Grundlärare med inriktning mot Fritidshem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grundlärare med inriktning mot Fritidshem"

Transkript

1 Skolutveckling och utvärdering 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna 7 Grundlärare med inriktning mot Fritidshem Kurskod: 971G21 Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet Campus Norrköping Ht15 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV justeringar under kursens gång kan förekomma. Håll dig uppdaterad via LISAM 1

2 Innehållsförteckning SKOLUTVECKLING OCH UTVÄRDERING 7,5HP HT 2014, KURSKOD 971G MEDVERKANDE I KURSEN... 3 KURSENS SAMMANHANG... 4 KURSMÅL 971G KURSENS OLIKA KUNSKAPSOMRÅDEN... 5 Teori, begrepp och perspektiv... 5 Former och funktioner för utvärdering... 5 Modeller för skolutveckling... 5 Projektarbete - Skolutvecklings- och utvärderingsprojekt... 5 UNDERVISNING/ARBETSFORMER... 6 KURSENS LÄRAKTIVITETER... 6 SCHEMALÄGGNING... 8 PROJEKTARBETES BESKRIVNING... 8 Uppdrag: att ta del av och lösa följande scenario... 8 Kursavslutande seminarium... 8 EXAMINATION... 9 Kursmål som examineras... 9 Bedömning... 9 URKUND, FUSK OCH PLAGIAT V V V V V KURSLITTERATUR OCH ANDRA REFERENSER Grundläggande referenser Utvidgande referenser

3 Skolutveckling och utvärdering 7,5hp HT 2014, Kurskod 971G21 Välkommen till kursen Utbildningsvetenskaplig kärna 7 som är den andra kursen i ert sista år på Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Innehållet i studiehandledningen utgår från kursens kursplan och bygger vidare på tidigare kursers innehåll. Kursen ges H14 för andra gången. Kursen är campusförlagd. I kursen skapas förutsättningar för ökad kunskap om skolutveckling, utvärdering och kvalitetsarbete. Kursen syftar till att ge en grund för teoretiska och begreppsliga aspekter på områdena skolutveckling, utvärdering och metod för kvalitetsarbete vilka bearbetas via; perspektiv och begrepp, modeller för utveckling, former och funktioner för utvärdering. Dessa teman integreras i ett skolutvecklings- och utvärderingsprojekt. I kursen ingår ett arbete med att i en arbetsgrupp självständigt planera och redovisa ett utvecklingsprojekt och en utvärdering med relevans för verksamhet i skola och fritidshem. Syftet med studiehandledningen är att den ska underlätta studierna genom att tydliggöra kursens mål och ge överblick kring innehåll, upplägg, arbetsformer samt arbetsuppgifter och examinationer. Kompletterande och aktuell information återfinner du i kursrummet för kursen på LISAM samt via schemat på TimeEdit. Liksom i tidigare kurser har du som studerande ett eget ansvar för dina studier. Kursen ligger i slutet av din utbildning vilket innebär att vi av er studenter förväntar oss en allt större självständighet, förmåga till samarbete och gemensamt ansvarstagande. Detta är bland annat tänkt att bidra till din utveckling och förmåga att snart kunna planera och genomföra det helt självständiga examensarbetet. För att stimulera ditt och de andra studenternas lärande både av och i kursen utmanas ni också av dess upplägg genom att arbeta med kursens innehåll såväl individuellt som i grupp och i olika gruppkonstellationer. Att bearbeta kursens innehåll både individuellt och i arbetsgrupp kan jämföras med hur arbetssituationen i samband med läraruppdraget ser ut i praktiken. Medverkande i kursen Kursens studenter Studenter på programmet: Grundlärare med inriktning mot fritidshem. Kursen samläser flera moment med Grundlärarstudenter med inriktning F-3. Undervisande lärare Linnéa Stenliden, ISV (kursansvarig) Mats Brusman, ISV (kursansvarig) Susanne Kreitz-Sandberg IBL Bo Larsson, ISV linnea.stenliden@liu.se mats.brusman@liu.se susanne.kreitz-sandberg@liu.se bo.larsson@liu.se 3

4 Håkan Löfgren, IBL Anja Thorsten, IBL Kursmentorer Marie Karlsson Gästföreläsare Åsa Björkdahl, rektor Erlaskolan, Lärande i Sverige AB Anders Eriksson, rektor Nkpgs: kommun Margaretha Doth, pedagogiskt skolutvecklingsansvar Lärande i Sverige AB Anna Thörn, Kultur och utbildningschef Katrineholms kommunala skolor asa.bjorkdahl@larande.se anders1.eriksson@edu.norrkoping.se margaretha.doth@larande.se anna.thorn@katrineholm.se Kursens sammanhang I denna kurs läggs grunden för teoretisk förståelse och olika begrepp kring skolutveckling, utvärdering och kvalitetsarbete, som synliggörs ur olika perspektiv, former och funktioner samt med exempel på olika modeller utifrån såväl internationell som nationell koppling. Kursen bygger vidare på de föregående UK och Fp kurserna i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Ni började med utbildningsvetenskaplig kärna 1 (UK1) - Allmändidaktik där fokuserades läroplanshistoria och framväxten av den skola och det fritidshem som möter dagens elever medan kursen UK 2 Utveckling och lärande hade fokus på teorier för utveckling, motivation och lärande. I UK 3 sattes skolans och fritidshemmets framväxt i centrum och områden som värdegrund, demokrati, yrkesetik och barns rättigheter introducerades. I UK 4 arbetade ni kring sociala relationer och lärares ledarskap vilket följdes upp i FriP2 - Barn, gruppen, grupprocesser och lärande som i sin tur följdes av FriP3 - Barn, hållbar utveckling och utomhuspedagogik, UK 5 som handlade om bedömning och UK 6 om specialpedagogik samt Frip4 om Barn, kultur och samhälle. Därtill har ni utbildats i ett praktiskt-estetiskt ämne. Denna kurs följs av; VFU (9v), Utbildningsvetenskaplig kärna 8 och examensarbete, vilket avslutar er utbildning. Kursmål 971G21 Efter avslutad kurs skall den studerande kunna 4

5 - identifiera och jämföra nationella och internationella modeller för utveckling av fritidshem och skola på mikro- och makronivå - kritiskt granska former och funktioner för utvärdering av verksamheten i fritidshem och skola - analysera befintliga skolutvecklings- och utvärderingsprojekt utifrån nationell och internationell forskning - planera ett utvecklingsprojekt och en utvärdering med relevans för verksamhet i fritidshem och skola - belysa och problematisera kvalitetsarbete i fritidshem och skola med hjälp av styrdokument och aktuell forskning Kursens olika kunskapsområden Kursen innehåller tre kunskapsområden: utvärdering, skolutveckling, och metod för kvalitetsarbete. Dessa områden bearbetas genom tre olika teman som också integreras i ett projektuppdrag: Teori, begrepp och perspektiv Här behandlas teorier och begrepp kring skolutveckling, utvärdering och kvalitetsarbete i relation till läraruppdraget. Kunskap om förändring, utveckling, kvalité, kompetens och dokumentation bearbetas och relateras till verksamheten i fritidshem och skola liksom styrdokumentens implikation för skolutveckling och utvärdering. Former och funktioner för utvärdering Här utforskas och problematiseras utvärdering i fritidshem och skola. Frågor angående utvärdering behandlas så som: vad är utvärdering? hur planeras och genomförs utvärderingar? hur fungerar olika former och metoder för utvärdering? vilka funktioner kan olika typer av utvärderingar fylla? hur granskar man utvärderingsresultat? etc. Modeller för skolutveckling Här reflekteras och diskuteras olika modeller för skolutveckling så som systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete, reflekterande samtal, handledning, utvecklings- och utvärderingsprojekt. Ett antal nationella och internationella skol- och utvecklingsprojekt granskas och analyseras och sätts i relation till verksamheten i fritidshem och skola. Projektarbete - Skolutvecklings- och utvärderingsprojekt I detta område som löper parallellt med de andra temana så genomförs ett självständigt grupparbete angående att planera ett skolutvecklings- och utvärderingsprojekt. Projektet ska ta sin utgångspunkt i och ha relevans för verksamheten i skola och fritidshem. Genom att formulera ett konkret förbättringsarbete ska kunskaper om skolutveckling och utvärdering framkomma på ett sådant sätt att de motsvarar kursmålen för kursen. 5

6 Modeller för skolutveckling Examination: Individuell skriftlig examination och redovisning av projektarbete Former och funktioner för utvärdering Teori, begrepp och perspektiv Projektarbete Undervisning/Arbetsformer Undervisningen sker i form av individuella studier, arbete i grupp, föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. Ni bearbetar kursens innehåll parallellt och processinriktat över tid med stöd av och utifrån: introduktioner inläsning av litteratur mm (grundläggande och utvidgande referenser samt egen informationssökning) föreläsningar och litteraturseminarium (med individuell förberedelse och efterarbete) självständigt arbete (individuellt och i grupp) bearbetning med/via digitala verktyg och media uppföljning och presentation (såväl muntligt som skriftligt) Variationen syftar till att, individuellt och i samspel med andra, skapa förutsättningar för lärande kring kursens mål. Kursens läraktiviteter Kursens olika kunskapsområden är planerade för att stödja lärandet för att uppnå kursens mål. De läraktiviteter som ingår i dessa områden beskrivs här översiktligt och presenteras sedan mer i detalj utifrån en beskrivning presenterad veckovis längre fram i denna studiehandledning. Dessutom är kursrummet på Lisam en central utgångspunkt för arbetet. Kursintroduktioner Vid den första kursintroduktionen ges information och tillfälle till dialog som stöd för tydlighet kring kursens och läraktiviteternas genomförande. Förberedelse görs genom inläsning av studiehandledning, beskrivning av läraktiviteter och schema. En orientering 6

7 av kurs- och grupprum på Lisam tillhör också förberedelserna samt efterbearbetning i arbetsgrupp. Vid den andra kursintroduktionen presenteras uppdraget angående projektarbetet och examinerande momenten närmare. Självstyrda studier Grundläggande och fördjupande inläsning av kurslitteratur och informationssökning samt bearbetning av kursens innehåll i förhållande till egna erfarenheter och din förförståelse, individuellt och i samspel med andra (Totalt i kursen upp till ca 40 tim studietid/v). Föreläsningar och workshops Här får du input från föreläsare vid Liu och olika verksamhetsföreträdare med såväl huvudmanna-, rektors- som lärarperspektiv som stöd för att bearbeta kurslitteraturen och nå kursmålen. Lärarledda seminarier Här bearbetar ni gemensamt del av kurslitteraturen med lärare för ökad förståelse av dess innehåll. Styrt arbete i arbetsgrupp Här möts och arbetar ni tillsammans i era fasta smågrupper vid åtta schemalagda tillfällen i kursen för att för- och/ efterbearbeta kursens innehåll samt genomföra en större gruppuppgift över tid med gemensam redovisning. Dessa tillfällen presenteras utförligt i den veckovisa planeringen längre fram i studiehandledningen. Det är av vikt att arbetsgrupperna håller sig till den tänkta arbetsorganisation som är gjord i relation till schemat, då uppgifterna relaterar till varandra och både individer och grupper är beroende av att ett visst arbete är gjort vid en viss tidpunkt. Projektarbete Ett projektarbete introduceras ganska tidigt i kursen och arbetet med detta pågår genom hela kursen. De olika läraktiviteterna angående de olika kunskapsområdena syftar till att på olika sätt bidra till genomförandet av projektarbetet. Ingen bedömning sker av studenten i dessa läraktiviteter men genomförande av dem ses som viktiga för att kunna tillgodogöra sig innehållet i kursen och genomföra projektarbetet. 7

8 Schemaläggning Introduktioner, föreläsningar och de kursgemensamma seminarierna är schemalagda. Tillfällen för arbete i grupp finns utlagda utifrån kursens flöde/ arbetsprocesser/ arbetsgång och lokaler är bokade för att underlätta ert samarbete. Projektarbetets senare del råder ni dock i respektive grupp själva över. Det vill säga att ni har ansvar för detta och det kräver att ni hanterar ert samarbete och er samordning gemensamt i arbetsgruppen. Projektarbetes beskrivning Uppdrag: att ta del av och lösa följande scenario Det är arbetslagsmöte på fritidshemmet, där du är anställd som grundlärare med inriktning mot fritidshem. Er rektor kommer dit för att diskutera kvalitetsarbete med lärarna i arbetslaget på fritidshemmet. Rektor vill få en ordentlig genomlysning av fritidshemmets verksamhet och satsa på ett väl förankrat skolutvecklingsprojekt där. Därför beskriver rektor hur alla i arbetslaget förväntas utveckla sina egna och gemensamma kunskaper om skolutveckling och utvärdering så att var och en och personalgruppen tillsammans, på ett professionellt sätt, kan bidra till konkret förbättringsarbete på fritidshemmet. Arbetslaget får i uppdrag av rektor att: 1. sätta sig in i nationella och internationella modeller för utveckling av skola och fritidshem både på mikro- och makronivå 2. granska och diskutera olika former och funktioner för utvärdering av verksamheten i skola och fritidshem 3. analysera några skolutvecklings- och utvärderingsprojekt utifrån nationell och internationell forskning. 4. skapa sig kunskap om olika utvecklingsbehov på fritidshemmet och 5. ta fram en plan för att genomföra ett skolutvecklingsprojekt i relation till utvecklingsbehoven på fritidshemmet 6. projektarbetet ska genom förankring i styrdokument och aktuell forskning, problematisera möjligheter till kvalitetsarbete i fritidshemmet Uppdragen 1, 2 och 3 vill rektor att var och en i arbetslaget individuellt redovisar skriftlig (uppdrag 1 och 2 utgör SRE 1, del ett och uppdrag 3 utgör SRE 1 del två) medan uppdrag 4 och 5 och 6 är ett gemensamt uppdrag för hela arbetslaget att bearbeta och ta fram en gemensam, sammanfattande, dokumentation av. Rektor vill sedan att förslaget till projektarbete redovisas på kommande arbetslagsmöte. Redovisningen ska göras muntlig med någon form av digitala visualiseringar som stöd samt kompletteras med en skriftlig sammanfattande dokumentation för spridning (utgör PRO 2). Rektor är noggrann och förväntar sig att relevant och korrekt referensgivning görs i allt material. Kursavslutande seminarium Presentationen av er plan för att genomföra ett skolutvecklingsprojekt, i relation till utvecklingsbehoven på fritidshemmet, sker på ett kursavslutande seminarium där flera arbetsgrupper möts. Från arbetsgruppen läggs också en sammanfattande gemensamt framtagen skriftlig dokumentation ut på Lisam under Samarbetsyta för hela kursen. Denna 8

9 dokumentation lämnas också in via Inlämningar på Lisam, minst 24 h innan den muntliga redovisningen. Examination Provkoder i 971G21; SRE1, Skriftlig individuell examination, 4,5 hp UV PRO2, Projektarbete: Redovisning med underlag, 3 hp UG De olika arbetsprocesser som pågår parallellt under kursens gång för att stödja ert lärande mynnar ut i SRE1 och PRO2. Kursen examineras via en individuell skriftligt examination SRE1 (som är uppdelad i tre delar och dessa delar genomförs vid två olika tillfällen) och en muntlig redovisning i grupp PRO2 med en tillhörande sammanfattande dokumentation. Kursmål som examineras Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - planera ett utvecklingsprojekt och en utvärdering med relevans för verksamhet i skola och fritidshem där i ingår att du visar att du kan - belysa och problematisera kvalitetsarbete i skola och fritidshem med hjälp av styrdokument och aktuell forskning - identifiera och jämföra nationella och internationella modeller för utveckling av skola och fritidshem på mikro- och makronivå - kritiskt granska former och funktioner för utvärdering av verksamheten i skola och fritidshem - analysera befintliga skolutvecklings- och utvärderingsprojekt utifrån nationell och internationell forskning Bedömning Kriterier för den skriftliga individuella examinationen, SRE 1, del 1 (U, G) och SRE 1, del 2 (U, G, VG) Bedömningen utgår ifrån följande kriterier: skriftlig framställan helhetsintryck och balans mellan det kursinnehåll som efterfrågats tydlighet i användandet av begrepp och teorier i texten relevanta referenser och formalia För att bli godkänd (G) på SRE 1 del ett ska du i samtliga delar av uppgiften i din individuella text synliggöra att du kan: Identifiera och jämföra nationella och internationella modeller för utveckling av verksamhet i skola, F-3. Visa exempel på såväl kvalitativa som kvantitativa. Kritiskt granska olika former och funktioner för utvärdering av verksamheten i skolan. 9

10 För att bli godkänd (G) på SRE 1 del två ska du i din individuella text synliggöra att du: visar förmåga att analysera ett skolutvecklings- och utvärderingsprojekt utifrån nationell och internationell forskning och dra slutsatser för den egna professionen. För Väl godkänd (VG) krävs dessutom att du i SRE1 del två, i din individuella text utifrån den efterfrågade kunskapen: visar förmåga till fördjupad analys av något skolutvecklings- och utvärderingsprojekt utifrån nationell och internationell forskning och dra slutsatser för den egna professionen. Underkänd (U) är texten om någon av delarna för betyget godkänd (G) ej nås. Omfattning, formatinställningar och inlämning SRE 1, del 1: arbetets omfång max 800 ord (ca 2 sidor, exklusive försättsblad och referenslista), teckensnitt Times New Roman p 12, 1,5 i radavstånd. SRE 1, del 2: arbetets omfång max 800 ord (ca 2 sidor, exklusive försättsblad och referenslista), teckensnitt Times New Roman p 12, 1,5 i radavstånd. Inlämning sker på Lisam under Inlämningar. Texten skickas också till Urkund. Plan för omexamination - individuell skriftlig redovisning Besked om bedömning ges inom 10 arbetsdagar efter genomförd examination. Datum för deadline angående omexamination meddelas på Lisam. Kriterier för projektarbetets muntliga gruppredovisning, PRO2 (U, G) För att bli godkänd på uppgiften ska arbetsgruppen: - muntligt presentera en gemensam plan för ett skolutvecklingsprojekt som utgår ifrån identifierade utvecklingsbehov i verksamheten på fritidshem och i skola - i er presentation använda relevanta begrepp och perspektiv kring skolutveckling - i er presentation motivera val av utvärderingsform samt belysa vilken funktion den kan ha i sammanhanget - visa att ni förankrat projektarbetet i styrdokument och aktuell forskning och - visa att ni problematiserat möjligheter till kvalitetsarbete i fritidshemmet dessutom ska ni: - i samband med muntliga presentationen o ha någon form av digitala visualiseringar som stöd o använda relevant referenser o visa på hur ni har arbetat som arbetslag och hur alla har bidragit till ert gemensamma skolutvecklingsprojekt - delge seminariedeltagarna en skriftlig dokumentation som sammanfattningsvis belyser ert skolutvecklingsprojekt inklusive referenser (läggs ut på Lisam i Samarbetsytan). Individuellt krävs att du varit aktiv i: - din arbetsgrupps förarbete och presentation 10

11 - att ge återkoppling till andra arbetslags presentationer på seminariet Plan för Omexamination - muntlig gruppredovisning Besked om bedömningen inom 10 arbetsdagar efter genomförd examination. Datum för omexamination är den 17 dec Sammantagen bedömning - hela kursen För att bli godkänd (G) på hela kursen ska du ha nått godkändnivån på de båda uppgifterna i SRE1, del ett och på PRO 2. För att nå väl godkändnivån på kursen krävs förutom detta väl godkänd (VG) på SRE1, del två. Urkund, fusk och plagiat Som ni vet finns det hårda regler om plagiering på universitet och även i forskarsamhället, detta är alltså också en forskningsetisk fråga (Anna Liisa Närvänen, 1999, Etik och det vetenskapliga skrivandet, I När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur. Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller från andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland inte minst vad gäller t.ex. hemtentamina händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket kan bli betraktat som plagiat. Det är därför viktigt att omformulera det man läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått det som man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuell framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna tillsammans med någon annan eller i grupp ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra. Läraren har skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att disciplinnämnden anser att plagiering har skett kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer. För att undvika dessa problem måste ni alltså omformulera det ni läser till en självständig text samt tydligt referera till de källor ni har använt. Markera med citattecken och ange korrekta sidhänvisningar när ni skriver av direkta meningar eller delar av meningar ur en ursprungstext. Av hänsyn till er studenter vill vi att alla möjligheter för lärare att hysa minsta misstanke om fusk och plagiat bör undanröjas. Tolkningen av vad som är fusk och plagiat, är inte självklar. Därför använder vi oss av urkund (en tjänst som utför dokumentjämförelser) när det gäller skriftligt underlag till den muntliga redovisningen i denna kurs. Information om urkund: (där bl a studentinformation och Plagiathandboken finns). 11

12 V 44 SAMMANFATTNING AV VECKANS ARBETSMOMENT Förståelse av kursens upplägg Kursintroduktion, studiehandledningen och Lisam Litteraturstudier: Kapitel 3, Granström, K. (2011). Vad är värt att utveckla i skolan vem bestämmer? I Thornberg, Robert & Thelin Katina (Red) (2011). Med ansiktet vänt mot Europa -perspektiv på skolutveckling. Blossing et. al (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor. Ta del av styrdokument, allmänna råd och Skolverkets hemsida (självständigt och i grupp) Digitala föreläsningar/informationsfilmer: i) Kollegialt lärande och kollektiv kompetensutveckling. Kroksmark, (2013). ii) Föreläsningar: Problembaserad skolutveckling (PBS). Karlstads universitet - Kau.se. Se; iii) Använd data för att bygga bättre skolor. Schleicher, (2012). Håkan Löfgren grundläggande genomgång av hur skolutveckling och utvärdering kan förstås Margaretha Dott en ständigt förändrad lärarroll och skola i utveckling, hur kan detta förstås? Marie Karlsson - skolutveckling och utvärdering i ett lärarperspektiv Anders Eriksson skolutveckling och utvärdering i ett rektorsperspektiv Anna Thörn skolutveckling och utvärdering i ett kommunalt perspektiv Gruppdiskussioner som syftar till att klargöra teori, perspektiv och begrepp som anknyter till området. Individuella uppgifter göra en skriftlig sammanfattning av gruppdiskussionen kring teori, perspektiv och begrepp som anknyter till området. Deadline kl torsdag v 44. ta del av gruppmedlemmarnas skriftliga sammanfattningar kring teori, perspektiv och begrepp som anknyter till området och skriva 12

13 kommentarer/ge feedforward till dessa. Deadline kl fredag v 44. SPECIFISERAD BESKRIVNING AV VECKANS ARBETSMOMENT FÖRSTÅELSE AV KURSENS UPPLÄGG MM. Arbete i grupp Vid första grupptillfället efter kursintroduktionen diskuteras b) förståelse av kursens upplägg c) förståelse av studiehandledningen d) förståelse av Lisam e) förståelse av gruppdeltagarnas förväntningar på varandra i gruppen och det gemensamma arbetet, ev skrivs ett gruppkontrakt. LITTERATURSTUDIER Självständigt I relation till lärar/rektor/kommunperspektiv i veckans olika föreläsningar läs kapitel 3, Granström, K. (2011). Vad är värt att utveckla i skolan vem bestämmer? I Thornberg, Robert & Thelin Katina (Red) (2011). Med ansiktet vänt mot Europa - perspektiv på skolutveckling. Ta del av styrdokument samt material som finns på Skolverkets hemsida (se referenslistan, men även annat material som kan vara relevant och intressant). Påbörja läsning av Blossing et. al. (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor, plocka ut viktiga perspektiv och begrepp som framkommer i boken. Arbete i grupp Vid ert andra grupptillfälle diskuteras: a) innehållet i det ni funnit i styrdokumentetn och på Skolverkets hemsida b) olika aspekter som framkommit i de digitala föreläsningarna och i Håkan Löfgrens föreläsning c) hur detta innehåll och dessa aspekter kan förstås 13

14 FÖRELÄSNINGAR Föreläsningarna är tänkta att ge dels grundläggande kunskaper om skolutveckling och utvärdering, men också skapa förståelse för hur detta kan förstås ur olika perspektiv (lärare, rektor, kommunalt, nationellt, etc.). Studentens uppgift är att: d) ta till sig innehållet i föreläsningarna, e) plocka fram, bearbeta och klargöra de begrepp och perspektiv som framkommer f) skapa en förståelse för att och hur fenomenet fungerar ur olika synvinklar GRUPPDISKUSSIONER Första och andra grupptillfället som beskrivs här är samma tillfälle som beskrivs ovan under rubrikerna Förståelse av kursupplägg och under rubriken Litteraturstudier. Vid första grupptillfället efter kursintroduktionen diskuteras a) förståelse av kursens upplägg b) förståelse av studiehandledningen c) förståelse av Lisam d) förståelse av gruppdeltagarnas förväntningar på varandra i gruppen och det gemensamma arbetet, ev skrivs ett gruppkontrakt. Vid andra grupptillfälle diskuteras: a) innehållet i det ni funnit på Skolverkets hemsida b) olika aspekter som framkommit i de digitala föreläsningarna hur detta innehåll och dessa aspekter kan förstås Vid tredje grupptillfället tydliggörs och definieras relevanta: a) teoretiska resonemang, perspektiv och begrepp som ingår i området b) kopplingar görs mellan det som framkommit och målen i kursplanen. Detta betyder att det inte räcker med att enbart diskutera ovanstående, utan någon form av fördjupad bearbetning av föregående tillfälles diskussion skall göras (t ex kategorisera begrepp och reflektioner med hjälp av brainstorm och post-it lappar, definiera och skriva fram vilka begrepp som är viktiga samt förklaringar till hur de kan förstås, etc). 14

15 INDIVIDUELLA UPPGIFTER Se under rubriken Litteraturstudier läs Granström, K i Thornberg, läs Blossing et.al. ta del av styrdokument och Skolverkets material och webbplats samt de digitala föreläsningarna. Skriv en sammanfattning av gruppdiskussionen kring teori, perspektiv och begrepp som anknyter till området. Denna ska läggas ut på Lisam i Gruppmappen i den mapp som finns skapad för detta. Deadline kl torsdag (v 44). Ta del av de andra gruppmedlemmarnas skriftliga sammanfattningar kring teori, perspektiv och begrepp som anknyter till området och skriva kommentarer till dessa. Denna ska läggas ut på Lisam i Gruppmappen i den mapp som finns skapad för detta. Deadline kl fredag (v 44). Påbörja arbetet med att förbereda litteraturseminariet v 45 - Alla studenter förväntas ha läst om alla typskolor. Varje student kommer vara ansvarig för att i tvärgrupp redovisa en typskola. Studenterna i Grupp A förbereder redovisning om den första typskolan, Grupp B om den andra etc. Utifrån detta sätts tvärgrupper ihop vid seminariet där studenterna redovisar sin typskola för varandra. Varje person har ca 10 minuter på sig att redovisa och diskutera sin typskola. 15

16 V 45 SAMMANFATTNING AV VECKANS ARBETSMOMENT Litteraturstudier: Blossing, Nyen, Söderström, Hagen Tønder (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor Läsning av Sandberg och Faugert, Perspektiv på utvärdering Läsning av Håkansson, (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat Läsning av kap 9 och 11 i Andersson, (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer Litteraturseminarium (obligatoriskt) Mats Brusman Tvärgruppsredovisning av Blossing et al (2012) Sex typskolor. Föreläsningar Bo Larsson Modeller för skolutveckling i ett lärande perspektiv. Projektarbete Linnéa Stenliden - Introduktion av arbetet och information kring examination av arbetet. Individuella uppgifter Förbereda tvärgruppsredovisningen till litteraturseminariet inventera exempel på modeller för skolutveckling och olika utvecklingsområden (nationellt, internationellt, på micro- och macronivå). formulera frågor till Sandberg och Faugert, Perspektiv på utvärdering. skriva text kring kap 9 och 11 i Andersson, (2013). Skall vara klart till onsdag vecka

17 Gruppdiskussioner som syftar till att sammanställa och diskutera, a) olika exempel på modeller för skolutveckling och b) olika utvecklingsområden/behov. för att skapa en gemensam skriftlig sammanfattning av gruppens inventering av modeller och olika idéer (utvecklingsområden) för projektuppgiften samt motiv till dessa. Deadline fre em v 45. för att ge feedback på de andra gruppernas projektidéer och därefter bestämma egen projektidé och motiven till detta. för att tolka och bearbeta projektuppgiften. SPECIFISERAD BESKRIVNING AV VECKANS ARBETSMOMENT LITTERATURSTUDIER Självständigt Läsning av Blossing, Nyen, Söderström, Hagen Tønder (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor Läs valda delar av Håkansson, Jan (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat i samband med Bo Larssons föreläsning måndag v 44. Läsning av Sandberg och Faugert, Perspektiv på utvärdering skall vara helt klart denna vecka (deadline för frågor på Lisam onsdag denna vecka). Ta del av de formulerade frågorna på Lisam och fundera när du läser vidare/läser klart inför seminariet kommande vecka med Susanne Kreitz Sandberg. LITTERATURSEMINARIUM (OBL) Seminarieledare är Mats Brusman - Tvärgruppsredovisningar genomförs i relation till Blossing et al (2012) Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor. Alla studenter förväntas ha läst om alla typskolor. Studenterna i Grupp A förbereder redovisning om den första typskolan, Grupp B om den andra etc. Utifrån detta sätts tvärgrupper ihop vid seminariet där studenterna redovisar sin typskola för varandra. Varje person har ca 10 minuter på sig att redovisa och diskutera sin typskola. Därefter återsamlas alla och deltar i gemensam diskussion kring kap 1-2 och en övergripande jämförelser om typskolorna görs. 17

18 FÖRELÄSNING Föreläsningen fokuserar modeller för skolutveckling i ett lärande perspektiv och antar tillviss del formen av en workshop. Förbered med att läsa Håkansson, (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Föreläsare Bo Larsson ifrån Tänk vidare.nu Bo Larasson är också licenciand inom TEKNAD och jobbar därutöver som skolutvecklare på kommunal och nationell nivå. PROJEKTARBETET Detta arbete intorduceras genom ett fall. Den nyanställda rektorn på Bomullskolan presentrar sig för första gången för personalgruppen där. Rektor ber om hjälp att identifiera utvecklingsbehov i verksamheten och ger arbetslagen ett uppdrag. Introduktionen till arbetet görs av Linnéa Stenliden. INDIVIDUELLA UPPGIFTER Individuella uppgifter Inventera exempel på modeller för skolutveckling och olika utvecklingsområden (nationellt, internationellt, kvalitativa såväl som kvantitativa (på micro- och macronivå/bottom up och top down). Detta görs dels via litteratur, relevanta webbplatser men också via VFU-skolor, kontakt med lärare eller andra experter. Uppgiften är framåtsyftande och bidrar som underlag i projektarbetet. Förbereda tvärgruppsredovisningen av Blossing et al (2012) Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor Läsa klart Sandberg & Faugert (2012). Formulera minst tre frågeställningar till Faugert & Sandberg. Dessa publiceras på Lisam i Diskussiontavlan i tråden som heter "Publicering av frågeställningar angående Faugert & Sandberg, Perspektiv på utvärdering. Deadline kl onsdag v 45. skriva text kring kap 9 och 11 i Andersson, (2013). Skall vara klart till onsdag vecka

19 GRUPPDISKUSSIONER/ARBETE I GRUPP Beakta följande inslag i gruppens arbetsprocess under vecka 45: Tisdag! Skapa en gemensam skriftlig sammanställning av gruppmedlemmarnas individuella inventering av modeller för skolutveckling och olika utvecklingsområden samt presentera en idé angående utvecklingsområde för kommande projektet. Sortera gärna sammanställningen kring kriterier som: nationellt, internationellt,, kvalitativt kvantitativt, på micro- och macronivå, bottom up och top down. Denna sammanställning är tänkt att bidra till att skapa en bild av hur skolutveckling kan gå till och olika modeller för detta och vilka olika utvecklingsbehov som är relevanta i verksamheten. Sammanställningen är på så sätt också tänkt att hjälpa grupperna att sedan välja skolutvecklingsmodell och utvecklingsområde i det kommande projektuppdraget. Texten lämnas in i mappen för detta på "Samarbetsytan" (för hela studentgruppen, markera filens namn med Sammanställning grupp + gruppbokstav ). Fredag! Tolka och bearbeta projektuppgiften! Både arbetsmoment/uppgifter som ingår i arbetsprocessen med kursinnehållet och angående projektuppgiften och examinationen (se nedan). Planera upp arbetet, diskutera arbetsfördelning och förväntningar på varandra, boka gemensamma arbetstillfällen och lokaler för arbetet etc. Det betyder att gruppen från och med vecka 46 måste ha bestämt tid och bokat lokaler för detta samarbete. För fredagens arbete i grupp finns lokaler bokade. Fredag! Pass 1 - emta del av de andra gruppernas sammanställningar av modeller för skolutveckling och olika utvecklingsområden samt deras idé angående utvecklingsområde för kommande projektet. Diskutera de skriftliga underlagen och ge skriftlig feedback på de andra gruppernas sammanställningar (av modeller för skolutveckling och utvecklingsbehov samt projektidé). Deadline för arbetet är kl denna fredag v 45 så att de andra grupperna kan komma åt denna feedback nästa arbetspass kl 15.15!!!. Pass 2 em: Ta del av feedback kring er projektidé ifrån de andra grupperna. Bestäm er därefter definitivt för en egen projektidé och formulera motiven till detta val. Sätt det utvecklingsområde som ni valt i projektuppdraget i relation till olika utvärderingsformer. Diskutera lämpliga former och de funktioner dessa kan få för ert projekt. Avsluta diskussionen med att välja lämplig eller lämpliga former för utvärdering i ert projektarbete. 19

20 Påbörja också vid pass 2, om gruppen hinner, att tillsammans i gruppen, författa en bakgrundstext till valt utvecklingsområde. I texten skall relevanta begrepp och perspektiv kring skolutveckling användas. Dessutom skall modeller för utvärdering diskuteras i texten, som också skall motivera val av utvärderingsform och belysa vilken funktion den kan ha i sammanhanget (jmfr tidigare diskussion se stycket ovan). Texten läggs ut på Lisam. Produktionen av denna text syftar till att vara ett stöd för den kommande hemtentamen - som ska skrivas individuellt och den kan också utgöra inledning på den sammanfattande dokumentationen av ert projektarbete som skall göras. 20

21 V 46 SAMMANFATTNING AV VECKANS ARBETE Litteraturstudier Läsning av kap 9 och 11 i Andersson, (2013). Reflektionstext skall vara klart till onsdag denna vecka Tips! Eklund (2011). Fritidshem. Handboken planering och utvärdering. Stockholm: Natur & Kultur bra för förståelsen och ert arbete i relation till projektarbetet. Annan kvarvarande litteratur på referenslistan. Litteraturseminarium Susanne Kreitz-Sandberg Perspektiv på utvärdering i relation till skolutveckling hanteras, underlag Sanberg & Faugerts bok "Perspektiv på utvärdering och studenternas frågeställningar, ett urval görs. Individuella uppgifter Förberedelser inför seminariet med kursmentor angående kollegialt lärande. Ta del av all material kurssidan för detta ändamål på Lisam (den heter Kollegialt lärande ). Skriv klart den reflekterande texten kring kap 9 och 11 i Andersson, (2013) lägg in på Lisam, deadline onsdag. Ta del av alla de andra gruppmedlemmars reflekterande texter, deadline fredag denna vecka. Ge skriftlig feedback på en av texterna som någon i din grupp skrivit ca 1 A4, utifrån punkterna: o Detta var intressant o Detta lärde jag mig o Detta kan du utveckla o Detta vill jag tillägga/kommentera Ni bestämmer själva i gruppen vem som ger feedback till vem i gruppen! Deadline fredag kl 17.00! 21

22 Seminarium Projektarbete Linnea Stenliden arbetande seminarium för avstämning av begrepp och teori och kopplingar till kursmål. Astrid Andersson (kursmentor) anordnar workshop angående kollegialt lärande. Gruppen ansvarar för att arbetet pågår enligt egen planering ifrån föregående vecka. Om inte gruppen hann med att författa en bakgrundstext till valt utvecklingsområde färdigställs denna. I texten skall relevanta begrepp och perspektiv kring skolutveckling användas. Dessutom skall modeller för utvärdering diskuteras i texten, som också skall motivera val av utvärderingsform och belysa vilken funktion den kan ha i sammanhanget (jmfr tidigare diskussion se stycket ovan). Texten läggs ut på Lisam. Produktionen av denna text syftar till att vara ett stöd för den kommande hemtentamen - som ska skrivas individuellt och den kan också utgöra inledning på den sammanfattande dokumentationen av ert projektarbete som skall göras. Arbetet följs också upp med ett avstämningstillfälle med Linnea Stenliden fredag v 46. Gruppen förbereder sig också för handledning genom att inventera vilka frågor som finns kring projektarbetet. Handledning Linnea Stenliden handleder grupperna i projektarbetet utifrån frågeställningar ifrån grupperna. Seminarium Linnea Stenliden bidrar till ett arbetande seminarium för avstämning av begrepp och teori och kopplingar till kursmål. 22

23 V 47 SAMMANFATTNING AV VECKANS ARBETE Litteraturstudier Repetition av tidigare läsning inför fredagens hemtentamen Projektarbete Eget arbete i grupperna Föreläsning Anja Thorstenssson Skolutveckling med koppling till learning studies. Hemtentamen Skriftlig examination iform av heldags eget arbete, SRE1 del ett och del två (sker fredag v 47) 23

24 V 48 SAMMANFATTNING AV VECKANS ARBETE Projektarbetet Avslut av projektarbetet Förberedelse för muntlig presentation av arbetet Seminarium Mats Brusman att definiera, analysera och formulera inför examination av SRE 1, del 2. Det handlar om att förstå hur man angriper en uppgift där det i text skall förekomma en kritisk granskning av olika utvärderingsformer/metoder och modeller för skolutveckling och där en bedömning görs av dess lämplighet för att utvärdera verksamhet i fritidshem. Muntlig examination Grupperna redovisar sina projektarbetetn för varandra, (sker torsdagen v 48). Hemtentamen Skriftlig examination iform av halvdags eget arbete, SRE1 del tre. Examinationen bygger på den muntliga redovisningen (sker fredag v 48) Kursavslutning och utvärdering Sker i samband med muntliga redovisningen. Lycka till med dina studier! 24

25 Kurslitteratur och andra referenser Grundläggande referenser Andersson Birgit (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Diss. Umeå: Umeå universitet. Fokusera på: Kap 9 och 11 Se: DIVA Blossing Ulf, Nyen Torgeir, Söderström Åsa, Hagen Tønder Anna (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor. Lund: Studentlitteratur. Eklund Åsa (2011). Fritidshem. Handboken planering och utvärdering. Stockholm: Natur & Kultur. Håkansson, Jan (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers Studieresultat. Sveriges kommuner och landsting. Hämtad den ; Kroksmark Tomas (2013). Kollegialt lärande och kollektiv kompetensutveckling. Lärarförbundet webb-tv. Hämtad den ; Problembaserad skolutveckling (PBS). Karlstads universitet - Kau.se. Se; Sandberg, Bo & Faugert Sven (2012). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Schleicher, Andreas (2012). Använd data för att bygga bättre skolor. Filmed Jul 2012, Posted Feb 2013, TEDGlobal Hämtad den source= #.uibfqhearmr. Skolinspektionen (2013). Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Skolinspektionens rapport, Diarienummer : Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolverkets Allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Frizes. Hämtad den ; Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer för fritidshem Hämtad den 10 oktober file:///c:/users/linst58/appdata/local/microsoft/windows/temporary%20internet%20files/conten t.ie5/ykf20zqv/pdf3301.pdf UR Kunskapsbanken. Didaktikens verktyg Kollegialt lärande. Hämtad den 10 oktober Granström, K. (2011). Vad är värt att utveckla i skolan vem bestämmer? I Thornberg, Robert & Thelin Katina (Red) (2011). Med ansiktet vänt mot Europa - perspektiv på 25

26 skolutveckling. Lärarförbundet, Skolverket, Sveriges skolledarförbund. Hämtad den 10 oktober DCF56C0C87A18C ACC5/$file/Med_ansiktet_vant_mot_Europa.pdf Tillkommer gör relevanta referenser för kursen som studenten söker självständigt. Utvidgande referenser Falkenberg Karin & Ludvigsson Anne (2012). God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa. Malmö: Malmö stad. Hargreaves, Andy, & Shirley, Dennis. (2012). The Global Fourth Way: The Quest for Educational Excellence. Thousand Oaks, CA: Corwin. Reviewed by Helen Janc Malone, Harvard University i Education Rewiew (open access journal) som nås via: (Hämtad ) Håkansson Jan & Sundberg Daniel (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm, Natur och kultur. Karlsson Ove (1999). Utvärdering mer än en metod, en översikt. Svenska kommunförbundet. Stockholm: Nordstedts. Klerfelt Anna (2013). Teknologi och barns lärprocesser i förskola, fritidshem och skola... europeiska studien STEPS. Göteborgs universitet. Kornhall Per (2013). Barnexprimentet. Stockholm: Leopard Förlag. Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund (2009). Vi värderar kvalitet om självvärdering och lärares utvecklingsarbete. Nås via Skolverkets hemsida: et_maj_09.pdf Lärarförbundet (2012). Systematiskt kvalitetsarbete med inriktning mot de fritidspedagogiska verksamheterna i skolan. Stockholm. Hämtad den 10 oktober 2014, file:///c:/users/linst58/appdata/local/microsoft/windows/temporary%20internet%20files /Content.Outlook/EE7LNQ1A/Systematiskt_kvalitetsarbete_fritidspedagoger.pdf Palméren Joakim& Dahlqvist Emmi (2012). Kvalitet på fritidshemmet En studie om pedagogers uppfattning om kvalitet på fritidshemmet. Kandidatuppsats Göteborgs Universitet. Hämtad den ; Skolverket (2010). Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem. Hämtad den ; Henningsson, O. (2013) Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley. Publicerades den 18 dec Hämtad den 10 oktober Nicole, G. Robert C,Pittman K. J (2009). The quest for quality: Recent developments and future directions for the out-of-school-time field. New Directions For Youth Development, 2009 (121), 26

27

Förskollärarprogrammet

Förskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet Studiehandledning Utbildningsvetenskaplig kärna 8 Vetenskap, teori och metod 9hp Termin: HT 2015 Kurskod: 970A01 (9hp) 1 Välkommen till kursen Utbildningsvetenskaplig kärna 8, Vetenskap,

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15 150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu.

Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu. 2015-06-24 Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu. Välkomna till UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp

Läs mer

VFU-handbok FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET, 90 HP. Institutionen för Individ och samhälle

VFU-handbok FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET, 90 HP. Institutionen för Individ och samhälle 2012 09 18 VFU-handbok FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET, 90 HP Institutionen för Individ och samhälle 1 Innehåll Inledning... 3 Syftet med VFU... 3 Principer för organiseringen av VFU... 5 VFU-organisationen...

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Förskollärarprogrammet

Förskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet Förskolepedagogik 7: Pedagogisk ledning i förskolan7,5 hp Kurskod 970G22 Studiehandledning Vt. 2015 Förord Välkommen till kursen Innehållet i denna studiehandledning har utarbetats

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Informationsträff 4 nov 2015

Informationsträff 4 nov 2015 Informationsträff 4 nov 2015 UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Period vecka 47-51 Vem är jag och vem är du? Examinator: Anna Öqvist Kursledare: Monica Grape Övriga involverade lärare: Kattis Edström. Ull-Britt

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Idrott och hälsa: Hälsa och livsstil 7,5 hp

Idrott och hälsa: Hälsa och livsstil 7,5 hp Studieanvisning 2015-01-12 Idrott och hälsa: Hälsa och livsstil 7,5 hp VT 2015 Kurskod: 923G12 Linköpings Universitet Institutionen för Kultur och Kommunikation, IKK Estetiska avdelningen, ESA Kursansvarig:

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kursbok, Delkurs 2, studiehandledning, v 9-13 Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kurskod: 971G20 Kursansvarig

Läs mer

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Förskollärarprogrammet på distans. Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. 1 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits 1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för

Läs mer

UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå.

UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå. 1 (11) Datum 20151217 Institutionen för pedagogik och didaktik Vt 2016 Studiehandledning UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå. Coaching Conversations: Career

Läs mer

Studiehandledning. Linköpings Universitet, Campus Norrköping

Studiehandledning. Linköpings Universitet, Campus Norrköping Linköpings Universitet, Campus Norrköping Studiehandledning för kursen 925G02 Utbildningsvetenskaplig kärna - Förskolans dokumentation, uppföljning och utvärdering, 7,5 HP Anders Albinsson 2015-09-30 Välkommen!

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

Studiehandledning VFU-kurs, 13,5 hp (9v) Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem

Studiehandledning VFU-kurs, 13,5 hp (9v) Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem Studiehandledning VFU-kurs, 13,5 hp (9v) Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem Välkommen till kursen! Välkommen till den avslutande Verksamhetsförlagda kursen på utbildningen. I den här kursen

Läs mer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Kursplan Uttagen: 2014-11-21 Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments 30.0

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Studiehandledning L9ID45 Idrottsfysiologi med träningslära för idrott och hälsa, 5 hp Avancerad nivå Kursansvarig: Jesper

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare F-3 och 4-6

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare F-3 och 4-6 LHS Akademin för lärande, humaniora och samhälle Avdelning: Lärarutbildningen Reviderad 2015-09-16 Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare och Inom ramen för 15 hp, UVK 1 Den

Läs mer

Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp)

Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp) Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm www.specped.su.se Kurskod: UQ168F Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp) Våren 2016 Kursansvarig: ulf.sivertun@specped.su.se

Läs mer

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1)

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1) Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Medverkade på kursen gjorde även: Camilla Hentschel (handledning och rättning) Ramona Mattisson

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Idrott och hälsa: Friluftsliv och säkerhet 7,5hp

Idrott och hälsa: Friluftsliv och säkerhet 7,5hp Studieanvisning 2014-08-25 Idrott och hälsa: Friluftsliv och säkerhet 7,5hp HT 2014 Kurskod: 923G15 Estetiska avdelningen, ESA Institutionen för kultur och Kommunikation, IKK Linköpings Universitet INNEHÅLL

Läs mer

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination 6/9 kl 10 12 Introduktion/styrdokument Vi diskuterar upplägget i ämnesdidaktik och det ges en introduktion till

Läs mer

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hörselvetenskap, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Audiology, Supervision and Evaluation in Workplace Education,

Läs mer

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:

Läs mer

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. 1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 7,5 ects

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 7,5 ects Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 7,5 ects 1 KURSINFORMATION Välkomna till kursen i Medieanalys som ges inom ramen för MKV A. Här är lite information om vilken inriktning kursen

Läs mer

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Barns hälsa och ohälsa med inriktning mot barnhälsovård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Health and illness of children

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN 30030 Industridesign, individuell fördjupning Industrial, individual proficency 30 högskolepoäng / 30 ECTS credits Kurskod: IDK320,

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 5p/7,5 ects

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 5p/7,5 ects Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 5p/7,5 ects 1 KURSINFORMATION Välkomna till kursen i Medieanalys som ges inom ramen för MKV A. Här är lite information om vilken inriktning kursen

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS KURSPLAN Uppdragsutbildning Lärarlyft II 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS Basdata Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Utbildningshistoria, fritidshemmets och skolans samhälleliga roll och värdegrund Grundlärare med inriktning mot fritidshem

Utbildningshistoria, fritidshemmets och skolans samhälleliga roll och värdegrund Grundlärare med inriktning mot fritidshem Utbildningshistoria, fritidshemmets och skolans samhälleliga roll och värdegrund Grundlärare med inriktning mot fritidshem Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet Campus Norrköping Ht 18 Översikt

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS

SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS 1 (6) SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom Sport Managementprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads

Läs mer

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Ladokkod TGTRÄ2 Fastställd 2007-12-12 1 (5) TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en obligatorisk kurs inom Tränarprogrammet vid Gymnastik-

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Sektionen för Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Vårterminen 2011 Period 1 Senast reviderad 2011-01-10 Anna

Läs mer

Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits

Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2015 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan

Läs mer

Introduktion till informatik, 7,5 hp

Introduktion till informatik, 7,5 hp Sid 1 (5) Introduktion till informatik, 7,5 hp Välkommen att läsa kursmomentet Introduktion till informatik, 7,5 högskolepoäng, hösten 2014. Vi som håller i kursmomentet heter Ulf Hedestig och Mikael Söderström

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarna Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pontus Kyrk 08/56308726 pontus.kyrk@hsv.se BESLUT

Läs mer

Förskollärarprogrammet

Förskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet Studiehandledning VFU Barns språkliga utveckling 1: Språk som form, interaktivt medel och medierande redskap, VFU, 3 hp Termin: HT 2016 Kurskod: 970G14 Under veckorna 38 och 39 kommer

Läs mer

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Inriktning musik IV, avancerad nivå, 30 högskolepoäng Music for Teachers IV, Second Level, 30 Credits

Inriktning musik IV, avancerad nivå, 30 högskolepoäng Music for Teachers IV, Second Level, 30 Credits 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2014 Kursplan Musikhögskolan Inriktning musik IV, avancerad nivå, 30 högskolepoäng Music for Teachers IV,

Läs mer

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its. Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7. KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karl Weigelt 08-563 087 33 karl.weigelt@hsv.se

Läs mer

SOCIALA RELATIONER-LÄRARES LEDARSKAP OCH REDSKAP 971G05 VT 15 GRUNDLÄRARE MED INRIKTNING MOT FRITIDSHEM KURSANSVARIG HELENE ELVSTRAND

SOCIALA RELATIONER-LÄRARES LEDARSKAP OCH REDSKAP 971G05 VT 15 GRUNDLÄRARE MED INRIKTNING MOT FRITIDSHEM KURSANSVARIG HELENE ELVSTRAND SOCIALA RELATIONER-LÄRARES LEDARSKAP OCH REDSKAP 971G05 VT 15 GRUNDLÄRARE MED INRIKTNING MOT FRITIDSHEM KURSANSVARIG HELENE ELVSTRAND Innehåll Välkommen till kursen!... 2 Mål för kursen... 2 Provkoder

Läs mer

Barn, hållbar utveckling och utomhuspedagogik

Barn, hållbar utveckling och utomhuspedagogik Studiehandledning Barn, hållbar utveckling och utomhuspedagogik 9 hp Kurskod 971G26 Ht 2015, Linköpings Universitet Lärarprogrammet Kursansvariga: Daniel Orraryd, Astrid Berg 1 Innehållsförteckning Välkommen

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

VFU-kurs, Förskolepedagogik, 6hp, kurskod: 970G37

VFU-kurs, Förskolepedagogik, 6hp, kurskod: 970G37 VFU-kurs, Förskolepedagogik, 6hp, kurskod: 970G37 STUDIEHANDLEDNING vt 2019 (reviderad 2019-02-26) Innehåll Introduktion... 3 Kursens mål... 3 Kursinnehåll... 3 Examination... 4 Omdömesformulär (TDLF,

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Dnr: 254/2009-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Teacher Education intended for Preschool and

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola en% Now Beslut Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Nygårdsskolans gymnasiesärskola belägen i Köpings kommun 2 (5) Tillsyn i Nygårdsskolan gymnasiesär har genomfört tillsyn av Köpings

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN Utbildningsplan för GRUNDLärarprogrammet 180 240 hp HT 2012 Lärarutbildningsnämnden Innehållsförteckning Allmänt... 2 1. Huvudområde för utbildningen... 2 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013 130416 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560 RÖS5 Vårterminen 2013 Kursansvariga lärare: Eva Bergelin Tel: 031-786 6127

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Organisation och förändring, 7,5 hp

Organisation och förändring, 7,5 hp 2013-06-10 Kursbeskrivning Organisation och förändring, 7,5 hp Organization and Change, 7,5 ECTS Höstterminen 2013. Kurskod PEG 200, PEG 210, PEA 251 VÄLKOMMEN TILL KURSEN ORGANISATION OCH FÖRÄNDRING!

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

FRITIDSPEDAGOGIK 2 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, 7,5HP

FRITIDSPEDAGOGIK 2 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, 7,5HP FRITIDSPEDAGOGIK 2 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, 7,5HP Termin: Vt 18 Kurskod: 971G34 Kursansvarig: Lina Lago GRUNDLÄRAR MED INRIKTNING FRITIDSHEM VID LINKÖPINGS UNIVERSITET, CAMPUS NORRKÖPING Fritidspedagogik

Läs mer

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Svensk och internationell skogspolitik SH0121, 40145.1415 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Camilla Widmark Värderingsresultat Värderingsperiod: 2015-04-28-2015-05-15 Antal

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13. UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Läs mer

Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete

Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete Bengt Pettersson Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun

Läs mer

SOCIALA RELATIONER-LÄRARES LEDARSKAP OCH REDSKAP 971G38 VT 18 GRUNDLÄRARE MED INRIKTNING MOT FRITIDSHEM. Kursansvarig Magnus Jansson

SOCIALA RELATIONER-LÄRARES LEDARSKAP OCH REDSKAP 971G38 VT 18 GRUNDLÄRARE MED INRIKTNING MOT FRITIDSHEM. Kursansvarig Magnus Jansson SOCIALA RELATIONER-LÄRARES LEDARSKAP OCH REDSKAP 971G38 VT 18 GRUNDLÄRARE MED INRIKTNING MOT FRITIDSHEM Kursansvarig Magnus Jansson Innehåll Välkommen till kursen!... 2 Mål för kursen... 3 Provkoder på

Läs mer

1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 2 Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, februari 2015 3 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET Denna skrift handlar om den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer