Ändring av detaljplan för kv Alpklockan, del av kv Blåsippan och del av Helliden 2:28, Södra Hellidsområdet

Transkript

1 Dnr: MBN 2015/90 Ändring av detaljplan för kv Alpklockan, del av kv Blåsippan och del av Helliden 2:28, Södra Hellidsområdet Tidaholms centralort, Tidaholms kommun, Västra Götalands län Planområde PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Miljö- och byggkontoret april 2015 GRANSKNINGSHANDLING oktober 2015, standardförfarande

2 Innehåll 1 INLEDNING PLANHANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN PLANDATA TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR MARK OCH VEGETATION VATTEN GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN FORNLÄMNINGAR SERVICE- OCH OFFENTLIG SERVICE BEBYGGELSEOMRÅDE REKREATION GATOR OCH TRAFIK TEKNISK FÖRSÖRJNING MILJÖBESKRIVNING/STÖRNINGAR ADMINISTRATIVA FRÅGOR DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR TIDSPLAN GENOMFÖRANDETID HUVUDMANNASKAP FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR EKONOMISKA FRÅGOR KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

3 1 INLEDNING 1.1 PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser skala 1: 1000 Planbeskrivning med planens genomförande och konsekvenser Illustrationskarta Bilagor Bilaga 1. Behovsbedömning, augusti Bilaga 2. PM Geoteknik , reviderad Fastighetsförteckning finns tillgänglig på miljö-och byggkontoret. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planens innebörd och syften. Den har ingen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid tolkning av planen. Plankarta med bestämmelser är rättsligen bindande Revidering av planbeskrivning Planbeskrivningen har utifrån de synpunkter länsstyrelsen lämnade i sitt samrådsyttrande kompletterats med en redovisning av grundvatten och markavvattning på sidan 7 och 8. På sidan 14 under rubriken farligt gods har Räddningstjänsten bedömt att risken för en olycka med farligt gods är liten. 1.2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens huvudsakliga syfte är att ändra markanvändning från bostadsområde för radhusbebyggelse till område för elva friliggande villor samt en förskola med fem avdelningar med plats för cirka 80 inskrivna barn. Angöring till bebyggelseområdet sker via Östra Ringvägen och Humlevägen. 1.3 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN De åtgärder planen medger bedöms vara förenliga med en ur allmän synpunkt lämplig markanvändning av mark- och vattenresurserna enligt bestämmelserna i miljöbalken (MB) 3 kap 1. Planområdet berörs inte av miljöbalkens (MB) 3 kap Riksintressen enligt 4 kap MB berörs inte Miljökvalitetsnormer 5 kap MB MKN luft Miljökvalitetsnormer för luft är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet i t ex stadsmiljön. Enligt miljökvalitetsmålet Frisk luft ska luften vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Tidaholms kommun är medlem i Luft i Väst. De senaste mätningarna av PM 10 (partiklar) som genomfördes vinterhalvåret 2011/2012 visar att Tidaholms urbana luftmiljö PM 10 ligger under miljökvalitetsmålet, även halten NO 2 (kvävedioxider) klarar miljökvalitetsmålet. Under 2014 genomfördes nya mätningar som visar lägre värden för NO 2 än Genomförandet i denna detaljplan bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för luft. 3 17

4 MKN vatten Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har miljökvalitetsnormer för vatten fastställts för Sverige. I december år 2009 fastställdes förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Sveriges fem vattendistrikt. Tidaholm tillhör Västerhavets och södra Östersjöns vattendistrikt. För denna plan är det Västerhavets vattendistrikt, genom Tidans vattenförekomst, sträckan Tidan-Korsberga- Madängsholm som gäller. Enligt VISS (Vatteninformations System Sverige) har Tidan för nämnd sträcka måttlig ekologisk status och god kemisk status. Kvalitetskravet är att god ekologisk status uppnås 2021, och bibehållen god kemisk status även Även i 2 kap 10 PBL finns krav på att miljökvalitetsnormen för vatten ska följas. Det innebär att kommunen regelmässigt måste göra en påverkansbedömning av de vattenförekomster som berörs av ett detaljplaneförslag. I denna detaljplan är det Tidans vattenförekomst som tar emot vatten från planområdet. Dagvattnet kommer att fördröjas genom dagvattendiken/bäddar innan det via öppna vattenfyllda diken når recipienten Tidan. Genomförandet av denna detaljplan bedöms inte påverka Tidans vattenkvalitet negativt. 1.4 PLANDATA Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet är beläget ca 1,3 km sydöst om Gamla torget i Tidaholms centralort. I öster och söder gränsar planområdet till villaområden byggda under mitten av 1990-talet och från och 2010-talet, i väster till Östra Ringvägen och i norr till en nedlagd åkermark och en gångoch cykelväg som leder till Hellidsberget. Planområdet omfattar cirka 3,5 hektar. Förutom en mindre bostadsfastighet ägs marken av Tidaholms kommun. Gamla torget Planområde Bild 2. Planområdets läge i staden. 4 17

5 1.5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Fördjupad översiktplan Detaljplanens syfte strider inte mot intentionerna i fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd antagen av kommunfullmäktige december Gällande detaljplan För berört område gäller detaljplan för del av Helliden 2:28 m.fl. (S 103), antagen av kommunfullmäktige I gällande detaljplan är tillåten markanvändning radhusbebyggelse med mindre lägenheter i hyresrätt, förskola, naturområde, parkområde med boll och lek samt ett mindre område för handel med kioskverksamhet. Ingen av byggrätterna inom denna del av detaljplanen har utnyttjats. Bild 3. Röd linje visar utdrag ur gällande detaljplan Kommunala beslut Miljö-och byggnadsnämnden gav i 62 miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag ändra detaljplanen för kv Alpklockan, del av kv Blåsippan och del av Helliden 2:28, Södra Helliden Planprocess Detaljplaner med beslut om uppdrag efter 1 januari 2015 handläggs enligt SFS 2014:900 (lag om ändring i plan- och bygglagen 2010:900). Denna detaljplan handläggs med standardförfarande som kan tillämpas om förslag till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Planen får inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Samtliga kriterier uppfylls i denna detaljplan. Planprocessen i standardförfarande består av samråd, underrättelse/granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft, se nedanstående tidsprocess. De synpunkter som kom in under samrådet har sammanställts i en samrådsredogörelse, daterad Nästa steg i processen är att kommunicera de synpunkter som kom in under samrådet, därefter sammanställs synpunkter ett granskningsutlåtande för att därefter antas av miljö- och byggnadsnämnden. 5 17

6 Samråd Underrättelse Granskning Gransknings- utlåtande Antagande Behovsbedömning Enligt PBL 2010:900 4 kap 34, andra stycket samt miljöbalken SFS 1988:808 ska detaljplaner som antas kan få betydande miljöpåverkan, miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ett ställningstagande om en miljöbedömning behöver göras eller inte. Planförslaget ligger helt inom tidigare planlagt område och bedöms vara förenligt med intentionerna enligt kap 3 och 4 i miljöbalken. Planens genomförande bedöms inte medföra risker för människors hälsa, säkerhet eller miljön. Vidare bedöms planens genomförande inte motverka gällande riktvärden för luft och vatten negativt eller möjligheten att uppnå nationella, regionala eller kommunala mål och strategier. Närheten till Hellidsbergets natur- och rekreationsområde och Svandammarna samt närheten till Hökensåsskolan skapar en bra miljö för såväl de barn som bor i området som barnen i den nya förskolan. Till bostadsområdet och förskolan finns separerade gång- och cykelvägar med belysning som skapar god tillgänglighet och trygghet i området. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i yttrande delat miljö- och byggförvaltningens åsikt att planens genomförande inte får betydande miljöpåverkan. Miljö-och byggnadsnämnden har i beslut bedömt att planens genomförande inte får betydande miljöpåverkan, se bilaga 1. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 2.1 MARK OCH VEGETATION Utmed västra delen av planområdet finns en cirka 2,5 meter hög lövskogsklädd kulle, som skiljer bebyggelseområdet från Östra Ringvägen. Kullen har ett naturvärde som kommer att sparas. Större delen av planområdet utgörs av nedlagd åkermark. Genom planområdet finns ett dräneringsdike som ansluter till en våtmark (anlagd i slutet av 1990-talet) norr om planområdet. I samband med att området exploateras kommer diket att läggas igen och ersättas av dagvattendiken öster och väster om kvartersmarken. Parallellt med Östra Ringvägen finns ett öppet vattenfyllt dike som i enlighet med gällande detaljplan kommer att behållas. 6 17

7 Våtmark Skog Villatomt Vattenfyllt dike Dike Åkermark Villor Villor Ortofoto över planområdet 2.2 VATTEN Grundvatten Inom planområdet finns ett grundvattenmagasin ( ) som ingår i ett större område där det överersta lagret (J1) medger ett uttag på kbm/dygn. Grundvattenmagasinet ligger till en mindre del inom planområdet. Inom grundvattenmagasinets område ligger även kommunens nedlagda deponi Siggestorp. Dagvattnet inom planområdet kommer att tas om hand lokalt och fördröjas. Se under dagvatten, sidan 13. Tidaholms kommun har låtit utföra en översiktlig grundvattenutredning för framtida reservvattentäkt. Kartan är hämtad från SGUs vägvisare grundvattenmagasin. Ur GSD-Vägkartan. Lantmäteriet. 7 17

8 2.2.2 Markavvattning Karta del av markavvattningsföretaget Delar av planområdet ligger inom Hellidens markavvattningsföretag som redovisats som båtnadsföretag på kartan. Hellidens dikningsföretag upprättades för att avvattna jordbruksmark. Kommunen köpte Helliden 2:28, 1985, marken har därefter inte använts som jordbruksmark. Syftet med köpet var att exploatera området. Detaljplan för detta planområde plus 1990-tals och 2000-tals områdena antogs Gulmarkerat område anger område som har nytta av dikningarna (båtnadsområde). Kommunen är ensam ägare av marken och därmed ensam om att ha nytta av fastställt avvattningsföretag. Röd linje visar dike, där södra delen lades igen i samband med exploatering av 2000-talsområdet. Norra delen av diket lades igen i samband med att byggnationen 1 av förskolan inom planområdet påbörjades hösten Streckad blå linje visar dagvattenledning och heldragna blå linjer öppna diken. Grön linje visar öppna dagvattendiken med trög avvattning innan det når de öppna dikena för vidare färd mot Tidan. Se även under dagvatten, sidan 13. Kommunen har genom Tekniska kontoret för avsikt att ansöka om en avveckling eller omprövning av avvattningsföretaget. 2.3 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN BGAB Bygg- och Geokonsult har på uppdrag av Tidaholms kommun genomfört en geoteknisk undersökning för planområdet, daterad och reviderad Undersökningen redovisar följande. Marken utgörs till större delen av före detta åkermark. Jorden består direkt under ytskiktet delvis av finsediment, såsom silt och lera, som direkt eller via skikt av friktionsjord vilar på för utförda sonderingar fast botten troligen morän, block eller berg. Ytskiktet består i provpunkterna av sandig torv/torv till ca 0,3 m. Av undersökningen framgår att det inte finns några stabilitetsproblem inom planområdet. Enligt geoteknisk undersökning är underliggande lera överkonsoliderad och det finns ingen risk för sättningar. Jorden bedöms huvudsakligen tillhöra tjälfarlighetsklass 4 (mycket tjälfarlig) och materialgrupp 5A enligt AMA Anläggning. Med dagens byggnadsteknik kan man lätt eliminera dessa risker. 1 Bygglov har beviljats enligt gällande detaljplan från

9 Jorden är erosionsbenägen, vilket måste beaktas vid schaktarbeten. Innan fyllning ska schaktbotten besiktigas av geoteknisk sakkunnig person. Grundvattenavläsningar inom planområdet visar att vattenytans nivå ligger relativt högt (mellan 0,30 0,40 m under befintlig mark). Den geotekniska utredningen finns i sin helhet med som bilaga till planhandlingarna, se bilaga Geotekniska rekommendationer Observera att den geotekniska undersökningen är översiktlig. I samband med byggnation kan utförligare undersökningar behövas. 2.4 FORNLÄMNINGAR Inom planområdet finns enligt fornlämningsregistret inga kända fornlämningar. 2.5 SERVICE- OCH OFFENTLIG SERVICE Planområdet ligger cirka 1,3 km från stadskärnas utbud av handel och offentlig service. Cirka 400 meter norr om planområdet finns en F-9 skola (Hökensåsskolan) och en sporthall (Sparbankshallen). 2.6 BEBYGGELSEOMRÅDE Befintlig bebyggelse Inom planområdet finns ett mindre bostadshus med tillhörande uthus. Helliden 1:2 Alphyddan. Bostadshuset finns upptaget i Kulturhistoriska byggnader och miljöer utförd av Skara länsmuseum Bostadshuset byggdes 1927 och har enligt inventeringen till stora delar behållit 20-talsprägeln med grå spritputsad fasad. Byggnaden har stått tom under ett stort antal år och har inte renoverats eller underhållits de senaste decennierna. Byggnaden får ingen skydds- eller varsamhetsbestämmelse i planen. Öster om planområdet ligger ett villaområde som till större delen är uppförd under sent tal och fortfarande är under uppbyggnad. Byggnaderna har en modern utformning i blandade stilar med funkis och ett och ett halv plan, även takutformningen har en varierad utformning med sadeltak och pulpettak. Så gått som samtliga byggnader är vitmålade. Syftet med södra Hellidens etapp II var att det skulle vara relativ fri och flexibel utformning. Tillåten exploatering är 30 % av tomtytan. Söder om planområdet gäller detaljplan från Området har succesivt växt fram från början av 1990 till Planerad bebyggelse Planen kommer att möjliggöra friliggande villor i en våning (B) till en byggnadshöjd på högst 4,5 meter. Största tillåtna byggnadsarea är 30 % (e2) av tomtytan varav högst 80 kvm får utgöras av komplementbyggnader (garage, carport och förråd). Med hänsyn till områdets höga grundvattennivåer och markens beskaffenhet tillåts endast källarlösa hus (b1). Tomstorleken varierar från 955 kvm till 1555 kvm. Området kommer liksom södra Helliden etapp II att få utvecklas relativt fritt utan styrning av takutformning och färgsättning. 9 17

10 Villor Skola Befintliga villor Förskola Det finns ett stort behov av en ny förskola i Tidaholms centralort. Förskolans placering i södra Hellidsområdet bedöms som positiv med hänsyn att försörjning av förskoleplatser som är sämre i denna del av centralorten. För att svara mot efterfrågan på förskoleplatser har kommunen beslutat att en förskola med fem avdelningar ska byggas inom planområdet. Inom närområdet finns både småhus och flerfamiljshus. Förskolans område omfattar knappt kvm och ska ge utrymme till en förskola med en byggnadsyta på cirka kvm och drygt kvm hårdgjorda kommunikationsytor och parkeringsplatser. För barnens lek och utemiljö reserveras cirka kvm, cirka 38 % av den totala tomtytan. Förskolan ska ge plats för mellan 80 till 100 inskrivna förskolebarn. Med hänsyn till barnens utemiljö tillåter planen en exploatering på högst 1250 kvm. Byggnaden ska utföras i en våning, med en tillåten byggnadshöjd på högst 5,5 meter. Källare får inte utföras. Förskolan placeras i västra delen av tomten och östra sidan avsätts för barnens utemiljö

11 2.6.4 Förskolans lek- och utemiljö Barn och ungas rättigheter ska, i enlighet med barnkonventionen, beaktas i samband med att detaljplaner tas fram. Sedan 2 september 1990 gäller konventionen i Sverige, vilket har betydelse för samhällsplaneringen. Barnkonventionen artikel 31 är av intresse för den fysiska planeringen och uttrycker bland annat barnens rätt till lek och fritid. Enligt 8 kap. 9 plan- och bygglagen (2010:900) ska tomter som bebyggs med lokaler för förskola ha en friyta som är tillräckligt stor för att vara lämplig för lek och utevistelse. Friytan ska finnas på tomten eller i närheten av denna. Med anledning av att det saknas nationella riktlinjer för storlek på friyta för barns lek och utevistelse på förskolor har stadsbyggnadskontoret i Malmö stad tagit fram skriften Utemiljö vid förskolor i Malmö ett planeringsverktyg för planering, urformning och bygglovgranskning, dec Skriften är baserad på forskning om barnens lek utomhus och är tänkt att användas som ett verktyg för att avsätta rätt storlek på förskoletomter i samband med planering och bygglovgivning. En rimlig utgångspunkt är minst 30 kvm utelekyta per barn. Det är baserat på en utredning från Malmö stad Förskolor i stadsbyggandet, Dialog PM 2006:2, där de utifrån utvärdering av befintliga förskolor förespråkar 40 kvm utelekyta per barn. De framhåller att en kritisk gräns går vid 30 kvm, med motivering att med mindre yta är det svårt att upprätthålla kvaliteten på grönytor och redskap eftersom slitaget blir alltför högt. Konsekvensen blir att man går över till större mängd hårdgjord yta vilket leder till ytterligare en försämring av miljön. Enligt 8 kap. PBL 9 ska, om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering, i första hand friyta ordnas. I Boverkets nya allmänna råd kring friytor 2 läggs fokus mer på friytans kvalitéer, exempelvis på goda sol-/skuggförhållanden, bra luft- och ljudkvalité, om den är utformad för både flickors och pojkars lek samt om terräng- och vegetationsförhållande är variationsrika mm. Även friytans placering, liksom närhet till allmänna parker är avgörande. Barnens lek och utemiljö kommer enligt planförslaget vara ca kvm vilket innebär en yta på drygt 24 kvm/barn med totalt 100 barn. Lekytans omfattning bedöms därmed inte vara tillräcklig. Sannolikheten att 100 barn är ute och leker samtidigt är liten. Vid ett antagande att 60 barn är ute och leker samtidigt blir lekytan 40 kvm/barn, vilket bedöms som tillräckligt. Utöver förskolegården finns parkmiljön vid Svandammarna och skogen på Hellidsberget. Barnens lekyta kommer att orienteras åt väster. Vid planering av utemiljön kommer hänsyn tas till att det går att anordna både soliga och skuggiga platser. För att säkerställa barnens säkerhet kommer förskolans område att inhägnas. Barnens lek- och utemiljö upptar cirka 40 % av tomtytan Parkering Parkeringsbehovet för förskolans personal och besöksparkering ska anordnas inom förskolans kvartersmark. Parkeringsbehovet för förskolan uppskattas vid maxbelastning till ca 24 bilplatser varav nio för anställda och resterande för hämtning och lämning av barn. 2 Boverkets allmänna råd (BFS 2015:1) om friyta för lek och utevistelse 11 17

12 Vid entrésidan, utmed Myrvägen planeras för 15 korttidsplatser för på- och avstigning. Kommunikation och parkeringsytor upptar cirka 38 % av tomtytan Varutransporter Mottagning av varutransporter till, och hämtning av avfall från, förskolan sker via Myrvägen vid förskolans norra del. Genom det skiljs transporterna från besökare till förskolan Tillgänglighet Markplaneringen ska utföras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan nå målpunkter utan problem. Tillgängligheten inom kvartersmark ska följa gällande byggregler Arbetsplatser Inom förskolans verksamhet beräknas 16 heltidsarbetande. 2.7 REKREATION Närheten till Hellidsbergets motionsanläggning och Ringleden ger goda förutsättningar att utöva daglig motion. Söder om planområdet finns en lekplats vid Sländvägen. Det finns även planer på att anordna en mindre lekplats öster om planområdet. 2.8 GATOR OCH TRAFIK Gatunät, gång- och cykeltrafik Planområdet angörs från Östra Ringvägen via Humlevägen till Myrvägen. Östra Ringvägen tillhör huvudvägnätet och är en genomfartsled. Kommunen är huvudman och Trafikverket väghållare. Den skyltade hastigheten är 50 km. Ringvägens höga standard inbjuder till höga hastigheter. Ringvägen är 22 meter bred. För att mata trafiken till planområdet ska Myrvägen breddas till nio meter med en tre meter bred gång- och cykelväg som kopplas ihop med befintlig gång- och cykelväg utmed Humlevägen och gång- och cykelväg norr om planområdet Grönavägen. Från Myrvägen planeras mindre lokalgator till en bredd av sju meter som matar trafiken till villatomterna. Den skyltade hastigheten blir 30 km/tim Kollektivtrafik Närmaste busshållplatsen ligger utmed Östra Ringvägen i höjd med Hökensåsskolan, cirka 120 m från planområdet. 2.9 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och spillvatten Vatten- och spillvattennätet är utbyggt utmed Myrvägen. Nya ledningar kommer att anslutas till befintliga ledningar i Myrvägen

13 2.9.2 Dagvatten Enligt den geotekniska undersökningen består planområdet av tätare jordlager och höga grundvattennivåer, därför är lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom perkolation inte lämpligt. Inom planområdet finns ett mindre dräneringsdike som korsar förskolans tomt. Diket har lagts igen och dagvatten leds om via dagvattenledningar (blå streckade linjer) till öppna dagvattendiken norr om planområdet. Dagvattnet från villatomterna och förskolans östra del kan avledas till planerade dagvattendiken (gröna linjer). Dagvattnet från gatumark och förskolans parkeringsplats kommer att avledas och fördröjas i befintligt dike och våtmark norr om planområdet för att vid behov bräddas innan det når Tidan. Kartan visar hur kommunen planerar att ta hand om dagvattnet. Se även karta och redovisning under avvattning på sidan Elförsörjning och datakommunikation Elförsörjningen till planerad bebyggelse kan anslutas befintlig transformatorstation söder om kvarteret Blåsippan 1. Utmed östra delen av planområdet och villabebyggelsen i etapp II finns en fiberkabel som eventuellt kan ligga kvar utmed planerat dagvattendike Brandposter Söder om planområdet i korsningen mellan Humlevägen och Myrvägen finns en brandpost Uppvärmning Förskolans uppvärmning kommer förmodligen att ske med geovärme Avfallshantering Avfallhantering ska utformas så att återanvändning och återvinning främjas MILJÖBESKRIVNING/STÖRNINGAR Behovsbedömning Enligt PBL 4 kap 34 samt Miljöbalken SFS 1998:808 ska detaljplaner, vars genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan, miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ställningstagandet om en miljöbedömning behöver göras eller inte. Behovsbedömning upprättas i samband med framtagandet av planen och finns med som en bilaga, vilken samråds parallellt med planhandlingarna. Miljö- och byggkontoret har som underlag för miljö- och byggnadsnämndens ställningstagande tagit fram en behovsbedömning med checklista, bilaga

14 Förvaltningen har utifrån behovsbedömningen bedömt att detaljplanens genomförande inte får betydande miljöpåverkan. Planen berör inga skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken, eller andra värdefulla regionala och lokala naturvärden. Planen påverkar inte miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten eller luft negativt. Om detaljplanens genomförande kan antas få betydande miljöpåverkan, ska enligt planoch bygglagen (PBL 4 kap. 34 ) miljökonsekvenserna redovisas i omfattning och innehåll som följer av 6 kap. 12 och 13 första stycket miljöbalken. Vid kommunens ställningstagande till om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan görs en behovsbedömning. Om behovsbedömningen visar på en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras och resultatet redovisas i form av en miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen har i yttrande , framfört att de delar miljö- och byggkontorets bedömning att planens genomförande inte får betydande miljöpåverkan. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade vid sammanträde i 62 att genomförandet av planförslaget inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan varför behov av en miljöbedömning inte föreligger Buller Från och med den 2 januari 2015 ska bullervärden vid behov anges i planbeskrivningen när en detaljplan upprättas. Ljudnivåerna ska avspegla omgivningsbuller utomhus. Huvudregeln är att en tillsynsmyndighet inte kan påverka de fastställda bullervärdena vid en senare prövning enligt miljöbalken. Bebyggelsen ligger cirka 80 meter från Östra Ringvägen med en cirka 2,5 meter hög skogsklädd kulle som skiljer vägområdet från bebyggelseområdet. Det omgivningsbuller som kan påverka denna detaljplan är trafikbuller från Östra Ringvägen, i övrigt finns inga andra verksamheter som tillför ytterligare buller inom planområdet. Trafiken utmed Ö Ringvägen uppgår enligt Trafikverkets trafikflödesmätning 2013 till fordon/dygn varav 6,5 % utgörs av tung trafik. Närmaste industriområde ligger 700 meter från planområdet. Verksamheterna inom industriområdet är mindre, ej störande verksamheter. Bedömningen är att riktvärden för buller inte kommer att överskrida gällande riktvärde Radon Radonmätning har utförts i tre mätpunkter. Mätvärdena uppgår till 2,1 respektive 0 kbq/m 3. Marken klassas som lågradonmark vilket innebär att radonskyddade åtgärder inte behöver vidtas Farligt gods Olycksrisker som kan påverka människor eller miljö måste beaktas i den fysiska planeringen. Som ett stöd i arbetet med att uppfylla detta krav har länsstyrelserna tagit fram en riskpolicy 3. 3 Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, publicerad av länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län (2006)

15 Kommunen har påbörjat ett samarbete med Räddningstjänsten för att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för hela kommunen. Räddningstjänsten har utrett vilka farliga ämnen som transporteras och distribueras till Tidaholms tätort. Det är också räddningstjänsten som handlägger företagens ansökningar om att hantera brandfarliga varor. I det fortsatta arbetet kommer Länsstyrelsen att bjudas in. Östra Ringvägen är rekommenderad sekundär transportled för farligt godstransporter genom tätorten. Årsdygnstrafiken uppgår enligt Trafikverkets trafikflödesmätning 2013 till fordon per dygn, varav andelen tung trafik är 187 fordon (6,5 %). Av andelen tung trafik uppskattas farligt godstransporter till cirka nio transporter/dygn (5 % ). Enligt Räddningstjänsten har det under de senaste sju åren inträffat en trafikolycka i korsningen Östra Ringvägen Humlevägen mellan två personbilar. Det har inte skett någon olycka med farligt gods. Avståndet mellan befintligt enbostadshus och Ringvägen är cirka 35 meter och mellan planerad ny villabebyggelse från 75 till 200 meter och till förskolan 150 meter. Enligt Räddningstjänsten hjälper skogsdungen till att trycka gaserna uppåt och därmed blir det en utspädning med luft som är positivt ur brandsynpunkt. Eftersom skogsdungen ligger på en högre nivå än både vägen och befintlig bostad och det nya bebyggelseområdet kan den hjälpa till att minimera risken för spridning av giftiga gaser. Persontätheten blir högre under dagtid när förskolans verksamhet är igång. För övrig tid bedöms persontätheten vara låg inom villaområdet. Parallellet utmed Östra Ringvägen finns ett öppet vattenfyllt dike som består av täta jordlager som förhindrar nedträngning i grundvattnet. Vid en eventuell olycka med farligt gods finns ett flertal möjligheter att lägga ut länsar och fördämningar för att förhindra att farliga kemikalier når Tidans vattendrag. Diket kan även förhindra flödespölar som riskerar att brinna. I samråd med Räddningstjänsten i Falköping och med stöd av vad som ovan redovisats bedöms sannolikheten att det ska inträffa en olycka med farligt gods i höjd med befintligt bostadshus som liten ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden är 10 år efter det att detaljplanen vinner laga kraft. Planen handläggs med standardförfarande 4 (tidigare enkelt planförfarande). 3 DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE 3.1 ORGANISATORISKA FRÅGOR Planarbetet handläggs som standardförfarande enligt PBL 2010/900 och SFS 2014/900. Miljö- och byggnadsnämnden antar detaljplanen

16 3.2 TIDSPLAN För detaljplanen gäller följande preliminära tidsplan: Miljö- och byggnadsnämnden beslut om samråd juni 2015 Samråd augusti/sept 2015 Gransknings beslut okt 2015 Antagande dec 2015 Tidsplanen är beroende av vilka synpunkter som kommer in under samrådet och i granskning av planen. 3.3 GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 10 år efter det att detaljplanen vinner laga kraft. Efter genomförandetidens slut fortsätter detaljplanen att gälla, men kan upphävas och ändras utan rätt till ersättning från fastighetsägarna. 3.4 HUVUDMANNASKAP Tidaholms kommun ansvarar för allmänna platser som gator och GC-vägar. Tidaholms Energi AB ansvarar för elledningar. Tidaholms kommun är huvudman för Östra Ringvägen (väg 193) och Trafikverket är väghållare. Tidaholms kommun är huvudman för allmänna vatten- och spillvattenledningar som ligger inom kvartersmark. Ledningarna skyddas med u-område på plankartan. 3.5 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Fastighetsbildning sker i enlighet med detaljplanen. Tidaholms kommun ansöker om fastighetsbildning för samtliga tomter när detaljplanen vunnit laga kraft. Nytt kvartersnamn för östra delen av området förslås att bli Mosippan. Anledning till nytt kvartersnamn är att kvarteret Blåsippan delas av ett naturområde som i planen ska utgöra dagvattendike. Inom planområdet har Telia AB ledningsrätt för optokabel. Tidaholms Energi AB har för avsikt att ansöka om ledningsrätt genom lantmäteriförrättning för fiberkabel (c-område) och Tidaholms kommun för planerade ledningar vilka angetts med bestämmelsen u- område på plankartan. Ytterligare önskemål om behov av ledningsrätter har inte framkommit i samrådet

17 3.6 EKONOMISKA FRÅGOR Planarbetet med utredning bekostas av miljö- och byggkontoret. Upparbetade kostnader tas ut i tomtpriset, även kostnaderna för fastighetsbildning kommer att tas ut i tomtpriset. På kvartersmark svarar fastighetsägarna för kostnaderna i samband med genomförandet. Eventuell flyttning av befintlig fiberkabel som går parallellt utmed östra planområdegränsen bekostas av Tidaholms kommun som är exploatör. Plankostnader och bygglovavgifter tas ut i samband med bygglov. 3.7 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Ett nollalternativ innebär att planen kan bebyggas enligt gällande detaljplan. Eftersom det idag inte finns någon efterfrågan på radhus är risken stor att området kommer att stå obebyggt ytterligare många år. Kommunen får söka efter oexploaterad mark på andra platser i tätorten. Riskens finns även att byggrätten för handel (kioskverksamhet) utnyttjas vilket innebär att delar av den lövskogsbeklädda kullen kommer att tas i anspråk. Planalternativet medger möjligheter att stycka av området till elva småhustomter och en tomt för förskola. Inom området finns idag inga ledningsrätter eller andra rättigheter. Vatten- och avloppsledning och elektronisk datakommunikation säkerställs genom ledningsrätter. Socialt sett är planalternativet bra genom att det byggs en förskola samt att fler personer rör sig i området. Ur miljösynpunkt bedöms markingreppen bli små. Störningar kan förekomma under byggtiden och då främst när förskolan byggs. Biltrafiken till område bli störst under den tid förskolan har öppet. 4 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats i samråd med teknisk chef Kjell Jonsson och trafikingenjör Ofelia Kullerstedt på tekniska kontoret och Jan Persson på Tidaholms Energi AB. Miljö-och byggkontoret ElsieMarie Sjögren Planförfattare Peter Lann Miljö- och byggchef 17 17