Syntismen. Utkast till ett politiskt handlingsprogram. S26 Manus v5.1. Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Syntismen. Utkast till ett politiskt handlingsprogram. S26 Manus v5.1. Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna."

Transkript

1 Syntismen Utkast till ett politiskt handlingsprogram Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna by Dan Jonsson. All Rights Reserved. /www.predictum.se

2 Innehållsförteckning Vår målsättning och våra grundläggande värderingar Vi anser att samhällets ekonomiska och sociala utrymme tillhör allmänintresset Vi vill förstärka allmänintressets inflytande genom en demokratisering av selekteringsprocessen Vi vill medverka till en stabil ekonomisk och social tillväxt Vi vill införa fyradagarsvecka måndag fredag Vi vill förbereda individen inför frihetens horror vacui Vi vill förstärka de fördelningspolitiska instrumenten Vi vill medverka till en fortsatt globalisering Vi vill stödja ett ekologiskt samhälle i balans med naturen Vi anser att religionsutövning är ett fritidsintresse Vi vill förstärka utbildningens internationella karaktär Vi vill begränsa invandringen och förstärka biståndspolitiken Vi värnar individens integritet En samhällsbeskrivning från framtiden Ordlista Refererade sammanställningar finns tillgängliga på by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 2

3 Ännu vid 1900 talets början fanns det stora ideologiska motsättningar. Det var en kamp för eller emot demokrati. För eller emot ett starkt försvar. För eller emot en kollektivisering av produktionsmedlen. För eller emot en statskyrka. För eller emot en rättvisare fördelning av samhällets resurser. Idag framstår den demokratiska parlamentarismen som en självklar segrare. Försvaret är inte längre någon stor fråga. En kollektivisering av produktionsmedlen är i det närmaste otänkbar. Kyrkan är skild från staten. Och kampen mellan fattig och rik entusiasmerar inte någon enskild intressegrupps djupa engagemang. Vi lever i en tid när de traditionella ideologierna i praktiken håller på att upplösas 1. Vi har fått visionslösa politiska företrädare som alltmer ägnar sig åt sifoism; där den senaste opinionsmätningen får ett större inflytande på realpolitiken än partiprogrammet. De traditionella ideologierna håller på att urvattnas till förmån för kampanjorganisationernas ständigt anpassningsbara budskap. I likhet med samhället i övrigt har det långsiktiga fått ge vika för det kortsiktiga. Idag riskerar bristen på relevanta ideologier att urvattna allas vår gemenskap. Varken kyrkan, miljörörelsen, socialismen eller feminismen engagerar en majoritet av medborgarna. Det som återstår är den av Margaret Thatcher proklamerade enda vägens politik, skapad och genomförd av ledare som studerat samma litteratur vid universitet och högskolor, har samma grundläggande värderingar, i ett samhälle där avståndet, både det fysiska och det mentala blir allt längre mellan medborgarna och dess ledare. Flera politiker menar att samhället är maktlöst inför den växande globala ekonomin. Medborgarna förväntas passivt acceptera när arbetstillfällen flyttar utomlands samtidigt som företag och organisationer får ett allt större inflytande. Vi hävdar, i likhet med Tage Erlander att Människan behöver inte vara en lekboll för anonyma ekonomiska lagar eller tekniska krafter. Hon kan själv forma sin framtid. Men det förutsätter att hon känner den verklighet, i vilken hon arbetar och vet vad hon vill. Det är den viktigaste lärdom som historien ger oss. 2 Vi argumenterar inte utifrån storstrejken 1909, röda fanor eller Internationalens marschmusik. Vår utgångspunkt är inte att försvara det ansiktslösa kapitalets framfart eller att överta samhällets produktionsmedel. Vi resonerar utifrån balans och samverkan. Vi vill bedriva en politik som ökar det ekonomiska och sociala utrymmet både i Sverige och internationellt. Vi tror på samarbete och samverkan mellan människor, över landsgränser och kontinenter. Vi eftersträvar en balans mellan allmänintresset och egenintresset. Och vi understryker vikten av handling. Det går att förändra framtiden genom viljan. Och vår uppgift blir att förvalta det arv som våra förfäder mejslat fram genom envist, målmedvetet arbete. Då som nu fanns det goda och dåliga tider. Våra förfäder sökte och fann lösningar som balanserade vår arts oförmåga att inte missbruka makten till sin egen personliga fördel. Det som behövs är en annan förståelse för vår situation och en ny utgångspunkt. När tidsbegreppet blir viktigare än kapitalbegreppet behövs en ny ideologi. En ideologi som utgår från en samhällssyntes. Därför behövs Syntismen. - Samtal i Hagaparken, En ny tid behöver nya ideologier 1 Redan på 1950 talet debatterades huruvida de stora ideologierna från 1800-talet hade spelat ut sin roll som en konsekvens av att samhällsklyftorna minskat. I Sverige var det främst Herbert Tingsten ( ), professor och chefsredaktör för tidningen DN, som representerade den tidens debatt om ideologiernas död. 2 Tage Erlander ( ); Sjuttiotal Vårt förflutna skapar framtidstro 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 3

4 Vår målsättning och våra grundläggande värderingar Vår övergripande långsiktiga målsättning är att engagera medborgarna, öka allmänintressets inflytande, förstärka det ekonomiska och sociala utrymmet genom ett konsekvent utnyttjande av energi, verka för en överstatlig parlamentarisk samordning och stödja en etablering av överstatliga institutioner samt understödja individens gradvisa transformering till en transnationell medborgare, samt fördela det ekonomiska och sociala utrymmet genom en successiv sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan i kombination med fördelningspolitiska åtgärder. Vi vill utveckla ett samhälle som grundas på demokratiska ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett demokratiskt och solidariskt samhälle är vårt mål. Vi eftersträvar ekonomisk och social jämlikhet. Vilket gäller alla; hinduer som kristna, män som kvinnor, hetero- som homosexuella, vita som färgade, barn som vuxna, rika som fattiga, utan undantag. - Selekteringsprocessen - Värderingar Vi anser att samhällets ekonomiska och sociala utrymme tillhör allmänintresset Det är ingen slump att demokratin stärkts i den industrialiserade världen efter talet. De demokratiska systemen förmår att försvara allmänintresset och att upprätthålla en konsekvent fördelningspolitik utan att underminera egenintressets värdeskapande förmåga. Balansen mellan allmänintresse, demokrati och ekonomisk tillväxt är viktig för samhällsutvecklingen. De länder och regioner som haft starka demokratiska och parlamentariska system har, på ett bättre sätt, kunnat undvika de konflikter som ständigt riskerar att underminera den ekonomiska och sociala utveckling som orsakas av egenintressets avsaknad av effektiva fördelningspolitiska verktyg. Egenintresse och fördelningspolitik är viktiga grundförutsättningar för den marknadsekonomiska mognadsprocessen men det finns inget absolut (eller ens nödvändigt) samband mellan egenintresset och den privata kapitalägaren. Det enda som motiverar den privata kapitalägarens rätt till avkastning är det privata kapitalets (historiskt) överlägsna förmåga att tillgodose allmänintresset. Den klassiska frågan Vem eller vad som egentligen frambringar och därmed har rätt till det värde produktionsprocessen skapar kvarstår. Svaret måste fortsatt bli, i linje med Eli Heckschers definition genom en inkomstfördelning så jämn som den kan åstadkommas, utan att skada de rikedomsbildande krafterna 3 att det värde som skapas i produktionsprocessen tillhör allmänintresset, men att kapitalägaren bör erhålla någon form av findings fee 4. Vi menar att den politiska dragkampen inte längre står mellan arbetarrörelsen och kapitalet utan mellan allmänintresset och egenintresset. Statens roll Statens huvuduppgift är att stödja allmänintresset genom att främja en ekonomisk och social tillväxt, bedriva en fördelningspolitik som syftar till att utjämna samhällets inkomstskillnader, samt att garantera medborgarnas integritet och grundtrygghet. 3 Eli Heckscher ( ), Gammal och ny ekonomisk liberalism; Källa: Leif Lewin ( ), Planhushållningsdebatten; Kapitel 1, Harmonilära och ödestro 4 Normalt den ersättning som utfaller till den som införskaffar en ny kund/affär. I vår redovisning avses den ersättning som utfaller till det egenintresse som sänker rummets enhetskostnad by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 4

5 Det ligger i rummets intresse att med eget kapital investera i strukturella åtgärder i syfte att sänka rummets enhetskostnad och därmed uppnå en bättre marknadsekonomisk utveckling. När det geografiska rummet bedriver en energipolitik med syfte att producera energi till en allt lägre kostnad, kommer det att leda till en ökad attraktionskraft även på det internationella kapitalet, vilket leder till ytterligare investeringar och därmed till en ännu starkare ekonomisk tillväxt. Förr eller senare blir det privata riskkapitalet en bristvara. När det marknadsekonomiska systemets mognadsgrad ökar, stiger investeringsbehovet, samtidigt som den outnyttjade potentialen i framtidens enhetskostnad sjunker. Vid någon tidpunkt i den marknadsekonomiska utvecklingen kommer samhällets kollektiva sparande, som redan idag stödjer egenintresset genom ett passivt ägande, att få en allt större betydelse för kapitalbildningen. En avgörande fråga, i likhet med löntagarfonddebatten på 1980 talet, är huruvida det institutionella kapitalet bör använda äganderätten till att styra och leda verksamhet. En debatt som alldeles säkert kommer att aktualiseras igen. Det finns inget egenvärde i att kapitalet koncentreras hos allt färre kapitalägare om det inte samtidigt förbättrar allmänintressets ekonomiska och sociala välfärd. Kapitalets enda legitimitet, alldeles oavsett huruvida den representeras av allmänintresset eller egenintresset, är att tillgodose människors ekonomiska och sociala standard. Vi kommer att överväga åtgärder i syfte att låta staten agera egenintresse i syfte att påskynda rummets marknadsekonomiska mognadsprocess men samtidigt använda överskottet till ytterligare investeringar i syfte att sänka rummets enhetskostnad och som finansieringskälla för den passiva fördelningspolitiken. Statens investeringar skall väsentligen syfta till att fortlöpande sänka rummets enhetskostnad, t.ex. genom investeringar i ekonomisk infrastruktur men även, om än i begränsad omfattning, stödja entreprenörskap och nya affärsidéer. Fackföreningarnas roll Det parlamentariska systemet och fackföreningarna är några av de instrument allmänintresset förfogar, för att balansera egenintressets inflytande. Det allvarliga i dagens situation är det stora och växande avståndet mellan medborgaren och de system samhället är uppbyggt av. Vi syftar nu på systembegreppet i dess mest allmänna betydelse, som ett företag, en kommun, en intresseorganisation, ett politiskt parti eller en fackförening. Ett samhälle består av en interaktion mellan medborgarna och dess system. När medborgarna och systemen glider isär uppstår ett misstroende vars konsekvenser sakta underminerar samhällets, det allmännas, betydelse. Egenintresset får ett allt större inflytande på bekostnad av allmänintresset. Fackföreningar, som representanter för allmänintresset, har och kommer att ha, ett avgörande inflytande vid utformningen av framtidens samhälle. - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 2 Grundläggande teori, Enhetskostnad - Samtal i Hagaparken, Arbetslöshet, sysselsättning, konkurrens och fritid - Samtal i Hagaparken, Äganderätt och kapital - Samtal i Hagaparken, Egenintresse vs allmänintresse - Betraktelsen, Den fördelningspolitiska utmaningen - Värderingar, Slutsatsen - Tjänsteeffekten Vi vill förstärka allmänintressets inflytande genom en demokratisering av selekteringsprocessen 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 5

6 Kampen för allmän rösträtt pågick ända fram till 1921 i Sverige. Det finns knappast någon svensk medborgare idag, varken kapitalägare eller arbetare, som vill återvända till det gamla aristokratiska samhällets ojämlika struktur. Idag kämpar västvärldens politiker lika självklart för en demokratisering, som demokratiseringens motståndarna gjorde mot en demokratisering i början av 1900 talet. Demokratins fördelar överväger mot fåtalets diktatur. Den historiska utvecklingen visar att medborgarna växer med uppgiften och kan ta ett större ansvar för samhällsutvecklingen. Människor utformar lagar, bildar organisationer och system. Ledare fattar beslut som berör samhällets medborgare. Selekteringen av våra ledare bör förbättras. I en tid när den allmänna kunskapsnivån är hög och den klassiska konflikten mellan arbete och kapital är kraftigt reducerad, är tiden mogen för en demokratisering av alla rekryteringsprocesser inom alla system. Efterkrigstidens ägarspridning hade som syfte att demokratisera företagen genom att folket övertog ägarrollen. Med facit i hand framstår argumentet för ägarspridning som tämligen banalt eftersom en ökad spridning av ägandet, till många små aktieägare utan inbördes starka relationer, inte på något sätt förändrar maktbalansen. De största ägarna har fortsatt den absoluta kontrollen. Det går till och med att hävda att det spridda ägandet gynnat de stora aktieägarna eftersom redan starka ägare möts av ett alltmer splittrat motstånd. Men det går även att hävda att tjänstemannen och arbetaren i den nya dubbelrollen förlorat neutraliteten, vilket gjort henne jävig inför ekonomiska oegentligheter, eftersom ett avslöjande drabbar henne dubbelt, både som anställd och som aktieägare. Resultatet blir att tjänstemannen och arbetaren numera har ett större incitament att hålla tyst om missförhållanden som annars skulle komma till allmän kännedom. Efterkrigstidens otydliga ägande och bristen på klassiska motsättningar mellan kapital och arbete har gjort organisationens ledare betydligt mera självständig både på bekostnad av ägaren och av arbetaren. Vilket på flera sätt är olyckligt eftersom ekonomiska incitament har blivit den enskilt starkaste motivationsfaktorn för att göra karriär. Förlorarna i denna process är både ägaren och den anställde, men därmed samhället i stort. Det finns därför all anledning för ägaren, den anställde och samhället att förenas till en gemensam kraft; i en strävan att upprätta en bättre balans. Det finns tydliga samband mellan de system som formar vårt samhälle och de ledare som representerar dessa system. Därför är det av utomordentligt stor betydelse för samhällsutvecklingen att ledarnas urvalsprocess blir så balanserad som möjligt. Idag är det överordnad ledare, i en inkvisitorisk process, som utser underordnad ledare. En princip som är allmänt accepterad i alla system med undantag för samhällets demokratiska institutioner vid val av politiker till kommuner, landsting och riksdag. Denna av hävd accepterade princip, är det nu hög tid att förändra i riktning mot en ackusatorisk process. I dagens civiliserade samhälle är det otänkbart att en domstol samtidigt innehar rollen som lagstiftande, dömande och verkställande part, vilket i praktiken är vad som sker inom våra system. Det är överordnad ledare som bestämmer selekteringskriterierna, identifierar underställd ledare och verkställer befattningstillsättningen. Det som behövs är en motmakt, en balanserande kraft. Allmänintressets möjlighet att påverka samhällsutvecklingen måste förstärkas vilket inte är liktydigt med att de parlamentariska systemen, representerade av folkvalda politiker, skall ges ett större direkt inflytande över samhällsutvecklingen. De stora männens och de stora kvinnors tid är förbi. Det samhälle vi nu står inför kommer att formas utifrån andra förutsättningar varför den demokratiska makten kommer att behöva förskjutas bort från den enskilde politikern över till individen i allmänhet. Det som blir allt tydligare i det politiska rummet är den alltmer underminerade makt den parlamentariska 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 6

7 politikern förfogar över vilket inte behöver betyda att den demokratiska parlamentarismens tid är förbi, utan endast att dess verktyg och uttrycksmedel måste förändras och förbättras, i syfte att förstärka allmänintressets maktutövning. Den avgörande frågeställningen blir att studera, och komma till insikt om, på vilket sätt allmänintressets maktutövning kan förstärkas i ett samhälle som blir alltmer fragmentiserat. Den parlamentariskt tillsatte politikerns främsta uppgift blir att forma nya förutsättningar för allmänintressets förmåga att forma framtidens samhälle och därefter, när dessa förutsättningar etablerats, vara en förespråkare för de värderingar allmänintresset bör anamma som kollektiv. Således kommer alltmer av den exekutiva makten, den makt som utför det egentliga förändringsarbetet, att överföras till den enskilda individen i kollektivet. Som en konsekvens av det alltmer fragmentiserade samhället måste framtidens förändringsarbete i allt större utsträckning ske genom individen och kollektivet för att senare komma till uttryck genom den moralspegel samhällets system utgör. Egenintresset har alltid varit en av samhällets viktigaste drivkrafter. Lön, status och inflytande är begrepp som många förnekar, men som ändå har en stor betydelse för samhällsutvecklingen. Huvudsyftet med en demokratisering av selekteringsprocessen är inte att bekämpa samhällets girighet, men det är sannolikt en av dess konsekvenser eftersom det kommer att leda till en annan ledarselektering. De former av girighet och maktfullkomlighet som vi sett exempel på under de senaste decennierna kommer med tiden sannolikt att tyna bort eftersom samhället kommer att få ledare som står i bättre harmoni med det samhälle de är satta att representera. Vi vill återupprätta balansen och etablera en moralspegel som står i bättre samstämmighet med individen. Det innebär inte att bonusprogram och höga chefslöner kommer att försvinna men att de på ett bättre sätt kommer att motsvara medborgarnas förväntningar. Vi resonerar i termer av att underminera distansering som auktoritetsplattform och återupprätta auktoriteten kunskap & kompetens och därmed skapa en motpol till nuvarande maktcentra. Det är inte en fråga om att välja mellan kapitalism eller socialism, det är en fråga om att finna vägar att balansera egenintresset och allmänintresset så att medborgarna kan identifiera sig med det samhälle de tillhör men ända finna en balans med det egna behovet av att vara fri. Vi eftersträvar att återupprätta en bättre balans mellan det amoraliska kapitalet och medborgaren genom en demokratisering av selekteringsprocessen. - Selekteringsprocessen - Individen, Samhällets fragmentisering - Värderingar Vi vill medverka till en stabil ekonomisk och social tillväxt Energi Vi menar att samhällets ekonomiska och sociala utrymme uppstår när enhetskostnaden sänks genom en successiv övergång från muskelkraft till andra energikällor. Samhällets förmåga att producera energi till lägsta möjliga kostnad är därför av central betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Vi vill verka för en sänkt enhetskostnad genom en konsekvent och successiv utbyggnad av energiproduktionen på kommersiella och ekologiskt balanserade villkor i syfte att fortlöpande tillgodose rummets växande energibehov. Vi vill överväga att inrätta en särskild investeringsbank, ägd av allmänintresset, vars syfte är att stimulera investeringar som sänker rummets enhetskostnad, vilket förstärker den internationella konkurrenskraften och förbättrar allmänintressets livskvalitet. Vi vill överväga en gradvis 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 7

8 sänkning av energiskatten vilken finansieras med motsvarande höjning av arbetsgivargiften i syfte att påskynda den ekonomiska och sociala tillväxten. Vi vill fördela rummets ekonomiska och sociala välstånd till ett bredare allmänintresse genom att gradvis sänka den genomsnittliga arbetsveckan allteftersom det ekonomiska och sociala utrymmet så medger. Vi vill öka energiproduktionen, sänka energikostnaderna, intensifiera energi forskningen, samt uppmuntra ett utökat internationellt samarbete. Vi vill genomföra en utbyggnad av den svenska vattenkraften, främst i syfte att tillgodose den svenska marknadens behov men även med målsättningen att exportera överskottsenergi till våra grannländer. Vi är positiva till en satsning på att exploatera svenska urantillgångar i första hand för att tillgodose de svenska kärnkraftsverkens behov av bränsle men även för export av uran till andra länder. Vi vill, allteftersom energiproduktionen byggs ut, öka antalet eluppvärmda bostäder och fastigheter samt långsiktigt stimulera en utveckling av elbilar och en flexibel elnätsstruktur. Effektivare uppladdningsbara batterier i kombination med ett flexibelt elnät skulle på ett avgörande sätt stimulera marknaden för framtidens elfordon. Vi vill aktivt stödja en övergång till jordvärme och vedeldning för uppvärmning. Inom forskning och utveckling anser vi att en av de större samhällssatsningarna bör ske inom energiproduktionen där bl.a. en exploatering av geotermisk energi och konsekvensen av en övergång från nuvarande lättvattenreaktorer till briderreaktorer bör utredas. Flexibel elektricitet Han laddar sin el-bil under sitt besök hos mig.. men jag betalar energi uttaget på min el faktura! Sysselsättning Vi menar att det finns ett tydligt samband mellan ett växande ekonomiskt och socialt välstånd, en avtagande genomsnittlig veckoarbetstid och ett ökat energibehov. Bara under de senaste femtio åren beräknas den sammanlagda arbetsinsatsen per capita minskat med flera veckor per år, bl.a. genom en förlängd grundutbildning, en faktisk sänkning av pensionsåldern och en utökad föräldraledighet. En utveckling som kan förväntas fortsätta. Vi hävdar att produktionsprocessens värdeskapande utgår från fortlöpande produktivitetshöjningar genom kontinuerlig övergång från muskelkraft till andra energikällor. En övergång som kan leda till en växande reduktionsarbetslöshet vilken därmed är att betrakta som en konsekvens av, eller en förutsättning för, den ekonomiska och sociala tillväxten. Det är därför samhällets ansvar att bedriva en fördelningspolitik 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 8

9 som reducerar antalet reduktionsarbetslösa genom en fortlöpande korrigering av den genomsnittliga arbetsveckans längd. Den genomsnittliga arbetsveckan är därmed ett av samhällets viktigaste fördelningspolitiska instrument. Målsättningen är en gradvis och långsiktig justering av den genomsnittliga arbetsveckan under kontrollerade och planerade former så att arbetsmarknadens parter kan anpassas till de nya förutsättningarna och att samtidigt tillse att det inte uppstår brist på arbetskraft, noga följa utvecklingen och anpassa utbildningssystemen efter arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens. Energiförbrukning Levnadsstandard 100 Genomsnittlig veckoarbetstid 1860 Framtiden Entreprenörskap och konkurrens Det finns en risk att den allt större maktkoncentrationen leder till en reducerad konkurrens och en övergång till olika skyddsmekanismer som symbolproduktion, vars huvudsyfte är att öka vinsten genom ett högre marknadspris istället för en sänkt enhetskostnad. Visserligen kan man förledas att tro att kompetenta ledare kan åstadkomma både ett högre marknadspris och en sänkt enhetskostnad, men historien visar med all tydlighet att det nästan aldrig inträffar. När marknadspriset manipuleras upp genom varumärken och marknadsföring avstannar i bästa fall enhetskostnaden varför det marknadsekonomiska systemet riskerar att långsiktigt slå knut på den egna mognadsprocessen. Kapitalismens akilleshäl är det ackumulerade kapitalets ständigt ökade betydelse. När samhällets energikvot stiger lägger det ackumulerade kapitalet en dämpande matta över den marknadsekonomiska utvecklingen. Utrymmet för fristående entreprenörer minskar; allt större kapitalägare riskerar att sänka utbudet av varor och tjänster i syfte att öka vinsterna; och en växande maktkoncentration leder till brister i de fördelningspolitiska åtgärdsprogrammen. Vid någon tidpunkt i den marknadsekonomiska mognadsprocessen riskerar kapitalet att bita sig själv i svansen, vilket därmed riskerar samhällets ekonomiska och sociala stabilitet. Det ligger därför i medborgares intresse, fattig som rik, att de politiska systemen utformar spelregler vars syfte är att undvika en sådan situation. Balansering av tjänsteeffektens konsekvenser Vård och omsorg kommer att prioriteras och särskild hänsyn kommer att tas till tjänsteeffektens negativa konsekvenser. En fortsatt effektivisering och koncentration av 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 9

10 vård och omsorg är dock helt nödvändig. Sjukhus på mindre orter kommer att behöva läggas ner för att istället koncentreras till större vårdenheter. Det är en ofrånkomlig konsekvens av det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. I en strävan att förbättra vård och omsorg kommer den ekonomiska infrastrukturen att fortsätta förbättras. Vidare bör det övervägas om polis, sjöräddning och brandkår i allt större omfattning bör få tillgång till flygtransporter, för att vid behov kunna agera snabbare över större geografiska områden. Vård och omsorg bör helt finansieras av allmänintresset. Vård och omsorg kan komma att finansieras med allmänna medel inom den europeiska unionen när motsvarande vård inte kan tillgodoses inom nationen. Finansiering av vård med allmänna medel utanför den europeiska unionen, där de fördelningspolitiska möjligheterna är små eller obefintliga, bör endast beviljas i undantagsfall. Pensionstid En gradvis sänkning av den genomsnittliga veckoarbetstiden får negativa konsekvenser för samhällets primärsektorer (tjänsteeffekten), som sjukvård, rättsväsende och räddningstjänst. Vi kommer att överväga att balansera konsekvenserna med stöd av frivilligt arbete som kompenseras genom en sänkt pensionsålder. Allteftersom pensionstid blir alltmer etablerad kommer riktade specialutbildningar att utformas i syfte att ge utomstående behörighet för olika arbetsuppgifter inom samhällets primärsektorer. - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 2 Grundläggande teori, Sysselsättning samt Export av arbetstillfällen - Ekonomiska energiteorin, Kapital 2 Grundläggande teori, Entreprenörer - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 4 Energifrågan - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 5 Sveriges och EU:s energipolitik - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 6 Några ytterligare frågeställningar, Kapitalets koncentration - Tjänsteeffekten, Samhällets agerade på medellång sikt Vi vill införa fyradagarsvecka måndag fredag Under etthundra år, från industrialismens inledning i mitten av 1800 talet fram till slutet av 1960 talet kämpade den svenska arbetarrörelsen för en kortare arbetstid och ett ökat ekonomisk och socialt utrymme. Idag har, alldeles oavsett orsak, de grundläggande värderingarna förändrats och alla som arbetar deltid anses ha rätt till fyrtio timmars arbetsvecka. Arbetarrörelsens traditionella ståndpunkt, rätten till en större fritid, har på mindre än femtio år förvandlats till rätten att få arbeta fyrtio timmar per vecka. Vi prioriterar frihet och fritid före en ytterligare höjning av individens köpkraft och vill stödja utvecklingen mot en fri och oberoende individ som tar ett eget ansvar och därigenom värdesätter eget och andras välstånd och välmående. Vi menar att framtidens medborgare kommer att värdera fritid högre än köpkraft. Vår ambition är att kunna erbjuda medborgarna att arbeta fyra valfria veckoarbetsdagar i syfte att på ett bättre och effektivare sätt utnyttja befintliga samhällsinvesteringar. Belastningen på samhällets ekonomiska infrastruktur (vägar och transporter) skulle på så sätt kunna minska med upp till femton - tjugo procent, vilket inte minst skulle öka effektiviteten i storstädernas rusningstrafik. I ett första steg, vid en 36 timmarsvecka skulle det innebära 9 arbetstimmar/dag - vilket initialt kan komma att delvis finansieras med en förkortad semester. På längre sikt är vår målsättning att sänka veckoarbetstiden till 32 timmar och 8 timmars arbetsdag by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 10

11 Detta kommer att ge möjlighet för alla medborgare att umgås mer med varandra. Mer fritid. Mer vila. Vi vill bygga ett samhälle där människans fritid och människans välbefinnande står i centrum. Begränsad möjlighet till övertid Den gradvisa sänkningen av den genomsnittliga veckoarbetstiden är samhällets enskilt viktigaste fördelningspolitiska instrument. Medborgarna förväntas dela på antalet arbetstillfällen i syfte att minska reduktionsarbetslösheten. Möjligheten till övertid bör därför begränsas och anställningsavtal som inkluderar övertid bör avvecklas. - Samtal i Hagaparken, Moralen och det geografiska rummet - Samtal i Hagaparken, Arbetslöshet, sysselsättning, konkurrens och fritid Vi vill förbereda individen inför frihetens horror vacui De politiska systemen och deras företrädare bör ständigt eftersträva engagemang och diskussion om utformningen av framtidens samhälle. Men vi menar att samhällets ledare måste vara uppmärksamma på två samhällstillstånd där risken för långsiktigt negativa effekter är särskilt stor; när det ekonomiska och sociala utrymmet avstannar eller sjunker och när det ekonomiska och sociala utrymmet leder till att den genomsnittliga veckoarbetstiden fortlöpande sänks (och medborgarnas fritid därmed höjs motsvarande). Tomhet och tristess kan bli till en fara för samhället, eftersom både den arbetslöse och den som ofrivilligt tvingas till en större fritid, kan komma att uppleva ett utanförskap, utan livsinnehåll och utan känsla av att tillhöra, att vara en delmängd i, något större. Bakom flitigheten, plikttrogenheten och den gemenskap och känsla av delaktighet som ett engagerande arbete erbjuder, hotar alltid den andefattigdomens meningslöshet och en lockelse att bejaka billig massberusning, i form av främlingsfientlighet och droger. En risk som vi vill uppmärksamma och stävja genom att stimulera medborgarna till kultur, engagemang och aktivitet. - Individen - Massan, Tyskland 1933 en verklighetsstudie Vi vill förstärka de fördelningspolitiska instrumenten Idag, när den marknadsekonomiska mognadsprocessen i allt snabbare tempo, reducerar det geografiska rummets fördelningspolitiska förutsättningar, kommer allmänintresset, representerat av de politiska systemen, i ett underläge. De traditionella fördelningspolitiska verktygen fungerar sämre allteftersom det traditionella geografiska rummet går mot en upplösning. Politiska uttalanden som att det som är bra för näringslivet, är bra för nationen blir allt mindre självklara, när antalet anställda minskar i den traditionella basindustrin samtidigt som ägarnas relation till det geografiska rummet blir allt otydligare. Konstruktionen av ett fördelningspolitiskt ramverk som garanterar det civiliserade samhällets fortskridande, utan att underminera den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är en av framtidens största politiska utmaningar. Demokratin och den parlamentariska makten, är de enda medel allmänintresset förfogar, i en strävan att bedriva en passiv fördelningspolitik. Om den parlamentariska maktens inflytande undermineras, endera därför att avståndet mellan medborgarna och de parlamentariska representanterna blir för stort, eller att det egenintresse som 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 11

12 påverkar den parlamentariska makten får ett alltför stort inflytande, riskerar allmänintresset att bli den stora förloraren. Den fördelningspolitiska politiken är, vid sidan av de processer som skapar ekonomisk och social tillväxt, samhällets enskilt största utmaning. Det är vår uppfattning är det enda som i längden motiverar egenintressets förmåner är dess förmåga att försvara allmänintresset. Skattebasen Skattebasens utformning har en stor betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Det finns en lång rad historiska belägg för hur samhällets förmåga att utvecklats, underminerats av det faktum att skattebasen minskat efter kortsiktiga beslut. Inte sällan var de förmögna skattebefriade, ett skattefrälse, och det var de fattigaste som fick stå för lejonparten vid finansieringen av det allmänna. Det var de allra fattigaste som fick finansiera de krig och det våld som så hårt slog tillbaka på dem själva och deras efterlevande både genom omedelbara konsekvenser men även långsiktigt eftersom det ekonomiska och sociala utrymmet begränsades eller rent av minskade. Vi vill verka för en bredare skattebas. Allmänna försäkringar I likhet med generationskontraktet bör ansvaret för sjukförsäkringar och a-kassa åläggas staten, eftersom staten och de parlamentariska systemen är allmänintressets främsta representant mot egenintresset. Medborgarna måste kunna lita på att välfärdsamhällets spelregler är långsiktigt stabila. - Selekteringsprocessen - Betraktelsen, Den fördelningspolitiska utmaningen - Betraktelsen, Kvinnans situation - Tjänsteeffekten Vi vill medverka till en fortsatt globalisering Medborgarna oroas över globaliseringens effekter, för jobben, tryggheten, pensionen och levnadsstandarden. Etniska mönster förändras, familjelivet påverkas och ny teknik gör att det blir allt svårare att känna igen sig i en värld som snabbt förändras. Stora samhällsförändringar ställer större krav på politiskt ledarskap för att inte extrema politiska rörelser ska få ett växande inflytande. Europa står inför stora ekonomiska och sociala utmaningar: långsam ekonomisk tillväxt, växande internationell konkurrens och en allt äldre befolkning. Det kommer att krävas kraftfulla åtgärdsprogram i syfte att uppnå en snabbare marknadsekonomisk tillväxt. Endast ett proaktivt europeiskt ledarskap kan förhindra ekonomisk och social nedrustning med massarbetslöshet som följd. De politiska ledarna måste ingjuta förtroende och trygghet både i nuet och inför framtiden. Och det kan endast ske genom ett systematiskt långsiktigt agerade i syfte att sänka den europeiska unionens enhetskostnad. Vi vill verka för en förstärkning av det europeiska samarbetet genom att stödja metoder och verktyg som utvecklar EU till en stabil ekonomisk och social region, vars regelverk kan byggas ut till att omfatta flera länder än idag, men även kopieras till andra världsdelar. I en situation när det geografiska nationella rummet går mot en upplösning blir den europeiska unionens utveckling en betydligt större och mer avgörande fråga än enbart för Europas medborgare. Framtiden kommer att behöva ett radikalt nytänkande och en konstruktion av transnationella ideologier som innefattar både ekonomisk och 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 12

13 social tillväxt samt effektiva fördelningspolitiska program. EU är, i den bemärkelsen, något större och viktigare än en europeisk union. Vi menar att protektionism leder marknadsekonomin in i en återvändsgränd. Protektionism är inte någon framgångssaga det är vägen till fattigdom. Därför stödjer vi frihandel och en fortsatt globalisering av ekonomin. Vi vill uppmuntra, stödja och värna möten och dialog mellan människor på alla plan och mellan alla rum. Därför kommer vi att verka för att underlätta kontaktmöjligheterna mellan människor både lokalt, regionalt och globalt. Vi kommer att stödja en utveckling som leder till lägre transportkostnader. Vi kommer att uppmuntra språkstudier och öka möjligheterna till möten i det offentliga rummet. Särskilt intresse kommer även att läggas på studier av europeisk historia och europeisk kultur samt på att förmedla denna kunskap till en bredare allmänhet i syfte att förstärka den europeiska identiteten. Det geografiska rummets transformering Vi kommer att verka för att understödja och påskynda de processer som medger att människor kan arbeta och leva i hela landet, men även ges möjlighet att lämna nuvarande tätorter för att etablera sig på landsbygden. Omvandling av fritidshus till fast boende kommer att stimuleras. Sänkta energikostnader, nytt sätt att distribuera el (flexibel elektricitet), förbättrad informationsöverföring, och en gradvis sänkt genomsnittlig arbetsvecka, och en växande energikvot, kommer att leda till en uppbromsning av dagens urbanisering och därefter möjliggöra en decentralisering av storstadsregionerna. Därmed kommer behovet av allt komplexare transportlösningar i storstäderna att plana ut. Alltfler medborgare kommer att välja en bostad utanför tätorterna. - Samtal i Hagaparken, Moralen och det geografiska rummet - Ekonomiska energiteorin, Kapitel 6 Några ytterligare frågeställningar, Överstatlighet och solidaritet - Individen - Massan Vi vill stödja ett ekologiskt samhälle i balans med naturen Om den mänskliga civilisationen ska kunna fortsätta utvecklas i harmoni och balans med ekosystemen måste utvecklingen anpassas till den av naturen skapade ekosfären, till dess krav och begränsningar. Men det är inte en fråga om att ställa den marknadsekonomiska utvecklingen mot ett samhälle i ekologisk balans. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen måste tillåtas fortskrida parallellt med att växthuseffekten och andra ekologiska skulder amorteras av. Svaret vi söker finns i helheten, vår förmåga att förstå och balansera rummets ekonomiska och sociala tillväxt med andra samhällsintressen. Det råder ingen tvekan om att det finns många stora ekologiska frågeställningar som bör diskuteras och som ställer krav på handfasta åtgärdsprogram. Växthuseffekten, arter som hotas av utrotning, utfiskning och föroreningar i världshaven, skövlandet av de tropiska ekosystemen, svälten i tredje världen; listan kan göras lång. Men det finns ingen absolut motsättning mellan det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess och en förbättrad ekologisk balans. Tvärtemot visar erfarenheten att ekonomisk och social tillväxt ger en bättre garanti för ekologisk balans, än ekonomisk och social tillbakagång. Det går inte att hejda det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess utan att samtidigt ta stora politiska risker. Ett nolltillväxtsamhälle, hur angeläget miljörörelsen än tycker att det är, kan omöjligt implementeras utan risk för omfattande ekonomisk och 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 13

14 social oro. Ingen politiker kan garantera den politiska stabiliteten vid en omfattande och genomgripande inbromsning av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Vi vill medverka till en reducerad svensk import av energi, främst av fossila bränslen. Genom en övergång till vattenkraft och kärnkraft, parallellt med en omstrukturering av den svenska energikonsumtionen kommer vi på sikt att kraftigt reducera koldioxidutsläppen, med långsiktiga positiva effekter på växthuseffekten vilket dessutom gör Sverige och EU mer oberoende av de politiska påtryckningar som energifrågan sannolikt kan komma att användas till under 2000 talet. Vi vill stimulera ekologiskt tänkande och till investeringar som minskar miljöbelastningen och vi vill begränsa, försvåra och bevaka alla former av ekologiska lån. Vi vill uppmuntra medborgarna att övergå till en större konsumtion av vegetabiliska livsmedel i syfte begränsa växthuseffekten och minska jordbrukets sekundärproduktion (av t.ex. bacon och ägg). Vi kommer att värna miljön genom en konsekvent utbyggnad av energiproduktionen på kommersiella villkor. Vår målsättning är att minska samhällets utsläpp av växthusgaser genom en konsekvent utbyggnad av vattenkraft och kärnkraft. Kollektivtrafik Vi vill förbättra samhällets kollektivtrafik men samtidigt försvara medborgarens möjlighet att använda egna motordrivna fordon. Framtidens samhälle kommer att ställa krav på andra trafiklösningar än idag och medborgarna ska stimuleras till att i högre utsträckning använda kollektivtrafik i tätorter och vid längre resor utanför den egna hemorten. Bilpooler, där privatfordon ägs och delas inom t.ex. en bostadsrättsförening kommer att uppmuntras. Möjlighet att kombinera kollektivtrafik med t.ex. hyrbilar bör uppmuntras. - Betraktelsen, Miljöfrågans katastrofscenario - Massan, Livsmedelsproduktionen Vi anser att religionsutövning är ett fritidsintresse Vi anser att religionsutövning är att betrakta som föreningsverksamhet och ett fritidsintresse och bör hanteras i linje därmed. Religiösa uttryck bör därför, om en arbetsgivare så begär, kunna stävjas på en arbetsplats. I skolan bör religiösa uttryck avlägsnas och skolor med särskild religiös utformning avstyras. Ett samhälle som kan förbjuda människor att röka i offentliga lokaler, kan även agera mot religiösa uttryck i undervisningen och de arbetsgivare eller de organisationer som vill förneka religiösa attribut bör ha rätt att göra det. Samtidigt är det varje människas rättighet att hänge sig åt olika fritidssysselsättningar varför religiösa föreningar, i likhet med andra fritidsaktiviteter, har rätt att utövas och utvecklas i frihet och oberoende. Vi vill upprätthålla en tolerans mot oliktänkande och skydda alla individers rätt att uttrycka sig. Vårt arbete vill vare sig förlöjliga eller förjaga den eller de som inte tycker som vi, men vi förbehåller oss rätten att begränsa skolans och arbetslivets villkor. Vi är inte heller reservationslösa företrädare för den moderna vetenskapens sanningar. Erfarenheten säger oss att vetenskapen kan, i åberopande av sanningen, förbryta sig mot enskilda individer, nationer, raser och mot hela mänskligheten. Det går inte att blunda för de orättvisor som genom historien utförts i vetenskapens namn; rashygieniska program, folkutrotning, tvångssterilisering och miljöförstöring. Bara för att nämna några by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 14

15 Vetenskapen kan inte uttala sig om allt. Därför har människan skapat kulturen, den klassiska musiken, litteraturen, konsten och kärleksbudskapet. Vetenskapen är ingen frälsningslära, inte heller någon överideologi. Ideologi och politik handlar om vad som är rätt och fel, rimligt och rättvist, möjligt och önskvärt. Det gör inte vetenskapen. Vi hyllar lika lite den religiösa som den vetenskapliga plattformen som den enda utgångspunkten för det civiliserade samhället, samtidigt som vi erkänner och respekterar deras fortskridande. - Värderingar, Det sekulariserade samhället Vi vill förstärka utbildningens internationella karaktär I ett expanderande transnationellt samhälle blir det allt viktigare att den enskilda individen erbjuds möjlighet att påverka samhällets långsiktiga värderingar. Värderingar med vilka individen långsiktigt önskar att bli identifierad. Det är därför viktigt att ställa höga krav på utbildning och på lärare. Elever och studenter ska stimuleras till eftertanke och reflektion samt till att själva och i grupp lösa problem och finna lösningar. Redovisningar bör göras enskilt och i samarbete i syfte att förstärka individens civilkurage samt förmåga att framföra egna åsikter. Utbildningen ska vara oberoende från politisk och religiös påverkan. Utbildningen i främmande språk bör intensifieras i syfte att uppmuntra och förstärka internationella kontakter. Med fördel genomförs delar av utbildningen på ett eller flera främmande språk redan från grundskolan. Vi vill överväga att införa engelska redan i förskolan. Vuxna inom alla delar av yrkeslivet bör erbjudas fort- och vidareutbildning. På längre sikt kan det bli aktuellt att överväga att göra engelska till ett officiellt språk vid sidan av svenskan. Vi vill begränsa invandringen och förstärka biståndspolitiken Vi vill begränsa invandringen och bedriva en biståndspolitik inriktad på att starta och understödja underutvecklade regioners marknadsekonomiska tillväxtmotorer. Vi avser att använda samhällets resurser till att stödja den marknadsekonomiska mognadsprocessen i underutvecklade regioner eftersom en ökad invandring omöjligt kan lösa världens ekonomiska och sociala obalanser. En alltför invandrarvänlig politik riskerar tvärtom att underminera mogna marknadsekonomiska ländernas långsiktiga förmåga att stödja marknadsekonomiskt underutvecklade regioner. Vi kommer att verka för en ökning av exporten av sekundärtjänster och stävja en utveckling som syftar till att använda livsmedel för energiproduktion. - Ekonomiska energiteorin, Utvecklingsländer vs industriländer - Samtal i Hagaparken, Ett internationellt perspektiv - Tjänsteeffekten, Samhällets agerande på kort sikt (export av sekundärtjänster) - Massan, Livsmedelsproduktionen Vi värnar individens integritet Systemen riskerar alltid att komma i konflikt med individen. Vår historia visar på ett entydigt sätt att varje ny generation måste balansera systemens förmåga att utöva inflytande i relation till individens integritet. När systemen förmåga att kontrollera massan 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 15

16 eskalerar, inte sällan på goda grunder, undermineras individens situation i motsvarande grad. Individen måste skyddas mot risken, att de system samhället består av, börjar löpa amok. I en tid när andra världskrigets fasor känns alltmer avlägset och den tekniska utvecklingen ger allt större möjligheter till kontroll och övervakning, finns en underskattad risk att vår historia än en gång, återigen, leder oss in i en destruktiv återvändsgränd. Vi bör ständigt påminna oss att nazisterna kom till makten 1933 i demokratiska val och att andra världskriget var ett faktum bara sex år senare. Det finns inga absoluta garantier att det inte kan hända igen. Dessvärre finns det anledning att förvänta, att risken ökar, allteftersom individens frihet fortskrider och samhällets fragmentering successivt tilltar. När en demokrati förleds att försvara demokratiska och humanistiska värden med metoder som utökad kameraövervakning, buggning av telefoner och andra integritetskränkande åtgärder, då riskerar utvecklingen att långsiktigt underminera demokratins förutsättningar. Vi vill ha ett utökat grundlagsskydd där systemens generella möjligheter att övervaka medborgarna begränsas. Övervakning och informationshantering skall endast tillåtas i avgränsad och riktad omfattning vid brottsmisstanke och efter domstolsbeslut. Datainspektionen befogenheter bör ses över i syfte att förstärka organisationens inflytande och handlingskraft. - Individen - Massan 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 16

17 En samhällsbeskrivning från framtiden Vi befinner oss idag i ett moget marknadsekonomiskt samhälle. Energiproduktionen är garanterad och energipriserna faller kontinuerligt och förväntas fortsätta falla allteftersom energiproduktionen byggs ut. Den genomsnittliga veckoarbetstiden har sänkts till tjugofem timmar och kommer sannolikt att sänkas med ytterligare två timmar under planeringsperioden. Den officiella pensionsåldern är femtiosex år, men enligt statistiken går majoriteten av männen i pension vid drygt femtiett års ålder medan kvinnor går i pension något tidigare. Den lagstadgade lägsta semesterperioden är åtta veckor per år. Övertidsarbete har enligt lag maximerats till femtio timmar per år och undantag beviljas endast under exceptionella omständigheter. Dubbelarbete, att inneha två arbeten samtidigt, anses moraliskt tvivelaktigt eftersom det leder till utslagning av arbetskraft. En lagstiftning kan komma att övervägas under planeringsperioden om samhällets dubbelarbete inte reduceras som planerat. Den europeiska unionen har expanderat och planerar för en ytterligare expansion. Nordafrika och delar av mellanöstern är sedan länge fullvärdiga medlemmar och förhandlingar har inletts med syfte att vidga unionen österut. Under planeringsperioden förväntas den europeiska unionens genomgå ett namnbyte till Ekonomiska Unionen eftersom det traditionella begreppet Europa inte längre anses återspegla unionens omfattning. Den urbanisering som skedde efter industrialiseringens genombrott och ledde till en folkomflyttning mot allt större tätorter har sedan några decennier avstannat och beräknas vända under planeringsperioden. Den korta genomsnittliga arbetsveckan i kombination med modern kommunikationsteknik och låga transportkostnader har fått till effekt att tätorterna avfolkas. Storstädernas trafikproblem har reducerats eftersom den kortare arbetsveckan har lett fram till betydligt flexiblare arbetstider vilket har minskat belastningen på tätorternas ekonomiska infrastruktur. Många medborgare väljer att arbeta endast tre eller fyra veckodagar medan andra arbetar fem timmar per dag under hela den traditionella arbetsveckan på fem veckodagar. Hus- och lägenhetspriser förväntas fortsätta falla i tätortsområden samtidigt som de stiger i glesbygdsområden. Den snabbaste prisutvecklingen förväntas i kustnära områden och i skärgårdens ytterområden. Automatiseringen inom varu- och tjänstesektorn har utvecklats snabbt och förväntas fortsätta att utvecklas gynnsamt under planeringsperioden. Den sjunkande produktionskostnaden för energi i kombination med sänkta punktskatter och höjda arbetsgivaravgifter har påskyndad samhällets automatisering på ett gynnsamt sätt. Den ekonomiska och sociala standarden har höjts gradvis och förväntas fortsätta öka något under planeringsperioden. Medelåldern har ökat med över tjugofem procent sedan sekelskiftet 2000, från åttio till drygt etthundra år samtidigt som befolkningen blivit allt friskare. Antalet vårdtimmar per capita har minskat samtidigt som kostnaden per vårdtimme ökat kraftigt, trots en fortlöpande koncentration av vårdresurserna. Effektiviseringskraven inom vårdsektorn kan under planeringsperioden nå oacceptabla nivåer varför två utredningar tillsatts med syfte att föreslå ytterligare rationaliserings- och effektiviseringslösningar för att möta den växande energikvoten. En fortsatt expansion av hemsjukvården med stöd av frivilliga insatser är helt nödvändig för att balansera de redan höga vårdkostnaderna. Under planeringsperioden koncentreras specialistsjukvården ytterligare varför flera lokala enheter kommer att bortrationaliseras. Stora satsningar har gjorts inom miljöområdet och det arbetet kommer att fortsätta under planeringsperioden. De nya energisystem, huvudsakligen baserade på vattenkraft 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 17

18 och geotermisk energi i kombination med kärnkraft, har reducerat koldioxidutsläppen till ett minimum. En fortsatt utbyggnad av nya transportsystem baserade på el och bränsleceller kommer att göras under planeringsperioden. Tätorternas luftmiljö förbättras därmed ytterligare. En kraftig utbyggnad av reningsverk, minskad användning av konstgödsel inom jordbruket och åtgärder för att syresätta utsatta sjöar och vattendrag har fått önskad effekt på den ekologiska balansen. Fjärrvärmeutbyggnaden och satsningen på elbaserad direktuppvärmning av villor och fritidshus har i det närmaste helt eliminerat behovet av fossila bränslen för uppvärmning. Återvinning av papper, plast, metaller och miljöfarligt avfall sker i allt större utsträckning lokalt och fungerar allt bättre. Den successivt införda selekteringsprocessen har fördjupat demokratin och balanserat allmänintresset vs egenintresset på ett positivt sätt. Nya åtgärder, i syfte att balansera olika samhällsintressen kan dock bli aktuella under planeringsperioden. Industrins basnäringar, som under en period förlorade mycket av sin konkurrenskraft, har stärkts och fortsätter att förstärkas under planeringsperioden. Bakgrunden till återhämtningen är övergången till andra energikällor genom en målmedveten satsning på automatisering inom alla samhällssektorer. Tidigare krisdrabbade industrisektorer har återvänt eller beslutat utöka produktionen. En allt större andel av industriproduktionen sker idag i tidigare glesbygdsområden och den utvecklingen förväntas fortsätta. Som exempel kan nämnas spannmålsproduktionen som i allt större utsträckning sker lokalt i automatiserade högproducerande växthusanläggningar. Biståndssatsningen för ekonomisk tillväxt har gett en snabbt stigande levnadsstandard i många regioner. Flyktingsströmmarna har bromsats samtidigt som den utvecklingsländernas ekonomiska tillväxt skapat en större avsättningsmarknad för exportindustrin. Satsning på en fortsatt utbyggnad av den ekonomiska infrastrukturen är nödvändigt för att sänka enhetskostnaden och därmed öka produktiviteten. Stora satsningar har gjorts och kommer fortsatt att göras för att förbättra flyg-, väg- och tågförbindelser. - Samtal i Hagaparken, Avslutning 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 18

19 Ordlista Ackusatorisk process Processordning där domstol och åklagare är åtskilda och åtal erfordras för process. Åklagare och tilltalad behandlas i princip som likställda parter och ska sköta t.ex. bevisningen. Domstolen ska i stort sett inte företa någon efterforskande verksamhet. 5 Jmf Inkvisitorisk process Akilles 6 häl Den svagaste och mest sårbara punkten i t.ex. en kedja av händelser. ".. vilken är vår Akilles häl..?".. the weakest link.. Aktiv fördelningspolitik Fördelningspolitik som utgår från marknadskrafternas förmåga att fördela rummets ekonomiska och sociala välstånd... servicenäringar som caféer och restauranger är exempel på aktiv fördelningspolitik.. Jmf Fördelningspolitik Jmf Passiv fördelningspolitik Civilkurage Modet att våga ifrågasätta det system man tillhör eller anses tillhöra... att ha civilkurage nog att våga säga ifrån.... lojalitet är inte detsamma som tystnad.... att inte gå i takt med sin stam.. Det kostsamma civilkuraget 7 I Karlskoga har det alltid hetat att det är bra för staden att Bofors får sälja så mycket krigsmaterial som möjligt. De flesta av rikets politiker har hållit med om att vapenexporten är nödvändig för att Sverige ska kunna ha en egen vapenproduktion, men de har ändå satt villkor för exporten, begränsningar som bolagets försäljare ofta sett som onödiga hinder. Det tyckte också ingenjören Ingvar Bratt, tills han en dag började tvivla på om det var rätt att låta världens fattiga folk bekosta det svenska försvaret och Karlskogas välstånd, det måste i alla fall vara fel att olagligt kringgå restriktionerna. Bratt väntade länge med att vidarebefordra sin kännedom om att de robotar som påstods exporteras till Singapore, leveranser godkända av regeringen, egentligen fann vägen till Bahrain och Förenade Arabemiraten. Bratt ville fortsätta vara vän med sina arbetskamrater och grannar och hur skulle staden klara sig utan Bofors? Även sedan han lämnat bolaget och blivit lärare tvekade han i åratal innan han våren 1984 överlämnade bevis till Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och i lärarrummet hörde kollegorna kommentera läckan i bolaget: - Får vi reda på vem det är ska jag lyncha den jäveln! Efter ytterligare vånda gick han i maj 1985 till polisen och blev så rikstidningarnas hjälte. I Karlskoga var inställningen däremot kluven. Några bekanta slutade hälsa, andra blev kyliga medan en tredje grupp gav honom sitt stöd, också offentligt. I lokaltidningarnas insändarspalter prisades hans mod medan andra ifrågasatte; Hur ska det gå om alla anställda gör så! Företaget behöver lojala medarbetare och inga dolkstötar i ryggen! Fackliga företrädare skyllde nedskärningarna i försäljningen på Bratt, andra hotade honom med stryk: - Vi ska nog se till att du kommer härifrån! Vadå olagliga affärer, det vet väl alla i den här stan att Bofors gjort så i alla tider! När bolaget snart därefter gav besked om permittering av 800 anställda rasade otidigheterna över Bratt: - Jaha, är du nöjd nu Ingvar Bratt? Din ynkrygg, ge dig iväg! Jag hoppas det blir allmän arkebusering av dig på torget! Arbetarna kände sig nedsmutsade. Det var som om dom inte skaffat sig sina Volvo och hus på hederligt vis. Bratt fantiserade ibland om att alla snart skulle tacka honom, men han fick höra att han var feg som inte i alla lägen stöttade bolaget. Boforsaffären blev hans fixa idé som överskuggade allt annat, och när en del anhängare sa honom att det här var meningen med hans liv, ville han gärna tro dem. Men han tvingades konstatera att sanningen inte alltid var intressant. Svenska Freds- och skiljedomsföreningen tilläts inte ens hyra en lokal i Folkets Hus sedan 600 Boforsarbetare skrivit på en protestlista. Han blev besviken över att personer och organisationer han väntat stöd ifrån teg, och han var bedrövad över att Karlskogaborna klamrade sig fast vid en verksamhet som inte gagnade livet, att de bara brydde sig om moralfrågor så länge det inte kostade dem själva något. 5 Prismas nya Uppslagsbok 6 Grekisk hjälte och huvudperson i Iliaden 7 Hans Lagerberg; Förrädare 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 19

20 Ekologi Läran om de levande organismerna och deras förhållande och samband till den omgivande miljön. Jmf Ekologiska lån Jmf Ekosfär Ekologiska lån Produktionssystemet som helhet lånar av ekosystemet och ådrar sig en skuld till naturen i form av föroreningar, vilka betyder en direkt inbesparing för producenten. 8.. producenter gör kortsiktiga vinster genom ekologiska lån som får amorteras av framtiden.. Jmf Ekologi Jmf Växthuseffekten Barry Commoner ( ); Cirkeln sluter sig (1971) En del av dessa effekter visar sig emellertid inte omedelbart. Det kan t.ex. ta år innan föroreningarna från låt oss säga några fabriker vid Eriesjön nått en sådan nivå att de tömmer vattnet på allt syre, stoppar den självrenande processen och smutsar ner stränderna. 9 Ekonomisk infrastruktur Ett lands försörjningssystem i form av hamnar, flygplatser, vägar, el- och vattenförsörjning osv... en fortsatt utbyggnad av den ekonomiska infrastrukturen är helt nödvändig för att kontinentens/landets/regionens/stadens/ områdets tillväxt inte ska bromsas upp.. Ekosfär Det område där betingelserna för organiskt liv förekommer eller kan förväntas förekomma. Jmf Ekologi Barry Commoner ( ); Cirkeln sluter sig (1971), 10 Planetens tunna hinna av luft, vatten och jord och den strålande soleld som den badar i. Här uppstod livet för många miljarder år sedan, och fann näring i de kemiska ämnen som jorden har att erbjuda. Samtidigt som livet spred sig, utvecklades det. De gamla livsformerna omvandlade jordens tunna hinna och nya former anpassade sig till förändringarna. De levande organismerna mångfaldigades till antal, typer och hemvist tills de bildade ett globalt nätverk, och fogades smidigt in i den omgivning som de själva skapat. Detta är ekosfären, det hem som livet har byggt upp åt sig på planetens yta. Energikvot Energikvoten definieras som övriga energikällor genom muskelkraft uttryckt som energi - e - mätt i enheten Joule (Ws). I det primitiva samhället är energikvoten noll medan den går mot oändligheten i marknadsekonomins utopia. Energikvoten anger hur långt ett samhälle har utvecklats mot marknadsekonomins utopia men ger samtidigt en viktig indikation på den marknadsekonomiska nivå som ett samhälle befinner sig i relation till andra samhällen. Dessutom ger den en känslighetsanalys på hur stora energiprisändringar ett samhälle klarar av att balansera. Den mogna marknadsekonomin är betydligt känsligare för förändringar i energipriset än det primitiva samhället. Jmf Enhetskostnad Enhetskostnad Kostnad per producerad enhet (vara eller tjänst). Ett centralt begrepp i den ekonomiska energiteorin som hävdar att det marknadsekonomiska samhällets ständiga reduktion av enhetskostnaden, genom en konsekvent överföring från muskelkraft till övriga energiformer, leder till en ekonomisk tillväxt. 8 Barry Commoner ( ); Cirkeln sluter sig (1971); Kapitel 12 Ekologins ekonomiska betydelse 9 Kapitel 12 Ekologins ekonomiska betydelse 10 Kapitel 1 Miljökrisen 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 20

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU Gemenskapspartiet tycker att man ska börja se vad som är bra för alla innan man ser vad som är bra för var och en. Om samhället och det vi skapar tillsammans är tillräckligt bra så har människorna i samhället

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Feminism för alla. Feministiskt initiativ - Valplattform riksdag 2014

Feminism för alla. Feministiskt initiativ - Valplattform riksdag 2014 Feminism för alla Det är nu det händer var med och skriv historia Feministiskt initiativ vidgar demokratin med en genomgripande politik mot alla former av diskriminering. Vi är den öppna handen som är

Läs mer

Samtal i Hagaparken. Ett samtal om helheten. S23Manus v7.7

Samtal i Hagaparken. Ett samtal om helheten. S23Manus v7.7 Samtal i Hagaparken Ett samtal om helheten Axel Oxenstierna (1583 1654); greve och rikskansler Inthet hafwer migh warit så swåårt at begrijpa som mynt wäsendet. Jagh hafwer derpåå i fyetije år funderadt,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Välkommen till Seniorting 2012

Välkommen till Seniorting 2012 Välkommen till Seniorting 2012 Uthållig trohet, stark solidaritet Låt oss tala om detta Politiken och samhället Seniorpolitiken Mycket har hänt Nya utmaningar Sjukvård, men också friskvård! En politik

Läs mer

KIRUNA. Ett ovanligt parti för vanliga människor. Här vill vi leva våra liv! Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014

KIRUNA. Ett ovanligt parti för vanliga människor. Här vill vi leva våra liv! Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014 NORRBOTTENS SJUKVÅRDSPARTI KIRUNA KIRUNA Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014 Här vill vi leva våra liv! Ett ovanligt parti för vanliga människor 1 KIRUNA NORRBOTTENS SJUKVÅRDSPARTI Vårt partis

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer