Skogsduvan. Förslag till överbyggnadsdokument mellan svenska PEFC och FSC standarder. Gustaf Aulén och Stefan Bleckert

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsduvan. Förslag till överbyggnadsdokument mellan svenska PEFC och FSC standarder. Gustaf Aulén och Stefan Bleckert"

Transkript

1 1 Skogsduvan Förslag till överbyggnadsdokument mellan svenska PEFC och FSC standarder. Innehåll Sid Bakgrund och sammanfattning. 2-3 Överbyggnadsdokument 4-12 Bilaga Förarbete till överbyggnadstexten Bilaga Överenskommelse mellan LRF Skogsägarna och Samernas Riksförbund Bilaga Jämförelse mellan arbetstagarrättigheterna i FSC- respektive PEFC-standarden Gustaf Aulén och Stefan Bleckert December 2001

2 2 Bakgrund till Skogsduvan Gustaf Aulén (ekolog på Södra) och Stefan Bleckert (tom skogschef på Världsnaturfonden WWF, sedan chefsekolog på Sveaskog) har under 2001, på uppdrag av och i samverkan med Lars Kristoferson (generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF), Per Rosenberg (ordförande för Svenska Naturskyddsföreningen, SNF), Christer Segersteen (ordförande i LRF Skogsägarna) och Stefan Wirtén (skogsdirektör på Skogsindustrierna) utarbetat ett överbyggnadsdokument för att få skogsbruksstandarderna i svenska PEFC och FSC likvärdiga. Som en del av arbetet har uppdragsgruppen under projektperioden arbetat intensivt med såväl dialog som förankringsprocess inom respektive organisation. Många synpunkter har därvid framkommit under dessa remissomgångar, vilket har bidragit till att slutversionen av Skogsduvan ytterst är en frukt av mångas arbete. Förutom organisationerna ovan vill vi särskilt nämna Skogs- och träfacket, samt Svenska Samernas Riksförbund Arbetet har inte bestått i att åstadkomma en kompromiss mellan de nationella PEFC och FSC standarderna. Vi har därför vare sig strukit kriterier eller sänkt ambitionerna i FSC eller PEFC. Det är vår förhoppning att detta förslag kan föra certifieringsfrågan vidare i Sverige så att vi når fram till en konstruktiv nationell lösning som kan accepteras av alla inblandade parter Så här har vi gått till väga Vi blev ombedda att utgå från ett jämförelsedokument mellan PEFC och FSC-standarderna ( ) som arbetats fram av Ragnar Friberg (Skogsindustrierna), Per Larsson (WWF), Sven Lundell (LRF Skogsägarna) och Jonas Rudberg ( SNF). Av ca 100 jämförda kriterier i dokumentet ovan fann man totalt 50 skillnader mellan PEFCoch FSC-standarderna. Dessa klassades enligt följande: 30 mindre skillnader, 13 större skillnader och 7 där man ej angivit graden av skillnad. I vårt arbete har vi granskat dessa 50 skillnader. Vi har bibehållit jämförelsedokumentets indelning som baserar sig på FSC:s rubriksättning. För att kunna göra en så korrekt jämförelse som möjligt mellan standardskrivningarna har vi i Förarbete till överbyggnadstexter valt att med kursiv stil klippa in relevanta delar av respektive standard. Vi har klippt in de texter som vi upplever bäst beskriver respektive funktion, även om de i många fall inte riktigt speglar varandra. Detta för att läsaren själv skall kunna ta ställning till likheter och skillnader. Med utgångspunkt från denna spegel, med FSC-texten och PEFC-texten, har vi lyft fram eventuella skillnader mellan de två skrivningarna under rubriken. Därefter har vi föreslagit en Överbyggnadstext för att slutligen motivera våra skrivningar under rubriken.

3 3 Sammanfattning För att efterleva uppdragets direktiv, dels att uppnå kompatibilitet utan att föreslå sänkningar i ambitionerna i någon av de nationella standarderna, dels att åstadkomma en så hanterbar produkt som möjligt har vi strävat efter att formulera överbyggnadstexter som kunnat täcka in flera av kriterierna. Vi konstaterar att FSC-standarden i många fall är mer omfattande och detaljrik än PEFCstandarden, varför det faller sig naturligt att vi föreslår fler tillägg till PEFC. I överbyggnadsdokumentet återfinns 4 tilläggstexter till FSC och 17 till PEFC. För kriterie 18, renbetesfrågan, finns f n ingen överbyggnadstext eftersom de berörda parterna, Svenska Samernas Riksförbund och LRF Skogsägarna, efter förhandlingar främst under hösten, träffat en överenskommelse om att denna punkt skall vara vilande tills vidare. Denna överenskommelse återfinns under punkt 18. Återstående kriterier har vi antingen bedömt som likvärdiga redan i dagens skrivning eller kunnat föra samman dessa i överbyggnadsdokumentet. I rapporten nedan ligger överbyggnadstexten först och sedan följer förarbetet som en särskild bilaga för den som önskar granska ursprungstexterna och ta del av vår problemanalys.

4 4 Överbyggnadstext till FSC 1. Arbetarrättigheter - kompetens (Pkt 3 i förarbetet ) Tillägg till FSC Företaget/skogsägaren anlitar endast arbetstagare som har erforderlig kompetens inom det aktuella arbetsområde avseende såväl produktion som miljö. För entreprenörer krävs en behörighet i form av Grönt kort eller motsvarande.. Företaget utarbetar i samarbete med arbetstagarna individuella kompetensutvecklingsplaner avseende skogliga karaktärsämnen. Kunskap motsvarande nivån i naturbruksprogrammet skall vara vägledande. För tillfälligt anställda gäller att eventuella luckor i utbildningsnivå skall kompenseras genom särskild utbildning, ledning och tillsyn. Företaget/skogsägaren förbinder sig att ansvara för att entreprenörer som anlitas följer certifieringskraven. Detta kan t.ex genomföras i rutinmässig form med hjälp av så kallade entreprenörcertifikat. 2. Lokalsamhällen (Pkt 9 i förarbetet) Tillägg till FSC 4.3 Skogsägarna samt virkesinköp- och serviceorganisationer skall sträva efter ändamålsenliga skogsskötsel- och skogsbruksmetoder samt ändamålsenlig försäljning eller förädling av skogens produkter för att bibehålla och utveckla arbetstillfällen, konkurrenskraft och lönsamhet. Skogsägarna och organisationerna skall i görligaste mån tillämpa åtgärder för att säkerställa virkesförsäljning, virkesleveranser och servicesystem i hela landet, inklusive glesbygdsområden med långa transportavstånd. 3. Föryngring, beståndsvård och avverkning naturvärdesträd (Samlad text för pkt 28 och 29 i förarbetet) Tillägg till FSC och Naturvärdesträd/evighetsträd lämnas, för att leva, dö, brytas ner och multna på platsen. 4. Föryngring, beståndsvård och avverkning lövinblandning (Samlad text för pkt 33 och 389 i förarbetet) Tillägg till FSC Skogsbruket bedrivs så att en areal motsvarande minst 5% av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av bestånd som på sikt domineras av lövträd. På platser med lämplig fuktighet och bonitet skall lövträd behållas under hela omloppstiden.

5 5 I bestånd med blandning av tall och asp skall risken för knäckesjuka beaktas. Överbyggnadstext - tillägg till PEFC 1. Naturvärdesbedömning (Pkt 1 i förarbetet) Tillägg till PEFC 9 För alla skogsinnehav (brukningsenheter) gäller följande dokumentationskrav: Under den tid av högst 5 år efter undertecknandet av avtalet om skogscertifiering då Grön plan eller naturvårdsdokument saknas skall skogsägaren tillämpa en översiktlig rutin för naturvärdesbedömning för varje trakt där avverkning planeras. Den metodik som används för naturvärdesbedömning ska vara utvärderad och godkänd av certifieraren. Där höga naturvärden förekommer skall en noggrann utvärdering med särskild rutin göras. Avsikten är att undvika åtgärder som riskerar att förstöra områden med särskilt höga naturvärden. 2. Lagar och konventioner (Pkt 2 i förarbetet) Tillägg till PEFC Alla relevanta internationella avtal/direktiv som Sverige undertecknat eller på annat sätt förbundit sig att följa eller implementera skall respekteras. Exempel på internationella avtal är Cites, ILOkonventioner, ITTA och konventionen om biologisk mångfald. 3. Lokalsamhällen (Pkt 9 i förarbetet) Tillägg till PEFC Skogsägarna samt virkesinköp- och serviceorganisationer skall sträva efter ändamålsenliga skogsskötsel- och skogsbruksmetoder samt ändamålsenlig försäljning eller förädling av skogens produkter för att bibehålla och utveckla arbetstillfällen, konkurrenskraft och lönsamhet. Skogsägarna och organisationerna skall dessutom i görligaste mån tillämpa åtgärder för att säkerställa virkesförsäljning, virkesleveranser och servicesystem i hela landet, inklusive glesbygdsområden med långa transportavstånd. Skogsmiljöns rekreationsvärden för lokalbefolkningen beaktas särskilt. 4. Områden med höga naturvärden, rödlistade arter och impediment (Samlad text för pkt 10, 11, 12,13, 35 och 40 i förarbetet) Tillägg till PEFC För att undvika att skogar med höga naturvärden avverkas i strid med lagar och förordningar och andemeningen i certifieringssystemet skall följande rutiner tillämpas: A. Innan avverkning planeras/genomförs skall följande utföras: 1. Kontroll av om området finns upptaget i myndigheternas register för naturvård och kulturmiljövård

6 6 2. Om dokumentation av områdets naturvärden saknas, görs en naturvärdesbedömning enligt metod som godkänts av certifieraren. B. Följande skogar får inte avverkas Områden enligt nedan bevaras och restaureras för att ge särskilt krävande arter möjlighet att fortleva och i syfte att utgöra spridningskällor och referensområden i det brukade skogslandskapet: 1. Nyckelbiotoper (enligt Skogsstyrelsens definition och metodik) får ej avverkas, skötsel som syftar till att förstärka naturvärdena får dock utföras efter samråd med Skogsvårdsstyrelsen. Möjligheten att i nästa standardrevison långsiktigt klara nyckelbiotoperna bygger på samhället vilja och förmåga att lösa markavsättningarna till de mindre markägare som drabbas hårt av avverkningsförbudet.. 2. Gammelskog, dvs. äldre skogar som uppkommit genom naturlig föryngring. I områdena har ingen eller endast obetydlig avverkning skett under de senaste åren (beroende på läge i landet) eller så bedöms områdena ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera generationer. Där finns ett inslag av mycket gamla träd, för barrskog äldre än år (beroende på läge i landet) och ett påtagligt inslag av död ved. I praktiken torde de flesta av dessa skogar fall inom ramen för nyckelbiotopsdefinitionen enligt pkt. 1 ovan. 3. Impediment (produktion mindre än 1m3sk per ha och år) undantas andra åtgärder än skötsel som är påkallad för att bevara och främja biotopens naturliga biologiska mångfald. Åtgärder för att främja friluftslivet får vidtas under förutsättning att den biologiska mångfalden inte skadas. C. För övriga skogar med höga naturvärden Avverkning och andra skogliga åtgärder utformas eller undviks så att de höga naturvärdena ej förstörs. Lämplig hänsyn tas till rödlistade arters livsbetingelser vid planering och genomförande av skogliga åtgärder. Sådan hänsyn kan t ex innebära detaljhänsyn, hänsynsytor eller särskild hänsyn i anslutning till bo- och spelplatser. Som övriga skogar med höga naturvärden räknas 1. Bestånd som helt eller delvis uppfyller och motsvarar kriterierna för biotopskydd enligt miljöbalken (dock utan storleksbegränsning). 2. Bestånd med rödlistade arter som kan hotas av skogsbruksåtgärder 3. Ohävdade ängs- eller hagmarker och igenväxande kulturmarker med särskilda naturvärden, samt små åkerlyckor i skogslandskapet. 5. Frivilliga avsättningar (Samlad text för pkt 14 och 15 i förarbetet) Tillägg till PEFC På certifierade skogsfastigheter/brukningsenheter skall minst 5% av den produktiva skogsmarken avsättas som ren naturvårdsklassning (dvs NO- eller NS-bestånd). Undantag gäller för markinnehav mindre än 20 ha produktiv skogsmark där områden som har, eller i en nära framtid kan utveckla, höga naturvärden saknas. Vid urval och avgränsning prioriteras områden efter betydelse för biologiska mångfalden och representativitet i landskapet. Nyckelbiotoper väljs ut i första hand.

7 7 Åtgärder för att främja friluftsliv får vidtas under förutsättning att den biologiska mångfalden inte skadas. 6. Vattenvård (Samlad text för pkt 19 och 20 i förarbetet) Tillägg till PEFC Nya diken anläggs inte på tidigare odikad mark. Diken på torvmarker av lavtyp, lavrik typ, fattigristyp, kråkbär-ljungtyp och starr-fräkentyp underhålls inte. (Vegetationstyper enligt Skogsstyrelsens indelning.) 7. Gödsling/biobränslen (Pkt 21 i förarbetet) Tillägg till PEFC Skogsbruket bedrivs i former som syftar till att upprätthålla markens naturliga processer och långsiktiga produktionsförmåga samt undviker att skada andra ekosystem och biologisk mångfald. Återföring av kväve/mineralämnen samt biobränsletäkt bedrivs i enlighet med Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt med beaktande av MKB nr.. Under perioden utförs eventuell kvävegödsling med stor restriktivitet och huvuddelen av markinnehavet gödslas inte. 8. Bränning (Pkt 23 i förarbetet) Tillägg till PEFC i ny rubrik. På fastigheter med mer än 5000 hektar produktiv skogsmark vidtas rimliga åtgärder för att bränna en areal motsvarande minst 5% av föryngringsarealen på torr och frisk mark under en femårsperiod. Företrädesvis väljs tidigare brandpåverkad mark. Naturligt brunnen skog och naturvårdsbränningar får medräknas. Avverkning och bränning planeras så att brandgynnade arter främjas. I starkt kvävebelastade områden skall kväveutlakning till vattendragen minimeras. Där förutsättningar finns används naturlig föryngring. Undantag medges för regioner där naturliga bränder varit av underordnad betydelse. Hit hör fjällnära skog, västra Västergötland, västra Småland, Halland, Skåne samt södra Blekinge. Undantag medges också i tätortsnära skog samt på Öland och Gotland. 9. Föryngringsmetoder och skogsodlingsmaterial (Samlad text för pkt 24,25,26,27 och 32 i förarbetet) Tillägg till PEFC Som hänsynsytor avgränsas, i första hand på barmark: - småbiotoper med särskilda naturvärden - vid behov skyddszoner i anslutning till biotoper med särskilda naturvärden Naturlig föryngring, t. ex. under skärm- och fröträd, används där metoden åstadkommer en god föryngring med för ståndorten och skötselmålen lämpligt trädslag. Skogar dominerade av ädellöv föryngras normalt genom selektiv avverkning, under högskärm eller genom luckhuggning.

8 8 Bestånd på fuktig mark föryngras, där så är möjligt med avseende på återväxt och vindförhållanden, genom selektiv avverkning, under högskärm eller genom småskalig luckhuggning. Markberedning på fuktig mark genomförs med icke kontinuerliga metoder t.ex fläckmarkberedning. Härkomsten av plantor och såddfrö dokumenteras. Provenienser anpassade till ståndorten används inom ramen för Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Föryngringsmaterial med artfrämmande arvsanlag (genmodifierat föryngringsmaterial) används inte. Klonat material används inte i större skala i avvaktan på miljökonsekvensbeskrivning. 10. Naturvärdesträd (Samlad text för pkt 16,28 och 29 i förarbetet) Tillägg till PEFC Naturvärdesträd lämnas vid alla skogliga åtgärder för att leva, dö, brytas ner och multna. Syftet är att åstadkomma/spara minst 10 naturvärdesträd/ha. I första hand väljs större träd och träd med befintliga naturvärden. Antalet kan minskas där naturvärdesträden utgörs av grov ek / bok. Till obligatoriska naturvärdesträd som dock alltid skall lämnas räknas följande: (se även 30 i Skogsvårdslagen) - avvikande särskilt grova/gamla träd - grova träd med påtagligt vid och grovgrenig / platt krona - grova, tidigare frivuxna, sk hagmarksgranar - grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd - trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, fågelbär samt grov hassel, där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd - ädla lövträd i det boreala skogslandskapet - grova enar - träd med påtagliga brandljud - hålträd och träd med risbon - träd med tydliga kulturspår I särskilda fall kan certifieraren godkänna undantag från att lämna obligatoriska naturvärdesträd, t.ex vid vägbyggnad, risk för skador på byggnader, överhållning av timmerträd etc. Där naturvärdesträd saknas i tillräcklig omfattning lämnas utvecklingsträd, dvs träd som kan utveckla höga naturvärden. Lövträd och tall väljs före gran. Syftet är att åstadkomma minst 10 naturvärdesträd/ha i nästa skogsgeneration. Tillägg till PEFC En minskning av antalet utvecklingsträd vid avverkning kan tillåtas, efter överenskommelse träffad med certifieraren, när andelen avsatta nyckelbiotoper eller andra områden med höga naturvärden väsentligen överstiger 5% (för vilket ersättning till markägaren ej utgått). 11. Död ved (Pkt 30 i förarbetet) Tillägg till PEFC Död ved, med undantag av klenare avverkningsrester, värnas vid skogliga åtgärder om inte dokumenterad risk för massförökning av skadeinsekter föreligger.

9 9 Nedblåsta fröträd/skärmträd och stående granar angripna av granbarkborre får bortföras förutsatt att hänsyn tas enligt följande: Stående död ved, t ex högstubbar, av vanligt förekommande löv- och barrträd tillskapas vid gallring och föryngringsavverkning. Några liggande, för beståndet representativa, träd per hektar lämnas aktivt eller passivt under föryngringsfasen. Årsfärska vindfällen i bestånd får bortföras där volymen i genomsnitt överstiger tre kubikmeter per hektar, förutsatt att några representativa vindfällen per hektar kvarlämnas. Där volymen vindfällen i bestånd understiger 3 kubikmeter per hektar får i undantagsfall enstaka, särskilt värdefulla och lättåtkomliga vindfällen tas tillvara, förutsatt att motsvarande volym grövre död ved tillskapas. I tätortsnära skogar och längs vandringsleder kan åtgärder vidtas för framkomlighet och säkerhet. 12. Begränsning av gran i sydligaste Sverige (Pkt 30 i förarbetet) Tillägg till PEFC i ny rubrik I sydligaste Sverige utanför granens naturliga utbredningsområde (i nemoral zon), begränsas andelen gran (enligt gängse certifieringspraxis) så att på sikt mindre än hälften av den produktiva skogsmarksarealen utgörs av grandominerade bestånd (tillsammans med eventuella bestånd dominerade av främmande trädslag). (Detta innebär i praktiken att en enskild fastighet, med lämpliga granståndorter, högst kan ha 75% gran om inslaget maximeras i alla skogsbestånd, dvs 49% bestånd med renodlad gran och 51% bestånd där hälften av träden utgörs av gran). 13. Lövinblandning (Samlad text för pkt 17,18,33 och 38 i förarbetet) Tillägg till PEFC På de vanliga friska fuktiga markerna lämpliga för naturlig föryngring sköts skogen så att minst 5% av arealen frisk fuktig produktiv skogsmark utgörs av bestånd som på sikt domineras av lövträd. Bestånden sköts så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. (Dessa bestånd får tillgodoräknas i 5% avsättningarna i den Boreala zonen). Lövträd, där naturlig förekomst så medger, värnas vid röjning och gallring så att de utgör minst 5-20% (beroende på region, markslag, bonitet och fastighetens totala lövandel) i beståndet inklusive närområdet. En betydande del av lövträden ges goda livsbetingelser. På öppen eller tidigare öppen kulturmark med låga naturvärden (dvs utpräglade granodlingar) gäller endast Skogsvårdslagens bestämmelser. På fuktig sedimentmark som gränsar till vattendrag och öppna vattenytor, sedimentraviner samt andra naturligt lövdominerade fuktiga/blöta marker skall skogsbruk bedrivs med särskild inriktning mot att främja biotopens naturvärden. Lövdominans bibehålls/skapas. Särskild hänsyn tas under fåglars och däggdjurs huvudsakliga fortplantningstid på våren och försommaren: 14. Landskapsekologi och viltvård (Samlad text för pkt 36,37,39,43 och 44 i förarbetet)

10 10 Tillägg till PEFC Större markägare (med mer än 5000 hektar) planerar i ett landskapsekologiskt perspektiv och utvecklar kontinuerligt sina naturanpassade skötsel- och avverkningsmetoder utifrån de lokala förutsättningarna. Certifierade skogsägare verkar för gemensamhetslösningar i ett landskapsekologiskt perspektiv. Med hänsyn till markinnehavets storlek och förutsättningar planeras skogsbruket i syfte att uppnå en långsiktigt balanserad åldersfördelning, med särskilt beaktande av andelen äldre skog i landskap med brist på sådan. Jakt bedrivs uthålligt, med bästa tillgängliga kunskap och så att den biologiska mångfalden inte hotas. Åtgärder vidtas, där så är möjligt, för att begränsa viltskador och hålla stammarna av klövvilt på nivåer som medger att beteskänsliga trädslag naturligt kan utveckla sig till trädformiga individer. 15. Nya oprövade metoder och kemiska medel (Samlad text för pkt 41 och 42 i förarbetet) Tillägg till PEFC Nya, oprövade metoder och material med potentiellt avsevärda negativa effekter på människan och naturen används inte utan att miljökonsekvenserna utretts och föreskrifter utformats av berörd myndighet. Miljö- och hälsofarliga ämnen inklusive kemiska bekämpningsmedel enligt kemikalieinspektionens klass 1 och 2 används inte för behandling på skogsmark. Permetrin får dock nyttjas i enlighet med gällande dispenser. 16. Offentlighet (Pkt 46 i förarbetet) Tillägg till PEFC För markägare med mindre än 5000 hektar produktiv skogsmark En certifieringsanpassad plan inklusive karta med målklasser som visar fastighetens miljösatsning dvs NO/NS-bestånden i certifieringen skall lämnas till paraplyorganisationen alternativt certifieraren senast inom 5 år. Vid en eventuell extern förfrågan om certifieringen skall markägaren antingen hänvisa direkt till paraplyorganisationen eller själv svara för att göra dessa uppgifter tillgängliga. Uppgifter om fastighetens ekonomiska förutsättningar så som tillväxt och virkesvolymer är inte offentliga, inte heller uppgifter om känsliga arter. För markägare med mer än 5000 hektar produktiv skogsmark Ytterligare offentlig information tillkommer enligt tillägg nedan. 17. Anslutningsförhållanden (Samlad text för pkt 47 och 48 i förarbetet) Tillägg till PEFC Företagets/markägarens totala markinnehav i Sverige utgör den enhet som certifieras, även om detta är uppdelat på olika förvaltningar, områden eller fastigheter. I ett

11 11 inledande skede kan olika förvaltningsområden certifieras stegvis, under förutsättning att företaget/markägaren skriftligt åtagit sig att låta certifiera hela markinnehavet. Certifiering av markinnehav som i sen tid åtgärdats eller avstyckats i former som uppenbart strider mot avsikten med certifieringen skall hanteras av certifieraren enligt särskild rutin. 18. Renskötselområdet samt samråd med rennäringen (Samlad text för pkt 5 och 6 i förarbetet) Anmärkning Punkten är vilande. Se vidare bilaga "Överenskommelse " Tillägg till pkt 16. (Offentlighet gällande markägare med mer än 5000 hektar produktiv skogsmark) 1. Uppgifter om produktion och ekonomi i den certifieringsanpassade planen som ej behöver vara tillgängliga för allmänheten. Arealer - Produktiv skogsmark - Impediment, varav kärr och mosse - Impediment berg - Inägomark - Övrig landareal - Vatten Virkesförråd - Totalt m 3 sk - Medeltal m 3 sk/ha - Tall m 3 sk - Gran m 3 sk - Löv m 3 sk - Ädellöv m 3 sk Bonitet och tillväxt - Fastighetens medelbonitet (m 3 sk/ha) - Tillväxt per år vid planens upprättande (m 3 sk) Avverkningsförslag - Totalt under perioden (m 3 sk) - Varav gallring... m 3 sk och slutavverkning... m 3 sk Skogens fördelning på åldersklasser Uppgifter i den certifieringsanpassade planen som via markägaren alternativt paraplyorganisationen är tillgängliga för allmänheten. 1. Mål för naturvården i ett lokalt/regionalt perspektiv. 2. Beskrivning över utgångsläge, mål och skötsel samt karta/register över områden med särskilda naturvärden inlagda. A. Områden, för bevarande och restaurering B. Ohävdade ängs och hagmarker

12 3. Karta/register över fuktig sedimentmark som gränsar till vattendrag och öppna vattenytor, sedimentraviner samt andra naturligt lövdominerade fuktiga/blöta marker. (Från befintliga register samt nyklassning vid åtgärder och skogsbuksplanläggning). 4. Utdrag ur befintligt fornminnesregistret för markinnehavet. 5. Riktlinjer och rutiner för landskapsekologisk planering. 6. Planerade åtgärder för att kontrollera viltstammar och utveckla viltvården 7. Särskilt viktiga platser som identifierats i samverkan med samerna 8. Områden som varit föremål för bränning 9. Områden som är planerade att gödslas 10. Dokumenterade åtgärder för att använda miljö- och kretsloppsanpassade insats- och förbrukningsvaror 12

13 13 Bilaga Förarbete till förslag till ÖVERBYGGNADSDOKUMENT mellan Svenska PEFC och FSC standards. Inledning Vi har utgått från ett jämförelsedokument mellan PEFC och FSC-standarderna ( ) som arbetats fram av Ragnar Friberg (Skogsindustrierna), Per Larsson (WWF), Sven Lundell (LRF Skogsägarna) och Jonas Rudberg ( SNF). För att kunna göra en så korrekt jämförelse som möjligt mellan standardskrivningarna har vi valt att med kursiv stil klippa in relevanta delar av respektive standard. Vi har klippt in de texter som vi upplever bäst beskriver respektive funktion även om de i många fall inte riktigt speglar varandra. Detta för att läsaren själv skall kunna ta ställning till likheter och skillnader. Med utgångspunkt från denna spegel, med FSC-texten och PEFC-texten, har vi lyft fram eventuella skillnader mellan de två skrivningarna under rubriken. Därefter har vi föreslagit en Överbyggnadstext motiverat våra skrivningar under rubriken. Gustaf Aulén och Stefan Bleckert December 2001

14 14 1. Naturvärdesbedömning innan plandokument (mindre skillnad - enligt jämförelsedokument ) FSC 3 + bilaga 1 Baskrav fastställs av FSC:s nationella representation och innebär att markägaren förbinder sig att: genomföra och dokumentera naturvärdesbedömningar i enlighet med riktlinjer utarbetade av FSC:s nationella representation, om plandokument anpassade efter standarden saknas Se bilaga : dvs Riktlinjer för naturvärdesbedömning Certifiering i enlighet med den svenska FSC-standarden förutsätter att markinnehavet inom fem år förses med anpassade plandokument. Så länge det inte finns sådan dokumentation förbinder sig markägaren att utföra naturvärdesbedömning före alla mera omfattande skogliga åtgärder. Avsikten är att undvika åtgärder i områden med särskilt höga naturvärden. Detta förutsätter att den bedömningsmetodik som används på ett tillförlitligt sätt förmår urskilja värdefulla skogsmiljöer med varierande dynamik och historik. En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom dessa avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. En sådan bedömning måste vara tillräckligt omfattande för att med hänsyn till olika organismgruppers krav på livsmiljöer belysa: - topografi och markförhållanden - hydrologi - beståndsklimat - trädskiktets sammansättning och karaktär - träd med speciella egenskaper - olika former av död ved - växttäcke/bördighet - naturlig störningsdynamik - historiskt nyttjande - En bedömning är alltid en i viss mån subjektiv process. För att åstadkomma god samstämmighet och ett tillförlitligt resultat, måste metodiken vara väl strukturerad och utprovad. Det måste finnas ändamålsenliga tillämpningsinstruktioner så att metodiken kan användas av såväl skogstjänstemän, utbildade avverkningslag som kunniga skogsägare. Den metodik som används för naturvärdesbedömning ska vara utvärderad och godkänd av certifieraren. Denne ska också förvissa sig om att metodiken används på ett tillförlitligt sätt. En utförlig metodbeskrivning ska finnas tillgänglig och visas vid förfrågan. PEFC 9 För skogsinnehav (brukningsenheter) över 20 hektar gäller följande dokumentationskrav: Under den tid av högst 5 år efter undertecknandet av avtalet om skogscertifiering då Grön plan eller naturvårdsdokument saknas skall skogsägaren tillämpa en översiktlig rutin för

15 15 naturvärdesbedömning för varje trakt där avverkning planeras. Där höga naturvärden förekommer skall en noggrann utvärdering med särskild rutin göras. Krav och riktlinjer saknas för naturvärdesbedömning på fastigheter under 20 hektar i PEFC. Risken finns för avverkning av icke registrerad nyckelbiotoper eller andra områden med höga naturvärden på PEFC certifierade fastigheter under 20 hektar. FSC har uttalade krav på metodiken för naturvärdesbedömning. Tillägg till PEFC 9 För alla skogsinnehav (brukningsenheter) gäller följande dokumentationskrav: Under den tid av högst 5 år efter undertecknandet av avtalet om skogscertifiering då Grön plan eller naturvårdsdokument saknas skall skogsägaren tillämpa en översiktlig rutin för naturvärdesbedömning för varje trakt där avverkning planeras. Den metodik som används för naturvärdesbedömning ska vara utvärderad och godkänd av certifieraren. Där höga naturvärden förekommer skall en noggrann utvärdering med särskild rutin göras. Avsikten är att undvika åtgärder som riskerar att förstöra områden med särskilt höga naturvärden. Generella naturvärdesbedömningar innan avverkning tillämpas redan i den sydsvenska tillämpningen av PEFC, oberoende av fastighetsstorlek. Att denna rutin saknas i den mellansvenska och nordsvenska tillämpningen kan i värsta fall leda till att höga naturvärden avverkas på PEFC-certifierade fastigheter med efterföljande trovärdighetsproblem för hela standarden som följd. 2. Överstämmelse med lagar och FSCs principer (mindre skillnad - enligt jämförelsedokument ) FSC-texten Alla relevanta internationella avtal/direktiv som Sverige undertecknat eller på annat sätt förbundit sig att följa eller implementera skall respekteras. Exempel på internationella avtal är Cites, ILO-konventioner, ITTA och konventionen om biologisk mångfald. PEFC Svenska PEFC företräder grundsynen att verka inom ramen för ansvarsfull tillämpning av lagar, avtal och praxis på svensk arbetsmarknad. Detta inkluderar efterlevnad av ILOkonventioner enligt bilaga A. I PEFC anges efterlevande om avtal endast i frågor som berör arbetsmarknad. Tillägg till PEFC Alla relevanta internationella avtal/direktiv som Sverige undertecknat eller på annat sätt förbundit sig att följa eller implementera skall respekteras. Exempel på internationella avtal är Cites, ILOkonventioner, ITTA och konventionen om biologisk mångfald

16 16 Kommentar Vi föreslår FSC-texten som överbyggnadstext. FSC-texten känns mer komplett än PEFC-texen som i det här utdraget bara berör arbetsmarknad. Vi förutsätter att PEFC också vill följa den internationella avtalen som undertecknats av Sverige även om detta inte framgår av exemplen som räknas upp. 3. Arbetarrättigheter - kompetens (ingen gradering av skillnad - enligt pkt 4 i jämförelsedokument ) FSC-texten exklusive nyrekrytering Företaget anlitar endast arbetstagare som har erforderlig kompetens inom det aktuella arbetsområdet avseende såväl produktion som miljö. Hög kompetens hos alla anställda är en viktig förutsättning för att klara såväl arbetsmiljömål som yttre miljömål, men också för en lönsam produktion. Företaget utarbetar i samarbete med arbetstagarna individuella kompetensutvecklingsplaner avseende skogliga karaktärsämnen. Kunskap motsvarande nivån i naturbruksprogrammet skall vara vägledande. PEFC-texten Systematisk kompetensutveckling av tillsvidareanställda skall ingå som en viktig del i svenska PEFC och skall ges hög prioritet. Det rekommenderas att detta utformas som individuella/gruppvisa program till exempel av typen grönt kort i skogsarbetet. För tillfälligt anställda gäller att eventuella luckor i utbildningsnivå skall kompenseras genom särskild utbildning, ledning och tillsyn. 5.4 Flertalet större entreprenörer kommer bedömningsvis att ingå i gruppcertifiering. Möjlighet finns dock att även direktcertifiera verksamheten mot svenska PEFC-krav för entreprenörer. Större skogsentreprenörer enligt punkt 2 har i sin verksamhet ansvar för följande funktioner: Att följa svenska lagstiftning i den egna verksamheten Att uppfylla relevanta delar av skogsstandarden med tillämplig regional anpassning Detta inkluderar korrigering av misstag och brister angivna med korrigeringsanmärkningar och varningar. Att följa tillämpliga krav enligt skogsstandarden vid uppdrag för PEFC certifierade skogsägare. Att följa av svenska PEFC fastställda krav för entreprenörer enligt särskild specifikation. För gruppcertifierade entreprenörer gäller vidare följande ansvar: Att acceptera kontroll av PEFC-kraven dels av paraplyet dels genom oberoende tredjepartsrevision av certifierare. Att årligen till paraplyet redovisa att PEFC-kraven följs i verksamheten

17 17 För direktcertifierade entreprenörer gäller följande ansvar; Att acceptera kontroll av PEFC-kraven genom oberoende tredjepartsrevision av certifierare. Att årligen till certifierare redovisa att PEFC-kraven följs i verksamheten OBS gäller ej familjeföretag utan anställda enligt PEFC kraven på entreprenörer är mer långtgående än FSC:s. PEFC har krav på att entreprenörerna skall ha grönt kort eller motsvarande naturvårdutbildning samt har rutiner för entreprenörscertifikat. FSC lösningen där man hänvisar till markägarens och paraplyorganisationens kontroll av entreprenörerna bedömer vi som svagare. Tillägg till FSC Företaget/skogsägaren anlitar endast arbetstagare som har erforderlig kompetens inom det aktuella arbetsområde avseende såväl produktion som miljö. För entreprenörer krävs en behörighet i form av Grönt kort eller motsvarande.. Företaget utarbetar i samarbete med arbetstagarna individuella kompetensutvecklingsplaner avseende skogliga karaktärsämnen. Kunskap motsvarande nivån i naturbruksprogrammet skall vara vägledande. För tillfälligt anställda gäller att eventuella luckor i utbildningsnivå skall kompenseras genom särskild utbildning, ledning och tillsyn. Företaget/skogsägaren förbinder sig att ansvara för att entreprenörer som anlitas följer certifieringskraven. Detta kan t.ex genomföras i rutinmässig form med hjälp av så kallade entreprenörcertifikat. Entreprenörerna har en nyckelroll i dagens skogsbruk, inte minst i familjeskogsbruket och bör därmed omfattas av tydliga rutiner som säkerställer deras kompetens samt tydliggör deras roll som ansvariga för att certifieringskraven efterlevs. 4. Arbetarrättigheter - urkoppling (mindre skillnad - enligt jämförelsedokument ) FSC-texten Då samverkan eller arbetsbyte sker mellan enskilda markägare skall detta ur FSCcertifieringssynpunkt inte betraktas om anställningsförhållanden, varför de sociala kriterierna för anställda ej tillämpas.

18 18 PEFC-texten I familjeföretag utan anställda eller i samverkan/arbetsbyte mellan enskilda markägare skall PEFC-kriterierna ej tillämpas. Uttrycket familjeföretag är oklart och lämnar tolkningsutrymmen vad gäller tillämpningen av certifieringsstandarden. Urkopplingsparagrafen för familjeföretag utan anställda innebär i vissa fall att affärsdrivande entreprenörer arbetar utan krav på kompetens, grönt kort etc. Anmärkning Enligt muntligt besked från Kjell Dahlström, ordförande i Skogs- och Träfacket, så anser facket att PEFC och FSC-standarden som likvärdiga varför det inte behövs någon överbyggnadstext. Diskussioner som pågår mellan fackets företrädare och resp. FSC- och PEFC-råd är dock inte avslutade. Nedanstående texter har därför inte lagt in i överbyggnadsdokumentet utan bifogas endast här som redovisning av resultatet av vår jämförelse av standardtexterna. Tillägg till PEFC I företag utan anställda skall PEFC-kriterierna ej tillämpas. I samverkan/arbetsbyte mellan enskilda markägare skall kriterierna ej tillämpas. Tillägg till PEFC Arbetstagarna skall beredas varaktiga och trygga anställningsförhållanden. Anställningsformen tillsvidareanställning gäller om ej annat avtalats. Denna anställningsform prioriteras. Härvid tas hänsyn till arbetets varaktighet. 5. Urbefolkningar - renskötselområde (stor skillnad - enligt jämförelsedokument ) FSC-texten Skogssägaren accepterar och tar hänsyn till den samiska renskötsel som bedrivs på markinnehavet om det befinner sig i område som i Lantbruksstyrelsen, Statens Planverks rapport 44 del 5, 1978, anges som renskötselområde (åretruntmarker och vinterbetesmarker). PEFC-texten Relationer mellan rennäring och skogsbruket, hanteras i enlighet med policyn. Familjeskogsbruk och rennäring, som antogs i juli 1999 Av LRF Skogsägarna och Skogsägarnas skogsinlandsråd. Utdrag ur bilaga B sid 8-9. Även om bara ringa del av gränsområdet är omtvistat berör processerna många sakägare samtidigt som de är mycket kostsamma. Det är viktigt att snarast fastställa gränserna för vinterbetesmarkerna och vi instämmer i ILO-utredningens förslag att, oberoende av konventionsfrågan, tillsätta en kvalificerad och opolitisk gränsdragningskommission. I fall kommissionens identifiering av gränsen för den på urminneshävd grundade rätten till renskötsel ogillas, förutsätter vi att möjligheten kvarstår för part att föra talan vid domstol. Där tvist drivs i domstol kommer givetvis rättens utslag om gränsen att gälla. Där

19 19 gränsbestämning är genomförd och det finns behov av mer bete, öppnas möjligheten att sluta avtal om ytterligare betesmark ( betesavtal ). En förtjänst med ILO-utredningens förslag är att detta sannolikt skulle underlätta för avtalslösningar mellan markägare och samebyar om betesmarker. För att omtvistade områden nå en snabbare uppgörelse om renbetet än via rättsprocesser skulle parterna kunna sluta separate avtal ( gränsområdesavtal ), i vilka man uttryckligen inte tar ställning till var gränsen var sedvanerätten går. Utdrag ur bilaga B sid 13 Eftersom staten genom sitt historiska agerande har komplicerat rättsförhållande i renskötselområdet, anser vi att staten måste ta ett stort ansvar för kostnaderna vid rättstvister mellan renägare och markägare. Rättviseskäl talar för att staten vid tvist bör underlätta för båda parter att i principmål få sina rättigheter prövade. FSC accepterar planverkets gränsdragning vilket innebär att samerna inte kan bli stämda i frågan om rätten till vinterbete inom detta område. PEFC accepterar inte planverkets gränsdragning vilket innebär att en PEFC-certifierad markägare kan stämma samerna i frågan om vinterbetsrätt. PEFC:s bilaga är omfattande men inte skriven som strikta certifieringskrav utan har mer karaktären av policymässiga ställningstaganden. Kommentar Diskussion och prövningen av sedvanerätten har sedan FSC bildades mer och mer lyfts fram som en nationell politisk konfliktfråga. Idag är alla parter överens om att frågan är av sådan karaktär att staten bör ta sitt ansvar och utreda det hela i en gränsdragningskommission. Anmärkning Formuleringen till överbyggnadstext har bordlagts enligt önskemål från Christer Segersteen för att avvakta pågående diskussioner mellan företrädare skogsägarna och samerna. Vi har diskuterat ett Tillägg till PEFC som dock inte vunnit gehör hos de berörda parterna Skogsägaren avstår från att driva rättsprocesser rörande gränsdragningarna för vinterbeteslandet, under en 3 årsperiod, i avvaktan på gränskommissionens resultat. Kommentar Samerna eller Skogsägarna hänvisar fortfarande till sina tidigare skrivningar. För att kunna gå vidare i denna fråga måste parterna (samerna/skogsägarna) frivilligt finna en gemensam lösning alternativt att politikerna tar fram en lösning som parterna tvingas acceptera. Regeringen har beslutat sig för att tillsätta en gränsdragningskommission som dessutom välkomnas av alla inblandade parter inkluderande sameorganisationerna, miljörörelsen, skogsbolagen och familjeskogsbruket. I dagsläget har parterna valt att invänta resultatet av gränsdragningskommissionen.

20 20 Både FSC och PEFC har förbundit sig att följa befintliga lagar. Skogsvårdslagen har långtgående skrivningar om hänsyn till rennäringen. Vi anser att SVL:s krav inom flera områden täcker in de krav som ställs på markägaren inom ramen för både PEFC- och FSCstandarden. Regeringen har beslutat sig för att tillsätta en gränsdragningskommission som dessutom välkomnas av alla inblandade parter inkluderande sameorganisationerna, miljörörelsen skogsbolagen och familjeskogsbruket. Enligt vår mening räcker det därför med att i överbyggnadsdokumentet skriva in att skogsägaren avstår från att driva rättsprocesser rörande gränsdragningarna för vinterbeteslandet, under förslagsvis en 3 årsperiod, i avvaktan på gränskommissionens resultat - för att nå fram till likvärdighet. (principiellt likartad hantering som för nyckelbiotoperna i PEFC) Vi anser att överbyggnadsdokumentets förslag om hänsyn till vinterbetet täcker in såväl PEFC- som FSC-standarden. Det finns dock en kvarstående skillnad av politisk karaktär. Dvs att skrivningen i FSC om definitionen av renskötselområdet (Lantbruksstyrelsen, Planverkets rapport 44 del5, 1978) kan användas som ett ställningstagande i tolkningen av samernas sedvanerätt. Överbyggnadsdokumentet bör enligt vår mening inte utnyttjas för att ta politisk ställning rörande sedvanerätten då denna fråga är av en mer politisk karaktär och kommer att hanteras inom ramen för gränsdragningskommissionens arbete. 6. Urbefolkningar - samrådsförfarande (ingen gradering av skillnad - enligt jämförelsedokument ) FSC-texten Om markinnehavet ligger inom angivet område skall hänsyn tas till rennäringen enligt Skogsvårdslagen 31. Vad beträffar samråd tillämpas föreskrifterna enligt 20 och 31 i skogsvårdslagen, om inte annat överenskommits, utanför renskötselns åretruntmarker. PEFC-texten Relationer mellan rennäring och skogsbruket, hanteras i enlighet med policyn. Familjeskogsbruk och rennäring, som antogs i juli 1999 Av LRF Skogsägarna och Skogsägarnas skogsinlandsråd. Se bilaga B. Utdrag ur bilaga B sid 9-10 Vi anser att staten med respekt för markägarnas äganderätt och renägarnas bruksrätt har ett ansvar för ändamålsenliga avvägningar mellan rennäring och jord- och skogsbruk. Detta kan i princip ske genom anpassningar i rennäringslagen och skogsvårdslagen och genom att staten stödjer och sanktioner parternas samverkan på lokal nivå eller genom en kombinationen. Enligt vår uppfattning har samverkanslösningar bäst utsikt att leda fram till effektiva och godtagbara avvägningar av markanvändningen. Ändamålsenliga avvägningar kan inte genomföras om staten samtidigt förskjuter gällande rätt. Vi konstaterar att ILO:s konvention nummer 169 förskjuter gällande rätt då den ställer starka krav på förändringar i

21 21 svensk lagstiftning för att gynna rennäringen. Den tar inte sikte på avvägningar mellan de areella näringarna. Utdrag ur bilaga B sid Lokal samverkan på frivillig grund mellan renägare och jord- och skogsbrukare öppnar vägen för behovsanpassade avvägningar. Erfarenheten visar att motivationen att medverka till avvägningar mellan näringarna ökar om dessa får vila på förtroendefulla, lokala kontakter.en lokal samverkan kan lämpligen bygga på årliga möten under våren mellan representanter för renägarna och markägarna. Med återkommande möten förbättras personkännedomen. I detta forum kan man diskutera problem och möjligheter, rekommendera lösningar för skogs- och renskötseln i området samt följa upp tidigare insatser och överenskommelser. Genom en sådan lokal samverkan kan statliga informationsinsatser kanaliseras, något som ökar företagarnas kunskaper om varandras verksamheter. Inom mindre och väldefinierade områden av synnerlig betydelse för renbetet samt för renskötseln särskilt känsliga terrängavsnitt bör det ifall lagens hänsynsbestämmelse visar sig otillräcklig inom ramen för detta lokala kunna tas initiativ till markanvändningsavtal mellan skogsägare och renägare. Avtalet skulle dels kunna innehålla en överenskommen reglering av skogsbruket inom fastigheterna, dels ta upp särkskilda åtgärder i rennäringen för att undvika skador i jord- och skogsbruket. Som ett uttryck för den rådande positiva särbehandlingen av samerna bör staten svara för renföretagens avtalskostnader. Skogsvårdsstyrelsen kan fungera som rådgivare och medverka till avtalsuppgörelser. SVL 20 kräver samråd endast för åretruntmarkerna. FSC hänvisar helt till lagen för åretruntmarkerna men kräver även samråd för vinterbetesmarkerna. PEFC:s kräver inte på ett tydligt sätt samråd inom vinterbeteslandet. PEFC hänvisar till lokal samverkan i en omfattande bilaga som dock inte är formulerad i strikta certifieringskrav utan har mer karaktären av policymässiga ställningstaganden. Anmärkning Formuleringen till överbyggnadstext har bordlagts enligt önskemål från Christer Segersteen för att avvakta pågående diskussioner mellan företrädare skogsägarna och samerna. Vi har diskuterat ett Tillägg till PEFC som dock inte vunnit gehör hos de berörda parterna Samråd/samverkan Skogsägaren accepterar och tar hänsyn till rennäringen, genom att följa Skogsvårdslagen 31 och samråda/samverka med samebyarna enligt Skogsvårslagen 20 och 21. Paragraf 20 som berör samråd skall även tillämpas för vinterbetesmarkerna. Kommentar Vi har tydliggjort kravet på samråd även för vinterbetesmarkerna. För att lättare se vad lagen kräver har vi nedan klippt in relevanta utdrag ur Skogsvårdslagen:

22 22 31 Vid skötsel av skog skall ifråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av trädsamlingar och skogsbilvägars sträckning. Den anpassning ske som uppenbart påkallas med hänsyn till rennäringen. Vid planläggning och genomförande av åtgärderna skall eftersträvas att berörd sameby har årlig tillgång till sammanhängande betesområden och till vegetation som behövs inom områden för samling, flyttning och rastning av renarna. 20 Innan avverkning sker inom ett område där renskötsel får bedrivas enligt rennäringslagen (1971:437) under hela året (renskötselns åretruntmarker) skall berörd sameby beredas tillfälle till samråd enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (Lag 1993:553). 21 I ansökan om tillstånd enligt 16 till avverkning skall sökanden redovisa vad han avser att göra för att tillgodose rennäringens intressen. Inom renskötselns åretruntmarker får tillstånd inte meddelas om avverkning: 1. medför sådant väsentligt bortfall av renbete att möjligheterna att hålla tillåtet renantal påverkas eller 2. omöjliggör sedvanlig samling och flyttning av renhjord. När tillstånd ges skall skogsvårdsstyrelsen besluta om vilka hänsyn som skall tas till rennäringens intressen så som ifråga om hyggets storlek och förläggningen samt tillåten avverkningsform. Sådana villkor får dock inte avse annat än vad som uppenbart påkallas med hänsyn till renskötselrätten (lag 1993:533). Ett samrådskrav på åretruntmarkerna finns redan idag i paragraf 20 SVL. Paragraf 31 berör den generella hanteringen av hänsynen till hela rennäringen, och skiljer inte ut åretruntmarker från vinterbetesmarker, vilket gör det naturligt att certifieringens samarbete och samråd omfattar både åretruntmarker och vinterbetesmarker. Även med tanke på dagens markanvändningskonflikter finner vi det lämpligt att samråd också innefattar vinterbetesmarkerna. OBS samrådskravet gäller bara fastigheter över 500 hektar enligt SVL (med undantag för hyggen större än 20 hektar nedan fjällnära skog eller hyggen större än 10 hektar i fjällnära skog). Samråd skall dock alltid ske om avverkningen berör särskilt viktig hänglavbärande skog, rastbete, arbetshage, flyttled inom åretruntmarkerna (enligt 20 SVL) 7. Urbefolkningar hänglavbärande skog (mindre skillnad - enligt jämförelsedokument ) FSC-texten Inom renskötselområdet skall varje skogsbrukare i sin planering beakta tillgång på äldre hänglavbärande skog, lämna kantzoner mot myrar och bäckar samt i hänglavbärande bestånd vid avverkningen spara trädsamlingar inom hygget som spridningskällor för hänglav. PEFC Svenska PEFC företräder grundsynen att verka inom ramen för ansvarsfull tillämpning av lagar, avtal och praxis på svensk arbetsmarknad. Detta inkluderar efterlevnad av ILOkonventioner enligt bilaga A. 31 SVL Vid skötsel av skog skall ifråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av trädsamlingar och skogsbilvägars sträckning. Den anpassning ske som uppenbart påkallas med hänsyn till rennäringen. Vid planläggning och genomförande av

23 23 åtgärderna skall eftersträvas att berörd sameby har årlig tillgång till sammanhängande betesområden och till vegetation som behövs inom områden för samling, flyttning och rastning av renarna. 20 SVL Kräver samråd inom åretruntmarkerna Sammanfattning av 30 SVL Behandlar bl.a hänsyn till impediment, hänsynskrävande biotoper, växt- och djurarter, skyddszoner, träd/trädsamlingar och döda träd, hyggens storlek och form, skador på mark och vatten, skogsbilvägar. FSC har valt att lyfta fram hänsynen till hänglavbärande skog i ett eget kriterie som är likvärdigt med skogsvårdslagens krav. PEFC saknar egen rubrik om hänglavbärande skog. Dock gäller generellt att man skall följa SVL. I verkligheten finns därmed en klar likvärdighet mellan FSC och PEFC i denna fråga. Vi anser inte att det finns någon skillnad mellan FSC och PEFC standarden i denna fråga. Både FSC och PEFC har förbundit sig att följa befintliga lagar. Krav på särskild hänsyn till hänglavbärande skog berörs redan i 20 SVL. Hänsyn till hänglavbärande biotoper är också en naturlig tillämpning av paragraf 30 och 31 SVL. Skogsvårdslagen har därmed långtgående skrivningar om hänsyn till rennäringen. Vi anser att SVL:s krav täcker in de krav som ställs på markägaren inom ramen för både PEFC- och FSC-standarden. 8. Urbefolkningar särskilt viktiga områden (mindre skillnad - enligt jämförelsedokument ) FSC-texten Inom renskötselområdet skall skogsbrukaren ta hänsyn till och respektera i samverkan med samerna identifierade platser av särskild betydelse för samerna i kulturellt, ekologiskt, ekonomiskt eller religiöst hänseende. Dessa är gamla boplatser och andra samiska kulturlämningar, flyttningsleder, naturliga samlingsställen, övernattningsställen (rast-beten), svåra passager, särskilt viktiga hänglavsområden, arbetshagar och kalvningsland. PEFC-texten Utdrag ur bilaga B sid 13 Inom mindre och väldefinierade områden av synnerlig betydelse för renbetet samt för renskötseln särskilt känsliga terrängavsnitt bör det ifall lagens hänsynsbestämmelse visar sig otillräcklig inom ramen för detta lokala kunna tas initiativ till markanvändningsavtal mellan skogsägare och renägare. Avtalet skulle dels kunna innehålla en överenskommen reglering av skogsbruket inom fastigheterna, dels ta upp särkskilda åtgärder i rennäringen

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Svenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp

Svenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp Svenska PEFC ek för Svenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp PEFC SWE 004:4 Publik konsultation 2015-11-09 2016-01-11 PEFC arbetar för ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Förord. För de exakta formuleringarna i den svenska FSC-standarden hänvisas till det dokumentet. 2014-01-13

Förord. För de exakta formuleringarna i den svenska FSC-standarden hänvisas till det dokumentet. 2014-01-13 Förord För att på ett tydligt och objektivt sätt dokumentera och informera om att Eskilstuna kommun bedriver en miljöanpassad, samhällsnyttig och ekonomiskt bärkraftig hushållning av den kommunägda skogen

Läs mer

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g 1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Program för Jönköpings kommuns skogar

Program för Jönköpings kommuns skogar 1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl 09.30 14.30 LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm

Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl 09.30 14.30 LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl 09.30 14.30 LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm Närvarande: Jan Åke Lundén, Johanna Fintling LRF Skogsägarna, Göran Karlsson Sågtjänst

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn Bokhult 1:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2015-2024 2013-09-15 Skogsguiden Sverige AB Lars A Okuläruppskattning Uppgifter

Läs mer

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2006-02-15 Inledning Linköpings kommun äger idag ca 2 600 hektar skogsmark. I denna areal är övningsområdet samt

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1 2016-02-19 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150 slutavverkningar

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016.

Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016. Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016. Vi, medlemmar i Birdlife Sverige, är upprörda över att Birdlife Sverige är kvar som medlem i Forest Stewardship Council (FSC) Sverige. Anledningen till detta

Läs mer

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"

Läs mer

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt. Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning

Läs mer

DOM 2016-06-27 Stockholm

DOM 2016-06-27 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060106 DOM 2016-06-27 Stockholm Mål nr M 11556-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-12-11 i mål nr M 6311-15, se bilaga A KLAGANDE Västerås kommun

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog; SFS 2006:171 Utkom från trycket den 21 mars 2006 utfärdad den 9 mars 2006. Regeringen föreskriver

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

Protokoll revision av svenska PEFC:s certifieringssystem Forum 6 2016-02-03

Protokoll revision av svenska PEFC:s certifieringssystem Forum 6 2016-02-03 Datum 2016-02-08 Protokoll revision av svenska PEFC:s certifieringssystem Forum 6 2016-02-03 Tid: 3 februari 09:30-17:00 IHM Warfinges väg 39, Stockholm 1 Mötets öppnande Ordförande Jan Fryk öppnade mötet

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 29:1. Avd 11, S1

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 29:1. Avd 11, S1 Försäljningsunderlag Piteå Rosvik 29:1 Avd 11, S1 Virkesrik skogsmark i Rosvik om ca 24 hektar fördelat på flera skiften. Väg till alla skiftena. Virkesförråd om ca 3 800 m³sk varav 2 700 m³sk äldre än

Läs mer

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 00 000 KR Fastighet Fastigheten Östersund del av Kläppe 2:1 Adress Belägen i Östersund kommun och Häggenås-Lit- Kyrkås församling. Obebyggd skogsfastighet

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

MEDDELANDE 3 2008. Skogsbrukets frivilliga avsättningar

MEDDELANDE 3 2008. Skogsbrukets frivilliga avsättningar MEDDELANDE 3 8 Skogsbrukets frivilliga avsättningar Skogsstyrelsen april 8 Projektledare Pär-Olof Stål Författare och projektgrupp Svante Claesson Anders Grönvall Anders Hildingsson Erik Sollander Eddie

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning

Ansökan om tillstånd till avverkning Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den

Läs mer

UPPFÖLJNING 2011: Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden

UPPFÖLJNING 2011: Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden UPPFÖLJNING 2011: Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden 2 Innehåll Inledning...4 Hänt under året...6 Statusrapport 2011...8 FÖRETAGENS EGNA MÅL...10 Åtgärdsprogram för hotade

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

FSC-certifierat skogsbruk

FSC-certifierat skogsbruk FSC-certifierat skogsbruk - En möjlighet eller ett hinder för Huddinge kommun? HANDLÄGGARE Patrick Lundström MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, Staben 08-535 363 40, patrick.lundstrom@huddinge.se

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm 2006-10-31. Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512

Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm 2006-10-31. Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512 Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512 2006-10-31 Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116), Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen

Läs mer

Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall, Metsäliitto Sverige AB

Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall, Metsäliitto Sverige AB 1 2004-12-09 Protokoll nr 37 Svenska PEFC Ek. för. Tid: 2004-12-08 Plats: LRF Skogsägarnas kontor, Stockholm Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall,

Läs mer

13 Redovisning per län

13 Redovisning per län 13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3

Läs mer

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur

Läs mer

Vägledning för Gruppcertifiering

Vägledning för Gruppcertifiering Svenska PEFC ek för Vägledning för Gruppcertifiering PEFC SWE 004:3 VER 1.2 2011 2016 Innehåll 1. Introduktion... 3 2 Scope... 4 3 Skogsbrukscertifiering i grupp... 4 3.1 Paraplyorganisation för skogsbrukscertifiering

Läs mer

NYHETER I PEFC & FSC RIU Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog

NYHETER I PEFC & FSC RIU Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog NYHETER I PEFC & FSC RIU 2017 2019 11 16 Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog 1 PEFC & FSC 2 MEDLEMSFÖRENINGAR Skogsägarföreningar Skogsbolag/industri Entreprenörsrepresentanter Svenskt

Läs mer

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Torsby Järpliden 1:144 Adress Skogsfastighet i Järpliden, Torsby kommun Arealer Rangsjön, 680 61 Bograngen.

Läs mer

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2012-10-24 Diarienr Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN Tid: 2012-10-24 Plats: Deltagare: Antecknat av: Siljansfors Ca 42 deltagare (Se adresslista från Maria Nilsson)

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-09-26. Uppdragsavtalet

God fastighetsmäklarsed 2006-09-26. Uppdragsavtalet God fastighetsmäklarsed 2006-09-26 Uppdragsavtalet 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Skriftlighetskravet... 4 5. Uppdragsavtalets innehåll... 4 5.1 Uppdragets

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

SKOGSFASTIGHET SJÖBO

SKOGSFASTIGHET SJÖBO SKOGSFASTIGHET SJÖBO NYBRO SJÖBO 2:3, DEL AV Allmänt Skogsfastighet i ett sammanhängande skifte beläget i byn Sjöbo. Skiftet om totalt 72,1 ha domineras av ungskog i röjningsfasen. God bonitet och förväntad

Läs mer

DOM 2011-10-21 Meddelad i Luleå

DOM 2011-10-21 Meddelad i Luleå Föredragande: S. Poulsen Meddelad i Luleå Mål nr D5 1 KLAGANDE 1. Tor Lundberg, 610519-8979 Randijaurvägen 12 962 98 Randijaur 2. Svenska Naturskyddsföreningen Box 4625 116 91 Stockholm Ombud: Joanna Cornelius

Läs mer

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade

Läs mer

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska

Läs mer

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...

Läs mer

Skogsfastighet Vrigstad

Skogsfastighet Vrigstad Skogsfastighet Vrigstad Sävsjö Möcklaberg 1:1 Enskilt belägen skogsgård 3 km sydväst om Vrigstad. Enkel bostadsbyggnad, ladugård och flera mindre ekonomibyggnader. 37,7 ha varav 20 ha skogsmark 2,8 ha

Läs mer

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland FÖR LRF OCH SKOGSÄGAREFÖRENINGARNA Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland www.lrf.se Denna broschyr har givits ut i samarbete med Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra.

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

PEFC:s standardrevision TD IV Forum 2015-05-11 Anteckningar

PEFC:s standardrevision TD IV Forum 2015-05-11 Anteckningar Datum: 2015-05-11 Tid: 09:30-16:00 Plats: LRF Franzéngatan 6, Stockholm Deltagare: Jan Fryk Ordförande Tony Axelsson Vida Skog AB Anna Björk Skogsentreprenörerna, SMF Kalle Brammås Skogsägarna Mellanskog

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram Foto: Simon Jonegård 81 Naturvårdsprogrammets mål och åtgärder berör huvudsakligen kommunägd mark och ska genomföras under programperioden 2009-2013. Tekniska utskottet är huvudansvarigt för att målen

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01 Skogsbruksplan Planens namn Korsbyn 1:119 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-01 Göran Klarström Lat: 59 40' 23.58" N Long: 12 12' 18.38"

Läs mer

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK Styrande dokument beslutat av GD Förvaltning av jordbruksfastigheter Förvaltning av jordbruksfastigheter Policy 2(2) Styrande dokument Förvaltning av jordbruksfastigheter innehåller: Policy Jord- och skogsbrukspolicy

Läs mer

Vetlanda Björkö 1:11

Vetlanda Björkö 1:11 Vetlanda Björkö 1:11 Smålandsgård 33 ha Skogsgård med fritidsboende, belägen 15 km nordväst om Vetlanda. Fritidshus i 1½ plan. Ekonomibyggnader. Inägomark om 8,6 ha. Skogsmark om 13,6 ha med ett virkesförråd

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys Naturvårdsverket 2015-07-30 Diarienummer NV-8544-12 Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna i Tivedens

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer