Syntismen. Utkast till ett politiskt handlingsprogram. S26 Manus v5.1. Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Syntismen. Utkast till ett politiskt handlingsprogram. S26 Manus v5.1. Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna."

Transkript

1 Syntismen Utkast till ett politiskt handlingsprogram Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna by Dan Jonsson. All Rights Reserved. /www.predictum.se

2 Innehållsförteckning Vår målsättning och våra grundläggande värderingar Vi anser att samhällets ekonomiska och sociala utrymme tillhör allmänintresset Vi vill förstärka allmänintressets inflytande genom en demokratisering av selekteringsprocessen Vi vill medverka till en stabil ekonomisk och social tillväxt Vi vill införa fyradagarsvecka måndag fredag Vi vill förbereda individen inför frihetens horror vacui Vi vill förstärka de fördelningspolitiska instrumenten Vi vill medverka till en fortsatt globalisering Vi vill stödja ett ekologiskt samhälle i balans med naturen Vi anser att religionsutövning är ett fritidsintresse Vi vill förstärka utbildningens internationella karaktär Vi vill begränsa invandringen och förstärka biståndspolitiken Vi värnar individens integritet En samhällsbeskrivning från framtiden Ordlista Refererade sammanställningar finns tillgängliga på by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 2

3 Ännu vid 1900 talets början fanns det stora ideologiska motsättningar. Det var en kamp för eller emot demokrati. För eller emot ett starkt försvar. För eller emot en kollektivisering av produktionsmedlen. För eller emot en statskyrka. För eller emot en rättvisare fördelning av samhällets resurser. Idag framstår den demokratiska parlamentarismen som en självklar segrare. Försvaret är inte längre någon stor fråga. En kollektivisering av produktionsmedlen är i det närmaste otänkbar. Kyrkan är skild från staten. Och kampen mellan fattig och rik entusiasmerar inte någon enskild intressegrupps djupa engagemang. Vi lever i en tid när de traditionella ideologierna i praktiken håller på att upplösas 1. Vi har fått visionslösa politiska företrädare som alltmer ägnar sig åt sifoism; där den senaste opinionsmätningen får ett större inflytande på realpolitiken än partiprogrammet. De traditionella ideologierna håller på att urvattnas till förmån för kampanjorganisationernas ständigt anpassningsbara budskap. I likhet med samhället i övrigt har det långsiktiga fått ge vika för det kortsiktiga. Idag riskerar bristen på relevanta ideologier att urvattna allas vår gemenskap. Varken kyrkan, miljörörelsen, socialismen eller feminismen engagerar en majoritet av medborgarna. Det som återstår är den av Margaret Thatcher proklamerade enda vägens politik, skapad och genomförd av ledare som studerat samma litteratur vid universitet och högskolor, har samma grundläggande värderingar, i ett samhälle där avståndet, både det fysiska och det mentala blir allt längre mellan medborgarna och dess ledare. Flera politiker menar att samhället är maktlöst inför den växande globala ekonomin. Medborgarna förväntas passivt acceptera när arbetstillfällen flyttar utomlands samtidigt som företag och organisationer får ett allt större inflytande. Vi hävdar, i likhet med Tage Erlander att Människan behöver inte vara en lekboll för anonyma ekonomiska lagar eller tekniska krafter. Hon kan själv forma sin framtid. Men det förutsätter att hon känner den verklighet, i vilken hon arbetar och vet vad hon vill. Det är den viktigaste lärdom som historien ger oss. 2 Vi argumenterar inte utifrån storstrejken 1909, röda fanor eller Internationalens marschmusik. Vår utgångspunkt är inte att försvara det ansiktslösa kapitalets framfart eller att överta samhällets produktionsmedel. Vi resonerar utifrån balans och samverkan. Vi vill bedriva en politik som ökar det ekonomiska och sociala utrymmet både i Sverige och internationellt. Vi tror på samarbete och samverkan mellan människor, över landsgränser och kontinenter. Vi eftersträvar en balans mellan allmänintresset och egenintresset. Och vi understryker vikten av handling. Det går att förändra framtiden genom viljan. Och vår uppgift blir att förvalta det arv som våra förfäder mejslat fram genom envist, målmedvetet arbete. Då som nu fanns det goda och dåliga tider. Våra förfäder sökte och fann lösningar som balanserade vår arts oförmåga att inte missbruka makten till sin egen personliga fördel. Det som behövs är en annan förståelse för vår situation och en ny utgångspunkt. När tidsbegreppet blir viktigare än kapitalbegreppet behövs en ny ideologi. En ideologi som utgår från en samhällssyntes. Därför behövs Syntismen. - Samtal i Hagaparken, En ny tid behöver nya ideologier 1 Redan på 1950 talet debatterades huruvida de stora ideologierna från 1800-talet hade spelat ut sin roll som en konsekvens av att samhällsklyftorna minskat. I Sverige var det främst Herbert Tingsten ( ), professor och chefsredaktör för tidningen DN, som representerade den tidens debatt om ideologiernas död. 2 Tage Erlander ( ); Sjuttiotal Vårt förflutna skapar framtidstro 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 3

4 Vår målsättning och våra grundläggande värderingar Vår övergripande långsiktiga målsättning är att engagera medborgarna, öka allmänintressets inflytande, förstärka det ekonomiska och sociala utrymmet genom ett konsekvent utnyttjande av energi, verka för en överstatlig parlamentarisk samordning och stödja en etablering av överstatliga institutioner samt understödja individens gradvisa transformering till en transnationell medborgare, samt fördela det ekonomiska och sociala utrymmet genom en successiv sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan i kombination med fördelningspolitiska åtgärder. Vi vill utveckla ett samhälle som grundas på demokratiska ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett demokratiskt och solidariskt samhälle är vårt mål. Vi eftersträvar ekonomisk och social jämlikhet. Vilket gäller alla; hinduer som kristna, män som kvinnor, hetero- som homosexuella, vita som färgade, barn som vuxna, rika som fattiga, utan undantag. - Selekteringsprocessen - Värderingar Vi anser att samhällets ekonomiska och sociala utrymme tillhör allmänintresset Det är ingen slump att demokratin stärkts i den industrialiserade världen efter talet. De demokratiska systemen förmår att försvara allmänintresset och att upprätthålla en konsekvent fördelningspolitik utan att underminera egenintressets värdeskapande förmåga. Balansen mellan allmänintresse, demokrati och ekonomisk tillväxt är viktig för samhällsutvecklingen. De länder och regioner som haft starka demokratiska och parlamentariska system har, på ett bättre sätt, kunnat undvika de konflikter som ständigt riskerar att underminera den ekonomiska och sociala utveckling som orsakas av egenintressets avsaknad av effektiva fördelningspolitiska verktyg. Egenintresse och fördelningspolitik är viktiga grundförutsättningar för den marknadsekonomiska mognadsprocessen men det finns inget absolut (eller ens nödvändigt) samband mellan egenintresset och den privata kapitalägaren. Det enda som motiverar den privata kapitalägarens rätt till avkastning är det privata kapitalets (historiskt) överlägsna förmåga att tillgodose allmänintresset. Den klassiska frågan Vem eller vad som egentligen frambringar och därmed har rätt till det värde produktionsprocessen skapar kvarstår. Svaret måste fortsatt bli, i linje med Eli Heckschers definition genom en inkomstfördelning så jämn som den kan åstadkommas, utan att skada de rikedomsbildande krafterna 3 att det värde som skapas i produktionsprocessen tillhör allmänintresset, men att kapitalägaren bör erhålla någon form av findings fee 4. Vi menar att den politiska dragkampen inte längre står mellan arbetarrörelsen och kapitalet utan mellan allmänintresset och egenintresset. Statens roll Statens huvuduppgift är att stödja allmänintresset genom att främja en ekonomisk och social tillväxt, bedriva en fördelningspolitik som syftar till att utjämna samhällets inkomstskillnader, samt att garantera medborgarnas integritet och grundtrygghet. 3 Eli Heckscher ( ), Gammal och ny ekonomisk liberalism; Källa: Leif Lewin ( ), Planhushållningsdebatten; Kapitel 1, Harmonilära och ödestro 4 Normalt den ersättning som utfaller till den som införskaffar en ny kund/affär. I vår redovisning avses den ersättning som utfaller till det egenintresse som sänker rummets enhetskostnad by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 4

5 Det ligger i rummets intresse att med eget kapital investera i strukturella åtgärder i syfte att sänka rummets enhetskostnad och därmed uppnå en bättre marknadsekonomisk utveckling. När det geografiska rummet bedriver en energipolitik med syfte att producera energi till en allt lägre kostnad, kommer det att leda till en ökad attraktionskraft även på det internationella kapitalet, vilket leder till ytterligare investeringar och därmed till en ännu starkare ekonomisk tillväxt. Förr eller senare blir det privata riskkapitalet en bristvara. När det marknadsekonomiska systemets mognadsgrad ökar, stiger investeringsbehovet, samtidigt som den outnyttjade potentialen i framtidens enhetskostnad sjunker. Vid någon tidpunkt i den marknadsekonomiska utvecklingen kommer samhällets kollektiva sparande, som redan idag stödjer egenintresset genom ett passivt ägande, att få en allt större betydelse för kapitalbildningen. En avgörande fråga, i likhet med löntagarfonddebatten på 1980 talet, är huruvida det institutionella kapitalet bör använda äganderätten till att styra och leda verksamhet. En debatt som alldeles säkert kommer att aktualiseras igen. Det finns inget egenvärde i att kapitalet koncentreras hos allt färre kapitalägare om det inte samtidigt förbättrar allmänintressets ekonomiska och sociala välfärd. Kapitalets enda legitimitet, alldeles oavsett huruvida den representeras av allmänintresset eller egenintresset, är att tillgodose människors ekonomiska och sociala standard. Vi kommer att överväga åtgärder i syfte att låta staten agera egenintresse i syfte att påskynda rummets marknadsekonomiska mognadsprocess men samtidigt använda överskottet till ytterligare investeringar i syfte att sänka rummets enhetskostnad och som finansieringskälla för den passiva fördelningspolitiken. Statens investeringar skall väsentligen syfta till att fortlöpande sänka rummets enhetskostnad, t.ex. genom investeringar i ekonomisk infrastruktur men även, om än i begränsad omfattning, stödja entreprenörskap och nya affärsidéer. Fackföreningarnas roll Det parlamentariska systemet och fackföreningarna är några av de instrument allmänintresset förfogar, för att balansera egenintressets inflytande. Det allvarliga i dagens situation är det stora och växande avståndet mellan medborgaren och de system samhället är uppbyggt av. Vi syftar nu på systembegreppet i dess mest allmänna betydelse, som ett företag, en kommun, en intresseorganisation, ett politiskt parti eller en fackförening. Ett samhälle består av en interaktion mellan medborgarna och dess system. När medborgarna och systemen glider isär uppstår ett misstroende vars konsekvenser sakta underminerar samhällets, det allmännas, betydelse. Egenintresset får ett allt större inflytande på bekostnad av allmänintresset. Fackföreningar, som representanter för allmänintresset, har och kommer att ha, ett avgörande inflytande vid utformningen av framtidens samhälle. - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 2 Grundläggande teori, Enhetskostnad - Samtal i Hagaparken, Arbetslöshet, sysselsättning, konkurrens och fritid - Samtal i Hagaparken, Äganderätt och kapital - Samtal i Hagaparken, Egenintresse vs allmänintresse - Betraktelsen, Den fördelningspolitiska utmaningen - Värderingar, Slutsatsen - Tjänsteeffekten Vi vill förstärka allmänintressets inflytande genom en demokratisering av selekteringsprocessen 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 5

6 Kampen för allmän rösträtt pågick ända fram till 1921 i Sverige. Det finns knappast någon svensk medborgare idag, varken kapitalägare eller arbetare, som vill återvända till det gamla aristokratiska samhällets ojämlika struktur. Idag kämpar västvärldens politiker lika självklart för en demokratisering, som demokratiseringens motståndarna gjorde mot en demokratisering i början av 1900 talet. Demokratins fördelar överväger mot fåtalets diktatur. Den historiska utvecklingen visar att medborgarna växer med uppgiften och kan ta ett större ansvar för samhällsutvecklingen. Människor utformar lagar, bildar organisationer och system. Ledare fattar beslut som berör samhällets medborgare. Selekteringen av våra ledare bör förbättras. I en tid när den allmänna kunskapsnivån är hög och den klassiska konflikten mellan arbete och kapital är kraftigt reducerad, är tiden mogen för en demokratisering av alla rekryteringsprocesser inom alla system. Efterkrigstidens ägarspridning hade som syfte att demokratisera företagen genom att folket övertog ägarrollen. Med facit i hand framstår argumentet för ägarspridning som tämligen banalt eftersom en ökad spridning av ägandet, till många små aktieägare utan inbördes starka relationer, inte på något sätt förändrar maktbalansen. De största ägarna har fortsatt den absoluta kontrollen. Det går till och med att hävda att det spridda ägandet gynnat de stora aktieägarna eftersom redan starka ägare möts av ett alltmer splittrat motstånd. Men det går även att hävda att tjänstemannen och arbetaren i den nya dubbelrollen förlorat neutraliteten, vilket gjort henne jävig inför ekonomiska oegentligheter, eftersom ett avslöjande drabbar henne dubbelt, både som anställd och som aktieägare. Resultatet blir att tjänstemannen och arbetaren numera har ett större incitament att hålla tyst om missförhållanden som annars skulle komma till allmän kännedom. Efterkrigstidens otydliga ägande och bristen på klassiska motsättningar mellan kapital och arbete har gjort organisationens ledare betydligt mera självständig både på bekostnad av ägaren och av arbetaren. Vilket på flera sätt är olyckligt eftersom ekonomiska incitament har blivit den enskilt starkaste motivationsfaktorn för att göra karriär. Förlorarna i denna process är både ägaren och den anställde, men därmed samhället i stort. Det finns därför all anledning för ägaren, den anställde och samhället att förenas till en gemensam kraft; i en strävan att upprätta en bättre balans. Det finns tydliga samband mellan de system som formar vårt samhälle och de ledare som representerar dessa system. Därför är det av utomordentligt stor betydelse för samhällsutvecklingen att ledarnas urvalsprocess blir så balanserad som möjligt. Idag är det överordnad ledare, i en inkvisitorisk process, som utser underordnad ledare. En princip som är allmänt accepterad i alla system med undantag för samhällets demokratiska institutioner vid val av politiker till kommuner, landsting och riksdag. Denna av hävd accepterade princip, är det nu hög tid att förändra i riktning mot en ackusatorisk process. I dagens civiliserade samhälle är det otänkbart att en domstol samtidigt innehar rollen som lagstiftande, dömande och verkställande part, vilket i praktiken är vad som sker inom våra system. Det är överordnad ledare som bestämmer selekteringskriterierna, identifierar underställd ledare och verkställer befattningstillsättningen. Det som behövs är en motmakt, en balanserande kraft. Allmänintressets möjlighet att påverka samhällsutvecklingen måste förstärkas vilket inte är liktydigt med att de parlamentariska systemen, representerade av folkvalda politiker, skall ges ett större direkt inflytande över samhällsutvecklingen. De stora männens och de stora kvinnors tid är förbi. Det samhälle vi nu står inför kommer att formas utifrån andra förutsättningar varför den demokratiska makten kommer att behöva förskjutas bort från den enskilde politikern över till individen i allmänhet. Det som blir allt tydligare i det politiska rummet är den alltmer underminerade makt den parlamentariska 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 6

7 politikern förfogar över vilket inte behöver betyda att den demokratiska parlamentarismens tid är förbi, utan endast att dess verktyg och uttrycksmedel måste förändras och förbättras, i syfte att förstärka allmänintressets maktutövning. Den avgörande frågeställningen blir att studera, och komma till insikt om, på vilket sätt allmänintressets maktutövning kan förstärkas i ett samhälle som blir alltmer fragmentiserat. Den parlamentariskt tillsatte politikerns främsta uppgift blir att forma nya förutsättningar för allmänintressets förmåga att forma framtidens samhälle och därefter, när dessa förutsättningar etablerats, vara en förespråkare för de värderingar allmänintresset bör anamma som kollektiv. Således kommer alltmer av den exekutiva makten, den makt som utför det egentliga förändringsarbetet, att överföras till den enskilda individen i kollektivet. Som en konsekvens av det alltmer fragmentiserade samhället måste framtidens förändringsarbete i allt större utsträckning ske genom individen och kollektivet för att senare komma till uttryck genom den moralspegel samhällets system utgör. Egenintresset har alltid varit en av samhällets viktigaste drivkrafter. Lön, status och inflytande är begrepp som många förnekar, men som ändå har en stor betydelse för samhällsutvecklingen. Huvudsyftet med en demokratisering av selekteringsprocessen är inte att bekämpa samhällets girighet, men det är sannolikt en av dess konsekvenser eftersom det kommer att leda till en annan ledarselektering. De former av girighet och maktfullkomlighet som vi sett exempel på under de senaste decennierna kommer med tiden sannolikt att tyna bort eftersom samhället kommer att få ledare som står i bättre harmoni med det samhälle de är satta att representera. Vi vill återupprätta balansen och etablera en moralspegel som står i bättre samstämmighet med individen. Det innebär inte att bonusprogram och höga chefslöner kommer att försvinna men att de på ett bättre sätt kommer att motsvara medborgarnas förväntningar. Vi resonerar i termer av att underminera distansering som auktoritetsplattform och återupprätta auktoriteten kunskap & kompetens och därmed skapa en motpol till nuvarande maktcentra. Det är inte en fråga om att välja mellan kapitalism eller socialism, det är en fråga om att finna vägar att balansera egenintresset och allmänintresset så att medborgarna kan identifiera sig med det samhälle de tillhör men ända finna en balans med det egna behovet av att vara fri. Vi eftersträvar att återupprätta en bättre balans mellan det amoraliska kapitalet och medborgaren genom en demokratisering av selekteringsprocessen. - Selekteringsprocessen - Individen, Samhällets fragmentisering - Värderingar Vi vill medverka till en stabil ekonomisk och social tillväxt Energi Vi menar att samhällets ekonomiska och sociala utrymme uppstår när enhetskostnaden sänks genom en successiv övergång från muskelkraft till andra energikällor. Samhällets förmåga att producera energi till lägsta möjliga kostnad är därför av central betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Vi vill verka för en sänkt enhetskostnad genom en konsekvent och successiv utbyggnad av energiproduktionen på kommersiella och ekologiskt balanserade villkor i syfte att fortlöpande tillgodose rummets växande energibehov. Vi vill överväga att inrätta en särskild investeringsbank, ägd av allmänintresset, vars syfte är att stimulera investeringar som sänker rummets enhetskostnad, vilket förstärker den internationella konkurrenskraften och förbättrar allmänintressets livskvalitet. Vi vill överväga en gradvis 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 7

8 sänkning av energiskatten vilken finansieras med motsvarande höjning av arbetsgivargiften i syfte att påskynda den ekonomiska och sociala tillväxten. Vi vill fördela rummets ekonomiska och sociala välstånd till ett bredare allmänintresse genom att gradvis sänka den genomsnittliga arbetsveckan allteftersom det ekonomiska och sociala utrymmet så medger. Vi vill öka energiproduktionen, sänka energikostnaderna, intensifiera energi forskningen, samt uppmuntra ett utökat internationellt samarbete. Vi vill genomföra en utbyggnad av den svenska vattenkraften, främst i syfte att tillgodose den svenska marknadens behov men även med målsättningen att exportera överskottsenergi till våra grannländer. Vi är positiva till en satsning på att exploatera svenska urantillgångar i första hand för att tillgodose de svenska kärnkraftsverkens behov av bränsle men även för export av uran till andra länder. Vi vill, allteftersom energiproduktionen byggs ut, öka antalet eluppvärmda bostäder och fastigheter samt långsiktigt stimulera en utveckling av elbilar och en flexibel elnätsstruktur. Effektivare uppladdningsbara batterier i kombination med ett flexibelt elnät skulle på ett avgörande sätt stimulera marknaden för framtidens elfordon. Vi vill aktivt stödja en övergång till jordvärme och vedeldning för uppvärmning. Inom forskning och utveckling anser vi att en av de större samhällssatsningarna bör ske inom energiproduktionen där bl.a. en exploatering av geotermisk energi och konsekvensen av en övergång från nuvarande lättvattenreaktorer till briderreaktorer bör utredas. Flexibel elektricitet Han laddar sin el-bil under sitt besök hos mig.. men jag betalar energi uttaget på min el faktura! Sysselsättning Vi menar att det finns ett tydligt samband mellan ett växande ekonomiskt och socialt välstånd, en avtagande genomsnittlig veckoarbetstid och ett ökat energibehov. Bara under de senaste femtio åren beräknas den sammanlagda arbetsinsatsen per capita minskat med flera veckor per år, bl.a. genom en förlängd grundutbildning, en faktisk sänkning av pensionsåldern och en utökad föräldraledighet. En utveckling som kan förväntas fortsätta. Vi hävdar att produktionsprocessens värdeskapande utgår från fortlöpande produktivitetshöjningar genom kontinuerlig övergång från muskelkraft till andra energikällor. En övergång som kan leda till en växande reduktionsarbetslöshet vilken därmed är att betrakta som en konsekvens av, eller en förutsättning för, den ekonomiska och sociala tillväxten. Det är därför samhällets ansvar att bedriva en fördelningspolitik 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 8

9 som reducerar antalet reduktionsarbetslösa genom en fortlöpande korrigering av den genomsnittliga arbetsveckans längd. Den genomsnittliga arbetsveckan är därmed ett av samhällets viktigaste fördelningspolitiska instrument. Målsättningen är en gradvis och långsiktig justering av den genomsnittliga arbetsveckan under kontrollerade och planerade former så att arbetsmarknadens parter kan anpassas till de nya förutsättningarna och att samtidigt tillse att det inte uppstår brist på arbetskraft, noga följa utvecklingen och anpassa utbildningssystemen efter arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens. Energiförbrukning Levnadsstandard 100 Genomsnittlig veckoarbetstid 1860 Framtiden Entreprenörskap och konkurrens Det finns en risk att den allt större maktkoncentrationen leder till en reducerad konkurrens och en övergång till olika skyddsmekanismer som symbolproduktion, vars huvudsyfte är att öka vinsten genom ett högre marknadspris istället för en sänkt enhetskostnad. Visserligen kan man förledas att tro att kompetenta ledare kan åstadkomma både ett högre marknadspris och en sänkt enhetskostnad, men historien visar med all tydlighet att det nästan aldrig inträffar. När marknadspriset manipuleras upp genom varumärken och marknadsföring avstannar i bästa fall enhetskostnaden varför det marknadsekonomiska systemet riskerar att långsiktigt slå knut på den egna mognadsprocessen. Kapitalismens akilleshäl är det ackumulerade kapitalets ständigt ökade betydelse. När samhällets energikvot stiger lägger det ackumulerade kapitalet en dämpande matta över den marknadsekonomiska utvecklingen. Utrymmet för fristående entreprenörer minskar; allt större kapitalägare riskerar att sänka utbudet av varor och tjänster i syfte att öka vinsterna; och en växande maktkoncentration leder till brister i de fördelningspolitiska åtgärdsprogrammen. Vid någon tidpunkt i den marknadsekonomiska mognadsprocessen riskerar kapitalet att bita sig själv i svansen, vilket därmed riskerar samhällets ekonomiska och sociala stabilitet. Det ligger därför i medborgares intresse, fattig som rik, att de politiska systemen utformar spelregler vars syfte är att undvika en sådan situation. Balansering av tjänsteeffektens konsekvenser Vård och omsorg kommer att prioriteras och särskild hänsyn kommer att tas till tjänsteeffektens negativa konsekvenser. En fortsatt effektivisering och koncentration av 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 9

10 vård och omsorg är dock helt nödvändig. Sjukhus på mindre orter kommer att behöva läggas ner för att istället koncentreras till större vårdenheter. Det är en ofrånkomlig konsekvens av det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. I en strävan att förbättra vård och omsorg kommer den ekonomiska infrastrukturen att fortsätta förbättras. Vidare bör det övervägas om polis, sjöräddning och brandkår i allt större omfattning bör få tillgång till flygtransporter, för att vid behov kunna agera snabbare över större geografiska områden. Vård och omsorg bör helt finansieras av allmänintresset. Vård och omsorg kan komma att finansieras med allmänna medel inom den europeiska unionen när motsvarande vård inte kan tillgodoses inom nationen. Finansiering av vård med allmänna medel utanför den europeiska unionen, där de fördelningspolitiska möjligheterna är små eller obefintliga, bör endast beviljas i undantagsfall. Pensionstid En gradvis sänkning av den genomsnittliga veckoarbetstiden får negativa konsekvenser för samhällets primärsektorer (tjänsteeffekten), som sjukvård, rättsväsende och räddningstjänst. Vi kommer att överväga att balansera konsekvenserna med stöd av frivilligt arbete som kompenseras genom en sänkt pensionsålder. Allteftersom pensionstid blir alltmer etablerad kommer riktade specialutbildningar att utformas i syfte att ge utomstående behörighet för olika arbetsuppgifter inom samhällets primärsektorer. - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 2 Grundläggande teori, Sysselsättning samt Export av arbetstillfällen - Ekonomiska energiteorin, Kapital 2 Grundläggande teori, Entreprenörer - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 4 Energifrågan - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 5 Sveriges och EU:s energipolitik - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 6 Några ytterligare frågeställningar, Kapitalets koncentration - Tjänsteeffekten, Samhällets agerade på medellång sikt Vi vill införa fyradagarsvecka måndag fredag Under etthundra år, från industrialismens inledning i mitten av 1800 talet fram till slutet av 1960 talet kämpade den svenska arbetarrörelsen för en kortare arbetstid och ett ökat ekonomisk och socialt utrymme. Idag har, alldeles oavsett orsak, de grundläggande värderingarna förändrats och alla som arbetar deltid anses ha rätt till fyrtio timmars arbetsvecka. Arbetarrörelsens traditionella ståndpunkt, rätten till en större fritid, har på mindre än femtio år förvandlats till rätten att få arbeta fyrtio timmar per vecka. Vi prioriterar frihet och fritid före en ytterligare höjning av individens köpkraft och vill stödja utvecklingen mot en fri och oberoende individ som tar ett eget ansvar och därigenom värdesätter eget och andras välstånd och välmående. Vi menar att framtidens medborgare kommer att värdera fritid högre än köpkraft. Vår ambition är att kunna erbjuda medborgarna att arbeta fyra valfria veckoarbetsdagar i syfte att på ett bättre och effektivare sätt utnyttja befintliga samhällsinvesteringar. Belastningen på samhällets ekonomiska infrastruktur (vägar och transporter) skulle på så sätt kunna minska med upp till femton - tjugo procent, vilket inte minst skulle öka effektiviteten i storstädernas rusningstrafik. I ett första steg, vid en 36 timmarsvecka skulle det innebära 9 arbetstimmar/dag - vilket initialt kan komma att delvis finansieras med en förkortad semester. På längre sikt är vår målsättning att sänka veckoarbetstiden till 32 timmar och 8 timmars arbetsdag by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 10

11 Detta kommer att ge möjlighet för alla medborgare att umgås mer med varandra. Mer fritid. Mer vila. Vi vill bygga ett samhälle där människans fritid och människans välbefinnande står i centrum. Begränsad möjlighet till övertid Den gradvisa sänkningen av den genomsnittliga veckoarbetstiden är samhällets enskilt viktigaste fördelningspolitiska instrument. Medborgarna förväntas dela på antalet arbetstillfällen i syfte att minska reduktionsarbetslösheten. Möjligheten till övertid bör därför begränsas och anställningsavtal som inkluderar övertid bör avvecklas. - Samtal i Hagaparken, Moralen och det geografiska rummet - Samtal i Hagaparken, Arbetslöshet, sysselsättning, konkurrens och fritid Vi vill förbereda individen inför frihetens horror vacui De politiska systemen och deras företrädare bör ständigt eftersträva engagemang och diskussion om utformningen av framtidens samhälle. Men vi menar att samhällets ledare måste vara uppmärksamma på två samhällstillstånd där risken för långsiktigt negativa effekter är särskilt stor; när det ekonomiska och sociala utrymmet avstannar eller sjunker och när det ekonomiska och sociala utrymmet leder till att den genomsnittliga veckoarbetstiden fortlöpande sänks (och medborgarnas fritid därmed höjs motsvarande). Tomhet och tristess kan bli till en fara för samhället, eftersom både den arbetslöse och den som ofrivilligt tvingas till en större fritid, kan komma att uppleva ett utanförskap, utan livsinnehåll och utan känsla av att tillhöra, att vara en delmängd i, något större. Bakom flitigheten, plikttrogenheten och den gemenskap och känsla av delaktighet som ett engagerande arbete erbjuder, hotar alltid den andefattigdomens meningslöshet och en lockelse att bejaka billig massberusning, i form av främlingsfientlighet och droger. En risk som vi vill uppmärksamma och stävja genom att stimulera medborgarna till kultur, engagemang och aktivitet. - Individen - Massan, Tyskland 1933 en verklighetsstudie Vi vill förstärka de fördelningspolitiska instrumenten Idag, när den marknadsekonomiska mognadsprocessen i allt snabbare tempo, reducerar det geografiska rummets fördelningspolitiska förutsättningar, kommer allmänintresset, representerat av de politiska systemen, i ett underläge. De traditionella fördelningspolitiska verktygen fungerar sämre allteftersom det traditionella geografiska rummet går mot en upplösning. Politiska uttalanden som att det som är bra för näringslivet, är bra för nationen blir allt mindre självklara, när antalet anställda minskar i den traditionella basindustrin samtidigt som ägarnas relation till det geografiska rummet blir allt otydligare. Konstruktionen av ett fördelningspolitiskt ramverk som garanterar det civiliserade samhällets fortskridande, utan att underminera den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är en av framtidens största politiska utmaningar. Demokratin och den parlamentariska makten, är de enda medel allmänintresset förfogar, i en strävan att bedriva en passiv fördelningspolitik. Om den parlamentariska maktens inflytande undermineras, endera därför att avståndet mellan medborgarna och de parlamentariska representanterna blir för stort, eller att det egenintresse som 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 11

12 påverkar den parlamentariska makten får ett alltför stort inflytande, riskerar allmänintresset att bli den stora förloraren. Den fördelningspolitiska politiken är, vid sidan av de processer som skapar ekonomisk och social tillväxt, samhällets enskilt största utmaning. Det är vår uppfattning är det enda som i längden motiverar egenintressets förmåner är dess förmåga att försvara allmänintresset. Skattebasen Skattebasens utformning har en stor betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Det finns en lång rad historiska belägg för hur samhällets förmåga att utvecklats, underminerats av det faktum att skattebasen minskat efter kortsiktiga beslut. Inte sällan var de förmögna skattebefriade, ett skattefrälse, och det var de fattigaste som fick stå för lejonparten vid finansieringen av det allmänna. Det var de allra fattigaste som fick finansiera de krig och det våld som så hårt slog tillbaka på dem själva och deras efterlevande både genom omedelbara konsekvenser men även långsiktigt eftersom det ekonomiska och sociala utrymmet begränsades eller rent av minskade. Vi vill verka för en bredare skattebas. Allmänna försäkringar I likhet med generationskontraktet bör ansvaret för sjukförsäkringar och a-kassa åläggas staten, eftersom staten och de parlamentariska systemen är allmänintressets främsta representant mot egenintresset. Medborgarna måste kunna lita på att välfärdsamhällets spelregler är långsiktigt stabila. - Selekteringsprocessen - Betraktelsen, Den fördelningspolitiska utmaningen - Betraktelsen, Kvinnans situation - Tjänsteeffekten Vi vill medverka till en fortsatt globalisering Medborgarna oroas över globaliseringens effekter, för jobben, tryggheten, pensionen och levnadsstandarden. Etniska mönster förändras, familjelivet påverkas och ny teknik gör att det blir allt svårare att känna igen sig i en värld som snabbt förändras. Stora samhällsförändringar ställer större krav på politiskt ledarskap för att inte extrema politiska rörelser ska få ett växande inflytande. Europa står inför stora ekonomiska och sociala utmaningar: långsam ekonomisk tillväxt, växande internationell konkurrens och en allt äldre befolkning. Det kommer att krävas kraftfulla åtgärdsprogram i syfte att uppnå en snabbare marknadsekonomisk tillväxt. Endast ett proaktivt europeiskt ledarskap kan förhindra ekonomisk och social nedrustning med massarbetslöshet som följd. De politiska ledarna måste ingjuta förtroende och trygghet både i nuet och inför framtiden. Och det kan endast ske genom ett systematiskt långsiktigt agerade i syfte att sänka den europeiska unionens enhetskostnad. Vi vill verka för en förstärkning av det europeiska samarbetet genom att stödja metoder och verktyg som utvecklar EU till en stabil ekonomisk och social region, vars regelverk kan byggas ut till att omfatta flera länder än idag, men även kopieras till andra världsdelar. I en situation när det geografiska nationella rummet går mot en upplösning blir den europeiska unionens utveckling en betydligt större och mer avgörande fråga än enbart för Europas medborgare. Framtiden kommer att behöva ett radikalt nytänkande och en konstruktion av transnationella ideologier som innefattar både ekonomisk och 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 12

13 social tillväxt samt effektiva fördelningspolitiska program. EU är, i den bemärkelsen, något större och viktigare än en europeisk union. Vi menar att protektionism leder marknadsekonomin in i en återvändsgränd. Protektionism är inte någon framgångssaga det är vägen till fattigdom. Därför stödjer vi frihandel och en fortsatt globalisering av ekonomin. Vi vill uppmuntra, stödja och värna möten och dialog mellan människor på alla plan och mellan alla rum. Därför kommer vi att verka för att underlätta kontaktmöjligheterna mellan människor både lokalt, regionalt och globalt. Vi kommer att stödja en utveckling som leder till lägre transportkostnader. Vi kommer att uppmuntra språkstudier och öka möjligheterna till möten i det offentliga rummet. Särskilt intresse kommer även att läggas på studier av europeisk historia och europeisk kultur samt på att förmedla denna kunskap till en bredare allmänhet i syfte att förstärka den europeiska identiteten. Det geografiska rummets transformering Vi kommer att verka för att understödja och påskynda de processer som medger att människor kan arbeta och leva i hela landet, men även ges möjlighet att lämna nuvarande tätorter för att etablera sig på landsbygden. Omvandling av fritidshus till fast boende kommer att stimuleras. Sänkta energikostnader, nytt sätt att distribuera el (flexibel elektricitet), förbättrad informationsöverföring, och en gradvis sänkt genomsnittlig arbetsvecka, och en växande energikvot, kommer att leda till en uppbromsning av dagens urbanisering och därefter möjliggöra en decentralisering av storstadsregionerna. Därmed kommer behovet av allt komplexare transportlösningar i storstäderna att plana ut. Alltfler medborgare kommer att välja en bostad utanför tätorterna. - Samtal i Hagaparken, Moralen och det geografiska rummet - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 6 Några ytterligare frågeställningar, Överstatlighet och solidaritet - Individen - Massan Vi vill stödja ett ekologiskt samhälle i balans med naturen Om den mänskliga civilisationen ska kunna fortsätta utvecklas i harmoni och balans med ekosystemen måste utvecklingen anpassas till den av naturen skapade ekosfären, till dess krav och begränsningar. Men det är inte en fråga om att ställa den marknadsekonomiska utvecklingen mot ett samhälle i ekologisk balans. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen måste tillåtas fortskrida parallellt med att växthuseffekten och andra ekologiska skulder amorteras av. Svaret vi söker finns i helheten, vår förmåga att förstå och balansera rummets ekonomiska och sociala tillväxt med andra samhällsintressen. Det råder ingen tvekan om att det finns många stora ekologiska frågeställningar som bör diskuteras och som ställer krav på handfasta åtgärdsprogram. Växthuseffekten, arter som hotas av utrotning, utfiskning och föroreningar i världshaven, skövlandet av de tropiska ekosystemen, svälten i tredje världen; listan kan göras lång. Men det finns ingen absolut motsättning mellan det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess och en förbättrad ekologisk balans. Tvärtemot visar erfarenheten att ekonomisk och social tillväxt ger en bättre garanti för ekologisk balans, än ekonomisk och social tillbakagång. Det går inte att hejda det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess utan att samtidigt ta stora politiska risker. Ett nolltillväxtsamhälle, hur angeläget miljörörelsen än tycker att det är, kan omöjligt implementeras utan risk för omfattande ekonomisk och 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 13

14 social oro. Ingen politiker kan garantera den politiska stabiliteten vid en omfattande och genomgripande inbromsning av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Vi vill medverka till en reducerad svensk import av energi, främst av fossila bränslen. Genom en övergång till vattenkraft och kärnkraft, parallellt med en omstrukturering av den svenska energikonsumtionen kommer vi på sikt att kraftigt reducera koldioxidutsläppen, med långsiktiga positiva effekter på växthuseffekten vilket dessutom gör Sverige och EU mer oberoende av de politiska påtryckningar som energifrågan sannolikt kan komma att användas till under 2000 talet. Vi vill stimulera ekologiskt tänkande och till investeringar som minskar miljöbelastningen och vi vill begränsa, försvåra och bevaka alla former av ekologiska lån. Vi vill uppmuntra medborgarna att övergå till en större konsumtion av vegetabiliska livsmedel i syfte begränsa växthuseffekten och minska jordbrukets sekundärproduktion (av t.ex. bacon och ägg). Vi kommer att värna miljön genom en konsekvent utbyggnad av energiproduktionen på kommersiella villkor. Vår målsättning är att minska samhällets utsläpp av växthusgaser genom en konsekvent utbyggnad av vattenkraft och kärnkraft. Kollektivtrafik Vi vill förbättra samhällets kollektivtrafik men samtidigt försvara medborgarens möjlighet att använda egna motordrivna fordon. Framtidens samhälle kommer att ställa krav på andra trafiklösningar än idag och medborgarna ska stimuleras till att i högre utsträckning använda kollektivtrafik i tätorter och vid längre resor utanför den egna hemorten. Bilpooler, där privatfordon ägs och delas inom t.ex. en bostadsrättsförening kommer att uppmuntras. Möjlighet att kombinera kollektivtrafik med t.ex. hyrbilar bör uppmuntras. - Betraktelsen, Miljöfrågans katastrofscenario - Massan, Livsmedelsproduktionen Vi anser att religionsutövning är ett fritidsintresse Vi anser att religionsutövning är att betrakta som föreningsverksamhet och ett fritidsintresse och bör hanteras i linje därmed. Religiösa uttryck bör därför, om en arbetsgivare så begär, kunna stävjas på en arbetsplats. I skolan bör religiösa uttryck avlägsnas och skolor med särskild religiös utformning avstyras. Ett samhälle som kan förbjuda människor att röka i offentliga lokaler, kan även agera mot religiösa uttryck i undervisningen och de arbetsgivare eller de organisationer som vill förneka religiösa attribut bör ha rätt att göra det. Samtidigt är det varje människas rättighet att hänge sig åt olika fritidssysselsättningar varför religiösa föreningar, i likhet med andra fritidsaktiviteter, har rätt att utövas och utvecklas i frihet och oberoende. Vi vill upprätthålla en tolerans mot oliktänkande och skydda alla individers rätt att uttrycka sig. Vårt arbete vill vare sig förlöjliga eller förjaga den eller de som inte tycker som vi, men vi förbehåller oss rätten att begränsa skolans och arbetslivets villkor. Vi är inte heller reservationslösa företrädare för den moderna vetenskapens sanningar. Erfarenheten säger oss att vetenskapen kan, i åberopande av sanningen, förbryta sig mot enskilda individer, nationer, raser och mot hela mänskligheten. Det går inte att blunda för de orättvisor som genom historien utförts i vetenskapens namn; rashygieniska program, folkutrotning, tvångssterilisering och miljöförstöring. Bara för att nämna några by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 14

15 Vetenskapen kan inte uttala sig om allt. Därför har människan skapat kulturen, den klassiska musiken, litteraturen, konsten och kärleksbudskapet. Vetenskapen är ingen frälsningslära, inte heller någon överideologi. Ideologi och politik handlar om vad som är rätt och fel, rimligt och rättvist, möjligt och önskvärt. Det gör inte vetenskapen. Vi hyllar lika lite den religiösa som den vetenskapliga plattformen som den enda utgångspunkten för det civiliserade samhället, samtidigt som vi erkänner och respekterar deras fortskridande. - Värderingar, Det sekulariserade samhället Vi vill förstärka utbildningens internationella karaktär I ett expanderande transnationellt samhälle blir det allt viktigare att den enskilda individen erbjuds möjlighet att påverka samhällets långsiktiga värderingar. Värderingar med vilka individen långsiktigt önskar att bli identifierad. Det är därför viktigt att ställa höga krav på utbildning och på lärare. Elever och studenter ska stimuleras till eftertanke och reflektion samt till att själva och i grupp lösa problem och finna lösningar. Redovisningar bör göras enskilt och i samarbete i syfte att förstärka individens civilkurage samt förmåga att framföra egna åsikter. Utbildningen ska vara oberoende från politisk och religiös påverkan. Utbildningen i främmande språk bör intensifieras i syfte att uppmuntra och förstärka internationella kontakter. Med fördel genomförs delar av utbildningen på ett eller flera främmande språk redan från grundskolan. Vi vill överväga att införa engelska redan i förskolan. Vuxna inom alla delar av yrkeslivet bör erbjudas fort- och vidareutbildning. På längre sikt kan det bli aktuellt att överväga att göra engelska till ett officiellt språk vid sidan av svenskan. Vi vill begränsa invandringen och förstärka biståndspolitiken Vi vill begränsa invandringen och bedriva en biståndspolitik inriktad på att starta och understödja underutvecklade regioners marknadsekonomiska tillväxtmotorer. Vi avser att använda samhällets resurser till att stödja den marknadsekonomiska mognadsprocessen i underutvecklade regioner eftersom en ökad invandring omöjligt kan lösa världens ekonomiska och sociala obalanser. En alltför invandrarvänlig politik riskerar tvärtom att underminera mogna marknadsekonomiska ländernas långsiktiga förmåga att stödja marknadsekonomiskt underutvecklade regioner. Vi kommer att verka för en ökning av exporten av sekundärtjänster och stävja en utveckling som syftar till att använda livsmedel för energiproduktion. - Ekonomiska energiteorin, Utvecklingsländer vs industriländer - Samtal i Hagaparken, Ett internationellt perspektiv - Tjänsteeffekten, Samhällets agerande på kort sikt (export av sekundärtjänster) - Massan, Livsmedelsproduktionen Vi värnar individens integritet Systemen riskerar alltid att komma i konflikt med individen. Vår historia visar på ett entydigt sätt att varje ny generation måste balansera systemens förmåga att utöva inflytande i relation till individens integritet. När systemen förmåga att kontrollera massan 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 15

16 eskalerar, inte sällan på goda grunder, undermineras individens situation i motsvarande grad. Individen måste skyddas mot risken, att de system samhället består av, börjar löpa amok. I en tid när andra världskrigets fasor känns alltmer avlägset och den tekniska utvecklingen ger allt större möjligheter till kontroll och övervakning, finns en underskattad risk att vår historia än en gång, återigen, leder oss in i en destruktiv återvändsgränd. Vi bör ständigt påminna oss att nazisterna kom till makten 1933 i demokratiska val och att andra världskriget var ett faktum bara sex år senare. Det finns inga absoluta garantier att det inte kan hända igen. Dessvärre finns det anledning att förvänta, att risken ökar, allteftersom individens frihet fortskrider och samhällets fragmentering successivt tilltar. När en demokrati förleds att försvara demokratiska och humanistiska värden med metoder som utökad kameraövervakning, buggning av telefoner och andra integritetskränkande åtgärder, då riskerar utvecklingen att långsiktigt underminera demokratins förutsättningar. Vi vill ha ett utökat grundlagsskydd där systemens generella möjligheter att övervaka medborgarna begränsas. Övervakning och informationshantering skall endast tillåtas i avgränsad och riktad omfattning vid brottsmisstanke och efter domstolsbeslut. Datainspektionen befogenheter bör ses över i syfte att förstärka organisationens inflytande och handlingskraft. - Individen - Massan 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 16

17 En samhällsbeskrivning från framtiden Vi befinner oss idag i ett moget marknadsekonomiskt samhälle. Energiproduktionen är garanterad och energipriserna faller kontinuerligt och förväntas fortsätta falla allteftersom energiproduktionen byggs ut. Den genomsnittliga veckoarbetstiden har sänkts till tjugofem timmar och kommer sannolikt att sänkas med ytterligare två timmar under planeringsperioden. Den officiella pensionsåldern är femtiosex år, men enligt statistiken går majoriteten av männen i pension vid drygt femtiett års ålder medan kvinnor går i pension något tidigare. Den lagstadgade lägsta semesterperioden är åtta veckor per år. Övertidsarbete har enligt lag maximerats till femtio timmar per år och undantag beviljas endast under exceptionella omständigheter. Dubbelarbete, att inneha två arbeten samtidigt, anses moraliskt tvivelaktigt eftersom det leder till utslagning av arbetskraft. En lagstiftning kan komma att övervägas under planeringsperioden om samhällets dubbelarbete inte reduceras som planerat. Den europeiska unionen har expanderat och planerar för en ytterligare expansion. Nordafrika och delar av mellanöstern är sedan länge fullvärdiga medlemmar och förhandlingar har inletts med syfte att vidga unionen österut. Under planeringsperioden förväntas den europeiska unionens genomgå ett namnbyte till Ekonomiska Unionen eftersom det traditionella begreppet Europa inte längre anses återspegla unionens omfattning. Den urbanisering som skedde efter industrialiseringens genombrott och ledde till en folkomflyttning mot allt större tätorter har sedan några decennier avstannat och beräknas vända under planeringsperioden. Den korta genomsnittliga arbetsveckan i kombination med modern kommunikationsteknik och låga transportkostnader har fått till effekt att tätorterna avfolkas. Storstädernas trafikproblem har reducerats eftersom den kortare arbetsveckan har lett fram till betydligt flexiblare arbetstider vilket har minskat belastningen på tätorternas ekonomiska infrastruktur. Många medborgare väljer att arbeta endast tre eller fyra veckodagar medan andra arbetar fem timmar per dag under hela den traditionella arbetsveckan på fem veckodagar. Hus- och lägenhetspriser förväntas fortsätta falla i tätortsområden samtidigt som de stiger i glesbygdsområden. Den snabbaste prisutvecklingen förväntas i kustnära områden och i skärgårdens ytterområden. Automatiseringen inom varu- och tjänstesektorn har utvecklats snabbt och förväntas fortsätta att utvecklas gynnsamt under planeringsperioden. Den sjunkande produktionskostnaden för energi i kombination med sänkta punktskatter och höjda arbetsgivaravgifter har påskyndad samhällets automatisering på ett gynnsamt sätt. Den ekonomiska och sociala standarden har höjts gradvis och förväntas fortsätta öka något under planeringsperioden. Medelåldern har ökat med över tjugofem procent sedan sekelskiftet 2000, från åttio till drygt etthundra år samtidigt som befolkningen blivit allt friskare. Antalet vårdtimmar per capita har minskat samtidigt som kostnaden per vårdtimme ökat kraftigt, trots en fortlöpande koncentration av vårdresurserna. Effektiviseringskraven inom vårdsektorn kan under planeringsperioden nå oacceptabla nivåer varför två utredningar tillsatts med syfte att föreslå ytterligare rationaliserings- och effektiviseringslösningar för att möta den växande energikvoten. En fortsatt expansion av hemsjukvården med stöd av frivilliga insatser är helt nödvändig för att balansera de redan höga vårdkostnaderna. Under planeringsperioden koncentreras specialistsjukvården ytterligare varför flera lokala enheter kommer att bortrationaliseras. Stora satsningar har gjorts inom miljöområdet och det arbetet kommer att fortsätta under planeringsperioden. De nya energisystem, huvudsakligen baserade på vattenkraft 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 17

18 och geotermisk energi i kombination med kärnkraft, har reducerat koldioxidutsläppen till ett minimum. En fortsatt utbyggnad av nya transportsystem baserade på el och bränsleceller kommer att göras under planeringsperioden. Tätorternas luftmiljö förbättras därmed ytterligare. En kraftig utbyggnad av reningsverk, minskad användning av konstgödsel inom jordbruket och åtgärder för att syresätta utsatta sjöar och vattendrag har fått önskad effekt på den ekologiska balansen. Fjärrvärmeutbyggnaden och satsningen på elbaserad direktuppvärmning av villor och fritidshus har i det närmaste helt eliminerat behovet av fossila bränslen för uppvärmning. Återvinning av papper, plast, metaller och miljöfarligt avfall sker i allt större utsträckning lokalt och fungerar allt bättre. Den successivt införda selekteringsprocessen har fördjupat demokratin och balanserat allmänintresset vs egenintresset på ett positivt sätt. Nya åtgärder, i syfte att balansera olika samhällsintressen kan dock bli aktuella under planeringsperioden. Industrins basnäringar, som under en period förlorade mycket av sin konkurrenskraft, har stärkts och fortsätter att förstärkas under planeringsperioden. Bakgrunden till återhämtningen är övergången till andra energikällor genom en målmedveten satsning på automatisering inom alla samhällssektorer. Tidigare krisdrabbade industrisektorer har återvänt eller beslutat utöka produktionen. En allt större andel av industriproduktionen sker idag i tidigare glesbygdsområden och den utvecklingen förväntas fortsätta. Som exempel kan nämnas spannmålsproduktionen som i allt större utsträckning sker lokalt i automatiserade högproducerande växthusanläggningar. Biståndssatsningen för ekonomisk tillväxt har gett en snabbt stigande levnadsstandard i många regioner. Flyktingsströmmarna har bromsats samtidigt som den utvecklingsländernas ekonomiska tillväxt skapat en större avsättningsmarknad för exportindustrin. Satsning på en fortsatt utbyggnad av den ekonomiska infrastrukturen är nödvändigt för att sänka enhetskostnaden och därmed öka produktiviteten. Stora satsningar har gjorts och kommer fortsatt att göras för att förbättra flyg-, väg- och tågförbindelser. - Samtal i Hagaparken, Avslutning 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 18

19 Ordlista Ackusatorisk process Processordning där domstol och åklagare är åtskilda och åtal erfordras för process. Åklagare och tilltalad behandlas i princip som likställda parter och ska sköta t.ex. bevisningen. Domstolen ska i stort sett inte företa någon efterforskande verksamhet. 5 Jmf Inkvisitorisk process Akilles 6 häl Den svagaste och mest sårbara punkten i t.ex. en kedja av händelser. ".. vilken är vår Akilles häl..?".. the weakest link.. Aktiv fördelningspolitik Fördelningspolitik som utgår från marknadskrafternas förmåga att fördela rummets ekonomiska och sociala välstånd... servicenäringar som caféer och restauranger är exempel på aktiv fördelningspolitik.. Jmf Fördelningspolitik Jmf Passiv fördelningspolitik Civilkurage Modet att våga ifrågasätta det system man tillhör eller anses tillhöra... att ha civilkurage nog att våga säga ifrån.... lojalitet är inte detsamma som tystnad.... att inte gå i takt med sin stam.. Det kostsamma civilkuraget 7 I Karlskoga har det alltid hetat att det är bra för staden att Bofors får sälja så mycket krigsmaterial som möjligt. De flesta av rikets politiker har hållit med om att vapenexporten är nödvändig för att Sverige ska kunna ha en egen vapenproduktion, men de har ändå satt villkor för exporten, begränsningar som bolagets försäljare ofta sett som onödiga hinder. Det tyckte också ingenjören Ingvar Bratt, tills han en dag började tvivla på om det var rätt att låta världens fattiga folk bekosta det svenska försvaret och Karlskogas välstånd, det måste i alla fall vara fel att olagligt kringgå restriktionerna. Bratt väntade länge med att vidarebefordra sin kännedom om att de robotar som påstods exporteras till Singapore, leveranser godkända av regeringen, egentligen fann vägen till Bahrain och Förenade Arabemiraten. Bratt ville fortsätta vara vän med sina arbetskamrater och grannar och hur skulle staden klara sig utan Bofors? Även sedan han lämnat bolaget och blivit lärare tvekade han i åratal innan han våren 1984 överlämnade bevis till Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och i lärarrummet hörde kollegorna kommentera läckan i bolaget: - Får vi reda på vem det är ska jag lyncha den jäveln! Efter ytterligare vånda gick han i maj 1985 till polisen och blev så rikstidningarnas hjälte. I Karlskoga var inställningen däremot kluven. Några bekanta slutade hälsa, andra blev kyliga medan en tredje grupp gav honom sitt stöd, också offentligt. I lokaltidningarnas insändarspalter prisades hans mod medan andra ifrågasatte; Hur ska det gå om alla anställda gör så! Företaget behöver lojala medarbetare och inga dolkstötar i ryggen! Fackliga företrädare skyllde nedskärningarna i försäljningen på Bratt, andra hotade honom med stryk: - Vi ska nog se till att du kommer härifrån! Vadå olagliga affärer, det vet väl alla i den här stan att Bofors gjort så i alla tider! När bolaget snart därefter gav besked om permittering av 800 anställda rasade otidigheterna över Bratt: - Jaha, är du nöjd nu Ingvar Bratt? Din ynkrygg, ge dig iväg! Jag hoppas det blir allmän arkebusering av dig på torget! Arbetarna kände sig nedsmutsade. Det var som om dom inte skaffat sig sina Volvo och hus på hederligt vis. Bratt fantiserade ibland om att alla snart skulle tacka honom, men han fick höra att han var feg som inte i alla lägen stöttade bolaget. Boforsaffären blev hans fixa idé som överskuggade allt annat, och när en del anhängare sa honom att det här var meningen med hans liv, ville han gärna tro dem. Men han tvingades konstatera att sanningen inte alltid var intressant. Svenska Freds- och skiljedomsföreningen tilläts inte ens hyra en lokal i Folkets Hus sedan 600 Boforsarbetare skrivit på en protestlista. Han blev besviken över att personer och organisationer han väntat stöd ifrån teg, och han var bedrövad över att Karlskogaborna klamrade sig fast vid en verksamhet som inte gagnade livet, att de bara brydde sig om moralfrågor så länge det inte kostade dem själva något. 5 Prismas nya Uppslagsbok 6 Grekisk hjälte och huvudperson i Iliaden 7 Hans Lagerberg; Förrädare 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 19

20 Ekologi Läran om de levande organismerna och deras förhållande och samband till den omgivande miljön. Jmf Ekologiska lån Jmf Ekosfär Ekologiska lån Produktionssystemet som helhet lånar av ekosystemet och ådrar sig en skuld till naturen i form av föroreningar, vilka betyder en direkt inbesparing för producenten. 8.. producenter gör kortsiktiga vinster genom ekologiska lån som får amorteras av framtiden.. Jmf Ekologi Jmf Växthuseffekten Barry Commoner ( ); Cirkeln sluter sig (1971) En del av dessa effekter visar sig emellertid inte omedelbart. Det kan t.ex. ta år innan föroreningarna från låt oss säga några fabriker vid Eriesjön nått en sådan nivå att de tömmer vattnet på allt syre, stoppar den självrenande processen och smutsar ner stränderna. 9 Ekonomisk infrastruktur Ett lands försörjningssystem i form av hamnar, flygplatser, vägar, el- och vattenförsörjning osv... en fortsatt utbyggnad av den ekonomiska infrastrukturen är helt nödvändig för att kontinentens/landets/regionens/stadens/ områdets tillväxt inte ska bromsas upp.. Ekosfär Det område där betingelserna för organiskt liv förekommer eller kan förväntas förekomma. Jmf Ekologi Barry Commoner ( ); Cirkeln sluter sig (1971), 10 Planetens tunna hinna av luft, vatten och jord och den strålande soleld som den badar i. Här uppstod livet för många miljarder år sedan, och fann näring i de kemiska ämnen som jorden har att erbjuda. Samtidigt som livet spred sig, utvecklades det. De gamla livsformerna omvandlade jordens tunna hinna och nya former anpassade sig till förändringarna. De levande organismerna mångfaldigades till antal, typer och hemvist tills de bildade ett globalt nätverk, och fogades smidigt in i den omgivning som de själva skapat. Detta är ekosfären, det hem som livet har byggt upp åt sig på planetens yta. Energikvot Energikvoten definieras som övriga energikällor genom muskelkraft uttryckt som energi - e - mätt i enheten Joule (Ws). I det primitiva samhället är energikvoten noll medan den går mot oändligheten i marknadsekonomins utopia. Energikvoten anger hur långt ett samhälle har utvecklats mot marknadsekonomins utopia men ger samtidigt en viktig indikation på den marknadsekonomiska nivå som ett samhälle befinner sig i relation till andra samhällen. Dessutom ger den en känslighetsanalys på hur stora energiprisändringar ett samhälle klarar av att balansera. Den mogna marknadsekonomin är betydligt känsligare för förändringar i energipriset än det primitiva samhället. Jmf Enhetskostnad Enhetskostnad Kostnad per producerad enhet (vara eller tjänst). Ett centralt begrepp i den ekonomiska energiteorin som hävdar att det marknadsekonomiska samhällets ständiga reduktion av enhetskostnaden, genom en konsekvent överföring från muskelkraft till övriga energiformer, leder till en ekonomisk tillväxt. 8 Barry Commoner ( ); Cirkeln sluter sig (1971); Kapitel 12 Ekologins ekonomiska betydelse 9 Kapitel 12 Ekologins ekonomiska betydelse 10 Kapitel 1 Miljökrisen 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 20

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Samtal i Hagaparken. Ett samtal om helheten. S23Manus v7.7

Samtal i Hagaparken. Ett samtal om helheten. S23Manus v7.7 Samtal i Hagaparken Ett samtal om helheten Axel Oxenstierna (1583 1654); greve och rikskansler Inthet hafwer migh warit så swåårt at begrijpa som mynt wäsendet. Jagh hafwer derpåå i fyetije år funderadt,

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Ett bättre Gotland. För alla.

Ett bättre Gotland. För alla. Ett bättre Gotland. För alla. Socialdemokraterna F R A M T I D S PA R T I E T Valprogram 2014.indd 1 2014-07-19 11:35:15 För oss socialdemokrater har ordet rättvisa alltid haft en speciell betydelse. Det

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer