Salivens betydelse både på gott och ont

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Salivens betydelse både på gott och ont"

Transkript

1 MUN-H-CENTERs FOKUSDAG Salivens betydelse både på gott och ont Salivsekretionens fysiologi occh farmakologi. Föreläsare: Professor Jörgen Ekström Sammanfattning skriven av Christina Johansson och Lena Romeling Gustafsson Professor Jörgen Ekström inleder med att berätta att ordet spott kan dateras nästan år bakåt i tiden och forskare tror att det är ett av de 23 äldsta orden. Kanske är detta ett tecken på salivens stora betydelse för människan? Salivkörtlarna har en exokrin och en endokrin funktion. Exokrin sekretion innebär att salivkörteln utsöndrar saliv. På ett dygn utsöndras ca 0,75 1 liter saliv hos en vuxen individ. Saliven består till 99 % av vatten och innehåller ca 2500 proteiner varav 250 stycken produceras i körteln. Den endokrina funktionen innebär att ämnen kan transporteras från körteln ut i blodet, som t ex tillväxthormon, antiinflammatoriska peptider och amylas. Det finns både stora och små körtlar som producerar saliv; tre stora pariga körtlar och hundratals mindre körtlar belägna under munslemhinnan. Parotiskörteln är den största körteln och den har en 7 cm lång utförsgång som mynnar i höjd med överkäkens andra molar. Den submandibulära körteln har en 5 cm lång utförsgång och mynnar i munbotten i den sublinguala papillen. Den sublinguala körteln är mindre och har flera mynningar under tungan. Saliven har flera viktiga funktioner. Den innehåller enzymer för matsmältningen. Saliven behövs vid tuggning, för smakupplevelsen och för att forma maten inför och under sväljning. Den har även skyddande egenskaper såsom smörjande, antimikrobiell funktion samt underlättar sårläkning. Dess buffrande och remineraliserande förmåga i kombination med att den sköljer rent i munnen är av stor betydelse för både mun- och tandhälsan. God salivsekretion är även av betydelse för talet och social interaktion. Salivens kvalitet kan delas in i två undergrupper; serös saliv som i huvudsak utsöndras av de stora körtlarna och mukös saliv från de små körtlarna. Den serösa saliven är lättflytande och utsöndras i samband med måltid och vid specifika stimuli. Den mukösa saliven är trögflytande, utsöndras konstant och innehåller mucin som verkar smörjande på tänder och slemhinnor. Vilosaliven domineras av de små körtlarna och stimuleras av tungans rörelser samt av torra slemhinnor. Salivens mängd och innehåll regleras av autonoma nervsystemet som svarar på stimuli framförallt från munhålan Det autonoma nervsystemets två delar, sympatikus och parasympatikus, förstärker varandras effekt vad gäller salivmängd. Dock ger sympatikusstimulering en ökad andel protein i saliven i jämförelse med parasympatikusstimulering. Salivsekretionen påverkas av olika typer av stress. Vid emotionell stress hämmas signaler från salivationscentrat i hjärnstammen, vilket medför minskad salivmängd. Vid smärta däremot, ökar volymen genom att salivationscentrat stimuleras. Kyla ger förändringar i salivens komposition, men salivmängden förblir densamma. Fenomenet muntorrhet vid stress användes för i tiden som en typ av lögndetektor. I Kina, t.ex., utfördes ett så kallat ristest där den anklagade tvingades att svara på frågor med

2 munnen full av torrt ris. Riskornen analyserades sedan för att se hur mycket vätska de tagit upp vilket avgjorde om vederbörande var skyldig eller ej. Hormoner påverkar också saliven. Tillväxthormoner, sköldkörtelhormoner och könshormoner påverkar körtlarnas sekretionskapacitet, metabolism och morfologi. De senaste åren har forskning visat att vissa gastrointestinala hormon påverkar salivkörtelns sekretion. Dessa medför ett ökat innehåll av proteiner i saliven, men påverkar ej mängden. Det har också visat sig att dessa gastrointestinala hormon har en antiinflammatorisk effekt på salivkörtlar. Melatonin är ett exempel på ett gastrointestinalt hormon som även verkar antiinflammatoriskt och anticancerogent i munhålan. Muntorrhet drabbar 15-40% av befolkningen, ökar med åldern och är vanligare hos kvinnor. Med muntorrhet menar man känslan av torrhet i munnen, med eller utan en konstaterad nedsatt salivproduktion. Xerostomi är ett annat ord för upplevd torrhetskänsla i munnen. Orsaken till muntorrhet kan vara Sjögrens syndrom, depression, diabetes, strålbehandling mot huvud-halsområdet, orofacialt trauma, kirurgi och vissa läkemedel. Det är den tredje vanligaste biverkningen av läkemedel. Om man medicinerar med fler än fyra läkemedel ökar risken att få muntorrhet. Om man inte tuggar och använder sin mun kan salivkörteln förlora upptill 50 % av sin vikt och därmed producera mindre saliv. Det finns idag begränsade behandlingsmetoder för muntorrhet och de verkar ofta på kort sikt. Behandlingen syftar i första hand till att bibehålla och stimulera den egna salivproduktionen genom t.ex. salivstimulerande medel, men även med salivsubstitut, munsköljmedel och geler. Vid muntorrhet är det extra viktigt att upprätthålla en god munhygien, undvika sockerrik och sur kost, använda fluortillskott och gå på regelbundna tandvårdsbesök. Kunskaper om salivkörtlarnas sekretionsmekanismer och överordnade styrmekanismer är bevisligen mycket betydelsefulla för munhälsan. Saliven bidrar med sina egenskaper i flera funktioner som är av stor vikt för individens välmående och sociala liv. Körtlarnas receptorer kan utsättas för en mängd blockerande läkemedel vilket kan påverka dem negativt. Salivkörteldysfunktioner medför ett stort kroniskt lidande och försämrad livskvalitet. Behandlande och lindrande insatser är begränsade, men av stor vikt. Saliv Odontologiska aspekter Föreläsare: Docent, Övertandläkare Pia Gabre Sammanfattning skriven av Anna Nielsen Magnéli Saliven består av 99% vatten, 0,04% salter och 0,01 % protein. Salivens uppgift är att - kontrollera mikrofloran - fukta, skydda, smörja slemhinnan - upprätthålla mineraliseringen - ge smakupplevelse - delta i matsmältningen - bidra till oral comfort Den normala mängden saliv vid tuggning är 1-3 ml/minut och vid vila 0,25-0,35 ml/minut. Kvinnor har mindre mängd saliv än män och den avtar med stigande ålder.

3 Xerostomi innebär patientens upplevda muntorrhet medan hyposalivation är den kliniska benämningen på muntorrhet. Prevalensen av Xerostomi är hos 50-åringar är 6% och hos 65-åringar 15% Prevalensen av Hyposalivation hos 70-åringar är 16% män och 25% kvinnor Hyposalivation orsakas av en mängd olika faktorer: - Läkemedel - Strålning - Medfödda orsaker - Autonoma sjukdomar - Psykisk sjukdom - Ätstörningar - Down s syndrom - Munandning Kliniska symtom på Hyposalivation: - Torra, fissurerade läppar - Rodnad, fissurerad tunga - Munvinkelragader - Matt slemhinna, spegeln fastnar - Atypisk karies (vid incicala skäret) - Tandslitage - Påverkat tal Salivens mängd och kvalitet har betydelse vad gäller påverkan på den orala och den allmänna hälsan där ett stort antal olika orala och allmänna sjukdomstillstånd kan uppstå om balansen inte är tillfredställd. Nedsatt salivsekretion förvärrar samspelet av erosion, attrition och abrasion då lågt ph i munhålan kvarstår under en längre tid. En torr munslemhinna är mindre motståndskraftig och det är lättare att drabbas av stomatit och svampinfektioner. Den viktigaste faktorn vad gäller salivens funktioner vid karies är oral clearance. Oral sugar clearance time (sockertid) motsvarar den tid det tar för munhålan att göra av med glucos. Vid normal oralmotorik är oral sugar clearance time minuter och vid oralmotorisk störning kan oral clearance-tiden uppgå till 2 timmar. Lång oral sugar clearance-tid har vid oralmotorisk störning en negativ påverkan på den orala hälsan då föda intas, medan en lång oral clearance-tid då fluor tillförs har en positiv påverkan på den orala hälsan då fluorens närvaro i plack och saliv är av avgörande betydelse vad gäller karies. Genom ökad salivsekretion, förbättrad oralmotorik och förbättrad oral sensorik kan vi påverka oral clerance. Salivsekretionens volym eller vikt mäts genom att låta patienten spotta aktivt eller passivt. Det krävs upprepade mätningar för att kunna få en säker skattning. Det föreligger svårigheter att utföra mätning när patienten inte koopererar. Man kan då använda sig av det så kallade spegelfriktionstestet eller genom att lägga en bomullsrulle i munbotten i en viss tid och jämföra vikten av en torr och en fuktig rulle. Andra salivtester inom odontologin görs genom att mäta salivens surhet och buffring samt mikroorganismer. Det finns ett antal munvårdspreparat att tillgå vid hyposalivation. Det är viktigt att komma ihåg att alla muntorra personer skall ha fluortillägg utöver tandborstning med fluortandkräm

4 2 ggr/dag (minst 1000 ppm fluor). Enligt föreläsare Pia Gabre är munsprayer och smörjande geler utan fluor att föredra för att sedan tillsätta detta efteråt med exempelvis fluorskölj. Vad gäller fluortandkräm är rekommenderad basprofylax att borsta tänderna 2 ggr/dag från och med att första mjölkmolaren bryter fram. Tilläggsprofylax sker lämpligt genom att borsta fler än 2 ggr/dag. En studie av Nordström och Birkhed (2013) visade att ur fluorsynpunkt gav det bra effekt även genom att gnugga och massera tandraden med hjälp av fingret med 1 gram tandkräm. Det gav även en depå approximalt. Föreligger en förhöjd kariesrisk rekommenderas tandkräm med förhöjd fluorhalt, Duraphattandkräm 5000ppm. Även här skall 1 gram användas vilket motsvarar 2 strängar av denna tandkräm på tandborsten. Man kan också använda sig av Fluorgel, Top Dent 0,42%F, eller APL 0,2% NaF, i individuellt utformade mjukplastskenor. Fluorsköljning ger hög fluorkoncentration i hela munhålan och ger samtidigt den minsta toxiska belastningen. Förorda alltid 0,2 % NaF. Rekommenderingen är att skölja i 1 minut. En ny studie av Gabre et al (2013) visade att sköljning med fluor i 20 sekunder även gav god effekt. Kemisk plackkontroll klorhexidin används för att minska antalet mutansstreptokocker, behandla gingivit och svampbehandling. Studier har visat att vid god tandborstning fungerar klorhexidin bra vid nybildning av plack. Vid plackreduktion kvarstår frågan om det finns någon effekt. Klorhexidinsköljning har nästan samma effekt vid 15 sekunder som vid 60 sekunder. Då klorhexidin rekommenderas skall ändå fluor användas minst 2 ggr/dag. Rekommendera helst produkter som kan skrivas på recept och ingår i högkostnadsskyddet! Referenser: Nordström, A. & Birkhed, D. (2013). Effect of third application of toothpastes (1450 and 5000 ppm F), including a massage method on fluoride retention and ph drop in plaque. Acta Odontologica Scandinavia. Jan;71(1):50-6 Gabre, P., Moberg Sköld, U., Birkhed, D. (2013) Simplified methods of topical fluoride administration: effects in individuals with hyposalivation Special care in dentistrymay- Jun;33(3):111-7 Gabre et al (2011). Att förbättre munhälsan hos personer med funktionsnedsättning barn, vixna och äldre. Konsesusarbete för effektivare munhälsofrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning. NFH Nordisk Förening för Funktionshinder och Oral Hälsa och Handikappförbunden

5 Salivläckage och salivkontroll Föreläsare: Överläkare Hans Dotevall Sammanfattning skriven av Lotta Sjögreen Hans Dotevall är överläkare och foniater på ÖNH-kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han inleder sin föreläsning genom att diskutera begreppen dregling och hypersalivation och föreslår att vi istället använder uttrycken salivläckage och nedsatt salivkontroll. När en patient söker för dregling är det många frågor som behöver belysas: o Hur stort är problemet? o Vems är problemet? o När uppstår problemet? o Vad är orsaken? o Vilken effekt kan man förvänta sig av behandlingen? Det är också viktigt att hålla i minnet att saliv är bra. Den är viktig t ex för talet, sväljning och för matsmältningen och innehåller många ämnen som är bra för kroppen. Normalt producerar vi mellan 0,5 och 1,5 liter saliv/dygn. Följande sjukdomar nämns som exempel på bakomliggande orsak till salivläckage: neurologiska sjukdomar, cerebral pares, olika syndrom som t ex Möbius syndrom, adenoidhypertrofi, Parkinsons sjukdom, ALS, MS, stroke etc. Nedsatt salivkontroll kan leda till olika typer av problem. Det kan påverka den sociala situationen, inverka på livskvaliteten, ge hudirritationer, blöta ner kläder mm. Saliven som okontrollerat rinner ner i svalget kan förknippas med ökad risk för aspiration, slembildning och laryngospasm. Hans Dotevall understryker vikten av en god munhygien vid risk för aspiration av saliven. Salivläckage beror sällan på hypersalivation utan mestadels på nedsatt oral motorik/sensorik och påverkan på läppslutning, sväljningsfunktion och/eller huvudpostion/kroppshållning. Den redovisade förekomsten av salivläckage varierar mycket mellan olika studier. Det förefaller dock vara så att större funktionshinder medför större salivläckage. Man har också sett att salivläckaget avtar med åldern hos barn med cerebral pares. Vid problem med salivläckage bör följande faktorer ingå i utredningen: o Värdera problemet (Vems är problemet?) o Oral motorik och sensorik o Salivläckage under besöket o Salivansamling i munnen o Sväljningsundersökning vid behov (VRG eller FUS) o Sittställning, huvudhållning o Hudirritation o Tonsiller och adenoid bakom näsan svårt att andas genom näsan o Tandkött, tandstatus o Förekomst av reflux o Neurologisk utredning o Salivmätning o Salivläckagets omfattning (symtomskala, antal haklappsbyten, klädbyten)

6 Behandlingsalternativ Hans har gjort en artikelgenomgång av publikationer som berör behandling av salivläckage från De behandlingsmetoder som beskrivs i dessa artiklar är kirurgi, farmaka, oralmotorisk behandling, beteendemodifikation, strålning och botoxbehandling. Det vetenskapliga underlaget för olika typer av behandling är magert menar Hans och det som redovisas är ofta fallbeskrivningar. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar på effekten av behandlingen. Vi kan ofta hjälpa men inte helt lösa problemen. Man bör också beakta om effekten förväntas vara kortvarig eller långvarig, om behandlingen är reversibel eller ej. Det är också viktigt att ta reda på vilka förutsättningar som finns för att genomföra behandlingen. Vissa studier tyder på att oralmotorisk träning kan vara effektiv. Antikolinergiska läkemedel används för att minska salivproduktionen som exempelvis: o Scopolamin (plåster) o Atropindroppar o Glycopyrron (Robinol) Dessa läkemedel kan ge biverkningar i form av muntorrhet, segt slem, karies, urinstörningar, förstoppning, synpåverkan, flush (rodnad i huden), kognitiv påverkan och trötthet/dåsighet. Botulinumtoxin/Botox som injiceras lokalt i salivkörtlar har en långverkande effekt (drygt tre månader). Botox ger en kemisk nervblockad (blockad av acetylkolinfrisättning). Hans har funnit ca 70 studier som utvärderar behandling av salivläckage med botox. Det finns idag ingen konsensus kring vilken typ av botulinumtoxin, hur stor dos som skall ges eller vilka körtlar som skall injiceras. Behandlingen minskar salivproduktionen men medför inte alltid en ökad salivkontroll. Det går inte att med dagens kunskap förutse vilka som kan förväntas ha effekt av behandlingen. Behandlingen kan kräva sedering eller narkos hos barn och den måste upprepas när effekten avtar efter ca tre månader. Strålbehandling i syfte att minska salivproduktionen och kan vara ett alternativ som palliativ behandling vid ALS och MS. Kirurgiska metoder som kan vara aktuella är: o Abrasio och tonsillektomi o Bakåtflyttning av submandibularis utförsgångar o Borttagning av spottkörtlar Problem som kan vara förenat med dessa kirurgiska ingrepp är att de är ofysiologiska, irreversibla, innebär komplikationsrisk (narkos). Det finns få kirurger i Sverige med erfarenhet av förflyttning av spottkörtlarnas utförsgångar. Vad skall man tänka på vid val av behandlingsmetod? 1. Funktionsförbättrande behandling 2. (1) Korttidsverkande (2) Långtidsverkande 3A. Strålbehandling som palliativ åtgärd 3B. Kirurgi (förflyttning av submandibularis utförsgångar)

7 Dregling och oralmotorik Föreläsare: Åsa Mogren Åsa Mogren är logoped på Mun-H-Center i Göteborg. Mun-H-Center är ett orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser. Mun-H-Centers nationella uppdrag är främst att samla och sprida information om sällsynta diagnoser. Information om sällsynta diagnoser har samlats in på Mun-H-Center på ett strukturerat sätt i över 15 år i samband med familjeveckor och vuxenvistelser på Ågrenska. Utifrån dessa uppgifter vet vi att varannan person med en sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion. I Mun-H-Centers databas (MHC-basen) finns uppgifter från nästan 2300 personer mellan 3 och 82 år. En tredjedel av dessa har rapporterat att de upplever nedsatt förmåga att kontrollera saliven i varierande grad. Av dessa har bara en dryg femtedel fått någon form av behandling. De flesta har fått oralmotorisk behandling men ett flertal har också medicinerat eller genomgått kirurgiska ingrepp i syfte att minska salivproduktionen. Många av dem som erbjudits behandling upplever att den har haft en positiv inverkan på förmågan att kontrollera saliven. Oralmotorisk behandling upplevs i stort sett ha lika positiv påverkan på salivkontrollen som medicinering och kirurgi. Sammanfattningsvis kan man utifrån uppgifterna i databasen se att den nedsatta förmågan att kontrollera saliven uppfattas som ett stort problem för personer med sällsynta diagnoser och deras anhöriga men få personer erbjuds behandling trots att det finns behandlingsalternativ som kan ha en positiv effekt. Dreglingsproblematik kräver alltid ett multiprofessionellt omhändertagande och man behöver ha tillgång till ett smörgåsbord av olika behandlingsmetoder. Förutom oralmotorisk träning så kan man behöva hitta en optimal sittställning, utföra tandreglering eller försöka påverka beteendet genom att till exempel påminna personen om att svälja oftare. När det gäller oralmotorisk behandling så är det en paraplyterm och det finns många olika tekniker beskrivna. Gemensamt för många av dessa metoder är att de betonar samspelet mellan sensorik (känsel) och motorik. Oralmotorisk träning används oftast tillsammans med andra behandlingstekniker och det är oerhört viktigt att all sensorisk och motorisk träning har ett tydligt mål. Förutsättningarna för en lyckosam oralmotorisk träning och välfungerande orofacial funktion är god sittställning och huvudhållning. Det vi ofta syftar till att förbättra genom att utföra regelbunden oralmotorisk träning är förmåga till läppslutning genom att stärka läppmuskulatur och tugg- och käkmuskulatur. Om käken hålls i ett lågt läge i vila påverkar det förmågan att stänga munnen. Det är naturligtvis viktigt att säkerställa att det finns förutsättningar för näsandning. Tungans läge i vila och under tal och sväljning är också avgörande för förmågan att kontrollera saliven och är något som vi försöker påverka med riktad träning. Om tungan ständigt rör sig i ett framåtriktat mönster (tungprotrusion) så trycks saliven lättare ut ur munhålan. En nedsatt rörlighet i tungan påverkar möjligheterna att hantera och fånga upp saliven. Många personer som har nedsatt förmåga att kontrollera saliven har en nedsatt intraoral känsel. De känner inte av när de behöver svälja undan saliven eller att saliven rinner ner på läppar och haka. Att försöka använda tekniker som syftar till att förbättra känseln i munnen är en viktig del av ett oralmotoriskt träningsprogram. Åsa visar foton och berättar om patienter som har haft en positiv påverkan på sin oralmotoriska förmåga och på sin förmåga att kontrollera saliven efter oralmotorisk träning. Bland annat beskriver hon en vuxen patient med kognitiv och orofacial funktionsnedsättning som använt en gomplatta med en stålslinga som stimulerar och förstärker sväljningsrörelsen. Denna träning har fungerat mycket väl för den aktuella patienten och gett ökad livskvalitet eftersom hon har möjlighet att delta i fler dagliga aktiviteter när den grava dreglingsproblematiken förbättrats. Genom att filma patienten med och utan gomplattan kan

8 man se att patienten sväljer oftare med plattan än utan och att tungprotrusionen minskar. Munskärm för att förbättra styrka i läpp- och kindmuskulatur är också ett mycket användbart redskap liksom alla övningar som förbättrar tuggförmågan.

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Munhälsa 2014-04 - 28

Munhälsa 2014-04 - 28 Munhälsa 2014-04 - 28 Välkomna! Kort om Ågrenska Presentation av Mun-H-Center Orofacial funktion MHC-basen /diagnosbeskrivningar Mun-H-Centers hemsida Anna Nielsen Magnéli och Annette Carlsson Tandhygienister

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme Mun- och tandvård VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR 4 6 8 12 Bakgrund och komplikationer Symptom från

Läs mer

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken karin sjögren Forskningen kring fluorens effekter på den goda tandhälsan finns presenterad i en stor mängd vetenskapliga publikationer. Denna artikel avser

Läs mer

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Dentala erosioner Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Pindborg 1971 Tecken på dental erosion Dentinexponering Utslätad anatomi

Läs mer

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård VÅRDPROGRAM STROKE Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17790/2009-11-4.pdf Stöd för styrning och ledning Inget om munvård Lokala

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Stroke. Vårdprogram för munvård

Stroke. Vårdprogram för munvård Dokumentet godkänt av SOM styrelse och årsmöte 2012. Slutjusterat 2013-04-20. Revideras 2016. Stroke Vårdprogram för munvård Inledning Detta vårdprogram vänder sig till personal inom sjukvård, omsorg och

Läs mer

Fluor i kariesprofylaxen

Fluor i kariesprofylaxen Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...

Läs mer

1995-03-26 L Widerström, uppdaterat 2003-01-09 D Ericson, rev HT-09, HT-11 A K.Sjöberg

1995-03-26 L Widerström, uppdaterat 2003-01-09 D Ericson, rev HT-09, HT-11 A K.Sjöberg 1995-03-26 L Widerström, uppdaterat 2003-01-09 D Ericson, rev HT-09, HT-11 A K.Sjöberg KLINISK PM Omhändertagande av patienter med nedsatt salivsekretion Xerostomi (grekiska, xeros=torr; stoma=mun), muntorrhet,

Läs mer

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg Tannhelse hos barn på sykehus Eva Edblad Tønsberg 13.11.2009 Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989 Alla barn har samma rättigheter Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Alla barn har rätt till

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär q-deletionssyndromet -- Orofacial funktion hos personer med q-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J Version 20140527 Munvårdsåtgärder Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J Innehåll Introduktion sid 1 Röst sid 2 Läppar sid 2 Munslemhinnor sid 3 Tunga sid 4 Tandkött, Tänder, Implantat

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning Det kan vara svårt att borsta tänderna på någon annan. I det här avsnittet vill vi ge praktiska tips på hur tandborstningen kan underlättas och bli så effektiv som

Läs mer

Produktkatalog munvård

Produktkatalog munvård Produktkatalog munvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Produktkatalog munvård DÅLIG ANDEDRÄKT / HALITOSIS SB12 3 SB12 boost/drops 4 SB12 tandkräm 4 Tazink 4 KARIES / MUNTORRHET Dentan 5 Fluorette 5 NaF 6 Stisal 6

Läs mer

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation Så skyddar Decapinol delmopinol HCl mot tandköttsinflammation Förebygg plack och behåll Ditt leende Information om en enkel daglig rutin som hjälper mot tandköttsinflammation och förebygger tandlossning

Läs mer

Nordiskt Orofacialt Test NOT-S 1(7) Version 1.0 2013 NFH

Nordiskt Orofacialt Test NOT-S 1(7) Version 1.0 2013 NFH Vägledning till Nordiskt Orofacialt Test - Screening NOT-S NOT-S har utarbetats av Merete Bakke, Köpenhamn, Birgitta Bergendal, Jönköping, Anita McAllister, Linköping, Lotta Sjögreen, Göteborg och Pamela

Läs mer

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen. A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 , vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller

Läs mer

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177. Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.se/tander Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar

Läs mer

Maj-Britt Rosèn. Tandhygienist Folktandvården Falköping. CÄT Centrum för äldretandvård

Maj-Britt Rosèn. Tandhygienist Folktandvården Falköping. CÄT Centrum för äldretandvård Maj-Britt Rosèn Tandhygienist Folktandvården Falköping CÄT Centrum för äldretandvård Frisk i munnen hela livet Frisk i munnen hela livet Normal åldrande i munnen Tänderna blir mörkare Tandhalsar/rotytor

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

Profylax- och vårdprogram för äldre och personer med funktionsnedsättning

Profylax- och vårdprogram för äldre och personer med funktionsnedsättning Profylax- och vårdprogram för äldre och personer med funktionsnedsättning Landstinget Gävleborg 1 Äldre och munhälsa Dagens äldre har ofta rikligt restaurerade bett med omfattande tand- eller implantatstödda

Läs mer

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Xylitol idag: fördelar och rekommenderad användning Experttandläkare Helinä Keskinen Hälsoeffekter av xylitol - Vad är skillnaden mellan xylitoltuggummi

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Sturge Weber syndrom Rapport från observationsschema

Sturge Weber syndrom Rapport från observationsschema Sturge Weber syndrom MUN-H-CENTER 24-6-3 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sturge Weber syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas

Läs mer

Den äldre patientens munhälsa

Den äldre patientens munhälsa Den äldre patientens munhälsa En litteraturstudie om hur vårdare kan främja och upprätthålla munhälsan hos äldre patienter Anne Nars Examensarbete inom social- och hälsovård, Vasa Utbildning: Sjukskötare

Läs mer

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN God munvård för bättre livskvalitet Alla har rätt till en frisk mun hela livet oavsett ålder och egen förmåga. Många av oss drabbas

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Fluorens kariostatiska verkningsmekanismer. Fluor i munvätskorna är karieshämmande genom att. Fluorhalten i tandsubstansen

Fluorens kariostatiska verkningsmekanismer. Fluor i munvätskorna är karieshämmande genom att. Fluorhalten i tandsubstansen Odontologiska institutionen Enheten för cariologi och endodonti Docent Anette Oliveby Uppdaterat 2008-01-15 2010-01-22 160(10) Fluorprofylax Fluorens kariostatiska verkningsmekanismer Fluor är idag det

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J Åtgärderna ska ha föregåtts av en riskbedömning munhälsa enligt ROAG-J, Revised Oral Assessement Guide Jönköping. Vid en eller flera 2:or bör

Läs mer

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser Rörelseträning vid överbelastning i käksystemet... Mmm......Fria rörelser Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Träningsprogram Andning - Avslappning Andning... Hur du andas påverkar

Läs mer

Moderns ålder. Genetik. Genetik. Medicinsk bakgrund. Medicinsk bakgrund Leukemi Större risk att utveckla leukemi 2014-10- 02

Moderns ålder. Genetik. Genetik. Medicinsk bakgrund. Medicinsk bakgrund Leukemi Större risk att utveckla leukemi 2014-10- 02 Barntandvårdsdagarna Karlstad 2014 Vad ska vi tänka på när vi har barn med Downs syndrom i tandläkarstolen? Georgios Tsilingaridis Eastmaninstitutet Avdelning för pedodonti Risk procentuellt att föda barn

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. DATUM 2007-01-01 Riskgruppering Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. Inom vilka områden ska patienterna riskgrupperas? Patienterna ska

Läs mer

Mat och näring i ett munhälsoperspektiv Ingegerd Johansson & Susanne Einarsson [2005-08-26]

Mat och näring i ett munhälsoperspektiv Ingegerd Johansson & Susanne Einarsson [2005-08-26] Mat och näring i ett munhälsoperspektiv Ingegerd Johansson & Susanne Einarsson [2005-08-26] 2005-08-26 1 Mat och näring i ett munhälsoperspektiv Index Munhälsa hos äldre och långtidssjuka Egna tänder Hot

Läs mer

Tandvårdsstöd i Sverige 2013

Tandvårdsstöd i Sverige 2013 Tandvårdsstöd i Sverige 2013 Statligt tandvårdsstöd Regeringens reform 1 juli 2008 FÖRSÄKRINGSKASSAN Allmänt tandvårdsbidrag, ATB Högkostnadsskydd Tredje steget Genom tredje steget i tandvårdsreformen

Läs mer

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram RIKTLINJE 1 (9) SYFTE Tandvårdsprogrammet är ett basprogram för alla barn och ungdomar. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt att utföra den behandling som gör mest nytta. Daglig användning

Läs mer

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Det tredje steget i tandvårdsreformen Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Bakgrund

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

HALITOSE -prevalens, diagnostikk, etiologi, prevensjon og behandling

HALITOSE -prevalens, diagnostikk, etiologi, prevensjon og behandling -prevalens, diagnostikk, etiologi, prevensjon og behandling Ibland osar det svavel. Norsk Tannpleierforening fagkurs Trondheim 2012 Ulla Moberg Sköld Leg tandl Odont dr Halitose Bad breath Dålig andedeäkt

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

ODONTOLOGISK PROFYLAKTIK

ODONTOLOGISK PROFYLAKTIK ODONTOLOGISK PROFYLAKTIK Munvård och kontroll av avtagbar protetik Ann-Christin Johansson Sebastian Malmqvist Tandproteser Helprotes Över- och underkäksprotes Sugkoppseffekt Partiell protes Över- och underkäksprotes

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Burning Mouth Syndrome

Burning Mouth Syndrome Burning Mouth Syndrome Examensarbete av Birgitta Mollstedt Akupunkturakademin Grupp 24 November 2013 mollstedt @hos. sandnet.se Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund enligt västerländsk medicin

Läs mer

Primär immunbrist Rapport från observationsschema

Primär immunbrist Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Primär immunbrist Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st

Läs mer

Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform. Utdrag gällande F-tandvård. Version 2013 01 01

Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform. Utdrag gällande F-tandvård. Version 2013 01 01 Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform Version 2013 01 01 Utdrag gällande F-tandvård Landstingets tandvårdsstöd, anvisningar, 2013 1 Allmänt 4 Vuxentandvård som finansieras av landstinget

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Det torra ögat. Patientinformation

Det torra ögat. Patientinformation Det torra ögat Patientinformation Besvär med trötta eller torra ögon är nog något som de allra flesta kan uppleva till och från. Hos en del kan dessa besvär bli mer långvariga och även påverka livskvaliteten.

Läs mer

Värt att veta om tandslitage

Värt att veta om tandslitage Värt att veta om tandslitage www.colgate.se Vad är tandslitage? Tandslitage är en samlad beteckning för förlust av de hårda tandvävnaderna, alltså emalj och dentin. Emaljen är det hårda, yttre skalet som

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting Ett livsperspektiv

Läs mer

Behandla orsaken - istället för symptomen

Behandla orsaken - istället för symptomen Mot förkylning Behandla orsaken - istället för symptomen Munspray mot förkylning Mot förkylning För över 30 år sedan uppmärksammade isländska forskare att personal i fiskrenserierna hade ovanligt mjuka

Läs mer

NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET. Munhälsa ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OHÄLSA I MUNNEN

NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET. Munhälsa ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OHÄLSA I MUNNEN NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Munhälsa ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OHÄLSA I MUNNEN Munhälsa ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OHÄLSA I MUNNEN Upplysningar om innehållet: agneta.andersson@skl.se

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. 2012-03-01 1 Information om behandling av bettfel som behandlas med tandreglering och käkoperation Sammanfattning av den

Läs mer

Miswak. Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm.

Miswak. Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm. Miswak Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm. N3G 19940112 Läsår, 2012/13 Hvitfeldtska gymnasiet Handledare, Bodil Ellen-Marie Nyström Sammanfattning Miswak är en tandrengörande

Läs mer

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Information till föräldrar Det finns olika orsaker till att barn med Möbius kan få problem med tal, språk och kommunikation. Facialisparesen påverkar alltid

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema

Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer