Bebyggelse, säterdrift och landskap
|
|
- Sandra Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Bebyggelse, säterdrift och landskap Projektdeltagare Marie Emanuelsson, jägmästare, skogs- och vegetationshistoriker. Institutionen för skoglig vegetationsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Annie Johansson, arkeolog. Stefan Nilsson, doktorand i kulturgeografi. Inst. för samhällsvetenskap, Avdelningen för geografi & turism, Karlstads universitet. Susanne Pettersson, arkeolog. Nordvärmlands Jakt & Fiskemuseum, Ransby. Eva Svensson, medeltidsarkeolog. Avdelningen för medeltidsarkeologi, Arkeologiska institutionen för medeltidsarkeologi, Lunds universitet. Allmän bakgrund Dalby socken i norra Värmlands län utgör länets, och ett av Sveriges, fornlämningstätaste område, ett faktum som blir ännu tydligare om de i sen tid avsöndrade socknarna Norra och Södra Finnskoga räknas in i Dalby socken. Merparten av fornlämningarna i området är av utmarksbrukskaraktär, och utgörs av fångstgropar för älg och lågtekniska järnframställningsplatser med tillhörande kolningsgropar samt sätrar (fäbodar). Dessa typer av fornlämningar har emellertid av tidigare forskning ansetts vara brukade under sen tid, sammanhörande med en mobil icke-jordbrukande befolkning eller nyttjade av människor bosatta i andra områden. Till följd av dylika antaganden, samt avsaknaden av fasta fornlämningar i form av förhistoriska gravar, har norra Värmland betraktats som ett område där permanent bosättning med en agrar ekonomi funnits endast under medeltid och senare. Under senare år har 15 fångstgropar för älg, 11 kolningsgropar, 19 lågtekniska järnframställningsplatser och 1 säter i området daterats. Dessa dateringar visar att: Fångstgropar för älg anlagts alltsedan yngsta stenålder (ca 3000 f. Kr) och fram i 1600-tal e. Kr. Lågteknisk järnframställningbedrivits under perioden mellersta järnålder (ca 400 e. Kr) tal e. Kr, med en intensiv produktionsfas under sen vikingatid tidig medeltid. Sätrar nyttjades för bete, odling och slåtter under medeltid och fram i sen tid. Under och 1700-tal intensifierades säterdriften kraftigt. Genom arkeologiska undersökningar av bebyggelselämningen Skramle, belägen i ett närliggande och likartat område, har emellertid förekomsten av en permanent, agrar bosättning påvisats redan under mellersta järnålder. Liknande resultat har erhållits vid arkeologiska undersökningar av bebyggelselämningen Skinnerud i Dalby socken (se vidare nedan). Genom dessa resultat kan de i området förekommande utmarksbrukslämningarna relateras till en agrar bebyggelse även under järnålder och medeltid i analogi med den historiskt kända situationen. Merparten av utmarksbruket har bedrivits som en del av ett självhushåll, men det har även förekommit produktion för avsalu. I norra Värmland har det främst varit fråga om en överskottsproduktion av lågtekniskt järn under vikingatid tidig medeltid. Produktion av olika utmarksvaror för avsättning på externa marknader under vikingatid tidig medeltid har under senare
2 2 år belagts för flera områden i norra Europa från Grönland i väster till Ryssland i öster. Denna intensiva produktion för avsalu förefaller gå tillbaka starkt i många områden under 1200-talet, med vissa lokala kronologiska variationer. Denna tillbakagång har möts av de olika lokalsamhällena med olika strategier, vilka endast i begränsad utsträckning har studerats i detalj. I norra Värmland är det möjligt att strategin utgjorts av en expansion i de agrara näringarna såsom säterdriften. Den expansion av säterdriften som kan beläggas under och 1700-tal kan hänga samman med en ny produktion riktat mot en ny extern marknad. Under 1500-tal och framåt är en regional arbetsfördelning riktad mot de svenska bergsslagerna märkbar. I västra Sverige förefaller man ha specialiserat sig på boskapsskötsel för avsalu till bergsslagsområdena. Problemet gård, säter och utmarksslåtter Ett problem i detta sammanhang är att definiera vad som varit gård respektive säter, eftersom dessa båda kategorier uppvisar många likartade egenskaper. Vid både gårdar och sätrar har det funnits byggnader med många likartade funktioner, och markanvändningen har omfattat såväl odling som bete och slåtter. Hittills har endast det historiskt kända bruket legat till grund för bedömningen av varje enskild enhet om det varit en gård eller en säter, vilket är ett alltför trubbigt instrument. Frågan om de historiskt kända sätrarna etablerats som sätrar eller som gårdar är av fundamental betydelse för tolkningen om det rör sig om en allmän bebyggelseexpansion eller introduktionen av ett nytt markanvändningssystem. Utmarksslåttern, särskilt myrslåttern, spelar en viktig roll i frågan om säterbrukets genes. Denna har, åtminstone historiskt sett, varit integrerad i det historiska systemet med gård och säter. Det har även framförts teorier om att det varit utmarksslåttern som låg till grund för etableringen av säterdrift, och därmed skulle föregå sätrarna i tid. Syfte Eftersom gårdar, sätrar och utmarksslåtter i historisk tid utgjort ett tydligt och sammanhängande system där de olika delarna samspelat, har det bedömts vara av stort intresse att studera en sådan enhet och försöka följa detta system bakåt i tiden. Syftet med detta projekt kan därför sammanfattas: Att studera en skogsbys historia med tonvikt på markanvändning och resursutnyttjande och förändringar av dessa över tid. Undersökningsområde Under genomfördes en förstudie av ett antal gårdar med tillhörande sätrar i norra Värmland. Studierna innefattade genomgång av äldre kartmaterial, karteringar, pollenanlyser och en arkeologisk provundersökning. Förstudien visade att den lämpligaste undersökningsenheten utgjordes av Backa hemman. Inom Backa hemman är det framför allt tre objekt som är av intresse att undersöka; den övergivna gårdstomten Matsgården i Backa by, den övergivna bebyggelseenheten Skinnerud och bysätern Backasätern. Dessutom har ett antal starrmyrar, lämpliga för myrslåtter, lokaliserats i Backasäterns närområde.
3 3 Pga. sitt naturnamn kan Backa antas vara en av de äldsta bebyggelseenheterna i Dalby socken, och enligt lokal tradition skall Matsgården vara en av de äldsta gårdarna i byn. Matsgården och Skinnerud är dessutom två av få kända övergivna gårdstomter inom Dalby socken. Skinnerud har, utifrån sitt -rud-namn och sitt topografiska läge nära älvstranden, bedömts tillhöra en andra eller tredje expansionsfas av bebyggelsen i området. Skinnerud var sannolikt ursprungligen en utflyttning från Backa, och har i historisk tid inordnats under Backa i samband med perioder av ödeläggelse. Genom en arkeologisk provundersökning vid Skinnerud påträffades kulturlager, lämningar efter bebyggelse och åkermark som kunde dateras till vikingatid tidig medeltid. Förekomsten av smidesslagg i dessa kulturlager är ett tydligt tecken på att den samtida lågtekniska järnframställningen kan kopplas till den agrara bebyggelsen i området. Backasätern utgör en av de största bysätrarna i Dalby. Säterbyggnaderna har anlagts i områdets ytterkanter, omslutande de olika slåttervallarna. Detta sätt att organisera rummet ger intrycket av att det rör sig om en "fullbebyggd" säter, och kan kontrasteras mot en annan vanlig säterform i Dalby, där olika vallar med byggnader anbragts på rad. Förekomster av husgrunder av ålderdomlig karaktär i anslutning till de sentida husgrunderna och stående byggnaderna på Backasätern antyder att den kringbyggda sätervallen också var den ursprungliga formen. Undersökningsområdet kan sammanfattas vara: Backa hemman/trakt, Dalby socken i Värmlands län, med den övergivna sekundärenheten Skinnerud, byfäboden Backasätern och tillhörande myrslåtterlokaler. Frågeställningar Vid en studie av denna karaktär är det av stor vikt att lösa såväl grundläggande problem som att belysa mer komplexa förhållanden. Detta projekt har valt att fokusera på två huvudproblem kopplade till kronologi respektive funktion. Utredning av de kronologiska förhållandena vid de tre undersökningsobjekten BackaMatsgården, Skinnerud och Backasätern samt för myrslåttern. Detta gäller frågor rörande genes, ödeläggelse och förändrat resurs- och markutnyttjande. Hur uttrycks den vikingatida - tidigmedeltida högkonjunkturen i den lågtekniska järnframställningen i bebyggelselämningarna? Vilka effekter får tillbakagången av denna produktion för bebyggelsen och eventuellt sätrarna? Kan säterdriftens uppkomst relateras till denna tillbakagång för järnframställningen? Eller utgör systemet gård - säter en grundläggande struktur i ur agrar synpunkt marginella skogsområden? Hur påverkas systemet gård - säter av etablering respektive ödeläggelse av en sekundär enhet som Skinnerud? I vilken relation till säterdriften står utmarksslåttern, främst myrslåttern? Föregår den ena den andra, eller ingår myrslåttern i samma system som säterdriften?
4 4 Belysning av problematiken gård eller säter utifrån olika källmaterial. Är det möjligt att utarbeta kriterier för att skilja och identifiera dessa olika funktioner? Kriterier för identifikation av sätrar har bl a föreslagits vara; förekomst av avfallshögar (eftersom gödsel ej behövs) och förekomst av ett sparsammare fyndmaterial än vid gårdarna (indikerande ett säsongsmässigt nyttjande). Andra kriterier, baserade på den historisktetnologiskt kända brukningsformen, skulle kunna vara: underrepresentation av föremål kopplade till vinteraktiviteter, överrepresentation av kvinnoföremål, makrofossil från växter som brukats vid mejeribearbetning, vårstädning m m. I vilken relation står de olika formerna av markanvändning på sätern respektive gården till varandra, och hur förändras de över tid? Tvärvetenskap Studier kring skogsbygdens utveckling utförs bäst inom ramen för tvärvetenskapliga projekt. I detta projekt kommer fyra discipliner att samarbeta; arkeologi, historisk kulturgeografi, medeltidsarkeologi och skogs- och vegetationshistoria. Målsättningen är att dessa discipliner skall integreras i samband med såväl fältarbeten som mer syntetiserande bearbetningar. Då integreringen av de olika ämnena är av central betydelse kommer projektet att avrapporteras som en syntetisk publikation (se nedan Avrapportering). Utförande Projektet kommer att fokusera på undersökningsobjekten Backa-Matsgården, Skinnerud, Backasätern samt lämpliga myrslåtterlokaler. Det konkreta arbetet på de olika lokalerna kommer att bestå av följande moment: Backa-Matsgården: Inledningsvis karteringen över synliga lämningar och upptagande av provundersökningsytor. Även andra ytor inom Backa by skall inventeras i samma syfte. Fortsättningsvis skall lämpliga objekt/ytor undersökas arkeologiskt. Skinnerud: Fortsatta arkeologiska undersökningar av den lokaliserade bebyggelseenheten. Förutom studier av olika bebyggelsefaser skall även frågan om vilket sätt platsen utnyttjandes på under tider av ödeläggelse belysas. Allmänt om bebyggelselämningarna i Klarälvdalen: Pollenanalys för studium av etablering av bebyggelsen samt markanvändningskaraktär och förändring över tid. För de båda bebyggelseenheterna skall fyndmaterial och huskonstruktioner användas för att diskutera de olika hushållens förhållningssätt vid de olika ekonomiska konjunkturerna och förändringarna i näringsfång. Backasätern: Förfinad kartering och fosfatkartering för mer detaljerade studier av bebyggelselämningar, avfallshögar och markanvändningsanalyser. Arkeologiska undersökningar av enstaka husgrunder och eventuella andra lämningar av förmodad ålderdomlig datering. Pollenanalys för studium av markanvändning och datering. Diskussion av olika kriterier rörande frågan om det går att särskilja en säter från en gård. Gård säter: Försök att relatera bestämda vallar på sätern till bestämda gårdar i byn utifrån äldre kartmaterial för att studera gårdens och säterns interaktion på detaljnivå.
5 5 Myrslåtterlokaler: Genomgång av tillgängligt (äldre) kartmaterial och domböcker samt inventeringar och torvprovtagningar i fält för att ta fram lämpliga lokaler för pollenanalys. Pollenoch C-14-analyser för dateringar av myrslåtterns initialskede. Tidsplanering Projektet avser att löpa under tre år Fältarbetet är avsett att utföras under de två första åren, med upp till fyra veckors fältarbete varje år. Avrapportering För de arkeologiska undersökningarna skall tekniska arkivrapporter sammanställas efter varje undersökningstillfälle. Slutrapporten skall utgöras av en integrerad syntes. Den skall avfattas på engelska och tryckas som en separat rapport. Resultaten från projektarbetet skall löpande presenteras på ett lättillgängligt sätt för en bredare publik. Internationellt samarbete Studieområdet för detta projekt utgörs av ett enda hemman, men avsikten är att resultaten från detta projekt skall ligga till grunden för jämförande studier med ett ryskt projekt med likartade frågeställningar. Det begynnande internationella utbytet mellan forskare sysselsatta med frågeställningar kring markanvändning och resursutnyttjande i s k marginalområden visar att det finns många gemensamma eller likartade problem. Detta samarbete ska omfatta både ett utbyte på personnivå med ett visst mått av integrerat samarbete, men också mer jämförande studier. Projektsamarbetet kommer att preciseras närmare i en ansökan till INTAS. Information till allmänheten En viktig roll för moderna forskningsprojekt är information till en bredare allmänhet, populärt kallat "universitetens tredje roll". Ett dylikt arbete är väsentligt för att det skall finnas möjligheter till demokratisk, samhällelig insyn i forskningsvärldens arbeten. Därför kommer en av projektdeltagarna, i samarbete med Jakt- och fiskemuséet i Ransby, att ha som huvuduppgift att på ett lättillgängligt sätt löpande presentera projektets resultat för en bredare allmänhet.
6 6 Litteratur Cabouret, M Esquisse d'une chronologie des etapes de la formation de la vie pastorale en Norvege. (Norsk) Historisk tidsskrift 1/1989, s Emanuelsson, M Bosättning, agrarkris och fäbodväsende. Vegetations- och markanvändningshistoria i Läde, Dalarna. Dalarnas forskningsråd Arbetsrapport maj Hedblom, F De svenska ortnamnen på säter. En namngeografisk undersökning. Lund. Johansson, A Säter. C-uppsats. Arkeologi-Samhällsvetenskap, Högskolan i Karlstad. Johansson, A. Nilsson, S. Pettersson, S. & Svensson, E Bebyggelse och säterdrift i norra Värmland en förstudie. Arbetsrapport 97:17. Samhällsvetenskap, Högskolan i Karlstad. Kvamme, M Pollen analytical studies studies of mountain summer-farming in western Norway. The cultural landscape past, present and future. Red. Birks, H. H, Birks, H. J. B, Kaland, P. E. & Moe, D. Cambridge, s Magnusson, G. Medeltida fäbodlämningar i Ängersjö. I: Arkeologi i fjäll, skog och bygd. 2. Järnålder-medeltid. Red. Hemmendorff, O. Östersund 1989, s Myrdal, J. & Söderberg, J Kontinuitetens dynamik. Agrar ekonomi i 1500-talets Sverige. Stockholm. Mörner, A Kort oeconoomisk beskrifning öfwer Wermeland åhr I: Värmland förr och nu Karlstad, s Nilsson, S. 1996a. Bänteby. Utnyttjande av landskap i norra Värmland. B-uppsats. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet. Nilsson, S. 1996b. Bondemyten och byfrågan. C-uppsats. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet. Nilsson, Y Bygd och näringsliv i norra Värmland. En kulturgeografisk studie. Lund. Pettersson, T. J-E Säterbruk särskilt under och 1700-talen. I: Lima och Transtrand. Ur två socknars historia. 3. Red. Pettersson, T. J-E. Malung, s Sandnes, J Utmarksdrift og ressursutnyttelse i Norge i eldre tid. I: Plov og pen. Festskrift til Svend Gissel 4. januar Köpenhamn, s Segerström, U, Hörnberg, G. & Bradshaw, R The 9000-year history of vegetation development and disturbance patterns of a swamp-forest in Dalarna, northern Sweden. I: The Holocene 6,1, s Styffe, H. & Styffe, T Sätrar i Dalby. Sysslebäck. Svensson, E. 1995a. Utmarksbruk i norra Värmland. I: Ny giv för värmländsk arkeologi. Värmland förr och nu Karlstad, s Svensson, E. 1995b. Järnframställning i norra Värmland. Arbetsrapport 95:9, Samhällsvetenskap, Högskolan i Karlstad. Svensson, E Forest peasants. Their production and exchange. I: Visions of the past. Trends and traditions in Swedish medieval archaeology. Red. Andersson, H., Carelli, P. & Ersgård, L. Lund & Stockholm, s Szabo, M Herdar och husdjur. En etnologisk studie över Skandinaviens och Mellaneuropas beteskultur och vallningsorganisation. Stockholm. Österman, A Våtslåtter som den skildras i Nordiska museets uppteckningar. Myrmarker. En bok om bruket av våtmarkerna förr och nu. I: Bygd och natur, s
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merDet norrländska rummet
A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merKulturmiljöutredning inför planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2009:11
Kulturmiljöutredning inför planerad bergtäkt vid Alstrum Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2009:11 1 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merKanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merStudie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2
Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se
Läs merSkadad fossil åker, Stora Kil 182:1
Skadad fossil åker, Stora Kil 182:1 Fältbesiktning, bedömning och efterundersökningsplan för skadad fossil åker, Stora Kil 182:1, Stora Kils socken i Kils kommun, Värmlands län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk
Läs merDen gamla prästgården i Västra Ryd
Rapport 2012:49 Arkeologisk utredning etapp 1 Den gamla prästgården i Västra Ryd Rydsnäs 1:24 Västra Ryds socken Ydre kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merProjektet Skog & Historia i Böda socken på norra Öland.
Projektet Skog & Historia i Böda socken på norra Öland. Håkan Nilsson Kalmar läns museum Preliminär rapport 2005 Bakgrund Projektet Skog & Historias framtida utformning i Kalmar län en förstudie i Böda
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merNaffentorpsgården. Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2005. Schaktningsövervakning inom RAÄ nr 10:1 Bunkeflo socken
Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2005 Naffentorpsgården Schaktningsövervakning inom RAÄ nr 10:1 Bunkeflo socken Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten
Läs merVäntinge 1:1, fornlämning 195
Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015
Läs merM Uppdragsarkeologi AB B
. C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför utbyggnad av VAnätet norr om Skanör, Skanörs socken, Vellinge kommun, har CMB Uppdragsarkeologi
Läs merSärskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merSchaktning på Torget i Vimmerby
Schaktning på Torget i Vimmerby Fornlämning 313, Vimmerby Stad & Kommun, Småland Arkeologisk förundersökning, 2007 Veronica Palm Rapport April 2007 Kalmar läns museum & Västerviks Museum RAPPORT Datum
Läs merPlanerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland
Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förstudie, 2003 Håkan Nilsson Kalmar läns museum. Rapport 2003 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en arkeologisk
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merArkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade
Läs merArkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats Fastigheterna Vallbytorp 5:1, Råberga 5:8, Råberga 5:10, Falltorp 1:2 och Falltorp 1:3,
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merNibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353
Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Kenneth Svensson Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I
Läs merSärskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Läs merAntikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,
Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sollentuna kommun, Stockholms län November 2004 Dan Carlsson ArkeoDok Rapport 2005:3 www.arkeodok.com Antikvarisk utredning
Läs merVindkraft Gunillaberg
Vindkraft Gunillaberg Arkeologisk utredning etapp 1 inför vindkraftsetablering, Bottnaryds socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:46 Jan Borg Vindkraft
Läs merLjusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
Läs merEL TILL NYA TOMTER I SKÖLSTAD
RAPPORT 2015:33 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING EL TILL NYA TOMTER I SKÖLSTAD INVID RAÄ 86, 114-117 OCH 133 SKÖLSTAD 1:3, 1:6 OCH 1:9 VIKINGSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT
Läs merKv Sankt Mårten 28. fornlämning nr 73:1, Lunds Stad, Lunds kommun, Skåne Arkeologisk förundersökning 2015
Kv Sankt Mårten 28 fornlämning nr 73:1, Lunds Stad, Lunds kommun, Skåne Arkeologisk förundersökning 2015 KULTURMILJÖRAPPORT 2015:18 JOHAN WALLIN KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE KULTURHISTORISKA
Läs merTrehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön
En stockbåt vid sjön Trehörningen Dokumentation av ett stockbåtsfynd vid sjön Trehörningen, Gullarängens gård, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Kjell Andersson Rapport 2001:18 STOCKHOLMS LÄNS
Läs merVar går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merWenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län
Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2952 Peter Sillén Arkeologikonsult Optimusvägen
Läs merArkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1
UV VÄST RAPPORT 2000:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 Västergötland, Mölndals kommun, Fässbergs socken, Alvered 1:18 m.fl., Balltorp 1:124 Gundela Lindman UV
Läs merESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson
Läs merArkeologisk utredning. Gråmunkehöga. Utredning inför planerad byggnation. Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun. Per Frölund 2003:04
Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun Per Frölund 2003:04 Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Läs merFossila åkrar på längden och tvären
Fossila åkrar på längden och tvären - om fossilt odlingslandskap inom naturreservatet Osbecks bokskogar Laholms kommun Hallands län Pär Connelid Kula HB, rapport 2012-05-02 Innehåll Bakgrund... 1 Kulturhistoriska
Läs merArkeologisk utredning
Arkeologisk utredning för del av fastigheten Backen 6:1, Umeå socken, Umeå kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Dnr 366/09 Innehållsförteckning
Läs merBESLUT 1(7) Länsstyrelsen beslutar med stöd av 2 kap 14 KML att kostnaden skall betalas av Er.
BESLUT 1(7) Vår referens Miljöavdelningen Kulturmiljösektionen Anders Wihlborg 040/044-25 22 77 Malmö stad Fastighetskontoret Att: Torbjörn Råberg 205 80 MALMÖ Tillstånd enligt lagen (1988:950) om kulturminnen
Läs merBilaga 6 Arkeologisk arkivgenomgång
Bilaga 6 Arkeologisk arkivgenomgång NORRBOTTENS MUSEUM DNR 128-2011 Arkeologisk arkivgenomgång inför vindkraftsetablering vid Lehtirova, Pajala och Gällivare kommuner Inledning På begäran av Carolin Wilén,
Läs merInför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1
uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika
Läs merProjektet Skog & Historias framtida utformning i Kalmar län en förstudie i Böda socken på norra Öland.
Projektet Skog & Historias framtida utformning i Kalmar län en förstudie i Böda socken på norra Öland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2004 Bakgrund Projektet Skog & Historias framtida utformning
Läs merKv Intellektet. Arkeologisk utredning med anledning av nya studentbostäder inom Valla koloniområde
UV ÖST RAPPORT 2006:27 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Kv Intellektet Arkeologisk utredning med anledning av nya studentbostäder inom Valla koloniområde Kv Intellektet 1, Valla 1:1 Linköpings stad och kommun
Läs merLAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD
RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD RAÄ 138:1 HAGSÄTTER 21:35 BORGS SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Lakvattendamm över Hagsätter gård
Läs merParadisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb
Arkeologisk slutundersökning Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Väderstads socken Mjölby kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 21:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N
Läs merNy gatubelysning i centrala Skänninge
Rapport 2013:40 Arkeologisk förundersökning Ny gatubelysning i centrala Skänninge RAÄ 5 Strandgatan, Gullringsgatan, Vistenagatan, Tvärgränd, Gröngatan, Västra Kyrkogatan och Follingegatan Skänninge stad
Läs merKartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse
Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 2 Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 3 Omslagsbild: Detalj ur storskifteskartan från 1768 Rapport 2007:09, arkeologiska
Läs merRapport Arkeologisk förundersökning. Kumla Odensala sn. Anders Wikström. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum
Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och
Läs merSkanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006 Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14 Skanör socken i Vellinge kommun Skåne
Läs merDagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken
Introduktion Välkomna Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken 1. Vad vill vi uppnå? 2. Hur skall vi jobba för att uppnå det? 3. Hur skall alla
Läs merArkeologisk provundersökning
Arkeologisk provundersökning av Öskärskyrkogården, RAÄ 4, Holmöns socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Berit Andersson, Susanne Sundström & Anders Huggert
Läs merNy gatubelysning framför Skänninge station
Rapport 2008:81 Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Ny gatubelysning framför Skänninge station Invid RAÄ 5 Järnvägsgatan - Borgmästaregatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats
Läs merIgenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland
Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Lst. dnr. 431-5257-07 ArkeoDok 2007:20 Bakgrund I samband med en bygglovsförfrågan uppmanades markägaren till
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merFöretagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer
Läs merÖSTRAMAREN. Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning. Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014. Bo Ulfhielm
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:00 ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014 Bo Ulfhielm ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön
Läs merSVARTVALLSBERGET VINDKRAFT
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:23 SVARTVALLSBERGET VINDKRAFT Särskild utredning Järvsö-Boda 27:1, Järvsö-Ede 1:16, 4:26, 18:1, 21:1, Sjövästra 3:11, Väster-Skästra S:5 Järvsö socken Ljusdals kommun
Läs merGenomgång av historiska kartor
Genomgång av historiska kartor inför vägbreddning av E4:an, sträckan Djäkneboda- Bygdeå, Bygdeå socken, Robertsfors kommun, Västerbottens landskap och län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ronny
Läs merNy kvartersbebyggelse i Valla
UV ÖST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Ny kvartersbebyggelse i Valla Kvarteret Idegranen 9 och Ilbudet 6 s stad och kommun Östergötland Dnr 421-2384-2006 Bengt Elfstrand UV ÖST RAPPORT 2007:15
Läs merKokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Läs merOffertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet
US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt
Läs mer. M Uppdragsarkeologi AB B. Arkeologisk utredning 2012. Falsterbo 4:178 m fl, RAÄ 15 Falsterbo socken Vellinge kommun i Skåne
Rapport 2012:57 Arkeologisk utredning 2012 Falsterbo 4:178 m fl, RAÄ 15 Falsterbo socken Vellinge kommun i Skåne Caroline Hulting Lindgren C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Box 44
Läs merUppföljning av åtagande inom strategisk plan 2012
Uppföljning av åtagande inom strategisk plan 2012 Tillväxt Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. Kommunens
Läs merEn presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
Läs merDomherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001
Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns
Läs merTotala arkeologiska kostnaden en arkeologisk bedömning
Bilaga 3B Väg 56 delen förbi Äs Totala arkeologiska kostnaden en arkeologisk bedömning Katrineholms kommun, Södermanlands län Vägplan val av lokaliseringsalternativ 2012-12-06 Projektnummer: Beställare:
Läs merRapport över Arkeologisk Förundersökning
Rapport över Arkeologisk Förundersökning Raä 92 och 297, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län ArkeoDok Rapport 2007:16 1 Inledning Upplands-Bro kommun har yttrat sig rörande fornlämningarna
Läs merRapport 2015:5. Lyngsjö 2:5. Fornlämning nr 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.
Rapport 2015:5 Lyngsjö 2:5 Fornlämning nr 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:5 Lyngsjö 2:5 Fornlämning nr 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad
Läs merBAKGRUND SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION
1(7) SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION Company Name: Östervåla Utvecklingsråd Company org nr: 879500-7668 Contact persons (incl. tfn nr / e-mail): Kiell Tofters kiell@tofters.net University:
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs merEtt järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3
Rapport 2007:24 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 RAÄ 6 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S
Läs merKulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda
Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,
Läs merSANDFICKA PÅ SOFIEDALS GRIFTEGÅRD
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2016:11 SANDFICKA PÅ SOFIEDALS GRIFTEGÅRD Arkeologisk förundersökning Sofiedal 8:19 RAÄ 23:1 Hudiksvalls stad Hudiksvalls kommun Hälsingland 2015 Inga Blennå SANDFICKA PÅ
Läs merÖvergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Läs merStrategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället
Läs merDrottninggatan Klostergatan Hamngatan
Rapport 2012:30 Arkeologisk förundersökning Drottninggatan Klostergatan Hamngatan RAÄ 153 Drottninggatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Läs merRapport 2014:16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson
Rapport 2014:16 Slottsvången 8 Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson Rapport 2014:16 Slottsvången 8 Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun.
Läs merDräneringsarbeten på Motalagatan 20 i Skänninge
Rapport 2008:100 Arkeologisk förundersökning Dräneringsarbeten på Motalagatan 20 i Skänninge RAÄ 5 Motalagatan 20, kv Vadet Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T
Läs merBoplatslämningar vid Vallentuna kyrka Arkeologisk utredning med anledning av byggande av planskild korsning mellan Roslagsbanan och väg 268 norr om Vallentuna kyrka, Vallentuna socken och kommun Uppland
Läs merForskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar
STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna
Läs merBagare by och Turebergs gård
Bagare by och Turebergs gård Arkeologisk utredning inför detaljplaneområde för nya Turebergsskolan, Sollentuna socken och kommun, Uppland. Richard Grönwall Rapport 2003:23 Bagare by och Turebergs gård
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merFörhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i:
Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i: samla.raa.se M E D D E L A N D E N och distinkta definitionerna.
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merNyupptäckt stensättning i Tahult
UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyupptäckt stensättning i Tahult Västergötland, Landvetter socken, Tahult 4:21 med flera Dnr 421-649-2012 Gisela Ängeby UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING
Läs merFöretagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer
Läs merDigitalt festivalengagemang
VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merMÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN AV EN VINDKRAFTPARK PÅ LILLGRUND, SÖDRA ÖRESUND
Leif Nilsson Martin Green Ekologihuset 223 62 Lund 046 2223709 (LN) 070-5255709 (LN) leif.nilsson@zooekol.lu.se martin.green@zooekol.lu.se Lund 2005-04-07 REVIDERAD ARBETSPLAN MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN
Läs merREGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige 2009-05-28
REGION VÄRMLAND Mångfaldspolicy Regionfullmäktige 2009-05-28 MÅNGFALDSPOLICY 1. BAKGRUND Egna organisationen Omvärlden 2. NULÄGESBESKRIVNING Kända data Upplevt nuläge Framtid 3. SYFTE/VISION 4. FRAMGÅNGSFAKTORER
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs mer1) Introduktion. Jonas Aspelin
1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merarkeologi Domkyrkoberget Medeltid & Nyare tid
arkeologi Arkeologisk förundersökning Domkyrkoberget Medeltid & Nyare tid Fornlämning Strängnäs 314:1, Kyrkberget 3 & 7, Strängnäs stad & socken, Strängnäs kommun, Södermanlands län. Peter Berg En del
Läs merHällestad - Lämneå bruk Schaktning för bredband
Rapport 2007:63 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Hällestad - Lämneå bruk Schaktning för bredband Hällestad och Tjällmo socknar Finspångs kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E
Läs merNordic Human Factors Guideline NHFG
Nordic Human Factors Guideline NHFG Förklaringsmodell för trafikantbeteende Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1 Varför en ny förklaringsmodell? Trafikolyckor är ett stort problem
Läs merVÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET
RAPPORT 2015:10 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET RAÄ 14, 16, 21 KV ÖRTAGÅRDEN 1:1 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Värmekulvert i Nunneklostret Innehåll
Läs mer