Likabehandlingsplan och plan mot kränkande särbehandling för Härslövs skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande särbehandling för Härslövs skola Läsår Gäller för skola F-6 och fritidshemsverksamhet

2 Innehållsförteckning: Inledning s. 3 Vision och övergripande mål s. 3 Mål för Utbildningsnämndens värdegrundsarbete s. 3 Lagar och styrdokument s. 3 Definitioner s. 4 De sju diskrimineringsgrunderna s. 5 Några tecken på att ett barn/ en elev kan vara utsatt för diskriminering/kränkande behandling/mobbing s. 7 Främjande arbete en översikt över planerade insatser för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Insatser på skolnivå s. 7 Insatser på klassnivå arbetslagsnivå s. 8 Insatser på individnivå s. 9 Kartläggning s. 9 Utvärdering och revidering s. 9 Förebyggande arbete en översikt av planerade åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling s.10 Nulägesanalys, specifika mål och åtgärder för läsåret s.10 Utreda, åtgärda och dokumentera pågående kränkande behandling s.12 Åtgärder vid trakasserier och annan kränkande behandling s.12 Åtgärder när vuxna kränker barn s.13 Information till vårdnadshavare och elever s.13 Viktiga nummer och e-post adresser s.14 2

3 Inledning Likabehandlingsarbete handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Vision Härslövs skola och fritidshemsverksamhet är en arbetsplats och en omsorgsplats för barn, elever och personal där alla känner sig trygga och där ingen utsätts för någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Övergripande mål Alla barn ska gå till en skola/ ett fritidshem som präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Detta innebär att alla som arbetar inom skola och fritidshemsverksamhet i Härslöv tar avstånd från alla tendenser till kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet/uttryck, religion, sexuell läggning eller ålder. Mål för Utbildningsnämndens värdegrundsarbete Alla barn och elever upplever trygghet och trivsel. All personal arbetar aktivt i enlighet med värdegrunden. Nolltolerans mot all form av kränkning av den värdegrund verksamheten står för, såväl fysisk, verbal, psykosocial som text- och bildburen. Överträdelse skall leda till åtgärder. Förmedling till barn/elever, föräldrar och andra vuxna av normer och etik som främjar människovärde, respekt och omtanke. Aktivt stöd till elevernas reella inflytande över sitt lärande och stärkande av ansvarstagande. Lagar och styrdokument Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. 3 kap. 16 Diskrimineringslagen (2008:567) En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 3

4 funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärder enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Barnkonventionen Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa. Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till överlevnad och utveckling. Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet. Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande. Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska göra så det är ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet. Definitioner Diskriminering - När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Direkt diskriminering - När elever missgynnas genom särbehandling på grund av någon av ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Indirekt diskriminering När elever missgynnas genom att till 4

5 synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Repressalier - Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkat i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier - Ett uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet och som har en koppling till någon av ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling - Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och principen om alla människors lika värde, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig som är kränkande utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts för den. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag och knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn, ryktesspridning, förlöjliganden) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer, subtila gester) Texter, bilder och nätkränkningar (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webcommunities) Mobbning - Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Vid mobbning råder en obalans i makt mellan parterna, vilket skiljer mobbning från andra konflikter/meningsskiljaktigheter. De sju diskrimineringsgrunderna Etnicitet (etnisk tillhörighet)- att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller sitt språk. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning - att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning. 5

6 Funktionshinder att bli annorlunda eller orättvist behandlad för att man har varaktiga begränsningar i sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga förmåga. Exempel på vanliga funktionsnedsättningar är allergier, hörsel- och synskador, Aspergers syndrom, ADHD och dyslexi och olika variationer av rörelsehinder. Graden av en funktionsnedsättning har dock ingen betydelse. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre beroende på miljön och situationen. Kön att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin könstillhörighet. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Även transsexuella, personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsidentitet och könsuttryck att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av hur man uppfattar sitt kön eller hur man uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, d v s hur man beter sig eller hur man ser ut kopplat till kön. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt inte följer samhällets normer kring könsidentitet eller könsuttryck. Transpersoner bryter mot tvåkönsnormen och föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. De som omfattas av skyddet kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Observera att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Sexuell läggning att bli annorlunda eller orättvis behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Även diskriminering och trakasserier som har samband med felaktigt förmodat sexuell läggning omfattas av lagskyddet. Ålder att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin ålder, d v s sin uppnådda levnadslängd. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder om särbehandlingen gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen. särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. 6

7 Några tecken på att ett barn/ en elev kan vara utsatt för diskriminering/kränkande behandling/mobbing Klagar ofta på huvudvärk, ont i magen, feber eller känner sig sjuk. Verkar ledsen och olycklig, håglös, passiv. Blir tyst, ängslig, försiktig, hjälplös, gråter ofta. Vägrar gå till skolan/fritidshemmet och har svårt för att prata om det. Har få eller inga kompisar alls i gruppen. Drar sig undan och går för sig själv. Får ofta oförklarliga blåmärken eller andra fysiska skador. Har personliga saker som ofta går sönder eller försvinner. Har svårigheter att koncentrera sig. Underpresterar i skolarbetet. Har svårigheter att tala i grupp eller under lektion. Skolkar. Sover dåligt, har mardrömmar. Är ofta sjuk inför ny skoldag, är motvillig att gå till skolan. Blir sällan eller aldrig hembjuden till skolkamrater. Väljer omvägar till och från skolan. Mutar eller köper kompisar med pengar och saker. Främjande arbete en översikt av planerade insatser för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Insatser på skolnivå Vi ska göra klart och tydligt att skolan tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Nolltolerans gäller, dvs alla vuxna reagerar och agerar vid överträdelser. Vi ska ha tydliga regler och förhållningssätt för personal och elever. Varje elev bemöts och behandlas som en unik person. Skolans regler gås igenom med alla inför ett nytt läsår. Vi ska ha välförankrad Likabehandlingsplan samt välförankrade rutiner för anmälan och utredning av kränkande behandling Vi ska genomföra attityd- och trivselenkäter Elevvården skall vara en stående punkt på arbetslagsmöten och vår Elevhälsoteam ska ha regelbundna träffar. Elevrådet träffas regelbundet och berättar vad de observerat och detta förmedlas vidare till berörd personal och följs upp. Vi ska ha rastvakter som är aktiva på raster. Vi ska informera om målen i likabehandlingsplanen på föräldramöten. 7

8 Insatser på klassnivå arbetslagsnivå Hjälpa eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller samt stereotypa föreställningar som baseras på kön, sexuell läggning, funktionsförmåga, etnisktillhörighet, religion samt ålder. Exempelvis inför val av kurser och praktikplatser samt fortsatt utbildning och framtida yrkesval. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön, sexuell läggning, religion och religiösa grupper, ålder samt funktionshinder som kan förekomma i media eller läromedel. o Satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. o Arbeta för att få bort nedsättande sexualiserat språkbruk. o Stärka elevernas förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Ta upp homo- och bisexualitet ämnesintegrerat i till exempel samhällskunskap, svenska, historia, matematik och engelska. Det kan till exempel göras genom att belysa olika reformer för homo- och bisexuellas rättigheter eller att använda samkönade par i olika räkneexempel. Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta. Det kan handla om att hitta sätt att elever med funktionshinder ska kunna hänga med på aktiviteter eller utflykter. I undervisningen belysa olika reformerna för utvecklingen av rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Belysa rasismens idéhistoria och vilka effekter den haft på det svenska samhället. Det gäller inte minst i behandlingen av de nationella minoriteterna i Sverige, både historiskt och i nutid. Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge modersmålsundervisningen utrymme och resurser i skolans verksamhet för att på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen. Vi ska se till att det finns många olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera om det i skolan finns normer kring ålder som är extra påfallande, exempelvis att äldre i verksamheten får förmåner som de yngre inte får, och som kan skapa hierarkier. Insatser på individnivå Genom fortlöpande individuella samtal, t ex vid mentors tid och utvecklingssamtal, ska vi få varje enskild elev att förstå att vi alla spelar en roll, stor eller liten, i det sociala samspelet. 8

9 Kartläggning Varje år ska vi på skolan genomföra olika undersökningar för att kunna få underlag till vilka mål vi behöver prioritera på skolan. Till grund för kartläggning ska följande indikatorer ligga: Qualisenkäter genomförs bland elever, föräldrar samt personal. Enkäten genomförs i novembermånad årligen. Ansvarig: rektor Likabehandlingsenkät genomförs i åk 1-6 i maj månad årligen. Ansvarig: skolkurator Ständig avkänning av verksamheten. Kommunikation mellan lärare, elever och föräldrar. Fokus på att lärare uppmärksammar kränkningar och negativa beteendemönster bland barnen. Klasskonferenser och arbetslagsmöten. Föräldrakontakter och föräldramöten. Elev- och klassråd. Observationer av kamratstödjare och rastvakter. Detta sker kontinuerligt. Ansvarig: klassföreståndare samt all övrig personal Incidentrapportering- Alla incidenter på skolan skall dokumenteras av den personal som bevittnat eller fått kännedom om händelsen. Alla åtgärder dokumenteras (händelse, datum, plats, inblandade elever/vuxna). En sammanställning av incidentrapporterna görs varje termin och rapporteras till Utbildningsnämnden. Allvarliga incidenter rapporteras omedelbart till ledningsorganisationen inom förvaltningen. Ansvarig: rektor Samanställning av årets dokumentation om kränkande behandling, frånvarorapporter samt incidentrapporter. Sammanställningen analyseras i juni och januari. Ansvarig: rektor med elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet sammanställer ovanstående till en nulägesanalys vid utvärdering på våren. Utvärdering och revidering Likabehandlingsplanen är ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Den följs upp och utvärderas årligen tillsammans med övriga handlingsplaner och andra dokument som en del av kvalitetsredovisningen. När? Varje vårtermin Ansvarig: Rektor ser till att personal, elever och föräldrar får tillfälle att komma med synpunkter och förslag till förändring av innehållet Förebyggande arbete en översikt av planerade åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling Förebyggande arbete syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i vår verksamhet. Vi utgår ifrån konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen på skolan. 9

10 Nulägesanalys, specifika mål och åtgärder för läsåret (reviderad ) Skolans kartläggning visar att övervägande antalet elever trivs och känner sig trygga i skolan, har någon kamrat att vara med och tycker att de vuxna är uppmärksamma på vad som händer bland eleverna. En annan fråga som tas upp är information om mobbing och hur personal på skolan arbetar med de barn som är utsatta. Skolan behöver även fortsättningsvis arbeta vidare med arbetsron i klassrummet. De fåtal föräldrar som svarat på enkäten har i stort sett samma uppfattning som eleverna. Personalen trivs med sitt arbete, men anser att skolans miljö kunde vara trivsammare. Personalen upplever inte på samma sätt som eleverna att arbetsron inte är tillfredsställande. Både elever och personal uttrycker vikten av en förankrad likabehandlingsplan som värnar om en inkluderande miljö och förebygger utanförskap. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att skolan behöver arbeta vidare med vårt värdegrundsarbete för att motverka förekomsten av kränkande behandling. Vårt fokus kommer att vara: likabehandling oavsett kön, mobbing/ utanförskap och hur vi uppmärksammar utsatta barn samt implementering av likabehandlingsplanen. Mål: Alla elever ska erbjudas en trygg skolvardag där en god arbetsro råder. Åtgärd: Genom diskussioner i klasserna arbeta för att ytterligare förtydliga arbetsro och vad det innebär. I samråd med eleverna utarbeta tydliga klassregler (ordning- och trivselregler) samt konsekvensbeskrivning. Den fysiska klassrumsmiljön ska anpassas så att arbetsro kan råda. Arbeta kontinuerligt med värdegrunden, kamratstödjande verksamhet, öppen dialog och konflikthantering. Tydlig information kring mobbing och hur vi vuxna finns till hjälp för de som känner sig utsatta. Implementera åtgärdstrappan och arbeta för ett gemensamt förhållningssätt. Ansvarig: klasslärarna och arbetslagen Klart: ständigt pågående Uppföljning: Utvärdering genomförs kontinuerligt genom klassråd, arbetslagsträff, klass- och skolkonferenser. Mål: Nolltolerans angående kränkande behandling. Åtgärd: Markera tydligt vid överträdelse, Kontakta föräldrar 10

11 Värderingsövningar Ett gemensamt förhållningssätt för all personal. Klart: Ständigt pågående. Ansvarig: Samtliga vuxna och elever på skolan. Uppföljning: Kontinuerlig utvärdering genom klassråd, klass- och skolkonferenser samt arbetslagsträffar. Mål: Alla elever ska behandlas lika oavsett kön. Åtgärd: Arbeta aktivt med frågor som rör genus och jämställdhet. Ge pojkar och flickor lika stort utrymme och inflytande över verksamheten. Ansvarig: klasslärarna Kompetensutveckling i genusfrågor. Ansvarig: rektor Vi ska granska vårt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv, dvs synliggöra, problematisera och förändra de begränsade och uteslutande normer gällande kön. Ansvarig: arbetslagen Klart: Ständigt pågående. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs via klassråd och arbetslagsträff i december och utvärdering för hela aktiviteten genomförs på motsvarande sätt i maj Mål: Vi ska ha en välförankrad likabehandlingsplan och alla som berörs av verksamheten ska involveras i likabehandlingsarbetet. Åtgärd: All personal ska få information om gällande likabehandlingsplan. Skolkurator ska informera i arbetslagen, inhämta synpunkter (behovsinventering) samt diskutera implementering för eleverna. Likabehandlingsplan kommer att ligga på vår hemsida. Ansvarig: skolkurator Elever ska få information om gällande likabehandlingsplan. Eleverna ska medverka både i kartläggningen av nuläget och i utformningen och genomförandet av såväl främjande som förebyggande aktiviteter. Likabehandlingsplan ska diskuteras i elevråd och klassråd Elevernas synpunkter, tankat och funderingar ska inhämtas och dokumenteras. Ansvarig: Klassföreståndare Information till alla föräldrar. Personalen ges möjlighet att utveckla en gemensam syn på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom exempelvis kompetensutvecklingsdagar. Ansvarig: rektor Tidsplan: Hösten 2015/Våren

12 Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs via klassråd, arbetslagsträff samt elevhälsoteamsmöte i december och utvärdering för hela aktiviteten genomförs på motsvarande sätt i maj Utreda, åtgärda och dokumentera pågående kränkande behandling Lärare, förskollärare och annan personal som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldighet att anmäla detta till rektorn som sedan ska informera huvudmannen. Blankett Anmälan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling detta gäller även nätkränkningar (bilaga 1) Rektor är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Blankett Utredning vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (bilaga 2) Åtgärder vid trakasserier och annan kränkande behandling Den som blivit utsatt skall genast bli omhändertagen av en vuxen. En eller helst flera vuxna tar hand om den eller de som utfört den kränkande behandlingen. Klasslärare informeras. Klassläraren pratar med inblandade elever. Föräldrarna till inblandade elever informeras vid fortsatt och/eller grövre kränkning. Vid behov kallas föräldrarna till samtal. Händelsen ska dokumenteras. Fyll i Anmälan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och lämna till rektor. All berörd personal informeras om händelsen och är mer observanta på de inblandades relation framöver. Om den kränkande behandlingen inte upphör eller om det upptäcks att det har skett vid ett flertal tidigare tillfällen (mobbning) kopplas elevhälsoteamet in. Föräldrar och elev kallas till skolan och ett åtgärdsprogram upprättas. Stödinsatser från elevhälsoteamet sätts in i förekommande fall både till den kränkte och till den som kränker. Fortlöpande uppföljning med båda parter för att vara säker på att kränkande behandling/mobbning har upphört. Utvecklingssamtalet med eleven skall beröra mobbningen för att man, efter en längre tidsperiod, ska vara säker på att denna har upphört. 12

13 Om den kränkande behandlingen/mobbningen inte upphör kontakts rektor för ytterligare åtgärder. T ex ytterligare samtal med elev/förälder, samtal med kurator, anmälan till sociala myndigheter eller polisanmälan. OBS! Om händelsen bedöms som allvarlig bör polisanmälan eller anmälan till de sociala myndigheterna göras redan i ett initialt skede. Eventuell omplacering av elev. Temporärt eller permanent. Inom skolan eller vid annan skolenhet. Samtal kring det inträffade i klassen om det bedöms som berättigat. Åtgärder när vuxna kränker barn Ansvarig rektor samtalar med berör vuxen. Samtalet genomförs när elev eller förälder anser att kränkningen har ägt rum. Vid behov kontaktas personalansvarig inom Utbildningsförvaltningen. Uppföljningssamtal för att tillse att kränkningen har upphört. Samtal hålls med elev och vårdnadshavare. Information till vårdnadshavare och elever Vem kontaktar jag vid kränkande behandling? Om du vill anmäla ett ärende ska du som elev eller vårdnadshavare vända dig till din klassföreståndare eller till berörd rektor. Dessa personer kan du nå genom skolans hemsida via mail eller telefon. Vad kan man göra hemma? Var observant på ditt barn. Prata med det om hur det har det med kamraterna. Kontakta lärare, kurator, skolsköterska eller rektor om du misstänker att något inte är som det ska antingen med ditt eget barn eller med någon annan elev. Det är av avgörande betydelse att hemmet och skolan har en öppen dialog och känner stöd i varandra. Asmundtorp skolan: Viktiga nummer och e-post adresser Rektor åk F-6, fritids: Karin Lundberg tel karin.lundberg@landskrona.se 13

14 Skolkurator: Maria Nilsson tel Skolsköterska: Helena Waldo tel Diskrimineringsombudsmannen ( DO ), Box 3686, Stockholm; Tel ; e-post do@do.se Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm; Tel ( växel ) ; e-post skolinspektionen@skolinskektionen.se Barn- och elevombudet ( BEO ), Box 23069, Stockholm; Tel ( växel ) ; e-post beo@skolinspektionen.se 14