Samtal i Hagaparken. Ett samtal om helheten. S23Manus v7.7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtal i Hagaparken. Ett samtal om helheten. S23Manus v7.7"

Transkript

1 Samtal i Hagaparken Ett samtal om helheten Axel Oxenstierna ( ); greve och rikskansler Inthet hafwer migh warit så swåårt at begrijpa som mynt wäsendet. Jagh hafwer derpåå i fyetije år funderadt, men är lijka wijs nu, påå min åldher dom, som jagh war dhen första daghen by Dan Jonsson. All Rights Reserved.

2 Innehållsförteckning En personlig inledning En ny tid behöver nya ideologier Moralen och det geografiska rummet Arbetslöshet, sysselsättning, konkurrens och fritid Penningpolitik och inflation Äganderätt och kapital Ett internationellt perspektiv Egenintresse vs allmänintresse Avslutning Ordlista by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 2

3 Samtal i Hagaparken är ett komplement till Karriärstegen, Selekteringsprocessen och Den ekonomiska energiteorin 1, varför läsaren bör ha en grundläggande förståelse för de tre dokumenten, för att kunna tillgodogöra alla delar. En personlig inledning Du har författat tre böcker; Karriärstegen, Selekteringsprocessen och Den ekonomiska energiteorin. Varför detta intresse för ledare och marknadsekonomi? Min första biologilektion i åttonde klass på grundskolan inleddes med att läraren intog en överdrivet tuff attityd mot oss elever. I andra ring på gymnasiet inledde en kemilärare höstterminen på samma sätt. När jag några år senare gjorde militärtjänsten lärde jag mig att ledarskapsmetoden gick under namnet soldatregeln vilken innebar att befälet inte log åt rekryterna under de första tre veckorna. Dessa tre, i sig helt oberoende händelser, väckte ett livslångt intresse för ledarskapets natur. Om det fanns en ledarskapsmetod så borde det rimligen finnas flera. Det var så det började. Du bestämde dig helt enkelt för att göra karriär och utnyttja det du lärde dig. Till en början drevs jag av nyfikenhet. Karriären intresserad mig inte, vilket gjorde mig till en neutral medarbetare som aldrig hotade någon. Mina kollegor blev studieobjekt och försökspersoner. Inledningsvis hade jag inget begrepp om vidden eller djupet av det jag studerade. Men du har trots allt innehaft både strategiska, taktiska och operationella ledarroller. Det var nödvändigt att spela med i karriärspelet för att få pröva några av de ledarskapsmetoder som används i en organisation. Karriären intresserade mig lika lite som ledarrollen var en förutsättning för mina studier. Men dina böcker omfattar betydligt mer än bara ledarskap. Det går att förstå motivet till Karriärstegen, men hur kom resonemanget att utvidgas till Selekteringsprocessen och Den ekonomiska energiteorin? Som jag sa, hade jag inget begrepp om vare sig vidden eller djupet av mina studier när jag började. I slutet av 80-talet kom jag till insikt om systemkedjornas roll, vilket gjorde mig nyfiken på systemet. Därefter föll det sig naturligt att studera systemens inbördes relation vilket ganska snart ledde över till aktuella samhällsfrågor och den alltmer globala ekonomin. Dessutom befann jag mig i energisektorn, först inom oljeindustrin och därefter inom elbranschen, vilket ledde fram till den ekonomiska energiteorins slutsatser. Du har någonstans sagt att idén till Den ekonomiska energiteorin fick du redan vid 23 års ålder. Jag läste Karl Marx klassiska verk Kapitalet under några sommarmånader 1977 vilket kom att påverka mig. Värdeteorin i bokens inledning gjorde ett av de starkaste intrycken. För det första relaterar Marx alltings värde till muskelkraft, vilket jag använder mig av, något omformulerat, i den ekonomiska energiteorin, och för det andra diskuteras värde som skilt från kapitalet. Det sistnämnda hade jag till en början svårt att förstå. För mig var värde liktydigt med sedlar och mynt, vilka Marx introducerar först i senare resonemang. Min egen oförmåga att förstå detta enkla faktum fick en avgörande betydelse för mitt fortsatta resonemang. Du har även refererat till Marx om hästens betydelse i människans värld. Det lustiga är att jag inte återfunnit den formuleringen i Kapitalet, vilket jag förmodar beror på att jag inte har studerat texten tillräckligt noggrant. Men det stämmer, påståendet att en häst aldrig kan skapa ett värde i människans värld kunde jag aldrig släppa. Påståendet förföljde mig till våren 2004 när jag för första gången konfronterade värde- och kostnadsbegreppet på allvar. Det blev många promenader i Haga parken innan jag kom till insikt om att påståendet var 1 Sammanställningarna är tillgängliga på by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 3

4 felformulerat. När jag därefter satte mig ner med mina anteckningar och började arbeta utifrån den nya förutsättningen så utvecklades den ekonomiska energiteorin i en rasande fart. Fyra månader senare var teorin klar. Varför är hästen så viktig? Marx var naturligtvis färgad av den tid och de system i vilka han verkade. Den sociala misär och de arbetsförhållanden människor levde under påverkade hans författarskap. I Selekteringsprocessen beskriver jag just systemens inverkan på den enskilde individen, och Marx befann sig i ett samhälle, i ett system, av vilket han själv var en produkt. Det fanns starka sociala krafter i rörelse under 1800 talet. Marx återspeglar den processen i sina skrifter. Kapitalet är på flera sätt en bekräftelse av den tidens starka politiska strömningar; att det marknadsekonomiska systemet går sin egen undergång till mötes. Vilket naturligtvis färgar Marx beskrivning av den ekonomiska utvecklingen och dess bakomliggande krafter. Men varför var hästen så avgörande? Marx menar att hästen inte kan skapa ett värde i människans värld eftersom alltings värde relateras till människans muskelkraft. Den ekonomiska energiteorin använder en delvis annan formulering; en häst kan skapa ett värde i människans värld men är inte någon kostnad. Det omdefinierade kostnadsbegreppet ger en ny möjlighet att betrakta det marknadsekonomiska systemet. Refererar du till dig själv som socialist? I början av 1900 talet var motsättningarna mellan olika ideologier fortfarande stora. Det var en kamp för eller emot demokrati. För eller emot ett starkt försvar. För eller emot en kollektivisering av produktionsmedlen. För eller emot en statskyrka. En kamp om en rättvisare fördelning av samhällets resurser mellan fattiga och rika. Idag framstår den demokratiska parlamentarismen som en självklar segrare. Försvaret är inte längre någon stor fråga. Kraven på en kollektivisering av produktionsmedlen är i det närmaste otänkbar. Kyrkan är skild från staten. Och kampen mellan fattig och rik samlar inte någon enskild intressegrupps djupa engagemang. Jag argumenterar inte utifrån storstrejken 1909, röda fanor eller Internationalens marschmusik. Jag resonerar i termer av att underminera distansering som auktoritetsplattform och reducera systemkedjornas roll, återupprätta auktoriteten kunskap & kompetens och därmed skapa en motpol till nuvarande maktcentra. Det är inte en fråga om att välja mellan kapitalism eller socialism, det är en fråga om att finna vägar att balansera egenintresset och allmänintresset så att medborgarna kan identifiera sig med det samhälle de tillhör men ända finna en balans med det egna behovet av att vara fri. Tankegången följs upp i den ekonomiska energiteorin: Det kommer med största sannolikhet aldrig att finnas en bestående överbyggnad som socialism eller kapitalism utan den kommer likt en levande organism att ändra skepnad beroende av den ekonomiska och sociala situation i vilken samhället befinner sig. Det är knappast ett uttömmande svar på frågan huruvida du betraktar dig själv som en socialist eller inte. Under 70 talet ansåg jag att samhällspendeln borde svänga från allmänintresset mot egenintresset. Idag anser jag att samhällspendeln bör svänga från egenintresset mot allmänintresset. I det perspektivet var jag moderat på 70 talet och socialist i början av 2000 talet, även om jag motsätter mig en sådan definition. Varför motsätter du dig den traditionella höger- vänsterskalan? Därför att de traditionella politiska definitionerna överensstämmer bristfälligt med dagens verklighet. Samhällsutvecklingen pendlar mellan allmänintresset och egenintresset och i den pendelrörelsen uppstår det goda samhället. Kapitalism eller socialism är därför endast några, av många möjliga ismer, vars syfte är att påverka pendelrörelsen. Dessutom visar den ekonomiska energiteorin att marknadsekonomin och samhällets politiska ideologier är åtskilda. Det har alltid, sedan den dag människan började leva i flock, funnits ett mer eller mindre väl fungerande marknadsekonomiskt system. Kapitalismen eller socialismen eller vilken annan ideologisk by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 4

5 rörelse som helst är att betrakta som en politisk överbyggnad till det marknadsekonomiska systemet. Menar du att ideologiernas tid är förbi? Vi lever i en tid när de traditionella ideologierna i praktiken håller på att utraderas. I avsaknad av förståelse för skillnaden mellan det marknadsekonomiska systemet och den ideologiska utformningen blir de flesta civiliserade ideologier i praktiken väldigt lika. Och vi får politiska företrädare som mera ägnar sig åt sifoism; där den senaste opinionsmätningen får ett större inflytande på realpolitiken än partiprogrammet. Redan på 1950 talet debatterades huruvida de stora ideologierna från 1800-talet hade spelat ut sin roll som en konsekvens av att samhällsklyftorna minskade. I Sverige var det främst Herbert Tingsten ( ), professor och chefsredaktör för tidningen DN, som representerar den tidens debatt om ideologiernas död 2. Hur ska vi ha det nu; är ideologierna döda eller har de en framtid? De traditionella ideologierna håller på att urvattnas till förmån för kampanjorganisationernas ständigt anpassningsbara budskap. I likhet med samhället i övrigt har det långsiktiga fått ge vika för det kortsiktiga. Vi lever i en tid när de klassiska samhällsmotsättningarna är mindre än någonsin tidigare. Ideologier ifrågasätts inte av andra ideologier. Bristen eller avsaknaden av motmakt är ett oroväckande tecken. Innebär det att ideologierna trots allt har en framtid? Idag hotar bristen på ideologier urvattna allas vår gemenskap. Varken kyrkan, miljörörelsen, socialismen eller feminismen engagerar medborgarna. Det som återstår är den av Margaret Thatcher proklamerade enda vägens politik, skapad och genomförd av människor som studerat samma litteratur vid universitet och högskolor, har samma grundläggande värderingar, i ett samhälle där avståndet, både det fysiska och mentala blir allt längre mellan medborgarna och dess ledare. Genom att frikoppla egenintresset och allmänintresset från kapitalism och socialism kan en tydligare dialog inledas. De värderingar som associeras med de grundläggande ideologierna skapar onödigt många låsningar i den allmänna debatten. En diskussion om t.ex. den offentliga sektorns framtid behöver inte vara en fråga utefter den traditionella höger - vänsterskalan utan kan behandlas utifrån ett allmänmänskligt perspektiv. Vår tids kanske allvarligaste brist är avsaknaden av alternativ, avsaknaden av verktyg med vars stöd framtiden kan påverkas och formas. Alltså: nya ideologier ersätter de nuvarande och folkvalda politiker ansvarar för deras utformning och genomförande! Förmodligen kommer ingen bättre tid att inleda arbetet med att finna nya vägar in i framtiden. Men det kommer att kräva ett stort politiskt mod och en stark vilja för att lyckas. Vi har ännu tid att agera. Vi lever i ett samhälle med en historiskt enastående politisk stabilitet som visserligen är utsatt för en omfattande likgiltighet, men som fortfarande är tillräckligt stabil för att kunna fungera som en utgångspunkt för framtiden. Men du påstår själv i Selekteringsprocessen att dagens politiker har abdikerat från sitt ansvar samtidigt som du nu hävdar att framtiden vilar i deras händer. Är inte det motsägelsefullt? Många politiker menar att samhället är maktlöst mot den växande globala ekonomin. Medborgarna förväntas tyst acceptera när arbetstillfällen flyttar utomlands samtidigt som företag och organisationer får ett allt större inflytande. Det politiska systemet och en demokratisering av selekteringsprocessen är helt nödvändiga åtgärder för att återupprätta en balans mellan egenintresset och allmänintresset. Det är väl ett faktum att demokratiskt valda politiker får allt mindre att säga till om i en alltmer global ekonomi. Du skriver själv i Selekteringsprocessen, jag citerar: Ekonomin är globaliserad och våra politiker sitter inlåsta i små, hopplöst föråldrade strukturer av nationell karaktär, med 2 Tingsten Herbert, Från idéer till idyll, by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 5

6 nästan helt obefintliga möjligheter att påverka. Strategin, om det nu finns någon, tycks vara att så snabbt som möjligt bygga upp en federation av stater och andra internationella organisationer, samt att hoppas på att dessa överstatliga organ ska kunna återupprätta den politiska makten. Under tiden tycks våra politiker göra patron ur. Vad är det för mening med att utveckla en lokal svensk eller dansk strategi i en global ekonomi? Nu gäller det att överleva tills dess att de överstatliga organen har samlat sina trupper och installerat sina vapen. I det perspektivet är Sveriges Nej till EMU naturligtvis ett mycket stort bakslag. I en politisk situation vars huvudsyfte är att vinna tid förskjuts den ekonomiska kapprustningen flera år framåt vilket för många politiker måste kännas mycket frustrerande. Den nödvändiga politiska överbyggnad som behövs för att stabilisera en alltmer skenande världsekonomi känns nu mer avlägsen. Slut citat. Men jag är samtidigt noga med att understryka vikten av handling. Hur svår situationen än upplevs så får vi inte ge upp. Det går att förändra framtiden genom viljan. Och vår uppgift är att förvalta det arv som våra förfäder mejslat fram genom envist arbete. Då som nu fanns det goda och dåliga år. Våra förfäder sökte och fann lösningar som balanserade vår arts oförmåga att inte missbruka makten till vår egen personliga fördel. Ord! Vad hjälper det när verkligheten tränger sig på och däckfabriken i Gislaved läggs och produktionen flyttas till låglöneländer. Det som behövs är en annan förståelse för vår situation samt en ny utgångspunkt. Ok. Låt oss försöka igen. Vi har hittills konstaterat att du har skrivit tre böcker, att de traditionella ideologierna är förbrukade, att nya ideologier behövs, att folkvalda politiker är nödvändiga redskap och att en alltmer global ekonomi försvårar allmänintressets möjlighet att påverka. Och att det behövs en annan förståelse för vår situation. Storbritanniens labourledare Tony Blair uttryckte sig på följande sätt i sitt tal till Labourpartiets kongress i Brighton 1995: 3 Detta är en ny tidsålder, som ska ledas av en ny generation. Låt mig berätta om min generation. Vi växte upp efter andra världskriget. Vi läste om fascismen, såg Sovjetunionen och lärde oss att frukta yttersta vänstern och högern. Vi föddes in i välfärdsstaten, till en välutbyggd sjukvård och till bankkontonas, snabbköpens, jeansens och bilarnas marknadsekonomi. Vi hade mer pengar i fickan än våra föräldrar någonsin kunnat drömma om i sin ungdom. Vi reser utomlands. Vi har gått igenom sextiotalets sexuella frigörelse. Halva arbetskraften består nu av kvinnor och vetenskapen har revolutionerat arbetets värld. Vi byggde upp en ny popkultur, som förvandlades av färg-tv, Coronation Street och Beatles. Vi har tusen materiella fördelar jämfört med varje tidigare generation; och ändå drabbas vi av så djup otrygghet och andligt tvivel att våra föräldrar aldrig sett maken. Familjen är försvagad och samhället splittrat. Pensionärerna är rädda för brott och barn misshandlas. Vi lever med kunskapen att världen kan avsluta årmiljarder av evolution genom kärnvapen, kemiska vapen och förakt för miljön. Min är generationen med större frihet än någon annan, men osäkrare på hur den ska användas på ett ansvarsfullt sätt. Det är generationen som knackar på ett nytt årtusendes dörr, rädd för vår framtid och osäker på vår själ. Vår tid behöver en ny plattform omkring vilken framtiden kan formas. Mitt syfte har varit att övertyga läsaren att vårt samhälle har en enastående framtid och en fantastisk, ännu outnyttjad potential. Ger inte den ekonomiska energiteorin en alltför förenklad bild av den komplexa verkligheten? Jag skrev i den ekonomiska energiteorin att teorin betraktar det marknadsekonomiska systemet utifrån ett annorlunda perspektiv. Det går att placera jorden i centrum för solsystemet men det skulle leda till onödigt komplicerade matematiska samband varför det är enklare att placera solen i centrum och låta Venus och Jorden utföra en cirkulär rörelse. Utgångspunkten; jorden eller solen, förändrar ingenting i sak, men det ger betraktaren en helt annan infallsvinkel vars insikter inte kan underskattas. Den ekonomiska energiteorin ger marknadsekonomin en början 3 Ur ett tal till Labours partikongress, Brighton, 3 oktober 1995; Källa: Tony Blair; Min dröm. Idéer för tjugohundratalet; Det unga landet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 6

7 och ett slut och förklarar ekonomiska fenomen, samt ger en antydan om åtgärder som gör den ekonomiska resan angenämare. Det viktiga i sammanhanget är infallsvinkeln, det perspektiv varmed vi betraktar det marknadsekonomiska systemet. Det är min personliga övertygelse att sambanden är enkla, logiska och rationella under förutsättning att vi betraktar dem utifrån det mest optimala perspektivet. Går det verkligen att förklara den marknadsekonomiska kampen utifrån en logisk och rationell struktur? Många menar att marknadsekonomin i första hand är ett politiskt vapen i syfte att tjäna en liten maktelit. Det marknadsekonomiska systemet har alla tider, alltsedan familjen Hedenhös, kejsar Augustus, Richard Nixon till Göran Persson, styrs utifrån en logisk konsekvens. Självklart förekommer konspirationer, politisk påverkan och oetiska handlingar, men att påstå att dessa mänskliga handlingar är drivkraften bakom det marknadsekonomiska systemet är en förenkling som övergår till populism. Det marknadsekonomiska systemet styrs varken av oljebolagen eller av Nelson Rockefeller utan sker i en ständigt pågående process, både i det stora och i det lilla, genom miljontals beslut varje dag, under varje timme, över hela världen. Den ekonomiska energiteorin utgår från en ekonomisk människa som fattar logiskt-rationella beslut i varje given marknadsekonomisk situation. Vad finns det för garanti att individen alltid strävar efter att konsumera den billigaste hamburgaren eller investerar i den billigaste personbilen? Kan det inte tvärtom vara så att individens värderingar; hennes strävan att upprätthålla ett ekologiskt samhälle i balans eller hennes kvalitetssträvan, får en betydligt större och mer avgörande betydelse än kostnadsbegreppet? Till skillnad från den ekonomiskt logisktrationella människan, beslutar den enskilda individen utifrån värderingar, som per definition inte tål en kritisk granskning, eftersom de aldrig kan bevisas eller motbevisas. De existerar endast som ett socialt faktum bland andra. Värderingar skapas och formas genom en interrelation mellan individen och de system med vilka individen har en relation och är därför mer att betrakta som en pågående process än något på förhand givet. Den avgörande frågan blir om människans värderingar underminerar den ekonomiska energiteorins krav på rationellt tänkande konsumenter som ständigt strävar efter att optimera sin ekonomiska situation? Den ekonomiska energiteorin förnekar inte värderingarnas betydelse för den marknadsekonomiska utvecklingen. Tvärtom! Teorins grundläggande utgångspunkt är att söka nya svar genom att sammanföra den marxistiska värdeteorin med marknadsekonomins utbuds- och efterfrågeteori samt kombinera dessa med fysikens energilagar. Den ekonomiska energiteorin utgår från konsumentens frihet att välja varor och tjänster på en fri öppen marknad vilket med nödvändighet innebär att individens värderingar får en avgörande inverkan på den marknadsekonomiska inriktningen. Värderingar har alltid och kommer alltid att spela en avgörande roll i varje marknadsekonomisk beslutssituation. Den ekonomiska energiteorin använder den klassiska teorin om utbud- och efterfrågan vilket innebär att den samtidigt erkänner värderingarnas betydelse för den marknadsekonomiska utvecklingen. En absolut förutsättning för avsättningen av producerade varor och tjänster är att de tillgodoser konsumenternas behov. Därmed finns det ingen motsägelse mellan enhetskostnadens sänkning och marknadens värderingar. I varje givet ögonblick strävar det marknadsekonomiska systemet efter att tillgodose marknadens behov och värderingar till en så låg enhetskostnad som möjligt. Enhetskostnaden står därmed inte i konflikt med marknadens värderingar utan bör istället betraktas som den underliggande kraft på vilken värderingarna appliceras. Om du nu ser tillbaka på det du skrivet, hur skulle de vilja sammanfatta det? Ett försök att förklara och sammanföra den lilla människan med den globala ekonomin vilket lägger grunden till nästa steg; att forma politik som förenar motstridiga samhällsintressen till en gemensam kraft in i framtiden. Nu har du skrivit denna så kallade syntes och då blir naturligtvis min följdfråga varför du gjort det; vad är syftet med Samtal i Hagaparken? by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 7

8 Huvudsyftet är att förklara och förtydliga sambanden mellan de tre grunddokumenten Karriärstegen, Selekteringsprocessen och Den ekonomiska energiteorin och sammanföra dem till en större helhet. Dessutom har jag bifogat ytterligare material som av olika skäl inte beskrivits tidigare, som äganderätten, vilken har en stor betydelse för att förstå den marknadsekonomiska utvecklingen. Allmänintresset och egenintresset sätts i ett marknadsekonomiskt perspektiv och selekteringsprocessen förs upp till en högre nivå och blir därmed en demokratifråga. Kan vi kalla det för en ny ideologi? Låt oss hellre kalla det för en samhällssyntes. En sammanfattning och redovisning av de viktigaste grundelementen och de slutsatser de leder till. Dagens industriländer i allmänhet och Sverige i synnerhet har mycket goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt i generationer framåt. Men det kräver radikala politiska ingrepp. Det går inte att administrera fram ekonomisk tillväxt. Jag hävdar att vi måste tillåta oss att tänka annorlunda och inte fastna i traditionella hjulspår bara av den anledningen att de är så djupa att vi inte längre ser upp över kanten. Den ekonomiska energiteorin är ett försök till att stimulera till en diskussion om något så grundläggande som det marknadsekonomiska systemet struktur och drivkraft. Det är min personliga övertygelse att människan komplicerar verkligheten genom att betrakta den utifrån en mindre gynnsam referenspunkt. En ny tid behöver nya ideologier Vilken betydelse har ideologierna i framtiden? Fram till andra världskriget var den politiska åsikten starkt relaterat till en politisk ideologi. En kommunist var en kommunist. En socialdemokrat var en socialdemokrat och en högerman var en högerman. Ideologierna hade en helt annan betydelse när klasskampen pågick som bäst. Det var ett livslångt ställningstagande till ett ideologiskt system eftersom samhället förändrades så sakta. Efter andra världskriget har samhällspendeln svängt två gånger; under sextiotalet dominerade allmänintresset och sedan nittiotalet dominerar egenintresset. Sannolikt kommer pendeln att svänga tillbaka under början av 2000 talet och vi kommer att få se en renässans för allmänintresset. Det är dessutom sannolikt att pendelrörelsens hastighet ökar i framtiden vilket innebär att en människa, bildligt talat, hinner bli kommunist och högerman och återigen kommunist under sin livstid. Är en medborgare trovärdig om hon byter ideologi? Man kan väl inte vara kommunist ena dagen och moderat nästa? Om man istället definierar politik som en kamp mellan allmänintresset och egenintresset, så går det att försvara att en medborgare väljer att kämpa för olika alternativ, beroende av den aktuella samhällssituationen. Den ekonomiska energiteorin menar att alla ideologier, alldeles oavsett politisk inriktning, stödjer den marknadsekonomiska utvecklingen. Det är enhetskostnadens sänkning, samhällets produktivitetsutveckling, som långsiktigt avgör det ekonomiska och sociala välståndet. Är det inte ytterst en fråga om vem som äger produktionsmedlen? Historiskt har den ideologiska striden stått mellan privat eller statligt ägande, mellan kapitalism eller socialism. Utvecklingen blir tydligare om vi istället betraktar den som en växelverkan mellan egenintresset och allmänintresset. Det ena utesluter inte det andra och det goda samhället uppstår i pendelrörelsen mellan dessa båda ytterligheter. Den nu snabbt framväxande globala ekonomin ger egenintresset ett allt större inflytande över allmänintresset. Pendelrörelsen riskerar att stanna. Två av de största politiska utmaningarna under 2000 talet blir att öka energiproduktionen och reducera distansering som auktoritetsplattform. Större tillgång till billig energi samt en demokratisering av företagens och organisationernas selekteringsprocesser är helt nödvändiga förändringar för att möta den globala marknadsekonomiska utbredningen. Det är trots allt en viss skillnad om staten äger produktionsmedlen eller om de ägs av privata intressen! by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 8

9 Dagens traditionella ideologier har sitt ursprung i en tid när flygplan, spårvagnar och bilar ännu inte uppfunnits. Den ekonomiska energiteorin visar att samtliga ideologier, alldeles oavsett fördelningspolitiska ambitioner, måste försvara den marknadsekonomiska utvecklingen i syfte att upprätthålla den ekonomiska och sociala standarden. Privat eller statligt ägande förändrar inte det marknadsekonomiska systemet, eftersom de endast är medel att påskynda den ekonomiska utvecklingen och att fördela det ekonomiska överskottet till ett fåtal eller till ett flertal. Medlen är olika men det marknadsekonomiska målet är detsamma: att skapa ett ekonomiskt och socialt utrymme genom att sänka samhällets enhetskostnad. Enligt de flesta ekonomiska bedömare står kapitalismen som ensam segrare efter Berlinmurens fall Det kapitalistiska systemet har, utan tvekan, i ett historiskt perspektiv, varit ett effektivt sätt att sänka samhällets enhetskostnad. Adam Smiths osynliga hand, bestående av miljoner större eller mindre kapitalrörelser, har sänkt enhetskostnaden på ett bättre sätt än någon tidigare ism i människans historia. Feodalismen, kommunismen och socialismen har alla blivit utkonkurrerade av kapitalismen. Men den ekonomiska energiteorin ger en möjlighet att vända på frågeställningen; hur bör den ism se ut som på effektivaste sätt sänker samhällets enhetskostnad, istället för som idag, låta mångfalden av ismer mållöst konkurrera och bevisa vilken av dem som ger det bästa resultatet. Vi kan nu betrakta världen utifrån det marknadsekonomiska systemet och konstruera en eller flera ismer vars syfte är att påskynda den marknadsekonomiska utvecklingen. Och det är inte säkert att kapitalismen är det enda eller ens den mest effektiva ideologin för en fortsatt snabb marknadsekonomisk utveckling. Vad är det som talar emot en fortsatt kapitalistisk utbredning? Kapitalismens akilleshäl är det ackumulerade kapitalets ständigt ökade betydelse. När samhällets energikvot ökar lägger det ackumulerade kapitalet en dämpande matta över den marknadsekonomiska utvecklingen. Utrymmet för fristående entreprenörer minskar; allt större kapitalägare riskerar att sänka utbudet av varor och tjänster i syfte att öka vinsterna; och en växande maktkoncentration leder till en alltmer komplicerad fördelningspolitik. Vid någon tidpunkt i den marknadsekonomiska mognadsprocessen riskerar kapitalismen att bita sig själv i svansen, vilket därmed hotar samhällets ekonomiska och sociala stabilitet. Det ligger därför i samtligas intresse, båda rika och fattiga, att det politiska systemet utformar spelregler vars syfte är att undvika en sådan situation. Hernando de Soto hävdar i sin bok Kapitalets mysterium att, jag citerar: Det är kapitalet som är källan till ökad produktivitet och därmed till nationernas välstånd 4 slut citat. Hur relaterar de Soto:s teori till den ekonomiska energiteorin? De Soto hävdar att en av kapitalismens största utmaningar ligger i det faktum att fattiga länders medborgare inte tillåts legalisera sin egendom i enhetliga offentliga register vilket gör att det aldrig uppstår en marknad. De fattigas egendom, som de Soto menar är enormt stor, går inte att omvandla till kapital. De Soto:s teori står inte i något motsatsförhållande till den ekonomiska energiteorin, tvärtom, eftersom den beskriver de processer som måste formas för att skapa ett ekonomiskt stabilt klimat. Man skulle kunna säga att en legalisering av egendom i ordentliga och offentliga register är en förutsättning för, men inte detsamma som, ekonomisk tillväxt. De Soto:s slutsatser är därvidlag inte oväsentliga, utan är, i likhet med politisk stabilitet, en av marknadsekonomins viktiga grundförutsättningar. Den ekonomiska energiteorin utgår från en mogen marknadsekonomi och resonerar om de krafter som får den mogna marknadsekonomin att växa. De Soto utgår från världens underutvecklade länder vilket ger en något annan infallsvinkel. I det första fallet finns en etablerad legal struktur i det andra fallet saknas den. Kan man hävda att den ekonomiska energiteorin endast är applicerbar på stabila industrinationer? 4 Kapitalets mysterium; Kapitel by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 9

10 Inte alls! Teorin kan appliceras på vilken marknadsekonomi som helst eftersom det marknadsekonomiska systemets grundstruktur är densamma alldeles oavsett politiskt system eller ekonomisk mognadsgrad. Skillnaden uppstår i utfallet. Ett omoget land med en bristfällig egendomslagstiftning kan förväntas ha en lägre ekonomisk tillväxt än motsvarande land med en etablerad egendomslagstiftning. Den ekonomiska energiteorin överlåter lagstiftning i likhet med fördelningspolitik och ideologi till de politiska systemen. Om nationens egendom ägs av staten eller de enskilda medborgarna, eller fördelas mellan desamma, är en politisk fråga som befinner sig vid sidan av, eller utanför, den ekonomiska energiteorin. Men de Soto:s slutsatser är trots allt rimliga! Han skriver i inledningen av sin bok att, jag citerar: Numera är kapitalismen det enda tänkbara sättet att rationellt organisera en modern ekonomi 5, slut citat. Efter börskraschen 1929 var det många som menade att kapitalismen inte längre fungerade, på samma sätt som många hävdar att kommunismen idag är död. Vår historia visar att ismer kommer och går. Människans utveckling har under långa tidsepoker fastnat i etablerade 6 sanningar. Platons grotta är ett exempel på hur generationer av människor förleddes, uppfostrades, att tro på ett gudomligt samband mellan människan och naturen. Eftersom människan var en del av naturen och därmed ingick i naturens väsen, så kunde hon tänka sig fram till hur naturen fungerade. Sambandet mellan orsak och verkan växte fram under talet och tog fast form under 1700 talets upplysningstid med Newtons lagar. Det är dessa influenser som spred sig som ringar på vattnet under 1800 och 1900 talet. Biologin i mitten av 1800 talet när munken Mendel studerar genernas betydelse; kemins utveckling i Tyskland i slutet av 1800 talet; psykoanalysen under ledning av Freud i början av 1900 talet. Den moderna tidens stora ideologiska revolution är förståelsen och sökandet efter orsak och verkan. Platons grotta har ersatts av en logisk-rationell världsbild. Utvecklingen går att förklara och därmed förutsäga. Kapitalismen är ett sätt att rationellt organisera en modern ekonomi. Det finns med stor sannolikhet ytterligare ismer som kan åstadkomma samma sak. Syftet med alla ismer är att sänka enhetskostnaden, alldeles oavsett om den politiska överbyggnaden är socialism, liberalism, kapitalism eller vilken annan ism som helst. Den ekonomiska energiteorin har anklagats för kapitulation inför det marknadsekonomiska systemet genom att hävda att det inte finns något alternativt samhälle. Är inte teorin, trots allt, att betrakta som en enda stor hyllning av manchesterliberalismen? Återigen; den ekonomiska energiteorins slutsatser gäller helt oberoende av politiskt system. Dess grundvalar gäller för alla idag kända politiska system alldeles oberoende om de är socialistiska, moderata eller liberala, vilket ger teorin en väldig styrka. I det perspektivet beskriver den ekonomiska energiteorin det marknadsekonomiska systemet som den enda vägens politik; det finns inget alternativ, och, vilket är viktigt att understryka, det har aldrig i människans historia funnits något alternativ. Den ideologiska brytpunkt som skedde 1989 med Berlinmurens fall och det sovjetiska kommunistsystemets sönderfall påverkar inte den marknadsekonomiska situationen. Det som skedde var att en ideologi, en politisk överbyggnad sönderföll, vilket har skett tidigare i människans historia, men det marknadsekonomiska systemet, lever vidare. Det är av största betydelse för att förstå teorins utgångspunkt att hålla isär det marknadsekonomiska systemet och den ideologiska plattform inom vilket systemet verkar. Kapitalism och socialism är att betrakta som två ideologiska plattformar, som på olika sätt skapar förutsättningar för en fortsatt marknadsekonomisk utveckling, samt ett fördelningspolitiskt ställningstagande. Två utgångspunkter som kan vara nog så viktiga för ett samhälles utveckling och utformning, men som inte påverkar den ekonomiska energiteorins grundval. Det marknadsekonomiska systemet ger inte människan någon annan möjlighet än att fortsätta utvecklingen mot marknadsekonomins utopia; inte den ekonomiska energiteorin. Huruvida detta bäst sker genom en ideologisk överbyggnad utifrån manchesterliberalism, konservatism, socialism eller vilken annan plattform som helst, lämnar teorin därhän. 5 Kapitalets mysterium; Kapitel 1 6 Platon ( f.kr.); grekisk filosof och lärjunge till Sokrates by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 10

11 Har inte ekonomer och teknokrater i alla tider hävdad att naturen bör exploateras med syfte att höja produktiviteten på fattiga länders bekostnad? Nord syd debatten är mer aktuell än någonsin och den ekonomiska energiteorin hävdar att norra halvklotet, som redan förbrukar en alldeles övervägande del av världens energitillgångar, bör öka sitt energiuttag. Det är lika olyckligt att använda den ekonomiska energiteorin som tillhygge i diskussionen om kapitalismen vs kommunismen som nord vs syd eftersom teorin varken tar ställning till vare sig det första eller till det senare. Det är trots allt ett ovedersägligt faktum att den ekonomiska energiteorin hävdar att det marknadsekonomiska systemet ständigt måste furneras med allt billigare energi för att fortsätta utvecklas. Det finns ingen inbyggd motsägelse mellan en växande energiförbrukning och välståndsskillnader mellan olika världsdelar. Tvärtom är energiförsörjningen en förutsättning för fortsatt ekonomisk tillväxt både i rika och i fattiga länder. Ett större och bredare utbud av energi skulle gynna utvecklingen i alla regioner, alldeles oavsett geografisk placering. Det som kan kritiseras, och bör diskuteras, är det sätt varmed den ekonomiska tillväxtens överskott kan och bör fördelas, men det är en diskussion som befinner sig vid sidan av den ekonomiska energiteorin; i det politiska rummet. Men om det råder brist på energi; varför ska inte det politiska rummet ingripa och fördela tillgängliga energireserver på ett mer rättvist sätt? Och därmed konkret påverka den marknadsekonomiska utvecklingen till nackdel för nord men till fördel för syd? Den ekonomiska energiteorin tar inte ställning till frågan eftersom den är av fördelningspolitisk natur. Det enda teorin säger är att det behövs en ständig tillförsel av energi för att det marknadsekonomiska systemet ska fortsätta utvecklas. Och att den globala energiförbrukningen måste tillåtas öka, till dess att det marknadsekonomiska systemet når fram till utopia. En fördelningspolitisk åtgärd med syfte att fördela tillgängliga energireserver på ett jämnare sätt förändrar ingenting i sak, annat än att det kan leda till en ekonomisk och social omfördelning mellan olika rum. Den ekonomiska energiteorin rekommenderar istället att den globala energiförsörjningen tillgodoses på ett sådant sätt att förbrukningen kan öka både i industriländer och i utvecklingsländer samtidigt, eftersom det skulle leda till en ekonomisk utveckling som gynnar alla parter utan att belasta någondera parten. Men om det inte går? Om det inte går att tillgodose världens tilltagande behov av energi; skulle det då inte vara klokt att, genom politiska åtgärder, fördela världens energireserver på ett jämnare sätt? Återigen; det är en fördelningspolitisk fråga, vilken befinner sig vid sidan av den ekonomiska energiteorin. Huruvida den marknadsekonomiska utvecklingen kortsiktigt gynnas på ett bättre sätt genom en aktiv energifördelningspolitik är en fråga för det politiska systemet. Alla frågor av fördelningspolitisk natur befinner sig vid sidan av, eller utanför, den ekonomiska energiteorins beskrivning av det marknadsekonomiska systemet. Det tycks trots allt stå utom allt tvivel att kapitalismens mångfald med ett spritt ägande och tiotusentals entreprenörer är det bästa sättet att skapa ekonomiskt välstånd? Det kan vara så, men den ekonomiska energiteorin utesluter inte andra, lika effektiva eller effektivare sätt att nå samma mål. Vilka skulle det vara? Den frågan ger den ekonomiska energiteorin inget entydigt svar på. Det enda teorin säger är att det finns olika ideologier som alla syftar till att skapa ett ekonomiskt utrymme som kan användas i fördelningspolitiskt syfte. Och att det behövs nya ideologier i framtiden by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 11

12 Samhället har förändrats under 1900 talet och kommer att fortsätta förändras under 2000 talet. Det vore märkligt om dagens ideologier, som har sina rötter i 1700 talet och 1800 talet inte ersattes med något nytt. Dessutom bör dagens kapitalistiska system utsättas för någon form av konkurrens. Den makt som inte möts av en motmakt hotar strax sig själv. Kapitalismen är i det avseendet inget undantag. Låt oss återkomma till frågan när vi diskuterar äganderätten. Vad är en ideologi? Idélära; de bärande idéerna i ett politiskt system En ideologi är en politisk inriktning vars främsta syfte är att ge samhällsmedborgaren ett gott meningsfullt liv. Det åligger ideologin att beskriva hur detta goda och meningsfulla liv ter sig och vad som behöver göras för att uppnå det. Skilda ideologier kommer härvidlag att definiera det goda och meningsfulla på olika sätt och även visa på olika medel och vägar för att uppnå detta mål. En ideologi bör innefatta mål, inriktning och metod. Moralen och det geografiska rummet Finns det en allmän, gemensam moral, som är förknippad med homo sapiens som art? I mer än tusentals år har naturrätten haft en framträdande roll i det politiska och sociala tänkandet; uppfattningen att den politiska ordningen utgår från ett antal morallagar, som står över tidens och rummets nycker. Det är både möjligt, för att inte säga sannolikt, att det finns en sådan naturrätt. Många religioner har en gemensam grundstruktur, trots att de utvecklats oberoende av varandra i tid och rum. Har nationen en moral? Finns det en moral i rummet? Moralen formas av det kollektiv av vilket rummet består. Nationen har ingen annan moral än den moral medborgarna reflekterar i de system av vilka samhället är uppbyggt. Samhällets medborgare och dess ledare verkar i samklang, i en ömsesidig strävan att nå gemensamma mål. Ett företag eller en intresseorganisation fungerar på samma sätt. Men om moralen relateras till rummet, som är under upplösning, vad kommer då att hända med den? Rummet kommer att bestå även när det geografiska rummet, som vi känner det idag, går mot sin upplösning. Därför blir en demokratisering av selekteringsprocessen allt viktigare ju mognare och mer globaliserad det marknadsekonomiska systemet blir. När traditionella moralspeglar sönderfaller kan selekteringsprocessen fortleva och forma en, om än mer virtuell moralspegel, genom den allmänna, generella ledaren. Vad kommer att inträffa när det geografiska rummet går mot en upplösning och den transnationella medborgaren breder ut sig. Vad har ord som demokrati, lagens långa arm och medbestämmande för innebörd i en global ekonomi? Eller tillspetsat: vad eller vem representerar allmänintresset i det globala rummet? Moralens källa finns i kollektivet. Moralspegeln är en projicering och en reflektion av kollektivets moral, alldeles oavsett om moralen formats genom naturrätten eller genom yttringar och önskemål av individer eller grupper, eller i en samverkan mellan dem. Frågan huruvida moralen uppstått från en naturrätt, formats av religionen, av Gud eller av andra skäl är av underordnad betydelse. Det viktiga är, att kollektivet formar den moralspegel, i vilken kollektivet kan få sin tids moral reflekterad. Interaktionen mellan individen, och de system hon är ohjälpligt förbunden med, formar grundförutsättningarna för den norm, de begrepp, omkring vilket samhället kan enas och utvecklas. Genom att förstärka relation, mellan den av kollektivet skapade moralen och de system av vilka samhället är konstruerat, får allmänintresset en bättre möjlighet att hävda sig mot egenintresset. Därav slutsatsen att selekteringsprocessen bör demokratiseras eftersom den är oberoende av det geografiska rummet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 12

13 Medför det att den generella ledaren alltid måste anpassa sig efter de underställda medarbetare eller väljarnas vilja; att vara en förmedlare av kollektivet och därmed vara i avsaknad av egna åsikter? En ledare måste i varje beslutsprocess sätta andras intressen i förgrunden, vilket inte alls behöver innebära att ledaren oreserverat förmedlar de underställdas åsikter. Ledaren har ett ansvar även för helheten, att balansera motsägelsefulla krafter på ett klokt sätt, med det långsiktiga målet, att uppnå ett, för kollektivet, optimalt resultat. Ledaren måste vara fri att använda det egna omdömet i det allmännas intresse. En ledare är trots allt en ledare, och har därmed ett ansvar i den interaktiva processen mellan den moralspegel ledaren ofrånkomligt är en del av och det samhälle ledaren tillhör som individ. I interaktionen uppstår det goda samhälle som i varje givet ögonblick skapar sina egna förutsättningar. Om ledaren förlorar relationen till de individer av vilket samhället består, bör ledaren ersättas, eftersom ledaren inte längre kan representera och därmed inte reflektera samhällets kollektiva moral. Varför återspeglar inte dagens generella ledare kollektivets moral? Dagens ledarskap ställer andra krav än för bara femtio år sedan, inte minst därför att den allmänna kunskapsnivån har höjts betydligt, samtidigt som samhället blivit alltmer komplext. Att vara född inom rätt familj är inte längre någon garanti för ett gott ledarskap. Under senare delen av 1900 talet blev istället kontaktnät en alltmer dominerande faktor för karriär. Den man eller kvinna som hade bra kontaktnät kunde förvänta sig en god karriärutveckling. Kontaktnäten blev en ersättning när de traditionellt starka familjebanden bröts upp under 1900 talet. Kontaktnät bygger på samma grundprincip som familjen, på en relation mellan människor. Vem man känner och umgås med blir en viktigare parameter för karriär än kunskap & kompetens. Samhället utvecklade en ny typ av ledare High flyer som likt ett stycke korkek, flyter upp till ytan och guppar lojt på de oroliga samhällsvågorna. Inom de samhällssektorer där High flyer breder ut sig är trycket på produktiviteten sannolikt högre eftersom ledarnas bristande verksamhetsförståelse leder till en överdriven fokus på statistiskt material, balans- och resultaträkningar. Men är inte det bra?! High flyer gynnar därmed den marknadsekonomiska tillväxten! Kortsiktigt kan High flyers ledarskap leda till snabbare marknadsekonomisk tillväxt men den avgörande frågan blir vad som sker med den ekonomiska tillväxten i ett längre perspektiv, eftersom High flyer i första hand är inriktad på en lägre enhetskostnad och i andra eller tredje hand på att utveckla verksamheten. Det finns en uppenbar risk att de kortsiktigt positiva effekterna får omfattande negativa långsiktiga konsekvenser. Dessutom har många High flyer en bristande förståelse för skillnaden mellan att spara och rationalisera. Vilket Curt Nicolin beskrev på följande sätt 1973: När SAS i början av 1960 talet drog in serveringen av juice och karameller på flertalet linjer var det en besparingsåtgärd. Men när SAS genomförde sina flygningar med minskad personalstyrka var det ett resultat av rationaliseringar. Ett företag kan minska sina utgifter genom att sänka kvaliteten man kan då säga att man sparar utgifter, men man har inte rationaliserat. Att spara genom minskad service är inte att rationalisera. 7 Kortsiktigt kan ett samhälle gynnas av High flyers bristande verksamhetskunskap och överdrivna fokus på balans- och resultaträkningen. Långsiktigt kan det få förödande konsekvenser för rummets anpassning till den marknadsekonomiska utvecklingen. Det talas alltmer om personval i den parlamentariska processen; ett en medborgare inte väljer ett parti i första hand utan en person. Syftar den utvecklingen till att minska klyftan mellan allmänintresset och egenintresset? Sannolikt behövs en kombination av parti och person. Ett parti har ett antal grundläggande värderingar som relateras till partiet som system, till vilket individen är förbunden. Samtidigt är individen egna värderingar och integritet av största betydelse i den process där hon ska utvärdera ett enskilt beslut utifrån ett helhetsperspektiv. Hur man än vänder och vrider på 7 Curt Nicolin ( ); bl.a. f.d. VD i SAS och ASEA; Makt och ansvar; by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 13

14 begreppen består trots allt ett system av individer, även om man aldrig kan underskatta systemets inverkan på individen. Det ligger i samhällets intresse att de ledare byts ut som inte klarar av balansgången mellan helheten och individen. I ett samhälle där traditionella moralspeglar som religionen och familjen underminerats och den generella ledarens betydelse och inflytande ökat, är ett större inslag av personval i den parlamentariska processen att betrakta som ett försök att stärka, eller rent av återupprätta, relationen mellan systemen och dess medlemmar. Är inte ledarrollen, per definition, en fråga om kompromisser, anpassning och jämkning? En ledare måste ständigt söka lösningar mellan motstridiga intressen vilket inte innebär att ledaren är maktlös. En ledare kan påverka omgivningen i än den ena, än den andra riktningen. Vilket är en av ledarens primära uppgifter. Det vi diskuterar är en delvis annan fråga. En ledare förväntas både ha visioner och handlingskraft samtidigt som ledaren formar den moralspegel som förväntas återspegla samhällets värderingar. Ledarrollen, som utgår från ett helhetsperspektiv, innehåller kompromisser, anpassning och jämkning, men kan aldrig tillåtas sträcka sig så långt, att den inte längre står i samklang med det samhälle ledaren är en del av, eftersom ledaren då omvandlas till ett hot mot det system ledaren representerar. En av de största utmaningarna i dagens alltmer globaliserad kapitalistiska marknadsekonomi är bristen på balans mellan allmänintresset och egenintresset. Egenintresset, vilken är kapitalismens drivmotor, riskerar att få en alltför dominerande position på bekostnad av allmänintresset. En demokratisering av selekteringsprocessen kan fungera som en balanserande faktor till förmån för allmänintresset, genom att den underminerar distanserings betydelse och formar en tydligare moralspegel. Det är en absolut sanning att den makt som inte utsätts för en motmakt till sist hotar sig själv. En alltför snabb kapitalistisk globalisering skulle kunna underminera allmänintresset till den grad att det kapitalistiska systemet hotar att implodera. När avståndet mellan ledarna och de individer av vilka systemen består blir alltför stor, hotas systemen av revolt och omstörtning. Det ligger därför i samhällets intresse att med olika medel balansera egenintresset vs allmänintresset med stöd av överstatliga institutioner och en demokratisering av selekteringsprocessen. Varför kan inte egenintresset, genom privata initiativ, försvara allmänintresset? Egenintresset har aldrig, och kommer aldrig, frivilligt dela med sig av sina fördelar. Vilket vore en paradox, eftersom ett egenintresse som försvarar allmänintresset har övergått till att bli ett allmänintresse. Egenintresset är idag en nödvändig förutsättning för den kapitalistiska marknadsekonomiska utvecklingen, men är samtidigt dess akilleshäl. Överstatlighet och en demokratisering av selekteringsprocessen är två medel som förstärker allmänintressets inflytande på bekostnad av egenintresset. Överstatliga institutioner som den europeiska unionen förväntas försvara allmänintresset och därigenom, samtidigt, skydda egenintresset? Ja, men det finns det en risk att egenintressets kapitalstarka representanter med stöd av lobbyinggrupper och andra särintressen kan få ett så starkt inflytande på den europeiska unionen, att den, i brist på förståelse för allmänintresset, gör gemensam sak med egenintresset. Redan filosofen Platon fruktade att en förening av den ekonomiska och politiska makten kunde inverka negativt på samhällsutvecklingen och föreslog därför en förening mellan politisk makt och visdom. Konsekvenserna vid en förening av den ekonomiska och politiska makten blir att allmänintresset och därmed den enskilda EU-medborgaren förlorar en viktig plattform utifrån vilken allmänintresset kan försvaras i en alltmer global ekonomi. En demokratisering av selekteringsprocessen påverkar både företag och organisationer. Allmänintresset stärks på båda sidor av beslutsprocessen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 14

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Syntismen. Utkast till ett politiskt handlingsprogram. S26 Manus v5.1. Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna.

Syntismen. Utkast till ett politiskt handlingsprogram. S26 Manus v5.1. Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna. Syntismen Utkast till ett politiskt handlingsprogram Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna. 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. /www.predictum.se Innehållsförteckning Vår målsättning

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: Antikapitalister motsäger sig själva DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva" Det mest utmärkande för dagens antikapitalistiska rörelser är deras motsägelsefullhet. När de

Läs mer

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT KRÖNIKA RÖSTÅNGEST VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT Det är inte lätt att vara väljare. Det finns ett tiotal partier att välja på av någorlunda rimlig karaktär. Samtidigt är de relativt lika. Det är ungefär som

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Född till ledare en myt!

Född till ledare en myt! Född till ledare en myt! - Ett PM om ledarskap Av Hans Hagen copyright 2013 Hans Hagen Sida 2(7) 1. Inledning Få yrkeskategorier är så behäftade med förutfattade meningar, beslagna med missuppfattningar

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer