Salivens betydelse både på gott och ont

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Salivens betydelse både på gott och ont"

Transkript

1 MUN-H-CENTERs FOKUSDAG Salivens betydelse både på gott och ont Salivsekretionens fysiologi occh farmakologi. Föreläsare: Professor Jörgen Ekström Sammanfattning skriven av Christina Johansson och Lena Romeling Gustafsson Professor Jörgen Ekström inleder med att berätta att ordet spott kan dateras nästan år bakåt i tiden och forskare tror att det är ett av de 23 äldsta orden. Kanske är detta ett tecken på salivens stora betydelse för människan? Salivkörtlarna har en exokrin och en endokrin funktion. Exokrin sekretion innebär att salivkörteln utsöndrar saliv. På ett dygn utsöndras ca 0,75 1 liter saliv hos en vuxen individ. Saliven består till 99 % av vatten och innehåller ca 2500 proteiner varav 250 stycken produceras i körteln. Den endokrina funktionen innebär att ämnen kan transporteras från körteln ut i blodet, som t ex tillväxthormon, antiinflammatoriska peptider och amylas. Det finns både stora och små körtlar som producerar saliv; tre stora pariga körtlar och hundratals mindre körtlar belägna under munslemhinnan. Parotiskörteln är den största körteln och den har en 7 cm lång utförsgång som mynnar i höjd med överkäkens andra molar. Den submandibulära körteln har en 5 cm lång utförsgång och mynnar i munbotten i den sublinguala papillen. Den sublinguala körteln är mindre och har flera mynningar under tungan. Saliven har flera viktiga funktioner. Den innehåller enzymer för matsmältningen. Saliven behövs vid tuggning, för smakupplevelsen och för att forma maten inför och under sväljning. Den har även skyddande egenskaper såsom smörjande, antimikrobiell funktion samt underlättar sårläkning. Dess buffrande och remineraliserande förmåga i kombination med att den sköljer rent i munnen är av stor betydelse för både mun- och tandhälsan. God salivsekretion är även av betydelse för talet och social interaktion. Salivens kvalitet kan delas in i två undergrupper; serös saliv som i huvudsak utsöndras av de stora körtlarna och mukös saliv från de små körtlarna. Den serösa saliven är lättflytande och utsöndras i samband med måltid och vid specifika stimuli. Den mukösa saliven är trögflytande, utsöndras konstant och innehåller mucin som verkar smörjande på tänder och slemhinnor. Vilosaliven domineras av de små körtlarna och stimuleras av tungans rörelser samt av torra slemhinnor. Salivens mängd och innehåll regleras av autonoma nervsystemet som svarar på stimuli framförallt från munhålan Det autonoma nervsystemets två delar, sympatikus och parasympatikus, förstärker varandras effekt vad gäller salivmängd. Dock ger sympatikusstimulering en ökad andel protein i saliven i jämförelse med parasympatikusstimulering. Salivsekretionen påverkas av olika typer av stress. Vid emotionell stress hämmas signaler från salivationscentrat i hjärnstammen, vilket medför minskad salivmängd. Vid smärta däremot, ökar volymen genom att salivationscentrat stimuleras. Kyla ger förändringar i salivens komposition, men salivmängden förblir densamma. Fenomenet muntorrhet vid stress användes för i tiden som en typ av lögndetektor. I Kina, t.ex., utfördes ett så kallat ristest där den anklagade tvingades att svara på frågor med

2 munnen full av torrt ris. Riskornen analyserades sedan för att se hur mycket vätska de tagit upp vilket avgjorde om vederbörande var skyldig eller ej. Hormoner påverkar också saliven. Tillväxthormoner, sköldkörtelhormoner och könshormoner påverkar körtlarnas sekretionskapacitet, metabolism och morfologi. De senaste åren har forskning visat att vissa gastrointestinala hormon påverkar salivkörtelns sekretion. Dessa medför ett ökat innehåll av proteiner i saliven, men påverkar ej mängden. Det har också visat sig att dessa gastrointestinala hormon har en antiinflammatorisk effekt på salivkörtlar. Melatonin är ett exempel på ett gastrointestinalt hormon som även verkar antiinflammatoriskt och anticancerogent i munhålan. Muntorrhet drabbar 15-40% av befolkningen, ökar med åldern och är vanligare hos kvinnor. Med muntorrhet menar man känslan av torrhet i munnen, med eller utan en konstaterad nedsatt salivproduktion. Xerostomi är ett annat ord för upplevd torrhetskänsla i munnen. Orsaken till muntorrhet kan vara Sjögrens syndrom, depression, diabetes, strålbehandling mot huvud-halsområdet, orofacialt trauma, kirurgi och vissa läkemedel. Det är den tredje vanligaste biverkningen av läkemedel. Om man medicinerar med fler än fyra läkemedel ökar risken att få muntorrhet. Om man inte tuggar och använder sin mun kan salivkörteln förlora upptill 50 % av sin vikt och därmed producera mindre saliv. Det finns idag begränsade behandlingsmetoder för muntorrhet och de verkar ofta på kort sikt. Behandlingen syftar i första hand till att bibehålla och stimulera den egna salivproduktionen genom t.ex. salivstimulerande medel, men även med salivsubstitut, munsköljmedel och geler. Vid muntorrhet är det extra viktigt att upprätthålla en god munhygien, undvika sockerrik och sur kost, använda fluortillskott och gå på regelbundna tandvårdsbesök. Kunskaper om salivkörtlarnas sekretionsmekanismer och överordnade styrmekanismer är bevisligen mycket betydelsefulla för munhälsan. Saliven bidrar med sina egenskaper i flera funktioner som är av stor vikt för individens välmående och sociala liv. Körtlarnas receptorer kan utsättas för en mängd blockerande läkemedel vilket kan påverka dem negativt. Salivkörteldysfunktioner medför ett stort kroniskt lidande och försämrad livskvalitet. Behandlande och lindrande insatser är begränsade, men av stor vikt. Saliv Odontologiska aspekter Föreläsare: Docent, Övertandläkare Pia Gabre Sammanfattning skriven av Anna Nielsen Magnéli Saliven består av 99% vatten, 0,04% salter och 0,01 % protein. Salivens uppgift är att - kontrollera mikrofloran - fukta, skydda, smörja slemhinnan - upprätthålla mineraliseringen - ge smakupplevelse - delta i matsmältningen - bidra till oral comfort Den normala mängden saliv vid tuggning är 1-3 ml/minut och vid vila 0,25-0,35 ml/minut. Kvinnor har mindre mängd saliv än män och den avtar med stigande ålder.

3 Xerostomi innebär patientens upplevda muntorrhet medan hyposalivation är den kliniska benämningen på muntorrhet. Prevalensen av Xerostomi är hos 50-åringar är 6% och hos 65-åringar 15% Prevalensen av Hyposalivation hos 70-åringar är 16% män och 25% kvinnor Hyposalivation orsakas av en mängd olika faktorer: - Läkemedel - Strålning - Medfödda orsaker - Autonoma sjukdomar - Psykisk sjukdom - Ätstörningar - Down s syndrom - Munandning Kliniska symtom på Hyposalivation: - Torra, fissurerade läppar - Rodnad, fissurerad tunga - Munvinkelragader - Matt slemhinna, spegeln fastnar - Atypisk karies (vid incicala skäret) - Tandslitage - Påverkat tal Salivens mängd och kvalitet har betydelse vad gäller påverkan på den orala och den allmänna hälsan där ett stort antal olika orala och allmänna sjukdomstillstånd kan uppstå om balansen inte är tillfredställd. Nedsatt salivsekretion förvärrar samspelet av erosion, attrition och abrasion då lågt ph i munhålan kvarstår under en längre tid. En torr munslemhinna är mindre motståndskraftig och det är lättare att drabbas av stomatit och svampinfektioner. Den viktigaste faktorn vad gäller salivens funktioner vid karies är oral clearance. Oral sugar clearance time (sockertid) motsvarar den tid det tar för munhålan att göra av med glucos. Vid normal oralmotorik är oral sugar clearance time minuter och vid oralmotorisk störning kan oral clearance-tiden uppgå till 2 timmar. Lång oral sugar clearance-tid har vid oralmotorisk störning en negativ påverkan på den orala hälsan då föda intas, medan en lång oral clearance-tid då fluor tillförs har en positiv påverkan på den orala hälsan då fluorens närvaro i plack och saliv är av avgörande betydelse vad gäller karies. Genom ökad salivsekretion, förbättrad oralmotorik och förbättrad oral sensorik kan vi påverka oral clerance. Salivsekretionens volym eller vikt mäts genom att låta patienten spotta aktivt eller passivt. Det krävs upprepade mätningar för att kunna få en säker skattning. Det föreligger svårigheter att utföra mätning när patienten inte koopererar. Man kan då använda sig av det så kallade spegelfriktionstestet eller genom att lägga en bomullsrulle i munbotten i en viss tid och jämföra vikten av en torr och en fuktig rulle. Andra salivtester inom odontologin görs genom att mäta salivens surhet och buffring samt mikroorganismer. Det finns ett antal munvårdspreparat att tillgå vid hyposalivation. Det är viktigt att komma ihåg att alla muntorra personer skall ha fluortillägg utöver tandborstning med fluortandkräm

4 2 ggr/dag (minst 1000 ppm fluor). Enligt föreläsare Pia Gabre är munsprayer och smörjande geler utan fluor att föredra för att sedan tillsätta detta efteråt med exempelvis fluorskölj. Vad gäller fluortandkräm är rekommenderad basprofylax att borsta tänderna 2 ggr/dag från och med att första mjölkmolaren bryter fram. Tilläggsprofylax sker lämpligt genom att borsta fler än 2 ggr/dag. En studie av Nordström och Birkhed (2013) visade att ur fluorsynpunkt gav det bra effekt även genom att gnugga och massera tandraden med hjälp av fingret med 1 gram tandkräm. Det gav även en depå approximalt. Föreligger en förhöjd kariesrisk rekommenderas tandkräm med förhöjd fluorhalt, Duraphattandkräm 5000ppm. Även här skall 1 gram användas vilket motsvarar 2 strängar av denna tandkräm på tandborsten. Man kan också använda sig av Fluorgel, Top Dent 0,42%F, eller APL 0,2% NaF, i individuellt utformade mjukplastskenor. Fluorsköljning ger hög fluorkoncentration i hela munhålan och ger samtidigt den minsta toxiska belastningen. Förorda alltid 0,2 % NaF. Rekommenderingen är att skölja i 1 minut. En ny studie av Gabre et al (2013) visade att sköljning med fluor i 20 sekunder även gav god effekt. Kemisk plackkontroll klorhexidin används för att minska antalet mutansstreptokocker, behandla gingivit och svampbehandling. Studier har visat att vid god tandborstning fungerar klorhexidin bra vid nybildning av plack. Vid plackreduktion kvarstår frågan om det finns någon effekt. Klorhexidinsköljning har nästan samma effekt vid 15 sekunder som vid 60 sekunder. Då klorhexidin rekommenderas skall ändå fluor användas minst 2 ggr/dag. Rekommendera helst produkter som kan skrivas på recept och ingår i högkostnadsskyddet! Referenser: Nordström, A. & Birkhed, D. (2013). Effect of third application of toothpastes (1450 and 5000 ppm F), including a massage method on fluoride retention and ph drop in plaque. Acta Odontologica Scandinavia. Jan;71(1):50-6 Gabre, P., Moberg Sköld, U., Birkhed, D. (2013) Simplified methods of topical fluoride administration: effects in individuals with hyposalivation Special care in dentistrymay- Jun;33(3):111-7 Gabre et al (2011). Att förbättre munhälsan hos personer med funktionsnedsättning barn, vixna och äldre. Konsesusarbete för effektivare munhälsofrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning. NFH Nordisk Förening för Funktionshinder och Oral Hälsa och Handikappförbunden

5 Salivläckage och salivkontroll Föreläsare: Överläkare Hans Dotevall Sammanfattning skriven av Lotta Sjögreen Hans Dotevall är överläkare och foniater på ÖNH-kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han inleder sin föreläsning genom att diskutera begreppen dregling och hypersalivation och föreslår att vi istället använder uttrycken salivläckage och nedsatt salivkontroll. När en patient söker för dregling är det många frågor som behöver belysas: o Hur stort är problemet? o Vems är problemet? o När uppstår problemet? o Vad är orsaken? o Vilken effekt kan man förvänta sig av behandlingen? Det är också viktigt att hålla i minnet att saliv är bra. Den är viktig t ex för talet, sväljning och för matsmältningen och innehåller många ämnen som är bra för kroppen. Normalt producerar vi mellan 0,5 och 1,5 liter saliv/dygn. Följande sjukdomar nämns som exempel på bakomliggande orsak till salivläckage: neurologiska sjukdomar, cerebral pares, olika syndrom som t ex Möbius syndrom, adenoidhypertrofi, Parkinsons sjukdom, ALS, MS, stroke etc. Nedsatt salivkontroll kan leda till olika typer av problem. Det kan påverka den sociala situationen, inverka på livskvaliteten, ge hudirritationer, blöta ner kläder mm. Saliven som okontrollerat rinner ner i svalget kan förknippas med ökad risk för aspiration, slembildning och laryngospasm. Hans Dotevall understryker vikten av en god munhygien vid risk för aspiration av saliven. Salivläckage beror sällan på hypersalivation utan mestadels på nedsatt oral motorik/sensorik och påverkan på läppslutning, sväljningsfunktion och/eller huvudpostion/kroppshållning. Den redovisade förekomsten av salivläckage varierar mycket mellan olika studier. Det förefaller dock vara så att större funktionshinder medför större salivläckage. Man har också sett att salivläckaget avtar med åldern hos barn med cerebral pares. Vid problem med salivläckage bör följande faktorer ingå i utredningen: o Värdera problemet (Vems är problemet?) o Oral motorik och sensorik o Salivläckage under besöket o Salivansamling i munnen o Sväljningsundersökning vid behov (VRG eller FUS) o Sittställning, huvudhållning o Hudirritation o Tonsiller och adenoid bakom näsan svårt att andas genom näsan o Tandkött, tandstatus o Förekomst av reflux o Neurologisk utredning o Salivmätning o Salivläckagets omfattning (symtomskala, antal haklappsbyten, klädbyten)

6 Behandlingsalternativ Hans har gjort en artikelgenomgång av publikationer som berör behandling av salivläckage från De behandlingsmetoder som beskrivs i dessa artiklar är kirurgi, farmaka, oralmotorisk behandling, beteendemodifikation, strålning och botoxbehandling. Det vetenskapliga underlaget för olika typer av behandling är magert menar Hans och det som redovisas är ofta fallbeskrivningar. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar på effekten av behandlingen. Vi kan ofta hjälpa men inte helt lösa problemen. Man bör också beakta om effekten förväntas vara kortvarig eller långvarig, om behandlingen är reversibel eller ej. Det är också viktigt att ta reda på vilka förutsättningar som finns för att genomföra behandlingen. Vissa studier tyder på att oralmotorisk träning kan vara effektiv. Antikolinergiska läkemedel används för att minska salivproduktionen som exempelvis: o Scopolamin (plåster) o Atropindroppar o Glycopyrron (Robinol) Dessa läkemedel kan ge biverkningar i form av muntorrhet, segt slem, karies, urinstörningar, förstoppning, synpåverkan, flush (rodnad i huden), kognitiv påverkan och trötthet/dåsighet. Botulinumtoxin/Botox som injiceras lokalt i salivkörtlar har en långverkande effekt (drygt tre månader). Botox ger en kemisk nervblockad (blockad av acetylkolinfrisättning). Hans har funnit ca 70 studier som utvärderar behandling av salivläckage med botox. Det finns idag ingen konsensus kring vilken typ av botulinumtoxin, hur stor dos som skall ges eller vilka körtlar som skall injiceras. Behandlingen minskar salivproduktionen men medför inte alltid en ökad salivkontroll. Det går inte att med dagens kunskap förutse vilka som kan förväntas ha effekt av behandlingen. Behandlingen kan kräva sedering eller narkos hos barn och den måste upprepas när effekten avtar efter ca tre månader. Strålbehandling i syfte att minska salivproduktionen och kan vara ett alternativ som palliativ behandling vid ALS och MS. Kirurgiska metoder som kan vara aktuella är: o Abrasio och tonsillektomi o Bakåtflyttning av submandibularis utförsgångar o Borttagning av spottkörtlar Problem som kan vara förenat med dessa kirurgiska ingrepp är att de är ofysiologiska, irreversibla, innebär komplikationsrisk (narkos). Det finns få kirurger i Sverige med erfarenhet av förflyttning av spottkörtlarnas utförsgångar. Vad skall man tänka på vid val av behandlingsmetod? 1. Funktionsförbättrande behandling 2. (1) Korttidsverkande (2) Långtidsverkande 3A. Strålbehandling som palliativ åtgärd 3B. Kirurgi (förflyttning av submandibularis utförsgångar)

7 Dregling och oralmotorik Föreläsare: Åsa Mogren Åsa Mogren är logoped på Mun-H-Center i Göteborg. Mun-H-Center är ett orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser. Mun-H-Centers nationella uppdrag är främst att samla och sprida information om sällsynta diagnoser. Information om sällsynta diagnoser har samlats in på Mun-H-Center på ett strukturerat sätt i över 15 år i samband med familjeveckor och vuxenvistelser på Ågrenska. Utifrån dessa uppgifter vet vi att varannan person med en sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion. I Mun-H-Centers databas (MHC-basen) finns uppgifter från nästan 2300 personer mellan 3 och 82 år. En tredjedel av dessa har rapporterat att de upplever nedsatt förmåga att kontrollera saliven i varierande grad. Av dessa har bara en dryg femtedel fått någon form av behandling. De flesta har fått oralmotorisk behandling men ett flertal har också medicinerat eller genomgått kirurgiska ingrepp i syfte att minska salivproduktionen. Många av dem som erbjudits behandling upplever att den har haft en positiv inverkan på förmågan att kontrollera saliven. Oralmotorisk behandling upplevs i stort sett ha lika positiv påverkan på salivkontrollen som medicinering och kirurgi. Sammanfattningsvis kan man utifrån uppgifterna i databasen se att den nedsatta förmågan att kontrollera saliven uppfattas som ett stort problem för personer med sällsynta diagnoser och deras anhöriga men få personer erbjuds behandling trots att det finns behandlingsalternativ som kan ha en positiv effekt. Dreglingsproblematik kräver alltid ett multiprofessionellt omhändertagande och man behöver ha tillgång till ett smörgåsbord av olika behandlingsmetoder. Förutom oralmotorisk träning så kan man behöva hitta en optimal sittställning, utföra tandreglering eller försöka påverka beteendet genom att till exempel påminna personen om att svälja oftare. När det gäller oralmotorisk behandling så är det en paraplyterm och det finns många olika tekniker beskrivna. Gemensamt för många av dessa metoder är att de betonar samspelet mellan sensorik (känsel) och motorik. Oralmotorisk träning används oftast tillsammans med andra behandlingstekniker och det är oerhört viktigt att all sensorisk och motorisk träning har ett tydligt mål. Förutsättningarna för en lyckosam oralmotorisk träning och välfungerande orofacial funktion är god sittställning och huvudhållning. Det vi ofta syftar till att förbättra genom att utföra regelbunden oralmotorisk träning är förmåga till läppslutning genom att stärka läppmuskulatur och tugg- och käkmuskulatur. Om käken hålls i ett lågt läge i vila påverkar det förmågan att stänga munnen. Det är naturligtvis viktigt att säkerställa att det finns förutsättningar för näsandning. Tungans läge i vila och under tal och sväljning är också avgörande för förmågan att kontrollera saliven och är något som vi försöker påverka med riktad träning. Om tungan ständigt rör sig i ett framåtriktat mönster (tungprotrusion) så trycks saliven lättare ut ur munhålan. En nedsatt rörlighet i tungan påverkar möjligheterna att hantera och fånga upp saliven. Många personer som har nedsatt förmåga att kontrollera saliven har en nedsatt intraoral känsel. De känner inte av när de behöver svälja undan saliven eller att saliven rinner ner på läppar och haka. Att försöka använda tekniker som syftar till att förbättra känseln i munnen är en viktig del av ett oralmotoriskt träningsprogram. Åsa visar foton och berättar om patienter som har haft en positiv påverkan på sin oralmotoriska förmåga och på sin förmåga att kontrollera saliven efter oralmotorisk träning. Bland annat beskriver hon en vuxen patient med kognitiv och orofacial funktionsnedsättning som använt en gomplatta med en stålslinga som stimulerar och förstärker sväljningsrörelsen. Denna träning har fungerat mycket väl för den aktuella patienten och gett ökad livskvalitet eftersom hon har möjlighet att delta i fler dagliga aktiviteter när den grava dreglingsproblematiken förbättrats. Genom att filma patienten med och utan gomplattan kan

8 man se att patienten sväljer oftare med plattan än utan och att tungprotrusionen minskar. Munskärm för att förbättra styrka i läpp- och kindmuskulatur är också ett mycket användbart redskap liksom alla övningar som förbättrar tuggförmågan.

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Populationsstrategi högriskstrategi Människor med särskilda behov munsjukdom och risk

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Munvårdsbedömning ROAG- Revised Oral Assessment Guide

Munvårdsbedömning ROAG- Revised Oral Assessment Guide En frisk och fräsch mun är mycket betydelsefullt för livskvalitet och välbefinnande. Munhälsa har också en social och psykologisk betydelse eftersom den påverkar såväl förmågan att tugga och svälja som

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom -- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Huntingtons sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Saliv- och bakterieprovtagning

Saliv- och bakterieprovtagning Saliv- och bakterieprovtagning Lena Karlsson Lektor Agenda: Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Salivens funktioner Diagnos och åtgärd vid nedsatt salivfunktion

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Saliv- och bakterieprovtagning

Saliv- och bakterieprovtagning Agenda: Saliv- och bakterieprovtagning Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Tandhygienist Enheten för Cariologi och Endododnti Salivens funktioner Diagnos och åtgärd

Läs mer

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Munhälsa 2014-04 - 28

Munhälsa 2014-04 - 28 Munhälsa 2014-04 - 28 Välkomna! Kort om Ågrenska Presentation av Mun-H-Center Orofacial funktion MHC-basen /diagnosbeskrivningar Mun-H-Centers hemsida Anna Nielsen Magnéli och Annette Carlsson Tandhygienister

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom. 01-1-17 Synonym: Steinerts sjukdom. Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa

Läs mer

Den muntorra patienten

Den muntorra patienten Den muntorra patienten Berörda enheter Samtliga Folktandvårdskliniker i Norrbotten Syfte Att få en enhetlig och patientsäker vård av den muntorra patienten. Processbeskrivning Allmänt Muntorrhet är starkt

Läs mer

Hjärta Lunga Mun. Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom

Hjärta Lunga Mun. Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom Hjärta Lunga Mun Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom FÖRBÄTTRAD MUNVÅRD I TRE ENKLA STEG Många patienter äter läkemedel som är vätskedrivande och blodtryckssänkande och som

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi -- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens 5-- Synonym: Möbius sekvens Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Möbius syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser. 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ehlers-Danlos syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Duchenne muskeldystrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

Ektodermal dysplasi Rapport från observationsschema

Ektodermal dysplasi Rapport från observationsschema Ektodermal dysplasi MUN-H-CENTER 25-2-2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ektodermal dysplasi Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Neurofibromatos 1

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Neurofibromatos 1 Neurofibromatos MUN-H-CENTER 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Neurofibromatos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Huntingtons sjukdom Rapport från observationsschema

Huntingtons sjukdom Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Huntingtons sjukdom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär Incontinentia pigmenti -9-9 Orofacial funktion hos personer med Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda. 5-1- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Tuberös skleros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS)

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS) 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Mukopolysackaridoser (MPS) Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme Mun- och tandvård VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR 4 6 8 12 Bakgrund och komplikationer Symptom från

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Dentala erosioner Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Pindborg 1971 Tecken på dental erosion Dentinexponering Utslätad anatomi

Läs mer

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård VÅRDPROGRAM STROKE Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17790/2009-11-4.pdf Stöd för styrning och ledning Inget om munvård Lokala

Läs mer

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken karin sjögren Forskningen kring fluorens effekter på den goda tandhälsan finns presenterad i en stor mängd vetenskapliga publikationer. Denna artikel avser

Läs mer

Dregling Erfarenheter från

Dregling Erfarenheter från Oralmotoriskt centrum Dregling Erfarenheter från Oralmotoriskt centrum 5 logopeder 1 tandläkare 1 tandsköterska Samarbete ÖNH-mottagning Röntgen Tandtekniker Remiss Utredning, logoped Återbesök, logoped

Läs mer

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Munnen är en del av kroppen det är säkert Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi 6-3-3 Synonymer: Achondroplasi Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Akondroplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

F-tandvård i Region Skåne

F-tandvård i Region Skåne F-tandvård i Region Skåne Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-kort utfärdas efter läkarintyg som styrker att man är berättigad till ersättningen. Ingående grupper: F1)Svår psykisk

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC Klorhexidin med bättre smak! KORTTIDSANVÄNDNING MUNSKÖLJ & DENTALGEL - 0,12% CHX + CPC Att skölja munnen med klorhexidin är vanligtvis inte förknippat med någon trevlig

Läs mer

Fluor i kariesprofylaxen

Fluor i kariesprofylaxen Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN God munvård för bättre livskvalitet Alla borde ha rätt till en frisk mun hela livet oavsett ålder och egen förmåga. Många av

Läs mer

Stroke. Vårdprogram för munvård

Stroke. Vårdprogram för munvård Dokumentet godkänt av SOM styrelse och årsmöte 2012. Slutjusterat 2013-04-20. Revideras 2016. Stroke Vårdprogram för munvård Inledning Detta vårdprogram vänder sig till personal inom sjukvård, omsorg och

Läs mer

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär q-deletionssyndromet -- Orofacial funktion hos personer med q-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg Tannhelse hos barn på sykehus Eva Edblad Tønsberg 13.11.2009 Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989 Alla barn har samma rättigheter Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Alla barn har rätt till

Läs mer

Muntorrhet. Sjukdom och mediciner påverkan på oral hälsa? Nedsatt allmäntillstånd. Spottkörtlar. Obalans i munhålan

Muntorrhet. Sjukdom och mediciner påverkan på oral hälsa? Nedsatt allmäntillstånd. Spottkörtlar. Obalans i munhålan Sjukdom och mediciner påverkan på oral hälsa? Madeleine Wertsén Övertandläkare Specialkliniken för pedodonti och sjukhustandvård SU/Mölndal madeleine.wertsen@vgregion.se Obalans i munhålan Goda kostvanor

Läs mer

1995-03-26 L Widerström, uppdaterat 2003-01-09 D Ericson, rev HT-09, HT-11 A K.Sjöberg

1995-03-26 L Widerström, uppdaterat 2003-01-09 D Ericson, rev HT-09, HT-11 A K.Sjöberg 1995-03-26 L Widerström, uppdaterat 2003-01-09 D Ericson, rev HT-09, HT-11 A K.Sjöberg KLINISK PM Omhändertagande av patienter med nedsatt salivsekretion Xerostomi (grekiska, xeros=torr; stoma=mun), muntorrhet,

Läs mer

Landstingets tandvårdsstöd

Landstingets tandvårdsstöd Landstingets tandvårdsstöd Beställarenheten för tandvård Camilla Ohlsson 0480-841 81 camilla.ohlsson@ltkalmar.se Det särskilda tandvårdsstödet F tandvård vid vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda. 26-3-23 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning Det kan vara svårt att borsta tänderna på någon annan. I det här avsnittet vill vi ge praktiska tips på hur tandborstningen kan underlättas och bli så effektiv som

Läs mer

Hereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär

Hereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Hereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

PROVTAGNINGSFÖRFARANDE VID BESTÄMNING AV SALIVENS SEKRETIONSHASTIGHET, BUFFRINGSKAPACITET,

PROVTAGNINGSFÖRFARANDE VID BESTÄMNING AV SALIVENS SEKRETIONSHASTIGHET, BUFFRINGSKAPACITET, Odontologiska institutionen Enheten för cariologi och endodonti Docent Anette Oliveby Uppdaterad jan 2008 2010-01-22 140(8) PROVTAGNINGSFÖRFARANDE VID BESTÄMNING AV SALIVENS SEKRETIONSHASTIGHET, BUFFRINGSKAPACITET,

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER 6--9 Synonymer: VATER Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Vacterl syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Nordiskt Orofacialt Test NOT-S 1(7) Version 1.0 2013 NFH

Nordiskt Orofacialt Test NOT-S 1(7) Version 1.0 2013 NFH Vägledning till Nordiskt Orofacialt Test - Screening NOT-S NOT-S har utarbetats av Merete Bakke, Köpenhamn, Birgitta Bergendal, Jönköping, Anita McAllister, Linköping, Lotta Sjögreen, Göteborg och Pamela

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI. 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dravets syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Joubert syndrom. Synonym: Jouberts syndrom-liknande sjukdomar

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Joubert syndrom. Synonym: Jouberts syndrom-liknande sjukdomar Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Joubert syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Mitokondriell sjukdom Rapport från observationsschema

Mitokondriell sjukdom Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Mitokondriell sjukdom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J Version 20140527 Munvårdsåtgärder Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J Innehåll Introduktion sid 1 Röst sid 2 Läppar sid 2 Munslemhinnor sid 3 Tunga sid 4 Tandkött, Tänder, Implantat

Läs mer

Ektodermal dysplasi Rapport från observationsschema

Ektodermal dysplasi Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ektodermal dysplasi Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Primär ciliär dyskinesi Rapport från observationsschema

Primär ciliär dyskinesi Rapport från observationsschema Primär ciliär dyskinesi MUN-H-CENTER 204--25 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Primär ciliär dyskinesi Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas

Läs mer

Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom

Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom 161007 Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen inger.w.stenberg@vgregion.se

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Produktkatalog munvård

Produktkatalog munvård Produktkatalog munvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Produktkatalog munvård DÅLIG ANDEDRÄKT / HALITOSIS SB12 3 SB12 boost/drops 4 SB12 tandkräm 4 Tazink 4 KARIES / MUNTORRHET Dentan 5 Fluorette 5 NaF 6 Stisal 6

Läs mer

TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia.

TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia. TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia. Har du tittat din hund i munnen? Borstar du din katts tänder? En viktig sak för hundens hälsa och välbefinnande är att hålla tänder och tandkött

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177. Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.se/tander Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar

Läs mer

Landstingets tandvårsstöd

Landstingets tandvårsstöd Landstingets tandvårsstöd Annika Lindqvist Bedömningstandläkare, Beställarenheten Regelverk Tandvårdslagen SFS 1985:125, SFS 1998:554 Tandvårdsförordningen 1998:1338 Cirkulär 1998:209 SKL Allmänna råd

Läs mer

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation Så skyddar Decapinol delmopinol HCl mot tandköttsinflammation Förebygg plack och behåll Ditt leende Information om en enkel daglig rutin som hjälper mot tandköttsinflammation och förebygger tandlossning

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Utredning Behandling Prevention...6

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Utredning Behandling Prevention...6 Gäller för: Tandvårdscentrum Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel och medicinska riskpatienter i tandvården Giltig fr.o.m: 2016-12-22 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Hydrocefalus

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Hydrocefalus Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Hydrocefalus Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Läs mer

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER Synonymer: VATER Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Vacterl syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen. A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna

Läs mer