till att äldre människor med en mild grad av demens samt en kognitiv försämring riskerar att exkluderas från engagemang och deltagande i sociala aktiviteter där teknologi är vanligt förekommande (Rosenberg et al., 2009). Alla tre artiklarna har relevans för vår studie då de allihopa styrker det vi antyder i huvudfrågeställningen och i syftet, att det finns en ökad användning av digital teknik i samhället och att det på olika sätt bidrar till att äldre människor på ett eller annat sätt påverkas. Samtidigt som användandet av digital teknik ökar i samhället så visar artiklarna att äldre människor har ett begränsat användande vilket även berörs i den här studien. Att digital teknik integreras med allt mer i vår miljö påverkar alla människor i samhället och därmed även äldre människor trots att deras kunskap ofta är begränsad. Något annat som är mycket relevant för studien och som gemensamt berörs i artiklarna är, att var och en tar upp olika svårigheter som äldre människor kan uppleva med digital teknik. Det här är en viktig aspekt eftersom vi i syftet beskriver att vi vill belysa att det kan vara problematiskt för äldre människor att hänga med i samhället när allt mer i vår miljö integreras med digital teknik. 2.4 Motivation Tiziana C. Callari, Silvia Ciairano och Alessandra Re skriver i artikeln Elderly-technology interaction: accessibility and acceptability of technological devices promoting motorand cognitive training (2012) att en åldrande population finns över hela världen och ett hjälpmedel för ett hälsosamt åldrande är regelbundna psykiska och kognitiva övningar. Det finns flera studier som visar att äldre människors minskning av fysiska och psykiska färdigheter inte är oundvikliga. Men det är inte mycket som har gjorts för att se vilken effektivitet och nytta som äldre människor kan dra fördel av genom att använda teknik i vardagen. I artikeln presenteras en studie där syftet är att identifiera åtgärder som är hållbara för att främja äldre människors livskvalitet. Studien undersöker tillgängligheten och acceptansen som de äldre upplever med tekniska apparater som kan hjälpa till att främja både deras motoriska och kognitiva träning. Vidare bekräftar studien att äldre människor är mer motiverade till att använda tekniska apparater när de uppfattar dem som användarvänliga och när de faktiskt tror att tekniken kommer att förbättra deras hälsa och säkerhet. Ett primärt hinder för användningen är att det finns en brist på upplevd nytta av att använda teknologin (Callari, Ciairano, Re 2012). 10

12 I artikeln Can Digital Technology Enhance Social Connectedness Among Older Adults? A Feasibility Study (2017) skriven av Barbara Barbosa Neves, Rachel Franz, Rebecca Judges, Christian Beermann och Ron Baecker kan vi se att det finns forskning som visar att äldre människor som bor på ålderdomshem är en särskilt utsatt grupp för både ensamhet och social isolering. Sårbarheten hänger ihop med bland annat minskade sociala nätverk och minskad interaktion med nära sociala band. Äldre människors hälsa och välbefinnande påverkas negativt vid en upplevelse av ensamhet och social isolering. Det finns studier som visar att digitala kommunikationsteknologier, som exempelvis internet, kan bidra till social anknytning, det vill säga en social interaktion som är meningsfull för individen och som hjälper till att ta itu med ensamhet och social isolering hos äldre människor. Internet ger möjligheter för social anknytning genom dess bekvämlighet och anslutning. Genom internet finns det kommunikationsmöjligheter med familj och andra människor, till samhället och sina olika intressen. Användning av internet kan bidra till att upplevelsen av ensamhet hos äldre människor minskar. Något som kan motivera äldre människor som bor på ålderdomshem till att använda internet är att det blir enklare att hålla kontakten med sina nära relationer och sina familjemedlemmar (Neves et al., 2017). De här två artiklarna är relevanta för studien på så vis att de bekräftar att motivation till att använda tekniska apparater hos äldre människor är en viktig aspekt. De visar att när äldre människor upplever att tekniken är ett hjälpmedel för dem och gör nytta så ökar också deras motivation. Vi anser att motivationen är en aspekt som har betydelse för flera av frågeställningarna i den här studien. Motivationen skulle kunna påverka både hur äldre människor upplever den digitala tekniken, hur deras vardagsliv påverkas men också vilken betydelse samhällets ökade användning av teknologi har. Även om artikeln skriven av Neves et al., (2017) skiljer sig från de andra artiklarna genom att den har fokus på äldre människor som bor på ålderdomshem så tar den upp en aspekt som vi anser är mycket viktig. Det är att äldre människor är en särskilt utsatt grupp för ensamhet och social isolering och att digital teknik faktiskt kan vara ett hjälpmedel som underlättar kommunikationsmöjligheterna. 3. Teorier och begrepp Här presenteras de begrepp och teorier som vi senare kommer att använda i analysen. För att tydliggöra vilken betydelse samhällets ökade användning av digital teknik har för äldre människor och dess sociologiska relevans har vi valt att använda oss av Michel Foucaults 11

13 maktbegrepp där vi har fokus på styrning, Jönhills teori om inklusion och exklusion samt Vanessa Mays begrepp tillhörighet. 3.1 Makt - Michel Foucault Det finns en juridisk och formell föreställning om vad makt har för innebörd och vad makt består av, nämligen förbudet, lagen och regeln. Det är makten som markerar gränsen mellan det tillåtna och otillåtna. Det är utifrån en juridisk uppfattning vi reflekterar över vårt eget samhälle och hur makten utövas: var finns makten, vem innehar makten och vilka system av lagar bygger makten upp för samhällskroppen. Vi bedriver alltså en juridisk maktsociologi när det kommer till vårt eget samhälle. Foucault menade att den här föreställningen om makten var otillfredsställande och en annan maktföreställning som gör det möjligt att bättre förstå de relationer som etablerats mellan makt och sexualitet i de västerländska samhällena måste utarbetas (Foucault 2008:206). Samhället kan inte sägas vara en enhetlig kropp där endast en makt utövas. Det är nämligen så att i verkligheten är samhället något där flera makter förbinds, sidoordnade, samordnas och i själva verket bildar en hierarki samtidigt som varje makt förblir specifik. Samhället är alltså en övärld bestående av olika maktregioner (Foucault 2008:209). Vi människor är tänkande varelser vilket betyder att de saker vi gör, gör vi inte endast i enlighet med beteendenormer som är universella, det görs på grundval av en historisk rationalitet (Foucault 2008:295). Styrning är en form av maktutövning som Foucault (2008) talar om. I grunden finns det tre former av styrning. Varje styrning har antingen sin egen ämnesdisciplin eller vetenskap: den första är konsten att styra sig själv som hänger ihop med moralen, den andra är en del av ekonomin och är konsten att rätt styra en familj och den tredje är konsten att rätt styra staten och tillhör politiken. Det viktiga här är att inse att det rör sig om en kontinuitet där Foucault menar att den första formen av styrning övergår i den andra och den andra övergår sedan i den tredje (Foucault 2008:188). Foucault (2008) talar också om den definition av styrning som görs av La Perrière, nämligen Att styra innebär att rätt förfoga över föremål, genom arrangemang som har ett passande ändamål. Alltså har varje styrning ett eget ändamål. Foucault (2008) tror att vi i La Perrière definition ser en ny variant av ändamålsinriktning träda fram. Styrningen är inte till för de allmänna bästa utan för ett lämpligt syfte i förhållande till de föremål som ska styras. Det här innebär en mångfald av ändamål som är specifika: exempelvis ska styrningen se till att så stor 12

14 rikedom som möjligt produceras, att folket ska tillhandahålla medel som är tillräckliga för sin försörjning och att de ska kunna föröka sig och så vidare. Det är de specifika ändamålen som är syftet med styrningen och för att ändamålen ska vara möjliga att uppnå krävs det ett förfogande över föremål. Styrning handlar alltså inte om att underställa människor lagar, utan det är att förfoga över föremål som är viktigt. Istället för lagar används taktik samt att utnyttja lagarna som taktik. Foucault (2008) tror att vi befinner oss vid en viktig vändpunkt där styrningens instrument kommer att bestå av massvis av olika taktiker och inte av lagar, lagen är inte det viktiga om vi ska se det från styrningens perspektiv (Foucault 2008: ). 3.2 Inklusion och exklusion - Jönhill Det finns en distinktion mellan inklusion och exklusion, denna distinktion är helt avgörande för förhållandet mellan det moderna samhället och människan. Distinktionen handlar om människors icke-tillhörighet och tillhörighet i förhållande till sociala system. Dels anger distinktionen att var och en av oss antingen är inkluderad eller exkluderad och dels är den alltid partiell vilket innebär att den alltid avser bestämda system som exempelvis en viss grupp men inte alla andra grupper. Inklusion och exklusion sägs också vara flerdimensionell med tanke på att distinktionen likaså avser situation och tidpunkt och är därmed inte för alltid (Jönhill 2012:39). Eftersom inklusion och exklusion handlar om ett flerdimensionellt fenomen ställer det krav på en komplex samhällsvetenskaplig teori och analysmetod. För att observera och beskriva förhållanden som rör avsaknad av tillhörighet och tillhörighet till olika delar av samhället på ett korrekt samhällsvetenskapligt sätt kan vi som samhällsvetare använda inklusion och exklusion som redskap. Inklusion och exklusion ska också betraktas som en operativ distinktion, det betyder att den verkar i och kan erfaras i praxis, den är alltså inte bara en konstruktion i samhället (Jönhill 2012:40). I det förmoderna samhället ingick människor i samhället genom att vara en del av ett socialt skikt men i det moderna samhället intar vi roller som är relaterade till olika funktioner. Normalt sett önskar vi att inte hamna utanför som exkluderade utan vi har förväntningar om att bli eller vara inkluderade i sociala system (Jönhill 2012:40-41). I normala fall uppstår sociala problem av exklusion, det vill säga effekterna av att bli placerad utanför som exempelvis hemlös, arbetslös och diskriminerad. Betydelsen av att befinna sig på insidan såväl som på utsidan kan beaktas tydligare genom att observera och analysera inklusion och exklusion som en distinktion med två sidor. Sociala system består av alltifrån våra dagliga 13

15 interaktioner till olika organisationer. Det är inte nödvändigtvis så att all inklusion är önskvärd, vi vill exempelvis inte tillhöra en vänskapsgrupp med människor vi inte tycker om eller tillhöra en politisk organisation som vi inte sympatiserar med. Då kan det vara bättre att stå utanför även om inklusion i flertalet sociala kontexter är en förutsättning som är grundläggande för att överleva och leva i samhället (Jönhill 2012:42). Människor är sociala kommunikativa varelser vilket är anledningen till att inklusion i vanliga fall ändå är fördelaktigt och livsviktigt för de allra flesta. För att leva och överleva i det moderna samhället är det inte bara fördelaktigt utan också nödvändigt att ingå i en rad kommunikativa system eller kontexter (Jönhill 2012:43). I en global enhet som består av människor, organisationer, grupper, nätverk och så vidare med skilda värden och normer där deltagarnas etiska och kulturella bakgrund skiljer sig åt riskerar krav på integration att skapa omfattande konflikter istället för att hålla samman samhället (Jönhill 2012:45). 3.3 Tillhörighet - Vanessa May Vi kan känna tillhörighet på olika sätt, till olika saker, till människor eller olika platser. En del människor känner tillhörighet när de befinner sig på en lugn landsbygd medan andra känner tillhörighet till en stor livlig stad. Det finns frågor vi kan ställa oss där våra svar definierar vilka vi är, vad vi har för relationer till andra människor och vad vi har för bakgrund. Frågor som känner du en känsla av tillhörighet i det land där du bor? varför är det så? eller har du specifika grupper av människor som du tillhör? liknar dessa människorna dig och på vilket sätt?. May (2013) talar om tillhörighet som en process för att skapa en känsla av identifiering med, eller anslutning till, kulturer, människor, platser och materiella föremål. Hon karakteriserar också tillhörighet som att känna sig bekväm med sig själv och ens kulturella, relationella, sociala och materiella sammanhang. May (2013) ser tillhörighet som en form av mätinstrument för social förändring. Vi förstår vilka vi är delvis genom att känna var eller med vilka vi känner tillhörighet vilket gör att tillhörighet är av grundläggande betydelse för oss (May 2013:3). Vi har ett behov av att känna tillhörighet eftersom det är just tillhörighet som kopplar oss samman med världen (May 2013:79). Tillhörighet är inte bara en individuell känsla eller något individer uppnår på egen hand, det kan också vara en politisk och social fråga som ibland är hårt ifrågasatt med konkreta konsekvenser (May 2013:3). Det finns ett kollektivt element som är en förhandlad prestation som involverar andra människor (May 2013:83). En individs känsla av tillhörighet kan därför påverkas av kollektivt förhandlade förståelser bestående av vem vi är och vad vi står för, 14

16 samt vem som utesluts som den andra (May 2013:3). För att verkligen känna tillhörighet påstås det att det inte räcker att enbart en individ känner tillhörighet utan denna känsla måste även upplevas av andra individer. För att känslan av tillhörighet ska vara hållbar måste världen tillåta kopplingen som finns mellan tillhörighet och den omgivande världen eftersom det är den kopplingen som sluter oss samman med världen. Tillhörighet betyder så mycket mer än att identifiera sig med en viss grupp, det betyder att accepteras av andra som en integrerad del av en gemenskap eller ett samhälle (May 2013:83). 4.4 Motivering utifrån syfte och frågeställningar Eftersom vårt syfte består av att skapa en djupare förståelse för hur det ökade användandet av digital teknik i samhället kan påverka äldre människor så har vi valt att använda oss av Foucaults maktbegrepp styrning, Jönhills teori om inklusion och exklusion och Mays begrepp tillhörighet. Vi anser att det går att knyta dessa teorier och begrepp till det resultat vi fått fram samtidigt som vi kan göra egna tolkningar och reflektioner mellan resultatet och den tidigare forskning vi presenterat. Makt är ett brett begrepp där styrning är den maktutövning som i den här uppsatsen används för att försöka tydliggöra på vilket sätt samhället styr människor till att använda digital teknik. Med hjälp av begreppet kan vi också visa att samhällets sätt att styra människor har betydelse för äldre människor och det leder oss in på inklusion och exklusion som gör att vi kan belysa vilken betydelse samhällets ökade användande av digital teknik kan ha för de äldre. Det leder oss i sin tur in på begreppet tillhörighet som visar att det kan ha stor betydelse för äldre människor att kunna identifiera sig med och känna tillhörighet till digital teknik för att kunna inkluderas i delar av samhället som de annars hade varit exkluderade från. 4. Metod Vi presenterar här vår metodansats och metodinstrument och motiverar varför vi valde dessa. Vi förklarar också hur vi har gjort urvalet, samlat in empirin, hur vi har gått tillväga under studien, vår databearbetning och analysmetod samt vilka etiska aspekter vi tagit hänsyn till. 4.1 Metodansats Hermeneutiken handlar dels om att skapa en metodlära för tolkning av fenomen som är meningsfulla och dels göra en beskrivning av de villkoren som gör det möjligt att förstå meningar. Hermeneutiken består också av tolkningar och förståelse. Människor tillskriver mening till sina egna handlingar, det är de själva som ger beskrivningar och tolkningar av saker de gör och det samhälle de lever i. Dubbel hermeneutik innebär att forskaren tolkar handlingar 15

17 som bygger på aktörernas tolkningar av verkligheten. Den värld som forskaren måste förhålla sig till är alltså en värld som den sociala aktören redan har tolkat (Gilje, Grimen 2007: ). En viktig del inom hermeneutiken är att meningsfulla fenomen inte alltid är förståeliga utan det är sammanhanget eller kontexten som fenomenet förekommer i som gör att det går att förstå. Om det inte finns något sammanhang så saknas det en bestämd mening. Det är med andra ord nödvändigt för en forskare att placera in det sociala fenomenet i ett sammanhang för att kunna utläsa vad det sociala fenomenet har för mening (Gilje, Grimen 2007:185). Ett viktigt begrepp inom hermeneutiken är den hermeneutiska cirkeln som betyder att det inom forskning sker en ständig rörelse mellan helhet och del, inte bara mellan fenomenet som tolkas och vår egen förförståelse utan också mellan fenomenet som tolkas och kontexten det tolkas i. Hur helheten tolkas har betydelse för hur delarna tolkas och hur delen tolkas har betydelse för hur helheten tolkas. Samma sak gäller kontexten och fenomenet, hur kontexten tolkas beror på hur fenomenet tolkas och vise versa (Gilje, Grimen 2007:187). För att studera vårt sociologiska problem har vi utifrån vårt syfte och våra frågeställningar valt att använda oss av hermeneutiken som metodansats då vi har valt att samla in vår empiri genom en kvalitativ metod i form av intervjuer. Hermeneutiken sätter människors tolkningar och uppfattningar i centrum och för att ha möjligheten att besvara frågeställningarna så har intervjupersonernas tolkningar och uppfattningar av samhället de lever i varit centrala. Därför ansågs hermeneutiken vara den metodansats som var bäst lämpad för studien. 4.2 Förförståelse Hermeneutiken består också av föreställningen om livsvärlden och förförståelse. Livsvärlden är vår primära verklighet, det är den vi lever i och som vi upplever som meningsfull. Vi kan aldrig komma utanför våra tolkningar eftersom tolkning är ett villkor för själva existensen i livsvärlden. Förförståelsen handlar om att vi aldrig är traditionslösa, vi möter det vi möter med en förförståelse av det. Det vi förstår, förstår vi mot en bakgrund av vissa förutsättningar (Sjöberg, Wästerfors 2008: ). En nackdel inom hermeneutiken är svårigheten att förhålla sig till den egna förförståelsen. Genom att utgå från förförståelsen är det lätt hänt att den hindrar en från att upptäcka nya saker och endast bekräftar idéer och fördomar. Det är därför viktigt att sträva efter en öppenhet inför det som studeras (Sjöberg, Wästerfors 2008:112). Vi har en förförståelse för det valda ämnet då vi själva är väl bekanta med digital teknik. Som vi beskrev i syftet så utvecklades digitaliseringen i samhället under den perioden när vi växte upp och för de äldre generationerna skedde utvecklingen vid ett senare skede under 16

18 deras livsperiod. Vår uppfattning är att ju tidigare under livstiden som en människa introduceras för digitalisering och allt vad det innebär, desto mer naturligt är det att använda sig av den. Därför tror vi att tekniken upplevs på olika sätt av olika generationer och att den äldre generationen har svårare för att använda, förstå och sätta sig in i digital teknik. 4.3 Val av metodinstrument Valet av metodinstrument föll på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Avsikten med en kvalitativ forskning är att komma ner på djupet och riktar in sig på att beskriva, tolka, analysera och förstå sociala fenomen. Att komma ner på djupet är en förutsättning för att förstå det sociala fenomenet och vad det är som påverkar människors handlingar, beteenden och beslut i förhållande till sammanhanget. Det är oftast individer och grupper av individer och deras livsvärld som studeras i en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa forskningens utgångspunkt är vad det är som är viktigt för aktörerna och hur de uppfattar, tänker och känner gentemot ett visst fenomen i det sammanhang de befinner sig i (Skärvad, Lundahl 2016: ). En av fördelarna med en kvalitativ metod är att det går att samla in mycket empiri under en kortare tidsperiod. En nackdel är däremot att den insamlade empirin kan vara så bred att en prioritering av vad som är viktigast behöver göras (Rennstam, Wästerfors 2015:12-14). Syftet med studien har varit att skapa en djupare förståelse för hur samhällets ökade digitala användande kan komma att påverka äldre människor, samt hur de själva upplever den digitala tekniken och belysa att det kan finnas svårigheter för äldre människor att hänga med i ett digitaliserat samhälle. För att uppnå syftet och den kunskap som efterfrågas har intervjupersonernas livsvärld varit central. Deras upplevelser och erfarenheter har varit två viktiga aspekter att ta del av vilket gjorde att en kvalitativ metod var bäst lämpad. Det hade inte varit möjligt för oss att komma ner på djupet och ta del av intervjupersonernas livsvärld på samma sätt om vi skulle använt oss av en kvantitativ metod. 4.4 Urval Urval betyder vem, vad eller vilka det är som ska studeras och det finns olika typer av urval där det går att skilja på sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval (Skärvad, Lundahl 2016:120). Ett icke-sannolikhetsurval gör att det i statistisk mening inte är möjligt att generalisera stickprovet till att gälla en hel population. Bekvämlighetsurval är ett icke-sannolikhetsurval som innebär att de utvalda personerna är personer som är villiga att delta i studien och som finns tillgängliga (Skärvad, Lundahl 2016:199). Bekvämlighetsurval är urvalsmetoden vi använt oss av då vi ansåg att den var effektivast för att komma i kontakt med äldre människor 17

19 som var villiga att delta i studien. Speciellt med tanke på COVID-19 då det under studien fanns restriktioner om att äldre människor helst skulle stanna hemma och träffa så lite människor som möjligt. En fördel vi upplevde med bekvämlighetsurvalet var att intervjupersonerna som fanns i vår närhet var lättillgängliga vilket var tidseffektivt. En nackdel vi upplevde var att vi redan hade en del vetskap om deras digitala användande och därför hade aningar om hur de skulle besvara vissa utav frågorna. Eftersom vi har använt oss av ett icke-sannolikhetsurval så kommer det inte vara möjligt för oss att generalisera vårt resultat till att gälla en hel population. 4.5 Insamling av empiri Semistrukturerade intervjuer bygger på en intervjuguide som består av några tydligt angivna frågor med utrymme för att ställa följdfrågor. Att en semistrukturerad intervju på förhand är strukturerad med olika områden gör att varje område kommer att beröras under intervjun vilket är en fördel. En annan fördel är att det mellan forskaren och intervjupersonen finns utrymme för en fråga-svardialog. Intervjupersonens möjlighet att lyfta fram sina egna perspektiv är dock begränsad vilket är en nackdel med semistrukturerade intervjuer (Aspers 2011:143). I studien har vi valt att använda semistrukturerade intervjuer med en förbestämd intervjuguide. Valet baserade vi på att vi ville vara säkra på att alla områden berördes under intervjuerna och vi ansåg att semistrukturerade intervjuer gjorde det möjligt att komma in på djupet. Det gjorde att vi kunde ta del av våra intervjupersoners livsvärld, upplevelser och erfarenheter av digital teknik och vilken betydelse det har för dem. Den förbestämda intervjuguiden har 11 teman med totalt 71 frågor där det finns utrymme för följdfrågor. 4.6 Tillvägagångssätt Med vår uppfattning om att ju äldre en människa är, desto mindre erfarenhet av digital teknologi så var ambitionen från början att intervjua äldre pensionärer i en ålder mellan år. Men på grund av restriktionerna kring COVID-19 fick vi göra korrigeringar och använda oss av ett bekvämlighetsurval vilket bidrog till att åldern på intervjupersonerna påverkades och blev istället år. Huvudfrågeställningen handlar om att ta reda på vilken betydelse samhällets ökade användning av digital teknologi har för äldre människor och för att ha möjlighet att besvara den används kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna var till viss del strukturerade med en intervjuguide men gav också utrymme för följdfrågor. Intervjuguiden formulerades i samråd med vår handledare och efter det kontaktade vi intervjupersonerna. Restriktionerna för COVID-19 gjorde att vi fick utföra en av intervjuerna via telefon, de andra sju utfördes personligen där de intervjuade fick bestämma tid och plats. Alla intervjuer utfördes 18

20 i en lugn och ostörd miljö. Ljudinspelning som vi använde oss av, är ett sätt att registrera intervjuer för dokumentering och analys och det skapar möjligheten att fokusera på intervjuernas dynamik. Vi transkriberade intervjuerna vilket består av att ändra från muntligt språk till skriftligt (Kvale, Brinkman 2014:218). När vi transkriberade intervjuerna använde vi våra ljudinspelningar som vi även gick tillbaka och lyssnade på vid flera tillfällen under studiens gång. Vi genomförde fyra intervjuer vardera på grund av restriktionerna för COVID-19, vi ville inte utsätta våra intervjupersoner för en större smittrisk än nödvändigt. Eftersom vi med hjälp av våra mobiltelefoner spelade in varje intervju så upplevde vi inte att det påverkade att vi båda inte var närvarande vid intervjutillfällena. Våra intervjuer gick bra och resulterade i ett stort empiriskt material som vi bearbetade och valde att presentera i tre teman i resultatdelen där vi även använder oss av citat från intervjupersonerna. I analysen använder vi också tre teman där vi analyserar resultatet, diskuterar den sociologiska innebörden, reflekterar över hur frågeställningen kan besvaras och jämför med tidigare forskning. 4.7 Databearbetning och analysmetod För att komma fram till vilka teorier som ska användas är det vanligast att utgå från problemställningen för att undersöka vilka teorier eller begrepp den ger möjlighet för (Sjöberg, Wästerfors 2008:92). Att använda en teori eller teoretiska begrepp som redskap för att tolka eller kategorisera materialet gör att en ännu djupare förståelse för det studerade fenomenet kan uppnås (Sjöberg, Wästerfors 2008:109). De valda teorier och begrepp har vi använt för att tolka, kategorisera och analysera den empiri som vi har samlat in för att skapa en ännu djupare förståelse för vilken betydelse samhällets ökade användande av digital teknik kan komma att ha för äldre människor. Det är med hjälp av teorier och begrepp vi kan diskutera den sociologiska innebörden och reflektera över hur frågeställningen ska besvaras. Kvale talar om två analysmetoder, nämligen koncentrering och kategorisering. Kategorisering kan börja redan innan intervjuerna och påminner om koncentrering (Rennstam, Wästerfors 2015:30-31). För att skapa en tydlig struktur i analysen valde vi de här två analysmetoderna. Vi har använt oss av koncentrering genom att vi har reducerat det empiriska materialet till olika teman. Kategoriseringen började vi med när vi skapade intervjuguiden och formulerade olika kategorier med relevanta frågor för det vi undersökte. Vi använde kategorisering även i resultatdelen och analysen där vi utifrån våra kategoriseringar i intervjuguiden formulerade tre nya kategorier där vi presenterade den insamlade empirin. 19

21 4.8 Reliabilitet och validitet Reliabilitet har att göra med tillförlitligheten och konsistensen i forskningsresultat. Ofta behandlas reliabilitet i relation till frågan om resultatet vid andra tidpunkter och av andra forskare kan återskapas. Alltså, om intervjupersonen kommer att uppge samma svar till olika forskare vid olika tillfällen, då finns det trovärdighet. Giltighet och validitet tillhör riktigheten, sanningen och styrkan i ett uttalande. En slutsats som är giltig är härledd från sina premisser på ett korrekt sätt. Ett argument som är försvarbart, övertygande, välgrundat, vägande och hållbart är giltigt. Validitet är inom samhällsvetenskapen bestående av, om en metod verkligen undersöker det den uppges undersöka. Genom denna föreställning om validitet kan kvalitativ forskning resultera i valid vetenskaplig kunskap (Kvale, Brinkmann 2014: ). Den här studien har hög reliabilitet då det är högst troligt att intervjupersonerna hade gett ungefär samma svar om de skulle intervjuats av andra forskare vid en annan tidpunkt. Validiteten är också hög då vi anser att studien mäter det den är avsedd att mäta, det vill säga betydelsen av samhällets ökade digitala användande för äldre människor. 4.9 Etiska reflektioner Redan från början är det viktigt att de etiska aspekterna beaktas och de riktlinjer som ska följas är enligt Kvale och Brinkmann (2014): informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll. Informerat samtycke består av att undersökningspersonerna ska informeras om studiens syfte, hur studien är disponerad samt de fördelar och risker som finns vid deltagande i studien. Informerat samtycke betyder även att deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas. Inom forskning innebär konfidentialitet det avtal som deltagarna ingår när det kommer till vad som kan göras med det material som de tillsammans med forskaren har åstadkommit. Det betyder att undersökningen inte kommer att avslöja privat data som identifierar deltagarna, utan de förblir anonyma. Det är viktigt att under en kvalitativ studie bedöma konsekvenserna, både sett till de vetenskapliga fördelar som deras deltagande bidrar till men också skadan deltagarna kan lida. Det finns en etisk princip göra gott som betyder att undersökningspersonernas risk att lida skada ska minimeras. För att få hållbarhet och kvalitet i de etiska beslut som fattas under forskningsprocessen så är det forskarens roll som person samt integritet som är avgörande. Det handlar om empati, moralisk integritet och känslighet för och engagemang i moraliska frågor (Kvale, Brinkmann 2014: ). Vi har tagit hänsyn till ovanstående etiska aspekter. Vi har gett intervjupersonerna information om hur det är tänkt att studien ska gå till, vad syftet är och vilka fördelar och risker deras 20

22 deltagande kan innebära. Allt material hanteras konfidentiellt och intervjupersonerna hålls anonyma genom att fingerade namn används i studien. Vi har varit noga med att hela tiden värdera konsekvenserna då det är viktigt att intervjupersonerna inte kommer till skada. I våra roller som forskare har vi försökt vara så objektiva som möjligt och sett till att den empiri som redovisas stämmer överens med de intervjupersonerna har framfört. 5. Resultatpresentation Här kommer vi att presentera det empiriska materialet som har samlats in med hjälp av intervjuer. Intervjupersonerna består av sex kvinnor och två män, de är mellan år gamla och bor i olika delar av landet. Vi börjar med att göra en kort presentation av varje intervjuperson där vi har bytt ut deras riktiga namn för att bevara deras anonymitet. När det empiriska materialet presenteras har vi använt tre teman som valdes utifrån de frågor och de svaren intervjuerna resulterade i. Presentationens teman är samhällets ökade digitalisering, erfarenhet och användning av digital teknik i vardagen och digitaliseringens utveckling. 5.1 Presentation av intervjupersoner Alla intervjupersoner utom Birgitta har barn och barnbarn men Birgitta har en nära relation till sina syskonbarn. Berit är född år 1941, Maj 1940, Britt 1947, Joseph 1945 och Birgitta 1935, alla bor i en liten stad. Bertil och Ann-Marie som är födda år 1950 respektive 1932 bor i storstäder och Ingrid som är född 1937 bor på landsbygden. Intervjupersonerna hade överlag hyfsat bra koll på vad digital teknik och digitalisering innebär och det var endast två personer som inte hade koll på vad det var för något. 5.2 Samhällets ökade digitalisering Samhället blir allt mer digitaliserat enligt våra intervjupersoner. De upplever att nästan allting numera kan utföras digitalt och att det många gånger krävs en smartphone för att kunna använda digital teknik och digitala tjänster. Maj berättar att hon märker att samhället har blivit mer digitaliserat eftersom hon på egen hand inte kan utföra vissa uppgifter på grund av att det ska göras digitalt och då behöver hon be om hjälp. Såhär förklarar Berit på vilket sätt hon upplever att samhället har blivit mer digitaliserat: Ja, det blir det hela tiden. Vart jag än ringer så säger de att jag ska gå in på hemsidan och göra det och det istället. De vill att man ska göra det digitalt. Jo det stöter man väl på hur man 21