Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "pkmc@vgregion.se www.vgregion.se/pkmc"

Transkript

1 PKMC-nytt December 2008 Ansvarig utgivare: Annika Hedelin, , Redaktör: Iréne Johansson, , Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum/pkmc Innehåll 1 Annikas ruta 2 Aktuellt på nationell nivå Regionkansliet, GÖTEBORG Besöksadress: Svangatan 4 Tel Fax pkmc@vgregion.se 3 KcKM kunskapscentrum för katastrofmedicin, Göteborg 4 Projekt Mellanstad/Skaraborgs sjukhus 5 Krisstöd vid allvarlig händelse Behandlingsanvisningar vid kemiska ämnen Röda Korsets tidning HENRY 6-14 Utbildningar och övningar SkyddC Umeå i Skandiahamnen Utbildnings- och övningsvecka på Räddningsverkets skola i Skövde EU Terror Attack Exercise VAR 2008 i Frankrike Att förstå och möta människor i kritiska situationer seminarium i Betlehemskyrkan 15 Smittskyddsenheten informerar Annikas ruta Krishanteringsplanering är inte bara ett arbete för beredskapssamordnare/motsvarande det gäller för alla! Som anställd i Västra Götalandsregionen är var och en skyldig att veta vad som krävs och förväntas av personalen vid hot om eller då det inträffar en större händelse. Det handlar inte bara om det medicinska omhändertagandet på skadeplats och på sjukvårdsinrättning, utan också om hur vi tar hand om anhöriga och varandra. Det handlar också om massmedia, säkerhetsfrågor, evakuering av patient och dig själv men också om extra utrustning, hur vi får mat när transporter är avbrutna eller då el/vatten och tele inte fungerar. Att ämnet är stort visar bl a att det finns minst 26 olika definitioner på disaster Det är nu 20 år sedan de första utbildarna i katastrofmedicin utbildades i dåvarande Bohuslandstinget och Göteborgs sjukvård. Flera av dessa är fortfarande, vid sidan om sina sjukskötersketjänster, aktiva inom den katastrofmedicinska utbildningen i Västra Götalandsregionen. I samband med regionbildningen utökades utbildarna med katastrofmedicinskt utbildade sjuksköterskor från regionens övriga akutsjukhus och vi har nu mycket kunniga och erfarna utbildare i hela regionen. Landstinget i Halland har under senare hälften av november haft ett stort antal patienter som drabbats av VRE. Sjukhuset i Varberg har under en period gått upp i både stabsläge och förstärkningsläge. Vi har fått förfrågningar från Halland och hjälpt till med att ta emot vissa akutpatienter från Kungsbackaregionen m m Rapporter och andra lästips FLISA 2008 CBRNe-konferens i Bukarest, Rumänien Robust samhälle, tema informations- och kommunikationssäkerhet Afrikabesök på PKMC 9th IDER Conference, London Nätverksträff Sveriges kommuner och landsting Höstkonferens 2008 Socialstyrelsen/Sveriges kommuner och landsting Studiebesök på Emergency Planning College 9th Asia Pacific Conference on Disaster Medicine, Sydkorea London Trauma Conference Erfarenheter från Afghanistan Sjukvård på Tanzanias landsbygd tjugoårigt perspektiv Nypublicerat Mer ur Husmoderns hemkurser och goda råd samt juridiska råd för hemmet från 1938 Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM, har på begäran från EU hjälpt till att transportera svårt skadade från terrorattacken i Bombay till England. Från Västra Götalandsregionen deltog en läkare och en sjuksköterska i den medicinska besättningen. Utvärderingar och rapporter från evakueringen kommer att presenteras i kommande nummer av PKMC-nytt. Många svenskar blev kvar i Thailand då Bangkoks internationella flygplats ockuperades, men ingen skadades. Vi på PKMC önskar Er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!! Annika Hedelin Beredskapschef PKMC-nytt december

2 Ny chef på Socialstyrelsens enhet för krisberedskap Socialstyrelsens enhet för krisberedskap har sedan i somras en ny chef, Erik Höglund. Erik har under hösten tillsammans med enhetens läkare, Jonas Holst, besökt landstingens enheter för krisberedskap. Den 31 oktober fanns representanter från landstingen i Halland, Värmland och Stockholm på PKMC för att tillsammans med oss presentera våra respektive verksamheter. Syftet var att öka insikten om landstingens roll i krisberedskapen. Landstingsrepresentanterna hade också tillfälle att framföra synpunkter på aktuella frågor. Bland annat diskuterade vi Socialstyrelsens och MSB:s roller t ex: Vem rapporterar till vem? Hur ser ansvaret för CBRNfrågorna ut? Landstingsrepresentanterna underströk också vikten av ekonomiskt stöd till landstingen vad gäller utbildning, träning och övning. Ytterligare frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se Ny transportmyndighet Den 1 januari 2009 bildas den nya Transportmyndigheten med huvudkontor i Norrköping. Generaldirektör blir Staffan Widlert. Till myndigheten förs Luftfartsstyrelsens och Järnvägsstyrelsens verksamheter i sin helhet. Från Sjöfartsverket överförs delar som sjöfartsinspektionen, sjöfartsregistret och kustfartstillståndfrågor. Från Vägverket kommer vägtrafikinspektionen, trafikregistret och delar av nominering, tillståndsgivning och tillsyn att tas över. Ytterligare frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se Hearing om MSB den 29 oktober MSB-kommittens offentliga hearing Ett stärkt samhällsskydd och en god beredskap där alla tar ansvar genomfördes den 29 oktober i Rosenbad. Deltagarna var representanter från näringsliv, frivilligorganisationer, kommuner, länsstyrelser, landsting och myndigheter. Från Västra Götalansregionen var Annika Hedelin inbjuden. Mötet inleddes med en presentation av den nya myndigheten. Därefter följde en öppen diskussion för att inhämta synpunkter på det fortsatta arbetet kring de samverkansfrågor som är centrala för MSB, i samspelet med andra aktörer. Fokus föll på följande tre diskussionspunkter. Ett stärkt och samordnat stöd till de aktörer i samhället som har det direkta ansvaret för samhällsskydd och beredskap Effektiva och samordnande insatser vid nödlägen i samhället. Stärkt styrning och uppföljning av arbetet med samhällsskydd och beredskap. Ytterligare upplysningar lämnas av annika.hedelin@vgregion.se Enhetschefer på MSB För senaste nytt gå in på MSBkommitténs blogg Fakta om MSB MSB är en förkortning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB ska ha ansvaret för frågor om samhällets säkerhet när det gäller skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. Den sista december läggs Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar ner och MSB bildas. Webbadress: PKMC-nytt december

3 Ny lag om katastrofmedicinsk beredskap för svenska insatser utomlands Den 1 september trädde lagen (2008:552) om katastrofmedicinsk beredskap, som en del av svenska insatser utomlands, ikraft. Till lagen hör också en förordning (2008:553) Socialstyrelsen har fått uppdraget att ta fram föreskrifter som behövs för den katastrofmedicinska delen av insatsen. Västra Götalandsregionen är ett av de sex landsting som i lagen utpekas att ha beredskap för att skicka läkare och sjuksköterskor att bistå drabbade svenskar i annat land. Det är regeringen som fattar beslut om den svenska insatsen. Föreskrifterna beräknas vara klara den 1 juli Lagen gäller dock redan nu och vi i Västra Götalandsregionen har nu utbildat och tränat de läkare och sjuksköterskor som ingår i gruppen. Frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se Kc KM - Kunskapscentrum katastrofmedicin Göteborg Vad har vi så gjort inom ramen för Kc KM Göteborg under innevarande år? Våra uppdrag för Socialstyrelsen omfattar flera olika projekt: Planläggning Drunkning Gemensamt personalregister Samverkan PKL-POSOM Vad gäller Planläggning har vi tidigare arbetet med Publika evenemang, närmare bestämt olika typer av musikevenemang. Detta arbete avrapporterades till Socialstyrelsen under föregående år och låg till grund för de riktlinjer som nu givits ut av Räddningsverket och Rikspolisstyrelsen. Dessa publicerades under våren Märkligt nog valde Socialstyrelsen att inte ha med sin logotyp på dokumentet. Vi har under året fortsatt arbetet, men nu med fokus på olika typer av idrottsevenemang samt också använt scoring-tabellen (framtagen för musikevenemang) för att se hur den passar att använda på alla andra typer av evenemang som genomförs inom Västra Götalandsregionen. I detta arbete har Amir Khorram- Manesh och Andreas Berner varit drivande och också lyckats engagera alla regionens ambulanschefer. Drunkningsprojektet har drivits av Andreas Claesson med Johan Herlitz som huvudhandledare och Per Örtenwall som bihandledare. Andreas har utgått från hjärtstoppsregistret för att söka fördjupa kunskapen om drunkning/drunkningstillbud, också med planer på att undersöka vattentemperaturens effekt på utgången. Han har kommit bra igång med sitt doktorandprojekt, men tyvärr beviljades inte projektet fortsatt stöd av Socialstyrelsen. Vi får se om vi kan åstadkomma någon alternativ väg för Andreas att komma framåt med sitt doktorandprojekt. Gemensamt personalregister var en förstudie för att utröna möjligheterna av att skapa ett personalregister där flera myndigheter skulle ha inblick över vilken legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som önskade och innehade speciell kompetens för att kunna verka i olika insatsteam både i Sverige och i utlandet, civilt som militärt. Projektet är avrapporterat till Socialstyrelsen, men har inte beviljats stöd till nästa år. Samverkan PKL-POSOM är egentligen en gammal enkätstudie vi genomfört i samverkan med Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (KcKP) i Uppsala. Av olika skäl har den dock inte blivit avrapporterad till Socialstyrelsen förrän i höst. Under nästa år har vi glädjande nog fått beviljat medel för att starta ett nytt projekt som handlar om simulering och triage. Detta är tänkt som ett doktorandprojekt med Kristina Lennquist-Montan som doktorand. De flesta känner väl Titti och det är väldigt roligt att kunna välkomna henne bland medarbetarna på lite mer permanent bas än tidigare. Tanken är att Titti själv skall få presentera detta spännande och stora projekt närmare i ett senare nummer av PKMC-nytt. För ytterligare information kontakta per.ortenwal@vgregion.se PKMC-nytt december

4 Projekt Mellanstad/SkaS, en förmågeanalys Projekt Mellanstad/SkaS har genomförts under hösten. Scenarierna som användes vid analysen var en traumahändelse och en kemhändelse. Analysen genomfördes under två dagar i internatform med deltagare från Skaraborgs sjukhus/skas, PKMC, polisen och räddningstjänsten. Dessutom var det med två experter inom ämnesområdet. Beredskapssamordnare Leif Carlsson har varit lokalt projektansvarig. Dag 1 inleddes med en traumahändelse där det var många skadade. Scenariot var en tågolycka som hade skett utanför Skövde på väg mot Göteborg. Scenariot dag två var en kemolycka i centrala Skövde med ammoniak inblandad. Varje spel inleddes med ett grundspel och fortsatte med ett variationsspel där olyckans storlek ökade. En huvudfråga som analysen skall ge svar på är var går gränsen mellan en stor olycka och en katastrof? Kan man förändra den? Ett seminarium har även genomförts den 13 oktober vid SkaS där inbjudna personer fick möjlighet att lämna synpunkter på framkomna resultat. Utifrån dessa resultat skall nu projektgruppen analysera den befintliga katastrofmedicinska kapaciteten vid Skaraborgs sjukhus samt identifiera och ge förslag på åtgärder som kan höja den katastrofmedicinska förmågan. Nästa steg i arbetet är att skriva en rapport som skall vara klar före årsskiftet 2008/2009. Rapporten kommer att publiceras på PKMC hemsida. Eventuella frågor besvaras av Agneta Nero, agneta.anderssonnero@vgregion.se Seminariedeltagare Ulf Andersson, kemexpert, och Annika Hedelin, beredskapschef PKMC-nytt december

5 Krisstöd vid allvarlig händelse En reviderad upplaga av Krisstöd i Västra Götalandsregionen finns nu att beställa från PKMC eller ladda ner från vår hemsida Skriften, som är framtagen av PKMC, riktar sig till alla som är intresserade av hur det psykosociala krisstödet är organiserat och används vid utbildningar av regionens sjukvårdspersonal Behandlingsanvisningar vid händelse med kemiska ämnen Behandlingsanvisningarna, som fastställdes av den regionala katastrofmedicinska kommittén (RKMK) i maj 2006, har reviderats för andra gången. Den senaste revideringen gjordes i november 2008 och berör förändringar i Socialstyrelsens beredskapslagring på sidorna Frågor besvaras av gib.ahlen@vgregion.se Beredd på det värsta I Röda Korsets tidning HENRY nr 3.08 finns ett inlägg Kortkoll med rubriken Beredd på det värsta. Kort sammanfattning; Målet med all krisberedskap är att minska sårbarheten och skydda samhället från ett sammanbrott vid påfrestningar som stormar, sjukdomar eller terrorism. Erik Nordman, utredare på Krisberedskapsmyndigheten menar att hoten, som kan komma från många olika håll, kanske inte är sannolika men bör ändå tas på allvar. Risken för en allvarlig händelse i Sverige är inte särskilt stor men om/när den händer blir konsekvenserna mycket stora. Många verksamheter är beroende av varandra vilket ökar sårbarheten. Exempel där vår krisberedskap sätts på prov; Avbrott i elförsörjning, tele andra tekniska system eller transporter Katastrof i annat land med många svenskar inblandade Händelse med kemiska ämnen Smittsamma sjukdomar som smittar från djur till människa Händelse med radioaktiva ämnen Frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se PKMC-nytt december

6 Utbildningar och övningar Utbildningskatalogen 2009 För första gången har vi valt att bara ha vår utbildningskatalog som nätupplaga. Eventuella ändringar förs direkt in i katalogen och den senaste versionen (datummärkt) hittar du alltid på vår hemsida. Observera att anmälningstiden för utbildningarna i början av 2009 går ut innan jul. Förevisning i Skandiahamnen av SkyddC Umeå Tisdagen den 26 augusti var representanter från sjukvården, länsstyrelsen och räddningstjänsten i Västra Götalandsregionen inbjudna av försvarsmakten för att i samband med en övning tillsammans med tull och polis, få en materielförevisning samt en förmågegenomgång inom CBRN. Bakgrund om Totalförsvarets skyddscentrum 1988 kom det ett politiskt beslut att ombilda dåvarande Försvarets skyddsskola till Totalförsvarets skyddsskola. Den grundläggande tanken var att utbildningen för skydd mot farliga ämnen är likartad oavsett om personalen kommer från Försvarsmakten, räddningstjänsten, polisväsendet m fl. Försvarets CBRN-förband SkyddC kan beskrivas som en smörgåsbordsmodell där olika kompetenser är samlade. Inför en ny uppgift genomförs en analys om vilka resurser som behövs för just denna uppgift. Dessa resurser sätts samman och kan på kort varsel utföra insatsen. Delar av Förvarsmaktens CBRN-förband kommer att ha en hög beredskap för snabba insatser. Under perioder då inga insatser förekommer kan förbanden vara tillgängliga för samhällets behov. Major Patric Magnusson hälsade alla välkomna och informerade om vad deras CBRN-förband har för uppgifter i det militära både nationellt och internationellt. Han tog också upp vad militären skulle kunna hjälpa till med vid en civil CBRNhändelse som exempelvis hjälp med provtagning och analyser, rådfrågning men också sanering. CBRN- enheten är en mobil enhet med en inställelsetid på 48 timmar. Under denna tid ska de hinna med att packa den utrustning som är aktuell och göra alla andra nödvändiga förberedelser. Gruppen består av många olika kompetenser som ska komplettera varandra. PKMC-nytt december

7 Förutom chef och ställföreträdande chef finns det ett antal personer som har en uppgift eller ett område där man är expert. Uppgifterna är uppdelade på områdena C (kemikalier), B (bakteriologiska ämnen), RN (radiologiska och nukleära ämnen) och sanering. I gruppen ingår också sjukvårdare och signalister. På plats kan enheten utföra både provtagning och analyser på material som man misstänker är kontaminerat. Till sin hjälp har man tre olika mobila laboratorier som kan transporteras ut direkt på plats. Dessa klarar av att utföra kvalificerande analyser både på C-, B- och RN-sidan (varje laboratorium har sin specialitet). I dessa labb arbetar alltid två personer med specialkompetens (t ex kemister) som är kontrakterade av försvarsmakten. Både personer och fordon kan saneras med hjälp av den mobila saneringsenheten. Vattentanken rymmer 2,7 kubikmeter och kapaciteten är enligt tillverkaren 100 personer per timma eller fordon per timma. I första hand används den för egen personal och egna fordon men kan även användas i andra situationer om behov skulle uppstå. I gruppen finns en person som har saneringen som sitt område. Signalisten i gruppen kan, förutom att sköta kommunikationen, även skicka olika analyser via dator till exempelvis stationära laboratorier om ett sådant behov skulle uppstå. Sjukvårdaren har till uppgift att i första hand ta hand om gruppen och eventuella skador de kan få. Utrustningen kan situationsanpassas för de olika uppdragen som gruppen ska utföra. Åsa Tjärnhage, kemist och sektionschef för det mobila labbet, berättade om hur de mobila labben är uppbyggda, vad man kan göra men också begränsningar. Utrustningen, som den åtta man starka gruppen har att förfoga över, ska de kunna ta med sig överallt. De har dessutom med sig utrustning så att de ska kunna klara sig utan understöd i tre dygn vad gäller proviant, el, vatten osv. För ytterligare information, kontakta johan.aremyr@vgregion.se och gib.ahlen@vgregion.se Mätinstrument som mäter alfa/beta/ gammastrålning Alla bär en dosimeter som mäter bakgrundsstrålning SkyddC:s saneringsdräkt i aktivt kol Transportemballage för farliga ämnen PKMC-nytt december

8 Utbildnings- och övningsvecka på Räddningsverkets skola i Skövde, oktober 2008 Veckan i Skövde var en förberedande utbildning inför övningen med farliga ämnen den 3-7 november i Nice, Frankrike. Deltagarna i kem/saneringsgruppen, som kom från hela landet, utgick från tre flygplatser, Arlanda, Landvetter och Köpenhamn. Första dagen på Räddningsverkets skola i Skövde, var en glad återträff! Alla utom två ur Dreamteam från Finland var närvarande samt några nya deltagare för indikering. Efter lunch drog vi igång med joniserad strålning och dess grunder samt genomgång av de dosimetrar som vi ska använda oss av i Frankrike. Varje enhet fick ut material för detta. Dagen avslutades i skolans cafeteria där vi återigen fick uppleva allas go a händelser/minnen från Finland. Den andra dagen var vi uppdelade i två grupper. Den ena gruppen fick syssla med varningsinstrument, elektronisk ph-mätare och spilfyter i samband med C-händelser, den andra gruppen skulle arbeta med intensimeter som används för att detektera gammastrålning och även kan mäta alfa-, beta- och lågnivågamma med externa detektorer anslutna. Efter lunch växlade grupperna uppgifter. Tredje dagen fick vår grupp klä på oss skyddsutrustning och öva på saneringsuppgiften samt materialet i containern. Vi hade fått ett nytt hopfällbart bårunderrede och en ny saneringsbår/ bräda som fick flödet för bårfallen att bli betydligt bättre och snabbare. Den nya utrustningen underlättade arbetsmiljömässigt och vi tog fram en struktur för att få ett så optimalt resultat som möjligt. Leif Hylander dokumenterade genom att fotografera det vi kom fram till och dessa bilder sattes sedan upp i saneringscontainern så att vi enkelt kunde följa ett schema för uppsättning av saneringslinjerna. Den andra gruppen arbetade med RAID, dvs varnings- och indikeringsinstrument för kemiska stridsmedel och giftiga industrikemikalier. Kan användas som handenhet eller monteras på fordon. AP2C är ett annat handburet indikeringsinstrument som mäter kemiska stridsmedel och giftiga industrikemikalier. En gemensam middag onsdag kväll intogs på ett fantastiskt ställe på Billingen som heter Ryttmästarbostället. Detta ligger vid Simsjön utanför Skövde och drivs av en ideell förening. Föreningens syfte är att bevara byggnader, möbler och bruksföremål från indelningsverkets tid och att göra samlingarna tillgängliga för allmänheten. Presentation av bostaden gjordes av en otroligt engagerad major från K3, som numera var pensionär. Vi fick avsmaka ett hederligt smörgåsbord och efter avslutad måltid fick vi gå husesyn. Allt var tidsenligt gjort med nya möbler och nytt material. Majoren hade ett enormt kontaktnät som gjorde att han även kunde köpa gamla ting på auktioner eller genom kontakter. Kungen och även flera andra kända personer hade varit där på besök och vi fick ta del av några riktigt roliga berättelser. Dag fyra bytte grupperna vi utbildningsuppgifter och dagen avslutades med att samla saneringsgruppen kl för att ha genomgång av utbildningsdagarna och komma fram till ett PKMC-nytt december

9 gemensamt beslut om HUR vi ska genomföra sanering med tanke på den nya utrustningen och lite andra nya idéer. Det framkom att tre av fyra som använt sjukvårdens skyddsutrustning hade blivit blöta om händerna. Frågan är hur det kunde bli så? Hade handskarna torkat sönder eller hade det uppstått hål i samband med förflyttning av drabbad i samband med saneringen? Eller hade man brustit i säkerheten när dräkten togs på? Inför sista utbildningsdagens gemensamma övning, togs beslut om att använda Räddningsverkets skyddsutrustning och skyddsmask 90. Vid framkomsten fick vi veta att övningen skulle genomföras med skarpa kemikalier bestående av lut och syra samt radiak. Övningsplatsen var ett industriområde inom övningsfältet där tre markörer drabbats på ett eller annat sätt. Första fallet var en arbetsledare på ett fejkat företag. Efter att vi intervjuat henne framkom att hon inte kommit i kontakt med ämnet utan endast blivit ditkallad p.g.a. händelsen. Hon sanerades genom att vi tog av henne kläderna och tvättade av hennes stövlar. Nästa fall kom på bår. Vi klippte upp kläderna, lade personen på saneringsbåren och genomförde fullständig personsanering. Fullständig personsanering efter avklädning gjordes också på det tredje fallet, som var en kvinna som utsatts för joniserad strålning. Därefter fick vi sanera tre kemdykare som först grovsanerats av räddningstjänsten. Det gjordes indikering på alla sanerade. PH-stickor visade hur svårsanerade kemdykarnas dräkter är eftersom deras utrustning består av många veck, kanter och dragkedjor som är svåra att få helt rena. Vi fick en relativt god effekt genom att hela tiden spola med mycket vatten och tvål. Vid genomgången efter övningen kunde vi konstatera att vi inte satte upp saneringstälten lika snabbt som i Finland. Markörernas åsikter om HUR de upplevde saneringen blev dock väldigt positiv. De var en grupp erfarna markörer som SRV brukar anlita vid övningar och hade tydligen blivit sanerade 400 gånger, men aldrig så bra tvättade! Med andra ord, tvätta kan vi! Så var det dags att planera för utrustning inför Frankrikeresan. Vi visste inte exakt hur många övningar vi skulle delta i, men utgick från max tre. Vi var fem personer från sjukvården så 15 kemväskor skulle med. Snabbt kunde vi konstatera att detta kräver stora utrymmen i kemcontainern och kom därför fram till att använda Räddningsverkets goretexställ och skyddsmask 90. Vi hade ju haft utprovning av denna utrustning tidigare på morgonen i förrådet så Hans Ekåsen skrev snabbt ner våra storlekar så att förrådet kunde packa ner. Hans informerade om att jag skulle vara kontaktperson för en s k akutväska, som helst skulle med från Räddningsverkets förråd. Detta telefonsamtal fick jag den 23 oktober och vi enades om att inga skarpa läkemedel kunde komma ifråga eftersom det måste finnas delegering för detta, vilket ingen av sjuksköterskorna i vår grupp har. Det blev receptfria läkemedel och lite annat, som vi trodde kunde komma att behövas. Varje deltagare fick själv se över sina behov av mediciner och ta med sig. Akuta sjukdomar eller skador omhändertas enligt landets rutiner, alltså uppsökning av närmaste sjukhus/läkare. Utbildnings/övningsveckan avslutades efter lunch med en kort genomgång av kommande övning. Alla tackade för sig och såg fram emot att träffas snart igen i Frankrike den 3 november. Charlotta Johansson Undersköterska/saneringsinstruktör SÄS/Borås charlotta.a.johansson@vgregion.se Tina Hofeldt Beredskapssamordnare AVC, SÄS/Borås tina.hofeldt@vgregion.se PKMC-nytt december

10 EU Terror Attack Exercise VAR 2008 Samverkansövning i Frankrike 3-7 november 2008 Övningen ägde rum på militärförläggningen Canjeurs (VAR* 1 ) i Provence, Frankrike, i samverkan med andra europeiska länder som Frankrike, Italien, Luxemburg, Tyskland, Belgien, Portugal, Tjeckiska Republiken och Sverige. Grupperna agerade enligt fördefinierade scenarios med en rad stora terroristattacker, där kemiska, biologiska och radioaktiva ämnen ingick. Scenarierna bestod av flera faser som krävde samtidig intervention av svar och där räddningsteam och sanering ingick av räddningspersonal och civila. Fältsjukhus och spårning/indikering togs i anspråk under övningarna, vilket kom att utgöra en av de största händelserna inom området räddningstjänst under tiden för det franska EU-ordförandeskapet. Övningen hade beteckningen EU RESTRICTED, alltså begränsad. Det operativa kommandot i utövandet och samordningen av alla lag från medlemsstaterna var att identifiera risken för terrorattacker mot västvärlden och i synnerhet Frankrike. Ett sådant hot hade identifierats under våren och sommaren 2008 och utifrån logistisk back upp uppskattade underrättelsetjänsten i Frankrike att det finns en stor sannolikhet för en CBRN-attack i Europa, Med tanke på det internationella sammanhanget och vilken typ av underrättelseinformation som finns, har den franska räddningstjänsten beslutat att sätta in förebyggande åtgärder genom att förstärka zonen och den nationella resursen, inriktat på CBRN-risk i omedelbar närhet av idrottsevenemang som planerats att äga rum i Janucres. Dag 1, 3 november Totalt var vi 23 deltagare plus tre teamledare som flög från Arlanda, Landvetter och Köpenhamn. Vi tre som flög från Landvetter (Lotta, Jörgen och jag) fick vid ankomsten till flygplatsen reda på att vårt flyg var försenat med 30 min och det innebar att vi inte kom med anslutningsflyget från Paris till Marseille. Inga sura miner för det! Vi fick bra information om hur och när vi skulle vara vid slutdestinationen och det förmedlade jag till teamleader Leif Hylander omgående. Kan tillägga att det var plus 18 grader i Paris när vi mellanlandade, i Göteborg var det plus 4 när vi åkte. Jag kände verkligen av temperaturskillnaden eftersom jag bar en jacka med vinterfoder. Vi kom till Marseille kl och då bröt det ut en bagagestrejk! Allt som sades i högtalarna om detta var på franska. Ingen information på engelska. Det var bara till att vänta och var strejken slut och vårt bagage kom. Äntligen förenades vi med de fyra andra från vårt team som väntat på oss med en minibuss i två timmar. Nåväl, vi var på campen ca kl Maten vi fått under dagen var knapp så de av oss som rest längst i tid fick erbjudande om att gå till matsalen och få en matbit. Login bestod av en barack med 13 tältsängar i varje hus. I vår barack var vi 11 män och 2 kvinnor. Det var inte knäpptyst på nätterna! Jag kan bara berätta hur det var i min barack för Lotta bodde i andra huset. Tältsängen bestod av stålrör och canvastyg. Ingen kudde, men väl en sovsäck som ingick i vår utrustning från Räddningsverket. Filtar fick vi i vårt hus dag 2. Dessa användes mer som madrass och för att få värme underifrån än att ha på ovansidan för värme. 1 Departementet VAR gränsar till departementen Bouches-du-Rhône i väster, Alpes-de-Haute-Provence mot norr och Alpes-Maritimes i öster. VAR är ett område med böljande marker och gröna berg med små byar på toppen, täta skogar och stora områden med vinmarker. I söder ligger Medelhavet med den maritima staden Toulon som huvudstad i departementet och det fashionabla St. Tropez. Sovsalen PKMC-nytt december

11 Dag 2, 4 november Vi började med frukost kl och därefter genomgång av kommande övning/ar. Vi fick redan här veta att det biologiska ämnet, som skulle vara med i övningen, var Antrax och att radiologiska ämnen skulle ingå. Det kemiska ämnet var ammoniak. Saneringsgruppen samlades och gick igenom saneringsstrukturen och hur vi skulle bygga upp allt på övningsdagen. När det var klart var det dags för lunch. Eftersom vi bodde långt bortom all ära och redlighet så tog teamledarna beslut om att vi i alla fall skulle få se närmaste stad, Draguignan, som låg ca en timma bort med buss. Vi bytte om till Räddningsverkets kläder och tog oss ner genom S-kurvor till stadens gator. Efter en kort sightseeing styrde vi kosan mot stadens köpcentrum. Vi trodde nog att vi skulle komma till ett STORT ställe, men det var en vanlig affär av modell större. Mitt inköp blev ett pkt Wasa knäckebröd. Frukosten på förläggningen bestod nämligen av saker jag inte ville äta. Socker i allt. Baguette, marmelad, chocoflakes, cornflakes, juice, både av apelsin och äpple, SÖT yoghurt! Nej tack! Mitt sätt att göra det bästa av situationen var att bryta ner Wasa knäckebröd i yoghurten och se n fick det bli pulverkaffe. Inte lönt att klaga, bara att se till att åtgärda till egen fördel. Vi var tillbaka på campen senare under eftermiddagen där vi samlades för att ta beslut om hur första övningsdagen skulle se ut och avslutade dagen med en gemensam middag i matsalen. Vi var några stycken som var väldigt trötta vid det här laget så vi gick och la oss vid 22- tiden. De andra i vårt hus sa nästa dag att jag hade nog somnat innan jag landade i sängen. Jag var KLUBBAD!!!! Dag 3, 5 november Vi blev väckta för att vara färdiga då övningen skulle börja. Vi fick vårt larm och satte upp vår saneringslinje och väntade ivrigt på våra patienter som skulle saneras. Då tog övningsledningen beslut om att bryta för den medhavda lunchen som vi fått i påse i samband med frukosten. I påsen fanns the/kaffe, juice, en lunchkonserv, som skulle värmas med hjälp av två metatabletter under ett stålstativ, också det nedpackat, samt en bit baguette. En del fick även sardiner i olja. Urk! Som alla förstår, åt vi valda delar! När lunchen var avklarad fick vi veta att vi skulle flytta vår saneringsenhet 400 m. Det var bara att riva allt igen och upp med tälten på annan plats. Till saken hör också att det ösregnade så allt var jätteblött. Vi var väl inte så torra vi heller och när man väl blivit blöt börjar man snart att frysa. Ganska snart fick vi upp värmen igen för nu skulle stora linjen upp och vår uppgift skulle i huvudsak vara att sanera gående. I slutet av övningen fick vi ett bårfall. Alla skademarkörer hade prioriterats innan de kom till oss och hade ett armband med röd, gul eller grön färg samt ett band med ett chip i som gjorde att övningsledningen kunde följa den drabbade hela vägen från skadeplats till sjukhus/uppsamlingsplats. Bland annat kollades tider. Teamleader Leif Hylander Armbanden var väldigt enkla att klippa bort i saneringen, vilket vi så klart fick kritik för! Banden var också illa placerade, så de klipptes av i bara farten, för givetvis var det inte meningen att det skulle bli så. Vi tog till oss kommentarerna om banden och övningsdag 2, var samtliga markörer klädda med dessa id-band fram till slutstationen. Övningen höll på tills mörkret föll vid Dusch, middag och samling igen kl för genomgång av dagens övning. Teamledarna sa att all deras information var på franska och att de fått be om att få den på engelska. En annan sak som ledarna lärde sig här var att det som sades på informationsmötena kunde vara inaktuellt efter två minuter eller - i alla fall - till dagen därpå. Många av oss tog en runda till förläggningens bara för att träffa andra deltagare och se om vi kunde språkas vid. Vi stötte på ett par tyskar som vi utbytte erfarenheter och mailadresser med. Dag 4, 6 november Startklara kl då ett gemensamt gruppfoto togs (se bild under sammanfattning.) Vi fick veta att för saneringsteamet gällde att vara på övningsplatsen och då skulle allt vara uppsatt också. Indikeringsoch kemteamet skulle ha uppvisning av sin utrustning, vilket de blev besvikna över eftersom det blev lite som i Finland och de fick inte visa vad de kan och går för. Övningsledningen i Frankrike bestämde allt så det var inget teamledarna kunde påverka, tyvärr. Dock gjordes försök att påverka ledningen med ringa resultat. Vi fick upp alla tält men då bröts det för lunch, baguette med leverpastej. En lång fransk väntan påbörjades Enligt den information som fanns skulle Frankrikes inrikesminister komma till PKMC-nytt december

12 övningen på eftermiddagen. Det var givetvis viktigt att vi var väl förberedda inför detta besök. Vi delade saneringsplats med Marseilles saneringsteam och stod sida vid sida på en parkering. Ca drog övningen i gång. Vi hade fått veta att vi skulle få mest bårfall och bara skadade, inte egen personal, som t ex kemdykare. Plötsligt kommer en buss och ut strömmar TV-team och fotografer mot oss. Inrikesministern hade tagit beslut om att titta på det svenska teamet!! Jag vet inte vad de franska tvätterskorna sa om detta, men snart hade vi fotografer bredvid oss i tältet medan vi duschade en skadad. Troligtvis blev de lika blöta som den sanerade - vi tog ingen som helst hänsyn i stridens hetta! Efter övningens slut hade vi sanerat 15 markörer och alla hade kvar sina id-band så ledningen kunde följa dem genom hela övningen. HURRA!! Måste bara tillägga att övningen bröts en kort stund p.g.a. en rejäl hagelskur. Anna-Karin visade efteråt ett kort på en snöboll, som någon gjort av hagel. Information gick ut om att två skademarkörer hade blivit körda i ambulans till Marseilles sjukhus p g a hypotermi. Övningsledningen ville ha det till att de blivit hypoterma i vårt saneringstält men det protesterade vi mot! De hade ju legat ute i regnet på skadeplatsen i mer än 1,5 timma så hypoterma blev de säkert där. Klart är ju att saneringen inte gjorde saken bättre, men nedkylda var de redan när de kom till oss! Det ska tilläggas att de inte fick något livshotande tillstånd! En gemensam middag var planerad till kel för samtliga övningsdeltagare. Denna middag blev en övning i sig. Värsta militärdiktaturen rådde i matsalen innan vi blev framsläppta till den franska buffén. Vi, eller rättare sagt jag, stod där och undrade HUR jag skulle kunna äta det som låg på uppläggningsfaten. Allt skulle plockas med händerna. Jag gillar inte det, jag vill ha något att ta med! En sak som jag riktat in mig på var en osthistoria med skinka runt om. Jag lyckade fånga en bit med en tandpetare, men sen kom problemet: HUR skulle jag få denna delikata bit till munnen?? Det slutade i totalhaveri, kan jag säga och ingen smakbit för min del Det jag till slut fångade var en bit pizza ca 3 x 3 cm. Det blev många sådana bitar, fast hur intressant blev detta nu då, när jag likaväl kunde ätit samma sak hemma! Strunt samma jag var nu så hungrig så det kvittade vad det blev bara jag fick något att äta. Fast det är klart, baguette kunde jag ju alltid ta! BAGUETTE!!!! Tre gånger per dag är minst två gånger för mycket. Det serverades vin i alla former till lunch och middag. Distriktet vi var i, var känt för sina fina roséviner. Intrycket av fem dagar i Frankrike var väl att maten inte hade varit den bästa och att Sverige är ett fantastiskt land, när det gäller bra och nyttig/ näringsrik mat. När man är ute och övar som vi gjorde, behöver man äta ordentlig mat. Annars orkar man inte! Dag 5, 7 november Sista dagen sken solen! Underbart med tanke på att vi mer eller mindre blev utslängda ur vårt logement efter frukosten. Vi satt ute och solade och njöt medan vi väntade, dels på våra teamledare som var på ett utvärderingsmöte och dels på att få åka till flygplatsen. Nu längtade de flesta bara hem! Vi åkte gemensam buss till Marseilles flygplats där vissa åkte med andra flyg så våra vägar skildes redan nu. En mindre grupp åkte via Paris och sedan vidare till Landvetter och Köpenhamn. Väl framme i Sverige var vi tre stycken som inte fick med oss väskan hem för den blev kvar i Paris plus att vi missade sista flygbussen hem så vi blev hämtade av anhöriga. Sammanfattning: Efter denna övning ska teamet lösas upp och ersättas av nya medlemmar. Det behövs en bank av människor för dessa uppgifter. Vissa av oss kommer att bli nyckelpersoner/handledare för nästa team, men vilka det blir kommer beslut om senare. Det nya teamet kommer att få utbildning under Jag fick ett mail från en norsk kollega som medverkat som observatör på övningen. Hans kommentar till övningen var vikten av att knyta kontakter, se hur andra arbetar med sanering och hur upplägget är och eventuellt kunna lära sig mer om sanering och genomförandet av det. I Norge håller man på att göra en revision av renseenheterna, saneringsenheterna. Man vill också utveckla det nordiska samarbetet genom mer samverkan och gemensam stöttning vid CBRNEhändelser. DSB:s (direktoratet før samfunnsikkerhet og beredskap) rådgivare Öystein Björndal var väldigt imponerad av vårt saneringsteam. Om man jämför det vi Mattias och Pär skötte indikering, dock ej i denna utstyrsel! PKMC-nytt december

13 gör i sjukvården och det vi gör med Räddningsverket så skiljer det sig inte så mycket. Under SRV:s regi bygger vi saneringslinjer efter hur terrängen och saneringsbehovet ser ut, medan vi i sjukvården har mobila saneringsanläggningar och därmed ett fastare arbetssätt. I vårt uppdrag med Räddningsverket arbetar vi enbart med saneringsuppgiften och inom sjukvården har vi även medicinsk behandling med bl a antidoter. Det som överensstämmer med båda organisationerna är att man upplever att man alltid är för få. Vi kan sanera drabbade i timmen som det ser ut idag och det beror på att vår utrustning inte klarar mer. Sjukvårdens andningsskydd begränsar oss och skyddsdräkten klarar en timme i saneringsuppgiften. I Frankrike hade vi p.g.a. platsbrist i containrarna Räddningsverkets skyddsutrustning som inte är tidsbegränsad samt skyddsmask 90. Skyddsdräktens material är av goretex och har ett teflonskydd. Inga skarpa kemikalier eller joniserad strålning användes, det vi blev attackerade av var av ofarligt material. Vi hade förvisso övat på skarpa kemikalier och joniserad strålning i Skövde vecka 42 och det är ju lätt att falla i gropen och säga till vilken nytta då? Alla skarpa övningar är till nytta förstås! Vi lärde oss hur viktigt det var att sanera ordentligt, t e x var på en kemdräkt alla kemikalier fastnar. hur svårt det är att får en kemdykare/drabbad att bli ordenligt sanerad. vikten av att spola mängder av vatten och använda rikligt med tvål/såpa. hur man avskärmar sig från joniserad strålning, som ju är jätteviktigt att veta och hur vi indikerar på ämnet och identifierar det. Vi fick använda dosimetrar som kommer till regionen under 2009? Det är i första hand prehospital personal som ska ha dessa, framför allt ambulanssjukvården och regionala sjukvårdsgrupper. Dreamteam 2008 är ett toppenteam! Vi har haft väldigt kul ihop. Alla har varit måna om varandra och visat en oerhörd respekt för teamets medlemmar!! Vi känner att vi har fått vara dem vi är och att andra också kunnat vara det. Vi har försökt att hjälpa varandra med allt, stöttat när det har behövts och alla har umgåtts med alla. Vi tror inte att någon har känt sig utanför på något sätt! Vi har mått otroligt väl av att få vara med i teamet. Att umgås dygnet runt i flera dagar, och som denna gång under knappa förhållanden, kan tära på tålamod och integritet men har bara lämnat positiva spår. Det ger en enorm styrka och sammanhållning. Tack alla underbara personer i Dreamteam 2008 Vi kommer att sakna alla och vi hoppas verkligen på ett återseende snart! Författare och upplevare: Charlotta Johansson Undersköterska/saneringsinstruktör SÄS/Borås charlotta.a.johansson@vgregion.se Tina Hofeldt Beredskapssamordnare AVC, SÄS/Borås tina.hofeldt@vgregion.se PKMC-nytt december

14 Seminarium i Betlehemskyrkan Den 10 november 2008 höll Sapientia utvecklingscenter för vård och omsorg i samverkan med PKMC ett seminarium med titeln Att möta människor i olika kritiska situationer - tvärprofessionell grundutbildning i kriskommunikation. Platsen var Betlehemskyrkan på Vasagatan i Göteborg och den kyrkliga miljön gav en närmast sakral inramning till ämnet kriskommunikation. Föreläsare var Daniel Brattgård, sjukhuspräst och sakkunnig i etik på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Per-Olof Michel, överläkare på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri i Uppsala. Daniel Brattgård började dagen med ämnet omvärldsanalys och speciellt vad som kan hända oss. Han gick igenom sina erfarenheter från Backabranden och ett bombattentat i Jerusalem. Han talade vidare om hur vi kan ta hand om oss själva och varandra. Vi lever idag längre från varandra men är också genom tekniken närmare knutna till varandra än någonsin. Han gick vidare och talade om hur vårt samhälle idag är mindre homogent än det varit tidigare och hur detta påverkar hur vi måste kommunicera i kritiska situationer. Detta påverkar också hur riter och ritualer kan och måste genomföras i dag. Fallet Engla är ett exempel på hur vi idag kan göra det privata offentligt och hur detta kan eller inte kan hjälpa. Per-Olof Michel gick igenom forskningen kring hur vi människor reagerar vid kriser på en biologisk nivå. Han redde ut begrepp och gick igenom forskningsrapporter på området krisintervention. Han talade också om psykologiskt stöd vid och efter kritiska situationer, hur man skall kommunicera effektivt med individer och organisationer och hur samordningen mellan samhällets organisationer bör fungera. Det var en späckad och intressant dag som kvarlämnar mycket att tänka på. Ytterligare dokumentation finns att hämta på PKMC-nytt december

15 Smittskyddsenheten informerar Just nu är två olika utredningar på gång som rör smittskyddsverksamheten i landet. Dels smittskyddsutredningen med tydligt fokus på behovet av en översyn av myndigheterna som verkar inom området (Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen) men även andra centrala frågor kring smittskyddsarbetet nationellt, internationellt, regionalt och lokalt. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen, effektivisera verksamheten och pröva omfattningen av det offentliga åtagandet. Västra Götalandsregionen hade besök av denna utrednings representanter i början av december för att visa hur smittskyddet bedrivs inom vår region. Utredningen ska redovisas till regeringen senast den 1 juni Den andra utredningen som är planerad är vaccinationsutredningen som ska göra en översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, hanteringen av vacciner inom ramen för läkemedelsförmånssystemet och förhållandet mellan dessa system. I bägge utredningarna ingår att kartlägga de omvärldsförändringar som sker inom smittskyddsområdet och göra en bedömning av hur de påverkar uppgifterna för myndigheterna inom smittskyddsområdet. Vi lever i en föränderlig värld där klimatförändringar och ökat resande ger oss nya sjukdomar i vårt eget område, där bakterieresistensen ökar dramatiskt och detta leder till infektioner där vi inte har någon bra behandling. Vi planerar för att kunna bemöta en ny influensapandemi som vi idag inte vet när den kan komma, vilka som blir svårast sjuka och vi vet inte heller hur våra läkemedel inklusive vacciner kommer att finnas tillgängliga och fungera. För att vi fortsättningsvis ska kunna ha ett gott smittskydd i Sverige är det viktigt att ha en god anpassningsförmåga till ökade omvärldskrav. Sverige deltar i olika nätverk inom EU och andra internationella samarbetsorgan. Genom WHO:s nya internationella hälsoreglemente (IHR) ställs krav på att utreda, analysera och rapportera större händelser som kan innebära hot mot folkhälsan. Socialstyrelsen tar in och samordnar rapportering av sådana händelser. Vi har nyligen haft en övning med distribution av läkemedel under influensapandemi. Övningen genomfördes tillsammans med Socialstyrelsen, Smittskyddsenheten, PKMC, Läkemedelsenheten, Primärvården och Apoteket. Det kommer att bli fler övningar runt pandemi i Västra Götalandsregionen och det är viktigt att alla tänker igenom och utarbetar sina respektive pandemiplaner så att vi kan vara så bra rustade som möjligt. Övningarna syftar både till att testa existerande planer men också till att upptäcka områden som behöver ses över mer. En styrka som vi ser, och som brukar påtalas när vi träffar representanter från olika myndigheter och utredningar utanför vår region, är de relativt korta avstånd vi har mellan olika aktörer i smittskyddsarbetet trots ibland ganska långa avstånd i kilometer räknat. Samarbete och god kommunikation är viktiga i alla utbrottsutredningar men kommer att vara än viktigare vid större händelser och särskilt vid en pandemi. Det är nu vi har tillfälle att planera och öva. Frågor kan ställas till ann.soderstrom@vgregion.se PKMC-nytt december

16 Rapporter och andra lästips FLISA 2008 FLISA - Föreningen för ledningsansvariga i svensk ambulanssjukvård, genomförde årets kongress i Åre den september med 754 deltagare och 64 utställare. Värd var Jämtlands läns landsting. Åre fick inte OS men de fick FLISA kongressen! Föreningens ordförande Paul Kongstad pekade på vikten av att ha ett forum för erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, kunskapsinhämtning och social samvaro. Ambulanssjukvården har utvecklats kraftigt under senaste åren och att FLISA är med att ta fram olika normer inom ambulanssjukvården är av stor vikt. SOS Alarm Kompetensen avseende sjukvård har ökat kraftigt inom SOS Alarm, sjuksköterskor har anställts och läkare knyts till eller arbetar på SOS-centralerna. Forskning och utveckling är en viktig del för företaget och SOS Alarm deltar gärna i fler projekt som initieras av landsting etc. Vårdutvecklare har anställts vid centralerna vars uppgift är att följa upp verksamheten och ansvara för kompetensutveckling av personalen. Nu kan man också lokalisera varifrån mobiltelefonsamtal kommer från. RAKEL skall införas på samliga centraler Hjärnvägar från rädsla till välbefinnande Nisse Simonsson, f d neurokirurg från Östersund, kåserade om hjärnan. Simonsson har skrivit fem böcker, deltagit i olika radioprogram bl a var han sommarpratare i P1 i somras. En mycket vältalig, rolig och fascinerande föreläsare som lyckades trollbinda 500 åhörare under några timmar. Det är svårt att kort sammanfatta denna tvåtimmars underhållning. Har ni möjlighet att någon gång lyssna på Nisse Simonsson - gör det! Socialstyrelsen informerar Per Åke Nilsson EKB, Socialstyrelsen, skulle ha pratat om de nya föreskrifterna som Socialstyrelsen kommer att ge ut. Dessa skulle varit klara till kongressen men så var inte fallet. Per Åke informerade i stället om Socialstyrelsens utbildningar, projekt etc. Vi som arbetar inom katastrofmedicinska sektorn hade information om detta sedan tidigare. Övrigt Föreläsningar och workshops om bl a HLR, multisjuka äldre, fjällräddning, omhändertagande i skidbacken, olika intraosseösa infarter etc. Abstractbok finns på PKMC Förevisningsövning En förevisning om fjällräddning förevisades på Åreskutan Utställningen 64 utställare fanns på plats. En blandning av teknik, bilar, medicinska och personliga utrustningar förevisades. Det nya kommunikationssystemet RAKEL förvisades i flera olika montrar bl a av Krisberedskapsmyndigheten. Socialstyrelsen visade bl a den nya personliga skyddsutrustningen Västra götalandsregionen förevisade sina nya ambulanser från Skaraborgs sjukhus och från ambulanssjukvärden SÄS. Jämtlands länslandsting förevisade sin Ambuss, som har möjlighet att transportera liggande och sittande patienter. Ambuss går regelbundenhet mellan Östersund, Sollefteå och Umeå. Ambulanshelikoptern i Jämtlands ambulanshelikopter fanns också på plats. Bemanningen i denna helikopter skiljer sig från den bemanning som vi valt att ha i Västra Götalandsregionen. Sjuksköterska, pilot och en ambulanssjukvårdare som dessutom utbildades att vara tekniker kan jämföras med det tvåpilotsystem vi har med läkare och sjuksköterska dygnet runt. Ambulanshelikoptern är placerad i Östersund och har en flygtid på upp till 40 min för att nå landstingets gränsområden. Frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se PKMC-nytt december

17 Rapport från CBRNe-konferens Bukarest, Rumänien, september 2008 CBRNe World Conference & Exhibition CBRNe Convergence ägde rum september i Bukarest, Rumänien. Mötet organiserades för första gången och skulle främst handla om konvergens mellan de olika delämnena inom CBRN. Mötet hade lockat ett relativt stort antal deltagare från olika delar av världen. Främst var NATO-länder och en del andra allierade till USA representerade, men även Ryssland var med på konferensen. Alla de nordiska länderna hade representanter och Sverige hade två deltagare, varav en från PKMC. Deltagarna kunde lätt delas in i två större grupper; 1. Första gruppen representerade olika militära och polisiära organisationer och representanter från de olika ländernas försvarsmakt. 2. Andra gruppen bestod av representanter från industrin. Mötet var välorganiserat och formalia kring mötet var välskött. Schemat och delningen av de olika sessionerna var bra, men tiden för presentationerna var långa. Ibland upp till en timmes föreläsning om detaljerade militära ämnen med en del helt okända förkortningar. Föredragen kunde också grovt delas upp i två grupper; 1. Industrisponsrade: Dessa var i min mening, mycket inriktade på att sälja. Vetenskapliga och jämförbara grunder saknades eller var svaga. Här fanns en del nya, men inte helt validerade kunskaper. 2. Organisationssponsrade: Dessa handlade främst om organisationens presentationer från olika ställen i världen. Redovisningen innebar oftast information om Hur gör Vi eller Hur har Vi gjort. Oftast gammal kunskap för de flesta med militär eller polisiär bakgrund. För en som inte hade bakgrundskunskap var förkortningarna en riktig plåga. Det fanns dock ett par föreläsningar som jag fann vara bra. Den ena handlade om masskontroll vid publika evenemang och den andra om mordet på Litvinenko. I den första var dock ämnet väldigt generellt behandlat. Man nämnde MIMMS-principerna, men diskuterade främst kring resurser och polisarbeten. I Litvinenko-fallet var så många uppgifter hemlighetsstämplade att intresset till slut försvann. Det fanns två föreläsningar med medicinskt budskap. Båda kom sent i programmet dag 2 när jag var tvungen att åka hem. Slutsatser Mötet var intressant för att ta del av utvecklingen inom områden CBRN, men den vetenskapliga behållningen var inte så stor. Frågor besvaras av amir.khorram-manesh@vgregion.se Beredskapsöverläkare, PKMC Robust samhälle Under begreppet Robust Samhälle arrangerar länsstyrelsen i Kronobergs län tillsammans med landstinget Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland och ett antal regionala aktörer en serie konferenser med det övergripande syftet att bygga nätverk och ge kunskap och inspiration till att bygga ett robust samhälle. Höstens konferens, som genomfördes i Växjö den 7-8 oktober 2008, hade temat informations- och kommunikationssäkerhet och behandlade informationssamhällets sårbarhet och verkliga eller möjliga konsekvenser av IT-haverier, informationsläckage och sabotage, men också möjligheterna till säkrare kommunikation och förbättrade rutiner för informationssäkerhet i företag och offentlig förvaltning. En rapport från konferensen finns tillgänglig på PKMC. Frågor besvaras av irene.johansson@vgregion.se PKMC-nytt december

18 Afrikabesök på PKMC Under 14 dagar i oktober besökte 10 personer från Kongo Kinshasa Sverige i ett utbytesprojekt från PMU Inter Life i SIDA:s regi och om inte kriget sätter käppar i hjulet är vi lika många som kommer att besöka Kongo under nästa år. Kongoleserna var läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, tekniker och en administratör och vi som var deras värdar har motsvarande arbeten. Projektets övergripande mål: Förebygga fattigdom, global orättvisa och olikheter. Stärka teknisk och professionellt partnerskap mellan Kongo och Sverige. Öka livskvaliteten hos Kongos befolkning. Vara en katalysator mellan universiteten här och i Kongo. Visa att ökad hälsa är en livsnödvändighet Inkludera AIDS- och HIVproblemen. Öka demokratin i Kongo Stora mål! Frågor Kongoleserna och även vi under vårt besök i Kongo skall ställa oss är: Vad gör de i sina jobb? Hur gör de sitt jobb? Varför utför de sitt jobb som de gör? Vi skall fokusera på styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Den 17 oktober hade gruppen förmånen att få besöka PKMC. De var mycket imponerade av PKMC:s organisation och allt som de gör. De lyssnade intresserat till Amir Khorram- Manesh som berättade om organisationen och Annika Hedelin som berättade om verksamhetens olika grenar och de olyckor som drabbat vårt område. Denna dag fanns även engelsmän på PKMC och de berättade hur de utbildar. Gruppen hälsade även på Leif Lindblad och han lovade att komma och utbilda i Kongo om han fick inbjudan. När Annika delade ut information till Kongoleserna räckte de fram båda händerna och böjde sig samtidigt lite framåt. Det var deras sätt att visa att de uppskattade det de fick. Om de bara hade tagit emot något med en hand skulle det vara detsamma som att de inte gillade gåvan. Det allmänna intrycket från Kongoleserna var att vi har väldigt mycket resurser och många prylar. Minst 90% av Kongos befolkning lever i fattigdom. De tycker också att vi arbetar mycket, dvs att vi utför mycket arbete under vår arbetstid och äter ofta. Fikar ännu oftare. Alla lärde sig ordet fika på svenska. PKMC-nytt december

19 Deras personella och materiella resurser är ju oerhört begränsade. 20 patienter i samma rum på en vårdavdelning med en toa och en dusch. Anhöriga kommer med maten och sköter omvårdnaden. Ofta strömavbrott och inte alltid rinnande vatten. Tvätt inför operation kan ske med en smutsig tvål och vatten som hälls över händerna. Här ser ni Luanda, barnmorska från det krigsdrabbade Goma, som ser eftertänksam ut. De har levt med oroligheter inpå knutarna länge och krigsskadade kommer ständigt in till sjukhuset i Goma. Luanda har tre små barn hemma men vi har hört att familjen mår väl. Nästan alla har mobiltelefoner så man kan nå dem ganska lätt. De bodde hos oss som var värdar och förundrade sig över att vi tog emot främmande människor in i våra hem. De var imponerade över att vi kvinnor t ex sa till männen att de skulle duka av bordet och att de gjorde det! Ett bestående intryck jag fick av dessa människor var att Gud inte skapade någon brådska, här har vi mycket att lära i vår sönderstressade del av världen. Det skall bli väldigt spännande att förhoppningsvis besöka våra nyvunna vänner i Kongo. Några fragment förmedlade av Gullvi Kallander, sjuksköterska på Kungälvs sjukhus gullvi.kallander@vgregion.se 9 th IDER Conference Den 9:e IDER-konferensen (International Disaster & Emergency Resilience) hölls i BT Centre i centrala London oktober Konferensen var långt ifrån lika välbesökt som tidigare år och endast ett 50-tal delegater deltog. IDER arbetar med att identifiera och sprida kunskap och lärdomar och erfarenheter från dem som varit involverade i katastrofberedskap från många olika organisationer runt om i världen. IDER belyser kata- strofberedskap på alla nivåer, från lokal till internationell beredskap och uppmuntrar samarbete mellan organisationer och länder. De katastrofmedicinska frågorna ligger dock inte högst upp på agendan, men övriga samhället är väl representerat. Konferensen var huvudsakligen koncentrerad på olika teman indelade i block, varav de mest intressanta var; - London looking forward: London är en mycket utsatt stad och föremål för många planerade attacker. London måste ha en strategi att bekämpa terroristattacker. - Klimatförändringarnas påverkan på samhället - Nationell infrastruktur och dess sårbarhet - Frivilligorganisationernas (främst Röda Korset) roll vid katastrofer - Katastrofer utan gränser Jämfört med tidigare konferenser höll talarna lika hög klass, men innehållsmässigt var årets konferens något tunnare. Frågor besvaras av birger.kollberg@vgregion.se och annika.hedelin@vgregion.se PKMC-nytt december

20 SKL; Nätverksträff Av tradition anordnar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en nätverksträff med landets beredskapssamordnare dagen före SoS:s och SKL:s höstkonferens. Vid nätverksträffen den 23 oktober 2008 deltog de flesta landstingen/regionerna. PKMC:s representant i nätverket är Birger Kollberg. Dessutom deltog Bengt Johansson från säkerhetsstrategiska avdelningen. De ärenden som tas upp på nätverksmötena är dels de ärenden som kommer upp på SoS:s och SKL:s konferens och dels andra ärenden som har aktualitet i de olika landstingen. Nätverksmötena leds för närvarande av Greta Berg, SKL. Från 2009 är det inte klart vem inom SKL som tar sig an de katastrofmedicinska frågorna, vilka inte är högprioriterade. Frågor besvaras av birger.kollberg@vgregion.se SoS:s och SKL:s höstkonferens 2008 Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Landstings årliga höstkonferens ( Såstaholmskonferensen ) hölls den oktober 2008 i Stockholm. Antalet deltagare uppgick till ett 37 från 20 landsting och regioner. Från Västra Götalandsregionen deltog Birger Kollberg och Bengt Johansson. Föreläsarlistan innehöll 19 namn. Under konferensen togs bl a följande ämnen upp: - EKB:s nytillträdde chef presenterade sig. - Thord Eriksson från MSBkommittén redogjorde för hur den nya myndigheten avser att arbeta. Med samhällsskydd och beredskap avses skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Grunden för MSB:s verksamhet finns i propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, 2007/2008:92. MSB skall arbeta med att stärka dels krisledningsförmågan, dels den operativa förmågan, dels samarbetet inom EU och internationellt samt styrning och uppföljning av krisberedskapen. MSB kommer att ha cirka 800 anställda (Stockholm 400, Karlstad 200, Sandö 100 och Revinge 100). Samverkansområdena kommer att finnas kvar, i alla fall under de första åren. Handböcker inom krisberedskap: socialtjänstens område; kommer i början av 2009 Expertunderlag; krisstöd vid allvarlig händelse, kommer inom kort Katastrofberedskap; 18 landsting hade svarat på remissen. Publicering beräknas till årsskiftet 2008/2009 RAKEL: KBM har 100 mkr avsett för införandestöd. Det finns dock inte någon plan eller fördelningsnyckel för dessa medel! SKL är passiva i frågan! Utbildning av utbildare på gång. - Ny KAMEDO-rapport om strömavbrottet vid Huddinge sjukhus. Uppföljning av landstingens katastrofmedicinska beredskap: Förstudie om beredskapsplanering och katastrofmedicinsk verksamhet gjord. Enkät till alla landsting/regioner kommer under våren Utgångspunkten kommer att vara Socialstyrelsens föreskrifter om katastrofmedicinsk beredskap. Försvarshälsan. Katastrofmedicin i utlandet. Ny lag 1/ Nya föreskrifter kommer att skrivas ihop med SOSFS 2005:13. Tekniskt ledningsstöd Det robusta sjukhuset Allmän information från Socialstyrelsen. Sammanfattningsvis nådde årets konferens inte upp till den nivå som tidigare konferenser legat på. Anmärkningsvärt är att flera av Socialstyrelsens sakkunniga inom olika ämnesområden inte var närvarande för att kunna besvara uppkomna frågeställningar. Om Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting arrangerar en konferens för företrädare för sjukvårdshuvudmännens beredskapssamordnare är det inte ett ohemult krav att myndigheternas sakkunniga är närvarande. Frågor besvaras av birger.kollberg@vgregion.se PKMC-nytt december

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om personsanering inom skadeområde vid händelser med farliga

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Krisberedskap - förstudie

Krisberedskap - förstudie Revisionskontoret AM Rev/17022 Krisberedskap - förstudie Rapport 9-17 2 Krisberedskap förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga verksamheter.

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne Med fokus på personsanering Regional samordningsfunktion (RSF) i Värmlands län Utgiven av Länsstyrelsen Värmland www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning

EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning EMS Köpenhamn 2018 Under tre dagar fick vi ta del av senaste nytt inom ambulanssjukvård utifrån ett internationellt perspektiv. I programmet var det ett

Läs mer

Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19

Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Redovisning: Nedan följer en redovisning av en av de samverkansövningar som har genomförts enligt 3ns. Tanken med denna redovisning är att inte bara att de övande

Läs mer

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland Nationell utredning Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland 1 Prehospitalt Transportmedicin Traumaenheter hela kedjan akut till rehab och kontinuerligt Alarmering

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Socialstyrelsens förväntningar på strålskyddssakkunniga/sjukhusfysiker i (CB)RN-beredskapen. Kort presentation. Militär Trängofficer, T1 Linköping

Socialstyrelsens förväntningar på strålskyddssakkunniga/sjukhusfysiker i (CB)RN-beredskapen. Kort presentation. Militär Trängofficer, T1 Linköping Socialstyrelsens förväntningar på strålskyddssakkunniga/sjukhusfysiker i (CB)RN-beredskapen Enheten för krisberedskap Åsa Ljungquist 2016-09-15 Kort presentation Militär Trängofficer, T1 Linköping Läkare

Läs mer

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och SOS i Örebro län. Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Arbetsformer/ansvar Livräddande insatser Personanering (räddningstjönst) Het zon Särskild skyddsutrustning Varm zon Skyddsutrustning

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Katastrofmedicinskt centrum KMC Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?

Läs mer

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap 2010-01-12 Dnr 2164/2010 1(5) Enheten för krisberedskap Joakim Beck-Friis Tel: 075-247 34 38 E-post: joakim.beck-friis@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna

Läs mer

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

Höstkonferens om landstingens krisberedskap VÄLKOMMEN TILL Höstkonferens om landstingens krisberedskap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har glädjen att bjuda in till årets

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen 6 februari 19 Ansvarig: Hans Ivarsson Katastrof- och Beredskapsöverläkare Region Skåne Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen Godkänd Katastrofmedicinska rådet 190125 Inledning... 3 Samverkan

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Regional plan för krisstöd till drabbade

Regional plan för krisstöd till drabbade Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk

Läs mer

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse Politisk Styrgrupp Skaraborg 170922 Krisstöd/PKL PSYKOLOGISK / PSYKIATRISK Krisstödsledningsgrupp Peter Ekholm Ledningsansvarig PKL, SkaS Katarina

Läs mer

PERSONSANERING PÅ SKADEPLATS Riktlinjer framtagna av Regional samordningsfunkton i Hallands län

PERSONSANERING PÅ SKADEPLATS Riktlinjer framtagna av Regional samordningsfunkton i Hallands län PERSONSANERING PÅ SKADEPLATS Riktlinjer framtagna av Regional samordningsfunkton i Hallands län Foto: Länsstyrelsen Örebo län SAMMANFATTNING Personsanering på skadeplats inom Hallands län utgör en rutinbeskrivning

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap 2018-10-18 Dnr 4.5-10601/2018 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap Begreppen i denna remiss är resultatet av ett terminologiarbete inom projektet Implementering av gemensamma

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Huvudförfattare: Noomi Jonsson, Västerbottens läns landsting och Henrik Östlund, Kemkoordinator Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Huvudförfattare: Noomi Jonsson, Västerbottens läns landsting och Henrik Östlund, Kemkoordinator Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Meddelande 3 2010 Utgiven av Länsstyrelsen Västerbotten 901 86 UMEÅ Telefon 090-10 70 00 www.lansstyrelsen.se/vasterbotten April 2010 Ansvarig utgivare: Ida Johansson, Länsstyrelsen Västerbotten Huvudförfattare:

Läs mer

2

2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Systemledning -- Organisationens roll, intern och externt. Väga samman lagar och förordningar, värderingar, etik och moral, kultur och kompetens

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Traumavårdsuppdrag

Traumavårdsuppdrag Traumavårdsuppdrag 2013-2015 Enheten för krisberedskap Johan Carlstedt 2015-03-13 Översikt 1. Uppdraget 2. Organisation 2013-2015 3. Mål 4. Omfattning 5. Delprojekt - frågeställningar 6. Genomförande 7.

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet

Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010-240 51 22 Eleonor Storm, 010-240 53 76 Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Aktörsgemensam CBRNE-strategi Aktörsgemensam CBRNE-strategi 1 Det pågående projektet - processer och prioriterade områden i samverkan Livsmedelsverket Försvarsmakten Sjöfartsverket Kustbevakningen Trafikverket Transportstyrelsen Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: - God mat och mycket mat, vi behövde aldrig gå hungriga!

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: - God mat och mycket mat, vi behövde aldrig gå hungriga! Namn: Kristina Palm Resa: Balkan Trail Datum: 12-19 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Gruppbostad i Håbo kommun

Gruppbostad i Håbo kommun Gruppbostad i Håbo kommun Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet och skyldigheter som gäller

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Regional Samordnings funktion (RSF)

Regional Samordnings funktion (RSF) Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden?

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Symposium Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Östersund 28 maj 2015 Ulf Törnebladh, moderator Enheten för

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag.

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag. BESLUT 2016-04-22 Dnr 8.5-35689/2015-18 1(5) Avdelning öst Niklas Haglund niklas.haglund@ivo.se Vårdgivare Samariten Ambulans AB Hälso- och sjukvårdspersonal Leg. Sjuksköterskan NN Ärendet Tillsyn av Samariten

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Prehospital vård. översiktliga fakta

Prehospital vård. översiktliga fakta Prehospital vård översiktliga fakta 120918 Vad är prehospital vård? Prehospital vård är den vård som ges innan patienten kommer till sjukhus. Prioriterings- och dirigeringstjänst: tar emot samtal från

Läs mer

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller

Läs mer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun Räddningstjänst Länsstyrelsen samordning

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Händelser med farliga ämnen

Händelser med farliga ämnen Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information

Läs mer

Smittskydd Skåne. Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev ) som kan innebära hot

Smittskydd Skåne. Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev ) som kan innebära hot Smittskydd Skåne Håkan Ringberg Stf smittskyddsläkare +46 40 33 71 80 Hakan.Ringberg@skane.se Datum 2014-10-10 1 (6) Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Utvärdering Samverkansövning SAM 2

Utvärdering Samverkansövning SAM 2 Utvärdering Samverkansövning SAM 2 SAM 2 genomfördes på Sandö (MSB) under hösten 2017 (10-12/10). I SAM 2 deltog 23 stycken yrkesverksam blåljuspersonal. Det var 5 st. från polisen, 8 st. från ambulansen

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Servicebostad i Håbo kommun

Servicebostad i Håbo kommun Servicebostad i Håbo kommun Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

Socialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning

Socialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning Socialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning Susannah Sigurdsson 2015-03-17 Nuvarande kunskapscentrum Strålningsmedicin vid katastrofer (KcRN) Katastrofpsykiatri

Läs mer

Redovisning CBRNE-övning

Redovisning CBRNE-övning www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden

Läs mer

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008) Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan

Regional katastrofmedicinsk plan Regional katastrofmedicinsk plan Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Aktörsgemensam CBRNE-strategi Aktörsgemensam CBRNE-strategi Prioriterade områden Prioriterade områden I arbetet med strategin identifierades ett behov att ta fram områden där det krävs särskilda satsningar. Det resulterade i ett antal

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer