Ett framtida hållbart. Hej!
|
|
- Siv Engström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett framtida Hej! Vi är 40 studenter från masterprogrammet Design for Sustainable Development vid Chalmers arkitektur i Göteborg. Under höstterminen 2012 har vi följt en kurs i planering och gestaltning för hållbar. På inbjudan av Mariestads kommun har vi tagit fram idéer och förslag kring hur ett Mariestad skulle kunna se ut i framtiden. Vårt arbete Planering och gestaltning till stöd för en hållbar kräver å ena sidan kunskap om den lokala situationen, å andra sidan förståelse för de globala problem och utmaningar vi står inför. Vårt arbete har genomförts som en process i flera steg där vi arbetat dels underifrån med att förstå platsens speciella förutsättningar och behov, dels ovanifrån med att identifiera de krav på förändring som följer av globala utmaningar och visionen om en hållbar. Strategier och förslag har successivt tagit form i ett möte mellan det lokala och det globala. Under hösten har vi besökt Mariestad ett flertal gånger. En viktig del i vårt arbete har varit möten, intervjuer och diskussioner med människor som lever och arbetar i och kring Mariestad och som känner till de lokala förhållandena. Intervjuerna har fungerat som komplement till teoretiska studier och geografiska områdesundersökningar. I den här utställningen samlas vårt arbete, från och med den första inventeringsfasen till de avslutande projektförslagen. Vår förhoppning är att utställningen kan fungera som inspiration i diskussionen om Mariestads framtida. Arbetet har genomförts i två faser, var och en ca sex veckor långa. Hållbar Fas 1 Analys och strategier Utgångspunkten för vårt arbete är hållbar en som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Fyra olika deluppgifter: 1 okt - 9 nov Fas 2 Fördjupningsprojekt I Sverige handlar omställningsprocesser för hållbar till stor del om att radikalt minska vår resurs- och energianvändning och bryta ohållbara konsumtions- och produktionsmönster samtidigt som vi upprätthåller välfärd, livskvalitet och en god livsmiljö. Projektarbete: 12 nov - 21 dec Utställningsarbete: 14 jan - 18 jan Mariestad i ett större sammanhang Globala visionen om hållbar Mariestad idag Analys av nuläget i Mariestad Gemensam SWOT-analys Gemensamma lokala mål för hållbar Visionen om hållbar i Mariestad Planeringsoch gestaltningsstrategier Fördjupningsprojekt Arkitekter och planerare, som planerar och utformar den byggda miljön, kan bidra till en hållbar genom att ta fram lösningar som är resurs- och energieffektiva, kretsloppsanpassade och som minskar den negativa påverkan på natur, klimat och miljö. Hållbar handlar också om att människor ska trivas och känna sig trygga i sin vardagsmiljö. En av utmaningarna för arkitekter och planerare är att se till att vår byggda miljö inspirerar och stöttar människor till miljöanpassade och hållbara val och handlingar i vardagslivet. Vi vill tacka Mariestads kommun, Trädgårdens skola (institutionen för kulturvård, GU), boende i Mariestad och alla dem som hjälpt oss och ställt upp för intervjuer, möten och samtal! Studenter Suheib Aboamir, Jakob Aldén, Martin Allik, Sofie Aronsson, Anna Arvidsson, Elizabeth Donovan, Linnéa Enochsson, Anna Esbjörnsson, Simon Farsi, Sara Fast, Helene Flink, Angelina Georgieva, Arman Ghahreman, Panagiotis Giannakopoulos, Coline Girette, Carin Gustrin, Annie Hallman, Mariya Hasamova, Viktor Isaksson, Hanna Johansson, Panagiotis Koukaroudis, Marie Larsson, Annina Lehikoinen, Pin Ma, Patrik Magnusson, Avin Mahammad, Nathalie Mair, Kalle Christian Malinen, David Mandujano, Oskar Mangold, Märta Marklinder, Robin Nilsson, Mariana Paolucci, Mariella Petersson, Erica Regen, Katarina Rosengren, Peter Selberg, Arianna Tacconi, Francesca Tassi Carboni, Ti Wang Lärare Lena Falkheden, Björn Malbert, Lisa Bomble, Amanda Werger Förslagen kommer att finnas tillgängliga på
2 En utställning med idéer och förslag av masterstudenter från Chalmers arkitektur Utställningen är öppen: 18 januari januari - 1 februari måndag till fredag Plats: STADSHUSETS ENTRÉ Studenterna presenterar sina idéer och förslag fredagen den 18 januari kl..00 Plats: S TEATER Varmt välkommen!
3 Analys och strategier Här presenterar vi den första fasen av vårt arbete som är indelad i fyra deluppgifter. Var och en belyser Mariestad ur olika perspektiv och på olika nivåer. Syftet var att få en förståelse för Mariestads speciella förutsättningar och behov, och att identifiera de krav på förändring som följer av globala utmaningar och visionen om en hållbar. Vidare var syftet att skissa övergripande planeringsstrategier för Mariestads framtid. Del 1. Mariestad idag måndag 1 okt fredag 12 okt Den första deluppgiften i kursen handlade om att få en förståelse för den lokala situationen i Mariestad. Uppgiften var att inventera och beskriva några olika geografiska områden i Mariestad med omnejd och att undersöka Mariestad som livsmiljö utifrån olika tematiska aspekter. I uppgiften ingick även att identifiera styrkor och svagheter relaterade till respektive område och tema. Klassen delades in i tio grupper, var och en med ansvar för antingen ett geografiskt område eller ett tema. De olika temana var: att bo i Mariestad att försörja sig i Mariestad att växa upp och bli gammal i Mariestad att förflytta sig i, till och från Mariestad att överleva i ett långsiktigt perspektiv i Mariestad Del 3. SWOT-analys och lokala mål för hållbar måndag 29 okt onsdag 31 okt I den tredje deluppgiften arbetade hela klassen tillsammans. Här undersökte vi förutsättningarna för en positiv och hållbar i Mariestad. Vi sammanfattade det vi kommit fram till i föregående deluppgifter i en gemensam SWOT-analys. SWOT står för styrkor, svagheter, möjligheter och hot (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats). Med utgångspunkt i SWOT-analysen och den kunskap vi samlat in under inventerings- och analysarbetet, definierade vi sedan lokala mål för en positiv och hållbar i Mariestad. Målen har sin utgångspunkt dels i den globala visionen om hållbar, dels i den lokala situationen i Mariestad. De lokala smålen är formulerade i ett möte mellan generella kriterier för hållbar och Mariestads speciella förutsättningar och behov. Del 2. Mariestad i ett större sammanhang måndag 1 okt fredag 19 okt Del 4. Planeringsstrategier torsdag 1 nov fredag 9 nov Den andra deluppgiften handlade om att studera och förstå Mariestad i ett större sammanhang. Uppgiften var att undersöka drivkrafter och trender i omvärlden som kan komma att ha inflytande på den fortsatta en i Mariestad. Analyserna är baserade på litteraturstudier, intervjuer och föreläsningar. Utifrån en förståelse av det större sammanhanget identifierade vi möjligheter och hot för en positiv och hållbar i Mariestad. Den fjärde och sista deluppgiften i kursens första fas handlade om att ta fram planerings- och gestaltningsstrategier för att nå de lokala smål som vi formulerade i del tre. I detta arbete delade vi in oss i grupper baserade på intresseområde. Strategierna har sedan varit utgångspunkt för valet av respektive fördjupningsprojekt, vilket är nästa del i kursen. Vi arbetade i sex olika grupper med fokus på olika nivåer: Världen (OECD-länderna) Världen (icke-oecd-länder) Europa Sverige Västra Götaland Skaraborgsregionen och kommunerna kring Vänern
4 Fördjupningsprojekten I fördjupningsprojekten har ambitionen varit att fördjupa studierna av frågor som rör planering och gestaltning för en hållbar. Utgångspunkten har varit det tidigare gemensamma arbetet och inte minst de övergripande planeringsstrategierna. Vi har själva valt fördjupningsområde och gruppsammansättning. Detta har lett till en stor spridning bland projekten, som behandlar olika rumsliga nivåer och olika geografiska och tematiska områden. 1 Vår plats, vårt liv Ti Wang 10 Många bäckar små Helene Flink, Katarina Rosengren, Anna Arvidsson 2 I det här projektet undersöks våra gemensamma platser i två olika sorters bostadsområden. Projektet ger en struktur för hur de boende själva skulle kunna påverka, omvandla, använda och mötas på dessa gemensamma platser. Studenten Ti Wang är från Shanghai och projektet startade i hennes upptäckt att vi i Sverige inte självklart lär känna varandra genom att helt enkelt bo och röra oss nära varandra. Hamnplasket Viktor Isaksson Här föreslås en blandning av byggnad och plats vid kajkanten som utvecklas till ett konst- och aktivitetscentrum för Mariestads ungdomar, men också som mötesplats för alla. Platsen designas för att fungera för olika sorters aktiviteter året om. Projektet ifrågasätter att stadens bästa platser ofta planeras för stadens besökare snarare än dess invånare. 11 Det handlar om dagvatten och Tidan, och om att vända dagens och framtida översvämningsproblem till en tillgång för Mariestad. Genom att titta på systemets helhet och att göra vattnet synligt i hela staden skapas möjligheter för en av dess identitet. Tidanpirens sjöbodsförening - att skapa stadsliv av fritid Robin Nilsson, Simon Farsi Den smala inre hamnpiren är platsen för det här projektet. Genom att bygga nytt i liten skala och med nya tankar kring vem som äger och förvaltar våra gemensamma platser, vitaliseras en central plats i Mariestad. Härifrån kan staden sedan fortsätta växa i en liten mänsklig skala, som Mariestad är stolt över att ha redan idag. 12 Nästa hållplats Mariestad 3 KATTHAVET Transformation Annina Lehikoinen, Mariya Hasamova Kalle Christian Malinen och Erica Regen - nåbarhet och transporter år 2030 Projektet föreslår en stegvis förvandling av området Katthavet, från industriområde till attraktiv hållbar stadsdel. Vattenreningsverket föreslås bli en del i denna täta stadsdel genom att bli ett publikt besöksmål som visar hur vattenhantering och biodiversitet kan skötas på ett sätt. Projektet visar också hur nya företagslokaler och bostäder blandas längs ett attraktivt stråk genom området. Projektet svarar på Mariestads egen vision 2030, samt att det ska gå att leva bekvämt i Mariestad utan egen bil, med fem planeringsstrategier. Man fokuserar på att uppvärdera kollektivtrafiken som alternativ till bilen, att undvika att utveckla externa köpstäder samt att främja gångoch cykeltrafikens framkomlighet och tillgänglighet. Man fokuserar också på ett tillgängligt, bilfritt centrum. 4 Mariestad den stolta cykelstaden Suheib Aboamir, Jakob Aldén, Sofie Aronson Ett projekt om framkomlighet i Mariestad utan bil. Cykelvägar i olika nya och gamla sträckningar, samt i större och mindre skala utvecklas i olika etapper för att göra Mariestad till en stolt cykelstad. Även funktioner som olika sorters cyklar att hyra, pumpstationer och cykelparkeringar föreslås på strategiska platser. HOW TO GROW - planeringsstrategier för hållbar i Mariestad Martin Allik, Nathalie Mair, Patrik Magnusson, Anna Esbjörnsson Projektet ger Mariestad en verktygslåda för hållbar förtätning. Olika planeringsverktyg för att växa inom staden förklaras och exemplifieras på några valda platser. Verktygen är indelade i fyra huvudteman: rörelse, byggd miljö, allmän plats och människor. 6 Vattnets möjligheter Marie Larsson, Annie Hallman - dagvattenhantering i olika skalor En analys av hur dagvattenhantering fungerar respektive kan fungera, leder till ett projekt som visar vatten som ett varierat och spännande planeringsverktyg. Med två exempel, i en skolgård och i ett bostadsområde, visar det här projektet på öppen dagvattenhantering på olika sätt som en möjlighet i planering. 3/3 Harbor of Mariestad Angelina Georgieva, Panagiotis Koukaroudis 14 Att återerövra Mariestad - principer för ett oväntat, dynamiskt och vattennära stadsrum Märta Marklinder, Francesca Tassi Carboni Projektet har tittat på ett av Mariestads huvudstråk; från inre hamnen upp längs Esplanaden förbi de två torgen, och sen en 90gradig vinkel förbi stationen mot vattnet. Här föreslås nya byggnader och funktioner på strategiska platser för att ytterligare förstärka och förtydliga stadens hjärta. En tydlig del av projektet är öppen dagvattenhantering som utnyttjar centrums naturliga höjdskillnader. Mariestads stora hamnpir omdanas i tre delar kring en ny, diagonal gångväg. Med utgångspunkter i å ena sidan mänsklig aktivitet och användande av nya publika platser, å andra sidan översvämningsrisker och det vattennära lägets förutsättningar, ger det här projektet en ny profil åt Mariestads hamn. 1 ACHI-zonen Ma Pin Projektet knyter ihop den västra och östra sidan av staden genom att bygga på öarna i Tidan mellan Electrolux och Mariestads kvarn. Med fokus på konst, konsthantverk och nyföretagande i ett småskaligt men innovativt planerat område ges Mariestad en ny profil. Kärleken förde oss samman -kulturnätverk i Mariestad 16 Flood in, Flood out Hanna Johansson and Mariana Paloucci Linnéa Enochsson och Mariella Petersson En inventering av olika kulturella aktörer i Mariestad visade på förutsättningar för att skapa ett nytt nätverk för samarbeten och utbyten. Projektet föreslår både ny användning av vissa valda platser och en ny digital plattform för detta kulturnätverk. Det här projektet omdanar inre hamnen för att möta framtidens klimatförändringar, samtidigt som man tar till vara platsen som Mariestads ansikte utåt genom att planera för nya aktiviteter och funktioner året om. Detta gör man genom att parallellt planera enligt två olika principer en för ekosystem och grönstruktur, en för aktivitet och folkliv. 8 EKO hållbar i Mariestad med förtätning som verktyg Sara Fast, Carin Gustrin, Coline Girette 1 Ursäkta röran - Vi tänker om! 9 Ett förtätningsprojekt, som med tre sorters bostadshus i olika skalor, knyter området från Regionens Hus och Humlet in mot centrum. Projektet utforskar hur förtätning och byggnader kan bidra till att även aktivera mellanrummen mellan husen. Rehabilitering av Mariestad - återaktivering av tomma byggnader Elizabeth Donovan, Arman Ghahreman, Avin Mahammad, David Mandujano, Arianna Tacconi - en stegvis återintroduktion av natur i mänsklig skala, kring Mariestads kvarn Peter Selberg, Panagiotis Giannakopoulos, Oskar Mangold Här redovisas en analys av området kring Mariestads kvarn, och hur man stegvis kan förändra det. Projektet tar sin utgångspunkt i det strategiska läget i staden, samt i hur människor attraheras av aktivitet och verksamhet. Genom att stegvis introducera nya funktioner lockas nya användargrupper och besökare till området, vilket i sin tur kan leda till nästa steg i en Tomma byggnader i Mariestad erbjuds nya funktioner i enlighet med förutsättningar och läge. Projektet ger en genomgång av många byggnader över hela staden med förslag till omdaningar. Här presenteras även fördjupningar kring dels fängelset, dels Marieholmsskolan som båda förslås få nya funktioner Projekt som behandlar hela staden:
5 SWOT-analys och lokala mål för hållbar Den gemensamma SWOT-analysen är en sammanfattning av analyserna vi gjort i de föregående deluppgifterna. Styrkor och svagheter beskriver befintliga förutsättningar i Mariestad, medan möjligheter och hot beskriver påverkan utifrån. styrkor, svagheter, möjligheter, hot Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats(SWOT) Gemensam SWOTanalys Gemensamma lokala mål för hållbar Planeringsstrategier Styrkor Svagheter Småskalighet och korta avstånd i staden Kulturarv i den byggda miljön Strategiskt läge mellan Stockholm och Göteborg, invid åmynningen vid Vänern Naturresurser som vattnet, den bördiga jorden, skogen etc. Universitetsanknytning mellan Göteborgs Universitet, kommunen och regionen Känsla av samhörighet i de olika föreningarna; en trygg, greppbar och trivsam stad Bilberoende och ett trafiksystem där bilen är överordnad cyklisters och fotgängares behov Beroende av tredje part för energi- och livsmedelsförsörjning och avfallshantering Ekonomisk sårbarhet eftersom många beslut som påverkar kommunens (ex. vad gäller sysselsättning) inte fattas på lokal nivå Brist på stadsliv speciellt under vinter, kvällar och helger Outvecklade offentliga platser såsom hamnen, de vattennära områdena och olika parker Stadens otydliga identitet Fysiska och mentala barriärer såsom Tidan, industriområden, trafikleder samt mellan olika grupper av invånare och olika typer av bostadsområden Möjligheter Hot Ekoturism inom biosfärsområdet och Gamla stan Regionalt samarbete i Skaraborg, Västra Götaland och runt Vänern Självförsörjning genom produktion av ekologisk mat och förnyelsebar energi IT-uppkoppling med möjlighet att bo och arbeta på olika platser Immigration som balanserar de negativa demografiska trenderna såsom en åldrande befolkning och utflyttning av unga Klimatförändringar som exempelvis innebär stigande vattennivåer, extrema vädersituationer och påfrestningar på ekosystemen Åldrande befolkning medför lägre skatteintäkter och högre kostnader för välfärdssystemen Regional konkurrens som gör att Mariestad hamnar i periferin Ökad centralisering leder till ytterligare beroende av tredje part (avseende energi, arbetstillfällen, lagstiftning) Globalisering av ekonomin innebär att arbetstillfällen flyttar utomlands Lokala mål för hållbar i Mariestad De lokala målen är formulerade med utgångspunkt i den globala visionen om hållbar i kombination med vår kunskap om de lokala förutsättningarna i Mariestad. Klimatförändringar, mat och energi - År 2030 använder Mariestad endast lokalt producerad och förnyelsebar energi - Mariestad är ledande vad gäller strategier, lösningar och hantering av dagvatten och stigande vattennivåer - År 201 används endast lokalt producerad ekologisk mat inom den offentliga sektorn i Mariestad, så långt det är möjligt - Mariestad har en kretsloppsanpassad avfalls- och avloppshantering Byggd miljö - Nybyggnad, renovering och ombyggnad utförs energieffektivt och med långsiktigt hållbara material Näringsliv och utbildning - Mariestad är en grogrund för småskaliga, lokalt baserade gröna företag och entreprenörer - Mariestad har ett kunskapscenter med starka kopplingar till högre utbildningar både nationellt och internationellt Transporter - År 202 lever man bekvämt utan att äga bil i Mariestad - År 2020 drivs kollektivtrafiken utan fossila bränslen Kultur och stadsliv - Mariestad är en tät och blandad stad som växer inom stadens etablerade gränser - Mariestad har ett varierat utbud av kulturella aktiviteter och ett levande stadsliv - I Mariestad är kulturarv och traditioner en tillgång för framtida Turism, identitet och marknadsföring - Vattnet och det vattennära läget skapar identitet, möten och aktiviteter i Mariestad - Mariestad är en del av en större region, som är nationellt känd för sin ekoturism
ETT FRAMTIDA HÅLLBART SKARA. Hej!
Hej! Vi är 31 studenter från masterprogrammet Design for Sustainable Development vid Chalmers Arkitektur i Göteborg. Under höstterminen 2015 har vi följt en kurs i planering och gestaltning för hållbar.
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Guide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?
INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan
Lägg in 8 tjänstteområden bilden
Detta är Västarvet! Lägg in 8 tjänstteområden bilden Detta är Kultur i väst Kultur i Väst är en kulturförvaltning inom Västra Götalandsregionen. Här arbetar drygt 70 personer till exempel som konsulenter,
En vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät
Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Hur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Urban struktur Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Linderstad, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Arbete med positiva
Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö
Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och
BoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.
NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och
FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE
FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram
LUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!
En Översiktsplan Den här informationen har tagits fram som en del i arbetet med en översiktsplan; en vision för hur mark och vatten i Ovanåkers kommun ska utvecklas under åren 2015-2030. Översiktsplanen
Kulturpoli skt program för Gävle Kommun
Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
MARKNADSPLAN KULTURVERKSTAN
MARKNADSPLAN KULTURVERKSTAN Splittring är vår styrka! Karin Dahlborg, utbildningsledare Björn Kleinhenz Joel Lind Johanna Palmborg Hanna Sjögren Britta Wålstedt KV10 September 2011 Marknadskommunikation
2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08
BILDPROTOKOLL Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. Kunskap och idéer från workshop 1 har i mellantiden
Inte(GR)erad bostadsplanering
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1 Ett gott och attraktivt boende för äldre
Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?
Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Målet är att göra Jönköping till Skandinaviens mest attraktiva stadskärna i sin storlek. Ganska kaxigt, tycker kanske en del. Men faktum
TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de
2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Översiktsplan för Göteborg och Mölndal - Fördjupad för Mölndalsåns dalgång
Översiktsplan för Göteborg och Mölndal - Fördjupad för Mölndalsåns dalgång Rapport PARALLELLA SKISSUPPDRAG: Gestaltningsidé för grönstruktur i Mölndalsåns dalgång Genomförande: Vid gestaltning av miljön
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
idéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Socialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen
GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker
Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision 2030
Upprättad 2011 av samhällsbyggnadskontoret, Oskarshamns kommun, som del av arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision
Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan
RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Vision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk
Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har
PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Bostadsförsörjningsprogram
Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder
BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING
KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan
Lidköping Framtidskommunen
1 Lidköping Framtidskommunen Lidköping är den välkomnande och hållbara kommunen med framtidstro och är ett tillväxtcentrum för Västra Skaraborg med ständigt inflöde av nya medborgare. Lidköpings miljöarbete
Slutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare
Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen
NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete
NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar
Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015
Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och
PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan
INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010
INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,
Vi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen
TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-672/2006 Sida 1 (7) TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme for Tourism Development, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och utbildningsplanen
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu!
Varför en vision? Det finns en sådan stolthet och vilja till utveckling i Hjo, men för att samla våra krafter och få draghjälp av varandra behöver vi också en gemensam målbild en vision som talar om för
1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap
TRANSFER: CIRKUS & MANAGEMENT ETT UTBILDNINGSPROJEKT Som ett led i forskningsprojektet, och som en utveckling av undervisningen på respektive högskola, beslöt vi att se vad som hände om vi sammanförde
Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016
1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Ödenäs fritidshem består av en avdelning. Västergården samt barn från förskoleavdelningen Mellomgården.
Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet
Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för
2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet
Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller
Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2
Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och
Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping
Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping Ett litet häfte med stor betydelse Visionen syftar till att befästa branschens position som motorn i svensk besöksnäring. När sista workshopen
Rösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar
Rösta 19 september! Möjligheternas Kommun Välfärd före skattesänkningar HAMMARÖ ska vara möjligheternas kommun framtida välfärd Det är många som vill bo på Hammarö, vilket är positivt. Fler invånare ger
Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy
Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...
Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.
I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och
Arbetsmaterial. Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9. Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt.
Arbetsmaterial Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9 Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt. 1 Inledning Denna plan (delplan 7-9) är utarbetad inom ramen för
Täby seniorcenter. Aktuella aktiviteter. taby.se/seniorcenter
Täby seniorcenter Aktuella aktiviteter taby.se/seniorcenter Välkommen till Täby seniorcenter Täby seniorcenter är en öppen kommunal verksamhet där du kan träffa andra seniorer. Vi har ett varierat utbud
Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Fördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
SAMMANSTÄLLNING AV BIOSFÄRAMBASSADÖRERNAS INSATSER OCH AKTIVITETER UNDER 2013. Rapport 2014:2
SAMMANSTÄLLNING AV BIOSFÄRAMBASSADÖRERNAS INSATSER OCH AKTIVITETER UNDER 2013 Rapport 2014:2 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Johanna Olsson, Biosfärkontoret 2014 Biosfärambassadörer Ansvarig:
ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Utbildning i metoder för Medborgardialog
Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober
HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm
1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)
DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010
DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010 Centerpartiet i Skånes valplattform 2010 Drömmen om Skåne ännu har aldrig något gjorts utan att någon har varit den första att göra det ( )
Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
socialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)
Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna
Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern
Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27
VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE
VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE I valet den 14 september väljer vi väg för Huddinge. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben först ingen ung utan jobb Mindre klasser och fler lärare Ordning, reda och