2. Kommunala verksamheter

Transkript

1 HANDBOK I KOMMUNAL KRISBEREDSKAP 2. Kommunala verksamheter Räddningstjänst

2 Innehåll Övergripande beskrivning 1 Ansvar och roller 2 Kommunens ansvar för räddningstjänst 2 Kommunens organisation för räddningstjänst 2 Räddningstjänst personalens roll inom kommunens arbete med krisberedskap 3 Länsstyrelsens roll 4 Viss räddningstjänst är statlig 5 MSB:s roll 5 Nationella nätverk för kommunal räddningstjänst 5 Planering 6 Att upprätthålla verk samhetens funktionalitet 6 Checklista 6 Utbildning och övning 7

3 Övergripande beskrivning Kommunen ska bedriva räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Vissa statliga myndigheter har även i uppdrag att bedriva statlig räddningstjänst. Kommunens ansvar enligt LSO innebär att kommunen dels ska bedriva operativ räddningstjänstverksamhet, dels brand- och olycksförebyggande arbete. Begreppet räddningstjänst i detta kapitel syftar på räddningstjänsten som verksamhet. Räddningstjänsten som organisation beskrivs som kommunens organisation för räddningstjänst. En viss del av kommunens verksamhet för skydd mot olyckor är en samhällsviktig verksamhet och behöver således kunna upprätthållas vid samhällsstörningar. Precis som för andra verksamheter är det de delar av verksamheten som bedöms som just samhällsviktiga som behöver upprätthållas, medan andra delar inom verksamheten kan prioriteras ner. Ett förenklat exempel kan vara att räddningstjänstverksamheten behöver fungera, men vissa typer av larm kan prioriteras ner liksom det förebyggande arbetet. Räddningstjänsten som verksamhet är en del av samhällets krisberedskap och räddningstjänstorganisationen är nödvändig för att hantera samhällsstörningar.

4 Ansvar och roller Ansvar och roller Kommunens ansvar för räddningstjänst En utgångspunkt i LSO är att det primära ansvaret för att skydda den enskildes liv, hälsa och egendom ligger på den enskilde själv. Det allmänna, i det här fallet kommunen, ska bistå med råd och information, utöva tillsyn över enskildas specifika skyldigheter och när en olycka blir för omfattande för den enskilde att hantera ska räddningsinsats ske. Räddningstjänst definieras enligt 1 kap. LSO som de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Statens och kommunens ansvar begränsas till de räddningsinsatser som är motiverade med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och övriga omständigheter. Hur kommunen avser att bedriva sin räddningstjänstverksamhet och den brand- och olycksförebyggande verksamheten ska beslutas av kommunfullmäktige i det som kallas för handlingsprogram. Antingen skriver kommunen ett gemensamt handlingsprogram som omfattar båda verksamheterna eller så skrivs ett handlingsprogram per verksamhet. Kommunen är skyldig att i skälig omfattning genomföra en olycksundersökning för att klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Kommunens organisation för räddningstjänst Enligt 3 kap. 11 LSO ska kommunens uppgifter enligt lagen fullgöras av en eller flera nämnder. Utifrån det finns flera möjligheter för hur kommunen kan välja att organisera sin räddningstjänstverksamhet: Kommunens ansvar för räddningstjänst fullgörs av en eller flera egna nämnder, exempelvis kommunstyrelsen och en myndighetsnämnd. Kommunens ansvar för räddningstjänst fullgörs av en gemensam nämnd med en annan/andra kommuner, där en kommun utgör värdkommun. Kommunens ansvar för räddningstjänst sköts genom ett kommunalförbund med egen politisk styrning utsedd av ingående kommuner. I sammanhangen bör nämnas att en nämnd inte heller får utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver (kommunallagen 2017:725, 6 kap. 7). Kommunen får avtala med en annan kommun om att uppgifter helt eller delvis ska genomföras av den andra kommunen. Ett civilrättsligt avtal skapas då mellan kommunerna. Kommunerna kan till exempel dela räddningschef med varandra, vilket innebär att räddningschefen i en kommun även tjänstgör som räddningschef i den andra kommunen. Kommunala verksamheter 2

5 Ansvar och roller Personalen inom den kommunala räddningstjänstorganisationen kan bestå av heltidsanställda eller anställda med beredskapstjänstgöring. Det finns också räddningspersonal som är inskriven i ett räddningsvärn. Det innebär att de inte har någon beredskap, men att de infinner sig vid ett larm om de har möjlighet. De är uttagna i förväg med hjälp av tjänsteplikt, som är en möjlighet enligt LSO för deltagande i räddningsinsats. I LSO finns också reglerat att det inom kommunen ska finnas en räddningschef. Räddningschefen är räddningsledare men får utse någon annan i sitt ställe. Räddningstjänstpersonalens roll inom kommunens arbete med krisberedskap Räddningstjänstpersonalens roll i den kommunala krisberedskapen varierar. I vissa kommuner är funktionen räddningschef i beredskap kommunens inriktnings- och samordningskontakt (ISK). Stabschefer till kommunens organisation för krisledning hämtas ibland från räddningstjänstorganisationen. I en del fall är kommunens ansvar och arbete enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) lagt på nämnden som ansvarar för kommunal räddningstjänst och i vissa fall svarar kommunens organisation för räddningstjänst enbart för de frågor som regleras i LSO, det vill säga olycksförebyggande arbete och räddningstjänst. LSO och LEH har olika syften. LSO:s regler om räddningstjänst baseras på behovet av en organisation som kan ingripa när den enskilde inte förmår att själv hantera en brand eller annan olycka eller överhängande fara för olycka. LEH syftar till att kommuner ska ha en god förmåga att hantera extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Lagarnas syften skiljer sig åt men det finns också beröringspunkter. LSO reglerar hanteringen av såväl små som stora olyckor, förutsatt att händelsen kräver räddningstjänst. LEH träder i kraft då en händelse bedöms vara extraordinär. Det medför att LSO och LEH kan tillämpas samtidigt, för samma händelse. Detta förutsätter en god samverkan mellan kommunens organisation för räddningstjänst och kommunens organisation för att hantera extraordinära händelser. Både personalresurser och ledningsfunktioner kan nyttjas tillsammans, exempelvis om räddningsinsatsen blir en del av hanteringen av den extraordinära händelsen i sin helhet. Det ställer krav på god samverkan både i det operativa skedet men också i förebyggande syfte (samverkan, utbildning, övning etc.). Oavsett hur kommunen valt att organisera sin organisation för räddningstjänst är det viktigt att komma ihåg att räddningstjänsten är ett kommunalt ansvar, att räddningstjänsten är en samhällsviktig verksamhet och att räddningstjänstorganisationen därför har en roll i kommunens arbete med krisberedskap. Kommunens organisation för räddningstjänst kan bidra med viktiga kunskaper till kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys genom deltagande i RSA-processen, men bör även göra analyser av egen verksamhet som underlag för att minska sin sårbarhet och öka den egna förmågan att hantera samhällsstörningar. Kommunens organisation för räddningstjänsten behöver också god kännedom om andra samhällsviktiga verksamheter inom det geografiska området för att kunna utföra sitt uppdrag effektivt, vilket de kan få genom att delta i RSA-processen. Kommunens organisation för räddningstjänst oavsett hur den är organiserad, det vill säga även om den till exempel sköts via ett kommunalförbund kan ta del av den 3 Kommunala verksamheter

6 Ansvar och roller statliga ersättningen (2:4-medel) som kommunen årligen får av staten, om den utför uppgifter enligt överenskommelsen om kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar. Kommunen ansvarar för att vid behov fördela ersättningarna inom den egna organisationen, som till nämnder, förvaltningar eller kommunalförbund. Exempel på uppgifter som kommunens organisation för räddningstjänst kan ersättas för är RSA-arbete, arbete med krigsorganisation och säkerhetsskydd och annat som sker utifrån överenskommelsen. Ersättningen enligt nämnda överenskommelse ska dock inte användas för uppgifter som är reglerade i LSO, exempelvis framtagande av handlingsprogram för skydd av olyckor, olycksundersökning enligt LSO samt räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB). Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar (msb.se) Ofta kan räddningstjänstpersonalen, med sin erfarenhet av operativ verksamhet och stabsarbete vid tidskritiska händelser, vara en tillgång för kommunens krishanteringsarbete vid både räddningsinsatser och samhällsstörningar generellt. MSB planerar att ge ut en vägledning om räddningsinsatser till samhällsviktig verksamhet. Om du så länge vill läsa mer om räddningsinsatser kopplat till samhällsviktig verksamhet kan du göra det genom att följa länken i nästa Läs tips -ruta. Sett till räddningstjänstorganisationens arbete inom kommunens geografiska område behöver räddningstjänstorganisationen representeras i kommunens inriktnings- och samordningsfunktion (ISF). Om utgångspunkter för samhällets krisberedskap (sidan 8) och om hur lagarna LSO och LEH förhåller sig till varandra. Ansvar, samverkan, handling (Pdf, msb.se) Samverkan för säkerhets skull! msb.se) Särskilt kapitel 5. Räddningsinsatser mot samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur (msb.se) Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar när det gäller rådgivning och information och svarar för tillsyn av kommunernas efterlevnad av LSO och dess föreskrifter. Länsstyrelserna får vid en omfattande räddningsinsats ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner som berörs av räddningsinsatsen och ska då utse räddningsledare (4 kap. 10 LSO och 4 kap. 33 FSO). Det innebär inte att länsstyrelsen då tar över den olycksförebyggande verksamheten eller övriga krishanteringsuppgifter som kommunen ansvarar för, till exempel det geografiska områdesansvaret på lokal nivå. Länsstyrelsen ska också, om fler än en kommun är berörd av en olycka, bestämma vilken kommun som ska leda räddningsinsatsen, om inte räddningsledarna själva kan komma överens. Länsstyrelsen ansvarar också för statlig räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Nedan kan du läsa mer om vilka förutsättningar som kan påkalla ett övertagande och MSB:s styrning angående ledning av räddningstjänst. MSB:s allmänna råd för ledning av insatser i kommunal räddningstjänst (msb.se) Kommunala verksamheter 4

7 Ansvar och roller Viss räddningstjänst är statlig Följande räddningstjänst är statlig: Fjällräddningstjänst Polismyndigheten Sjöräddningstjänst Sjöfartsverket (gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren) Flygräddningstjänst Sjöfartsverket Efterforskning av försvunna personer Polismyndigheten Miljöräddningstjänst till sjöss Kustbevakningen Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsen. MSB:s roll MSB utövar central tillsyn enligt LSO, i första hand innebär det att kontrollera och ge länsstyrelserna stöd i sin tillsyn på den regionala nivån. MSB utövar också tillsynen över frågor som rör samordningen mellan den statliga räddningstjänstens olika grenar (FSO 5 kap. 1 ). Nationella nätverk för kommunal räddningstjänst Sveriges kommuner och regioner (SKR) har ett nätverk för kommunal räddningstjänst (NKR). I nätverket finns varje län representerat och nätverket träffas cirka två gånger per år. Även MSB har ett nätverk kopplat till sitt uppdrag att samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten, räddningstjänstrådet. Syftet med rådet är att främja dialogen mellan MSB och kommunala räddningstjänstorganisationer. Avsikten är att rådet ska fokusera på strategiska frågor och framtidsfrågor inom uppdraget för kommunal räddningstjänst. Rådet träffas i regel två gånger per år och består av en till två representanter per län samt SKR. Räddningstjänstorganisationerna utser själva sina representanter. Rådet har också två arbetsutskott för att behandla särskilda uppdrag, utbildningsutskottet samt metod- och teknikutvecklingsutskottet. MSB har även tillsyn över länsstyrelsens planläggning av räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen och över saneringen. MSB ska enligt sin instruktion samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten *, vilket innebär att MSB också står för vägledningar, stöd, utbildningar och annan utveckling inom LSO-området. MSB:s stöd till kommunerna vid produktion av räddningscentraler (msb.se) * byggande Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 3 : Myndigheten ska, i enlighet med de föreskrifter som gäller för området skydd mot olyckor, samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeföreåtgärder. 5 Kommunala verksamheter

8 Planering Planering Att upprätthålla verk samhetens funktionalitet Kontinuitetshantering är en metod som räddningstjänstorganisationen kan använda för att säkerställa den egna verksamheten. Det handlar om att skapa förmåga till funktionalitet, oavsett störning. Till exempel handlar det om att ha en plan B när elen försvinner, vid it-störningar eller när leveranserna inte når oss. MSB ger stöd i arbetet med kontinuitetshantering och har särskilt tagit fram ett förenklat exempel om hur kontinuitetshantering skulle kunna genomföras för att säkerställa räddningsinsatser vid en heltidsstation i en kommun. Stöd i kontinuitetshantering (msb.se) Checklista Följande checklista kan vara ett hjälpmedel för att utveckla krisberedskapen i samarbete med er organisation för Räddningstjänst. Hur ser kommunens organisation för räddningstjänst ut i min kommun? Vilken roll har räddningstjänstorganisationen i min kommuns arbete med krisberedskap? Finns det några gränsdragningar mellan LSO/LEH, och i så fall vilka? Hur kan vi samverka mellan dessa? Har kommunens organisation för räddningstjänst en aktiv roll inom kommunens krisledning vid samhällsstörningar, och i så fall vilken? Vilken roll har kommunens organisation för räddningstjänst i kommunens RSA-arbete? Behöver arbetet utvecklas/förstärkas? (Dels för att förbättra kommunens RSA, dels för att öka förmågan att ständigt kunna bedriva samhällsviktig verksamhet- och kontinuitetshantering inom räddningstjänsten och dels för att öka kunskapen hos räddningstjänstens personal om annan samhällsviktig verksamhet för att möjliggöra effektiva räddningsinsatser vid dessa anläggningar.) Vilken roll har kommunens organisation för räddningstjänst vid övningar av kommunens krisledning? Deltar de, deltar de inte? Behöver något utvecklas/förstärkas i den fleråriga utbildnings- och övningsplanen? Kommunala verksamheter 6

9 Utbildning och övning Utbildning och övning Räddningstjänstorganisationen övar kopplat till uppdraget inom LSO. Enligt lagstiftningen ska kommunens personal som genomför räddningsinsatser ha erforderlig kompetens genom utbildning och erfarenhet. Räddningstjänstpersonalens roll i övningar kopplat till LEH beror till del av vilken roll räddningstjänstens organisation har inom kommunens arbete med krisberedskap. Men oavsett roll kan samhällsstörningar som kan utvecklas till extraordinära händelser beröra räddningstjänstorganisationens ansvarsområde. Det är därför rimligt att anta att hanteringen av samhällsstörningar kräver en god samverkan mellan kommunens krisledning och räddningstjänstorganisationens ledning. Det kan därför vara nyttigt att räddningstjänstorganisationens ledning medverkar vid övningar av kommunens krisledning. Till exempel kan Öva enkelts material för geografiskt områdesansvar användas. Räddningstjänstutredningen beskriver hur det ser ut idag, utmaningar och förslag för framtiden. En effektivare kommunal räddningstjänst (Pdf, regeringen.se, SOU 2018:54) En utredning som kompletterade Räddningstjänstutredningen. Skogsbränderna sommaren 2018 (Pdf, regeringen.se, SOU 2019:7) 7 Kommunala verksamheter

10 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Karlstad Tel Publ.nr MSB maj 2020