Granskningshandling April 2020 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Harge 16:8 (Bastedalen)

Transkript

1 Granskningshandling April 2020 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Harge 16:8 (Bastedalen)

2 VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan regleras genom Plan- och bygglagen (PBL) och är ett juridiskt bindande dokument. En detaljplan syftar till att göra avvägningar mellan olika intressen och ta ställning till hur ett område ska användas. Den reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får använda marken och vattnet till inom ett område. Detaljplanen styr hur marken får användas (t ex för bostäder, industri, handel, kontor, park ), husstorlek, hushöjd, avstånd från hus till tomtgräns och rättigheter att dra fram ledningar eller gångvägar över annans mark. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny. PROCESSEN En planprocess kan genomföras i olika förfaranden. I huvudsak används tre förfaranden vid upprättande av en detaljplan: standardförfarande, begränsat förfarande eller utökat förfarande. Denna detaljplan följer ett utökat förfarande enligt PBL 2010:900. Enligt PBL kap 5 7 ska ett detaljplaneförslag som inte är förenligt med översiktsplanen, är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse handläggas med ett utökat förfarande. Till skillnad mot standardförfarandet ska kommunen vid tillämpning av det utökade förfarandet kungöra förslaget till detaljplan. Kungörelsen ska göras i en ortstidning och anslås på kommunens anslagstavla. I övrigt hanteras processen utefter samma steg som under ett standardförfarande. Planprocessen inleds med ett samråd. Kommunen samråder planförslaget med sakägare, kommunala instanser och förvaltningar, statliga myndigheter, fastighetsägare, organisationer m.fl. När planförslaget har bearbetats och justerats efter inkomna synpunkter ställs planförslaget ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle då sakägare, kommunala instanser och förvaltningar, statliga myndigheter, fastighetsägare, organisationer m.fl. kan lämna synpunkter på planförslaget. Efter granskningen kan mindre justeringar göras innan planen skickas vidare för antagande, detta sker genom beslut i Kommunfullmäktige. Beslutet om att anta en detaljplan kan överklagas av dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om ingen överklagar beslutet vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter att beslut om antagande tillkännagivits. HÄR ÄR VI NU

3 DETALJPLAN FÖR DEL AV HARGE 16:8 (BASTEDALEN) Handlingar Detaljplanehandlingarna består av: - Plankarta i skala 1:1000 (A1) - Planbeskrivning (denna handling) Övriga handlingar i ärendet är: - Fastighetsförteckning - Behovsbedömning - Samrådsredogörelse - PM Geoteknik, Harge 16:8, Bastedalen - Markmiljöteknisk undersökning Bakgrund Fastighetsägaren till Harge 16:8 ansökte om, och fick, positivt planbesked gällande planläggning for bostäder i Bastedalen, Askersunds kommun. Området har tidigare detaljplanelagts genom en detaljplan som antogs Det nu aktuella området har dock inte genomförts i enlighet med antagen detaljplan eftersom det inte ansågs förenligt med strandskyddets syften och upphävande av strandskydd därför inte medgavs. Planområdet ingår sedan 2016 i kommunens LIS-plan, som ett utpekat område för landsbygdsutveckling i strandnära läge, vilket möjliggör en ny detaljplaneläggning för bostäder. Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att möjliggöra bostäder som en förlängning av befintligt bostadsområde i öster. Planens syfte är också att möjliggöra ett levande småbåtshamnsområde, med en viss komplettering av verksamheten i området. Planprocessen Denna detaljplan följer ett standardförfarande enligt PBL 2010:900. Miljöbedömning Enligt plan-och bygglagen (PBL) kap skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning har upprättats för att se om planen medför betydande miljöpåverkan eller inte. Detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, kommer därför inte upprättats enligt kraven i PBL 4 kap. 34. Enligt 2 kap. 10 PBL ska miljökvalitetsnormer, utifrån föreskrifter i 5 kap. miljöbalken, följas vid planläggning. Planförslaget bedöms inte medföra några betydande förändringar som kan innebära att miljökvalitetsnormer överskrids. 3

4 PLANDATA Läge och omfattning Planområdet är beläget ca 13 km söder om tätorten Askersund, vid Vätterns östra strandlinje. Planområdet omfattar ca 3,9 hektar mark- och vattenområde. Markägoförhållanden Planområdet ägs i helhet av två privatpersoner, förutom fastigheten Harge 16:41 som ägs av Askersunds kommun. Planområdet i söder, Askersunds tätort i norr Planområdesgräns TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Bastedalen, där planområdet är beläget, nämns inte specifikt i kommunens översiktsplan. Planförslaget stämmer dock väl överens med de generella riktlinjer som ges kring bostadsbyggande i kommunen och specifikt för landsbygden. Planförslaget ligger i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, syftar till att skapa bostadsmöjligheter i ett attraktivt läge samtidigt som allmänhetens tillgång till strandlinjen bevaras och hänsyn tas till natur-, miljö- och kulturvärden i området. FÖP Norra Vättern och dess stränder I den fördjupade översiktsplanen för Norra Vättern och dess stränder (antagen 1997) hänvisas till den detaljplan som antogs 1991 med syfte att möjliggöra anläggandet av en mindre hamnbassäng och ett 30-tal gruppbyggda fritidsstugor. Planen genomfördes aldrig och ersattes senare av detaljplanen som antogs 2006, som senare delvis upphävdes. 4 Området pekas ut som område för småbåtshamn och riktlinjerna hänvisar till att område ska användas i enlighet med respektive planbestämmelser i den fastställda detaljplanen från 1991.

5 LIS-plan Askersunds kommun antog en LIS-plan år Gällande Bastedalen står att läsa; Huvudskälet till LIS-området är att inte låta närheten till vattnet i Bastedalen och tillhörande strandskydd försvåra naturlig förtätning och komplettering av bebyggelse men det finns också några intressanta exploateringsytor, centralt och i norra delen, som bjuder på fina vyer över vattnet i västerläge och med närhet till strand och småbåtshamn. LIS-området största potential är att det centrala obebyggda området innanför småbåtshamnen som idag ligger som en oskött impediment kan utvecklas och Bastedalen - Vättern förädlas utan att strandskyddet lägger hinder för detta. Detta kan med fördel vara 14 en Askersunds kommun kombination av publika funktioner och bostäder. Albano Därutöver ska givetvis båthamnen tillåtas att utvecklas för att stärka friluftsvärdena är kopplade till båtlivet. Den inre delen av viken är mycket lättillgänglig och även Vättra badvänlig. Bastedalen Kinapark C B Vättraberget Stenholmen Småbåtshamn Bastedalsviken d Mellan Hagaberg Förändring efter granskning Komplettering att LIS-området ligger inom Vätterns vattenskyddsområde. Kartan har kompletterats med symbol som visar att översvämningsrisk ska beaktas vid exploatering Markering på kartan av område i norr där Länsstyrelsen och kommunen inte delar uppfattning om LISområdets utbredning. Knivslidan Anneberg Emmekärr Utdrag ur LIS-planen A 100 Henriksberg Vedaslätt LIS-område LIS-område Del som Länsstyrelsen inte anser lämpligt som LIS-område Naturvårdsinventering stor hänsyn vid exploatering hänsyn vid exploatering ej klassificerad Övrigt Planlagt område eller områdesbestämmelser Störningar och risker som ska beaktas vid planläggning och exploatering Ö Buller Översvämning Förorenad mark Ras- och skred m Ängberga A S K E R S U N D 5

6 Gällande detaljplaner Planområdet omfattas av Detaljplan för Bastedalen, Fastigheten 16:8, Askersund kommun, Örebro län, antagen Eftersom strandskyddsdispens inte medgavs inom delar av nu aktuellt planområdet omöjliggjordes dock genomförandet av denna del. De östra delarna av den gällande planen är i huvudsak genomförd, med bebyggda bostadstomter och en fungerande infrastruktur med vägnät och vatten- och avloppsanslutning till det kommunala nätet. Genomförandetiden för gällande detaljplan har gått ut. Plankarta för gällande plan. 6

7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Planens huvuddrag Planområdet ansluter till befintligt bostadsområde i öst, och skapar en förlängning av detta. Gatunätet inom bostadsområdet specificeras inte i plankartan, för att hålla den flexibel gällande fastighetsindelning. Byggrätterna inom planområdet samspelar med omkringliggande bebyggelse gällande höjd och takvinkel. En viss variation i byggnadssätt (friliggande/radhus/parhus) möjliggörs av planbestämmelserna. I planen är områden både i söder och norr utpekade som naturmark för att fortsatt säkerställa allmänhetens tillgång till strandlinjen. Vattenområdena inom detaljplanen möjliggör småbåtshamn, vilket är i linje med nuvarande användning. För att möjliggöra planens genomförande avses strandskyddet upphävas inom delar av planområdet. SKYRSTA HARGE Illustrationsplan som visar möjlig bebyggelse, utan kanal, enligt förslag till ny detaljplan 7

8 Områdets historik Bastedalen upplevde sin storhetstid i början på 1900-talet då tegelbruket var den stora arbetsgivaren. Utöver tegelbruket sysselsattes många människor även i kalkbrottet, sjöfarten, båtvarvet och segelmakeriet. I Bastedalen fanns även villa Wettra med sin husmodersskola och Herrgården där tegelbrukets ägare bodde. Vättern var en viktig transportled för både varor och människor och Bastedalens hamn var livligt trafikerad. Där lastades tegel och kalk för transport till andra hamnar. Verksamheten vid tegelbruket upphörde 1970 och området användes sedan för lagring av sand för bl.a. Hammars glasbruk. Två sandsilos uppfördes på 70-talet och dessa står kvar än idag, dock utan att de används. Tegelbruket har satt bestående spår inom planområdet genom markens geotekniska förhållanden där 2,5-3 meter av markens tjocklek består av fyllnadsmassor av tegelkross, sand och sten. Bastedalen har idag både en stor del fritidsbostäder, men även en del permanentboenden upprättades en detaljplan för hamnområdet, med förslag på en ny inre hamnbassäng och möjlighet att uppföra ett 30-tal gruppbyggda fritidsstugor. Planen genomfördes inte pga höga anläggningskostnader och att avloppsfrågan inte löstes inom planarbetet. Historisk vy över Bastedalens hamnområde 8

9 En ny detaljplan arbetades fram och antogs år Planen föreslog i huvudsak friliggande bostadshus av villakaraktär, med ett bevarat hamnområde som avgränsades mot bostäderna genom anläggandet av en kanal i nord-sydlig riktning. Upphävande av strandskyddet inom delar av området medgavs dock ej av Länsstyrelsen, vilket släckte ut de västra delarna av planen. De tomter som kvarstod är idag delvis bebyggda och området är anslutet till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Kommunen antog en LIS-plan år 2016, där en del av Bastedalens strandlinje pekas ut som lämpliga områden att möjliggöra ett upphävande av strandskyddet för att främja landsbygdsutvecklingen i strandnära läge. Inom det område som omfattas av den tidigare och nu aktuella detaljplanegränsen är ett LIS-område utpekat, utan invändningar från Länsstyrelsen. LIS-planen utgör därigenom ett underlag för att möjliggöra detaljplaneläggningen av Bastedalens hamn. Riksintressen Planområdet omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv och turism (4 kap MB), riksintresse för friluftsliv (3 kap MB), vattenområdena inom planområdet berörs även av riksintresse för naturvård (3 kap MB) och riksintresse för yrkesfiske (3 kap MB) Rörligt friluftsliv och turism (4 kap MB) I Miljöbalken (1998:808) 4 kap 2 står att Vättern med öar och och strandområden är ett område där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Planförslaget bedöms inte ha en negativ inverkan på det rörliga friluftslivet i området. Byggrätterna som föreslås lokaliseras till mark som tidigare schaktats av inför möjliggörandet av bostadstomter i tidigare planförslag, där sedan dessa undantogs efter antagande. Området för byggrätterna är bevuxet med sly och hyser inga värden för friluftslivet eller turismen. Hamnområdet har idag 120 båtplatser och är populär och välbesökt under sommaren. Från Bastedalens hamn kommer man direkt ut i Norra Vätterns skärgård, vilket är populärt både för båtägare och kanotister. I planförslaget planläggs hamnområdet även fortsättningsvis som hamn, och vattenområdet som småbåtshamn. Allmänheten ges fortsatt tillgång till området och den kanal som möjliggörs ska överbyggas med broar för att möjliggöra för allmänheten att röra sig längs med hela strandkanten. Riksintresse för rörligt friluftsliv (3 kap MB) Under 2017 reviderades riksintresseområdet för det rörliga friluftslivet gällande Tiveden och Norra Vättern. Bastedalen ingår nu i område FT 11 Norra Vättern. I beskrivningen av områdets värden står bland annat att området erbjuder friluftsaktiviteter för den äventyrslystne likväl för den som vill koppla av. Här finns stora fiskeintressen, båtliv och skärgården i norra Vättern är mycket värdefull ur rekreationssynpunkt. 9

10 Men även stränderna är viktiga ur friluftssynpunkt för bad, naturupplevelser och vandringar. Norra Vätterns skärgård är populär för kajak- och kanotpaddling och bra vintrar reser långfärdsskridskoåkare från stora delar av Sverige för åkning i skärgården. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden beskrivs som: 1. Det är viktigt att underhållet av leder och anordningar för friluftslivet fortsätter och helst utvecklas. Dels för att besökare ska hålla sig till de leder som finns och dels för att locka fler besökare genom att öka tillgängligheten. 2. Eventuella planer på exploateringar i området måste ske med stor försiktighet för att inte förstöra känslan av orördhet. Det gäller också värdefulla visuella samband, siktlinjer och strukturer, t. ex mellan Stjärnsund och Askersund. Utökning av skjutverksamheterna (riskområden och omfattning) vid skjutfälten som berör Vättern är skadligt för friluftsvärdena i Norra Vättern. Befintligt stråk längs småbåtshamnen 10

11 3. Området skulle kunna göras mer lättillgängligt, framför allt för personer med funktionsnedsättning, i vissa delar genom bättre anpassade badplatser, bryggor, anläggningsplatser och andra friluftsanläggningar. Askersunds kommun har planer på att utveckla en cykelväg runt Vättern och Alsen. 4. Det kan vara svårt att ta sig ända ner till stranden med bil och hitta lämpliga parkeringsplatser eftersom många vägar är enskilda och inte tillgängliga för allmänheten. Det är lämpligt att kanalisera besökare till lättillgängliga vägar och parkeringsplatser som är tåliga för besökstryck. Även kollektivtrafiken kan utvecklas. Det nu aktuella planförslaget bedöms inte inverka negativt på riksintresset för friluftslivet eftersom hamnen även fortsättningsvis avses användas just för ändamålet småbåtshamn och planen möjliggör rörelse längs med hela strandkanten. Den tillkommande bebyggelsen bedöms inte förstöra en känsla av orördhet då den är en fortsättning på befintligt bostadsområde och inte inkräktar på det område som uppfattas som hamnområde. Riksintresse för naturvård (3 kap MB) Vattenområdet inom planområdet ingår i riksintresse för naturvård med områdesnamnet Vättern. Värdeomdömet beskrivs som; Vätterns fina vattenkvalitet med det mycket kalla och klara vattnet har en mycket artrik fiskfauna. Vättern hyser 28 olika fiskarter, den mest kända av dessa är vätternröding. Lek- och uppväxtområde för röding, uppväxtområde för öring och harr. Förekomst av hornsimpa. I beskrivningen av områdets huvuddrag står bland annat att Vättern är välkänd för sitt klara och rena vatten samt vätternrödingen. Sjön utnyttjas både som dricksvattentäkt och som recipient för avloppsvatten. Vättern är ett mycket fint exempel på sjö anlagd i gravsänka. Sjöbäckenet har uppstått genom förkastningsrörelser i berggrunden för ungefär 280 miljoner år sedan. Bildningssättet har skapat en mycket djup sjö. Största djupet återfinns söder om Visingsö och är 128 m. Vätterns fina vattenkvalitet tillsammans med det mycket kalla vattnet har skapat förutsättningar för en krävande fauna. I sjön finns minst 28 fiskarter. Mest känd är vätternrödingen. Öring, sik, siklöja och harr är andra laxfiskar, vilka liksom rödingen har stora krav på vattenmiljön. Abborre, gädda och lake trivs också i sjön. Förutsättningar för bevarandet av riksintresseområdets värden formuleras som att god vattenkvalitet bör bibehållas i sjön. Utsläpp av föroreningar, fiskodling, muddring, täkt, vattenreglering med långvariga högvatten som ökar erosionen av stränderna, utsläpp av försurande ämnen, tillförsel av organiska gifter, överfiske, inplantering av främmande fiskstammar m m kan negativt påverka naturvärdena. Starkt naturvårdsanpassat skogsbruk. Ingen bebyggelse, vattenbruk eller annan exploatering. 11

12 Det nu aktuella planförslaget bedöms inte inverka negativt på riksintresset för naturvården. Vattenområdena planläggs för småbåtshamn, vilket är den befintliga användningen av området. De tillkommande byggrätterna för bostäder bedöms inte påverka vattenkvalitén i Vättern då de ansluts till det kommunala VA-nätet. Riksintresse för yrkesfiske Vattenområdet inom planområdet ingår även i riksintresse för yrkesfiske. Mark- eller vattenområden som har betydelse för yrkesfisket ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Det nu aktuella planförslaget bedöms inte påverka riksintresset för yrkesfisket. Hamnområdet avses inte förändras och byggrätterna för bostäder avgränsas tydligt mot hamnområdet genom naturmark och parkeringsyta. Natura 2000 Planområdet ingår inte i ett område för Natura 2000-område men ligger i närhet till Natura 2000-området Norra Vätterns skärgård och Harge uddar. Planförslaget bedöms inte påverka Natura 2000-områdena negativt eftersom förslaget innebär en relativt liten ökning av bostäder, i direkt närhet till befintligt bostadsområde. Hamnområdet avses inte förändras i sin omfattning eller användningssätt. Befintligt tegelmagasin som märks med varsamhetsbestämmelse i plankartan 12

13 Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Eftersom marken för planområdet är ett utfyllnadsområde och tidigare markundersökningar visar att området där dåvarande kanal skulle grävas består av sand och diverse tegelstensfyllning bedöms inte området vara aktuellt för en arkeologisk utredning. Befintlig bebyggelse Öster om planområdet finns bostäder av villakaraktär, vilket är den huvudsakliga bebyggelsetyp som fortsätter längs med vägnätet både norr och söder om planområdet. Inom planområdet, i hamnområdet, finns ett ca 35 meter långt tegelmagasin och två höga silobyggnaderna i betong uppförda för sandförvaring på 70-talet. Det finns även ett äldre tillbyggt båthus som fungerar som samlingslokal i hamnområdet. I plankartan införs en varsamhetsbestämmelse (k) för det tegelmagasin som finns inom planområdet. Byggnadsverkets karaktärsdrag vad gäller volym, proportioner och fasadmaterial ska bibehållas. Föreslagen bebyggelse Gällande detaljplan för området har varit vägledande för planbestämmelserna även i den nya planen för att skapa en naturlig fortsättning på befintligt område. Inom byggrätter för bostäder regleras byggnadshöjd och maximal takvinkel i likhet med tidigare planförslag för området. För att möjliggöra viss variation i byggnadstyper regleras minsta avstånd till fastighetsgräns i kombination med att avståndet får frångås om byggnader byggs samman i fastighetsgräns. För att säkerställa att området samspelar med befintlig villabebyggelse i öst möjliggörs endast friliggande en- och tvåbostadshus inom delar av bostadsmarken. Detaljplanen möjliggör för de befintliga byggnaderna att finnas kvar i hamnområdet. Utöver magasinsbyggnaden ges byggrätt även kring silobyggnaderna. Inom byggrätterna medges användningssätten småbåtshamn, handel och samlingslokal. Detaljplanen reglerar även byggrätt för de befintliga byggnader i hamnområdets södra del. Byggrätten är tilltagen för att möjliggöra behovet av komplettering av befintlig bebyggelse. Övrigt område inom småbåtshamnen är reglerad som prickmark, för att bevara områdets öppna karaktär mot Vättern. Trafik Planområdet nås via befintligt vägsystem genom Bastedalen, som ansluter till Riksväg 50. Huvudmannaskapet för vägen innehas av Skyrsta vägsamfällighetsförening. Ansvar för anläggande av gatunätet inom planområdet läggs på exploatören i samband med genomförandet av detaljplanen. Det fortsatta huvudmannaskapet för gatunätet bör skötas genom upprättande av gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening. 13

14 Alternativt utökas den befintliga vägsamfälligheten som idag ansvarar för intilliggande vägområden, efter anläggande av nytt gatunät inom planområdet. Andelstalet kommer därmed att omfördelas. Hamnområdet kommer vara fortsatt tillgängligt genom befintligt vägnät, som säkerställs i planen. I söder planläggs ett område med naturmark, där befintlig stig kan förstärkas för att tydliggöra stråket längs med strandlinjen. Parkering Boendeparkering avses lösas inom varje enskild bostadsfastighet. Tillräckliga ytor för parkering säkerställs inom området för småbåtshamn. I anslutning till byggrätterna för bostäder och småbåtshamn finns en kommunal parkering. Parkeringens läge justeras i planen. Ingen byggnation får uppföras inom parkeringen. Trafikbuller De riktvärden som anges i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader ligger till grund för bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i plan- och bygglagen är uppfyllt i planläggning, bygglov och förhandsbesked. Gällande riktvärden är: - 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnads fasad för bostäder större än 35 kvadratmeter dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnads fasad för bostäder mindre än 35 kvadratmeter dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till byggnaden. Avsteg från ovanstående riktvärden är: - Minst hälften av bostadsrummen vänds mot en sida där 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå mellan kl inte överskrids vid fasaden. Med ett bostadsrum menas rum för daglig samvaro (utom kök) och rum för sömn. - Om 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats överskrids bör den inte göra det med mer än 10 dba fem gånger per timme mellan kl och De beräknade ljudnivåerna ska redovisas om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, vilket enligt en preliminär bedömning innebär åtminstone 5 dba under riktvärdena. Planområdet är beläget så att det endast är mindre lokalgator i anslutning till området. Beräknade ljudnivåer för trafikbuller bedöms vara obehövligt med hänsyn till bullersituationen. 14

15 Mark och vegetation Marken inom planområdet är ett relativt plant utfyllnadsområde och tidigare markundersökningar visar att området där dåvarande kanal skulle grävas består av sand och diverse tegelstensfyllning. Inom hamnområdet täcks marken av grus och viss gräsvegetation. Inom området för bostäder och kanalen har en blandad undervegetation och sly växt upp sedan marken schaktades av inför bostäder i det förra detaljplanearbetet. Marknivåerna inom planområdet varierar mellan +89,1 till +91,7. Naturmiljö Inom markområdet bedöms ingen skyddsvärd naturmiljö finnas. Vättern är dock en värdefull miljö där Bastedalens hamn utgör en samlad plats för båtar och tillhörande verksamhet. Hamnen är befintlig och detaljplanen syftar inte till att utöka dess omfattning och därigenom inte heller öka belastningen på naturmiljön i området. Befintlig naturmiljö inom markområdet Geotekniska förhållanden Det finns tre äldre provgrops- och miljötekniska undersökningar utförda av VAP i området. 1. Geotekniskt utlåtande, daterat , uppdragsnummer Beställare Rederi AB Wetternfrakt. 2. Provgropsgrävning, daterat , uppdragsnummer Beställare Askersunds kommun. 3. Miljöteknisk markundersökning i Bastedalen, daterat , uppdragsnummer Beställare PO Persson. Ny fältundersökning utfördes i februari 2019 och bestod av trycksondering i 16 punkter, slagsondering i 12 punkter samt installation av grundvattenrör i 2 punkter. 15

16 De översta 1 2 metrarna av marken utgörs av blandad fyllning. Från tidigare provgropsundersökning (2005) strax öster om Harge 16:8 påträffades tegelrester, betongplatta, järnskrot blandat med sand, lera och mulljord. Fyllningen vilar på lösa sediment lera och silt med mäktigheter på mellan 4 13 meter i sonderingspunkterna. Vid slagsondering har stopp erhållits mot förmodat sten, block eller berg 7 16,5 meter under befintlig markyta, vilket motsvarar nivåer på mellan +73 till +84. Några ytligare stopp har erhållits mot sten eller block i fyllningen. Förutsättningar för grundläggning Lämplig typ av grundläggning styrs av byggnadsläge och vald golvnivå. Väster om markerad gräns på ritning G01 (se nedanstående figur och geotekniskt PM inkl bilagor) bedöms pålgrundläggning erfordras. Pålstoppsnivåer kan förväntas ligga mellan 11 och 18 meter under markytan, vilket motsvarar på nivåer mellan +79 och +72. Öster om markerad gräns kan eventuellt grundläggning ske utan pålar om förekommande fyllning delvis bortschaktas och/eller lastkompensation utförs med hjälp av lättfyllning. Planering och höjdsättning av området rekommenderas utföras i samråd mellan 16:38 14:1 markprojektör och geotekniker. Därefter bestäms slutgiltigt utförande av 1:14 grundkonstruktionerna 1:12 i samråd mellan konstruktör och geotekniker. 16:37 3:11 1:15 1:12 FS:1 4:1 Ej fastighetsbestämd gräns Sv /62.1 Lr SKYRSTA GA:1 16:12 16:13 13:2 Sv 18-HAM Sv /37.1 Sv 18-HAM :19 16:11 16:8 16:36 16:35 16:34 16:31 16:29 16:41 HARGE 16:25 HARGE GA:13 16:28 16:7 Lr :26 16:27 S:1 16:16 16:8 16:22 16:23 HARGE GA:4 Vattenskyddsområde 16:21 16:24 16: P176 16:20 13:4 Osäkra gränser i vattnet Lr FS:20 S:19 4:19 Lr S:3 4:11 S:1 4:22 Väster om markerad gräns bedöms pålgrundläggning erfordras. 4:23 15:1 Öster om markerad gräns kan eventuellt grundläggning ske utan pålar HARGE GA:13 Sv 18-HAM HARGE GA:4 Sv 18-HAM :42 16:6 Lr HARGE GA:4 Sv 18-HAM :3 2: :11 4:21 16:5 16:14 4:25

17 Föroreningsrisker Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av fastighetsägaren utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning, riskbedömning och åtgärdsutredning som underlag för detaljplanen. Uppdragets syfte var att översiktligt ta reda på om mark och/eller grundvatten har förorenats av den verksamhet som bedrivits på fastigheten samt göra en förenklad riskbedömning samt åtgärdsutredning för området. Den senare ska utifrån utförda markmiljöundersökningar bedöma vilka åtgärder som kan vidtas för att reducera de miljö- och hälsorisker som är förknippade med föroreningarna i mark som påvisats vid översiktlig miljöteknisk markundersökning. Den översiktliga miljötekniska undersökningen har påvisat förhöjda halter, över KM, för metaller i mark. Vidare har även förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) detekterats, över riktvärdet för KM, i mark. Enligt den förenklade riskbedömningen som har utförts påvisas att en riskreduktion krävs för att nå uppsatta åtgärdsmål för skydd av markmiljö, grundvatten samt ytvatten. Vidare krävs också en riskreducering med avseende på exponering för människa via intag av jord, växter och inandning av ånga. Fyllningen bedöms uppgå till mellan 0,5-2,5 meters tjocklek över den del av fastigheten som kan vara aktuellt för omvandling till bostadsmark, och innehåller bitvis betydande mängder rivningsavfall främst i form av tegelrester. Då påträffade förhöjda halter inte avgränsats utgår rekommendationer för åtgärd från att hela volymen fyllnadsmaterial är förorenad i någon grad. Utifrån detta antagande har kostnadsuppskattning för schaktsanering av endast kvartersmark alternativt kvartersmark och naturmark uppskattats. Båda åtgärdsalternativen bedöms kunna uppnå övergripande och mätbara åtgärdsmål för objektet men kräver vidare projektering innan en anmälan om efterbehandling kan upprättas. Den generella rekommendationen för objektet är dock att avgränsa föroreningen ytterligare innan sanering så att kostnader och miljöpåverkan i samband med sanering kan reduceras, utan att riskreduceringen blir lidande. Plankartan reglerar saneringsbehovet genom en adminstrativ bestämmelse som anger att starbesked för byggnation inte får ges innan markförorening avhjälpts. Startbesked för marklov får dock ges eftersom det är en förutsättning för att sanera området. Bestämmelsen gäller inom kvartersmark för bostäder. 17

18 Översvämningsrisk Marknivåerna inom planområdet varierar mellan +89,1 till +91,7 i höjdsystemet RH70. Enligt rapporten Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vättern - Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden (SMHI Klimatologi nr 42, 2017) är den klimatanpassade 100-årsflödesnivån +89,6 (RH2000), vilket innebär att delar av planområdet riskerar att översvämmas. För att minimera riskerna för översvämning reglerar detaljplanen lägsta grundläggningsnivå för nybyggnation av bostäder, handel och samlingslokal, samt lägsta marknivå för kvartersmark för bostäder. Grnudläggningnivå och marknivå är omräknad från höjdsystem RH2000 till RH70 genom att subtrahera 0,183 från 89,6. Vattenområden Vattenområdet kring Bastedalens hamn har i huvdsak getts användning för småbåtshamn. Detta innebär att bryggor och andra anordningar som hör samman med verksamheten får anläggas. Strandskyddet för vattenområdet upphävs inte genom detaljplanen. Vid anläggande av brygga eller annan anläggning som kräver strandskyddsdispens måste detta prövas i det enskilda fallet. Antalet bryggor begränsas inte i plankartan eftersom området är en befintlig småbåtshamn med en fungerande struktur. Område för öppet vatten säkerställs för viken i norr och längs med naturområdet i söder. Vattenskyddsområde för ytvattentäkten Vättern Tillgång till rent och friskt dricksvatten är viktigt för alla människor. För att säkerställa att dricksvattnet är av god kvalitet kan området runt en vattentäkt skyddas av ett vattenskyddsområde. Vattenskyddsområde för ytvattentäkten Vättern omfattar hela Vätterns vattenyta inklusive 50 meter av stranden. Länsstyrelserna i Östergötland, Jönköping, Västra Götaland och Örebro har beslutat om samma föreskrifter för hela Vätterns vattenskyddsområde. Det nu aktuella planförslaget bedöms inte strida mot gällande föreskrifter. Miljökvalitetsnormer för vatten Bastedalen hör till vattenförekomsten Vättern Duvjärden. Sjöns ekologiska status har bedömts som måttlig. Det är de särskilda förorenande ämnena zink och koppar som har varit avgörande för bedömningen. De biologiska kvalitetsfaktorerna har sammantaget god status. Klassificeringarna för näringsämnen och försurning visar hög status. Sjöns uppnår ej god kemisk status. Det finns risk att god kemisk status inte uppnås till 2027 på grund av en eller flera prioriterade ämnen. Betydande påverkan på sjöns kemiska status bedöms komma från förorenade områden och atmosfärisk deposition. Detaljplaneförslagets påverkan på vattenmiljöer i närheten kommer huvudsakligen ske genom att: Dagvattenmängden ökar till följd av tillkommande bebyggelse. Planområdet kommer att anslutas till det kommunala VA-nätet, inkl dagvattennätet. Tillkommande dagvatten bedöms inte medföra betydande förändringar som kan innebära att miljökvalitetsnormer överskrids. 18

19 Strandskydd Strandskyddet är ett generellt områdesskydd vid hav, sjöar, vattendrag och öar i hela landet. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv, såväl på land som i vatten. I allmänhet gäller strandskyddet 100 meter inåt land och lika långt ut i vattnet från strandlinjen, men skyddet kan vara utökat genom särskilt beslut upp till 300 meter både inåt land och ut i vattnet. Det nu aktuella planområdet berörs av strandskydd på 100 meter. Det går att ansöka om dispens från reglerna för att bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt göra ingrepp och påverka strandskyddsområdet. För att få dispens från strandskyddet krävs enligt lagen särskilda skäl. Dessutom får det man vill göra inte påverka syftet med strandskyddet negativt. Allmänhetens tillgång till strandområden och goda livsvillkor för djur- och växtliv måste alltså tryggas. För landsbygden finns särskilda regler för vad som kallas landsbygdsutveckling i strandnära lägen, förkortat LIS. Syftet med LIS är att öka möjligheterna för Sveriges kommuner att satsa på landsbygdsutveckling i områden som omfattas av strandskydd. Förutsättningarna för att peka ut ett område som LIS-område är att området bidrar till utvecklingen av landsbygden och är av sådant slag och av så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Askersunds kommun antog en LIS-plan år Gällande Bastedalen står att läsa; Huvudskälet till LIS-området är att inte låta närheten till vattnet i Bastedalen och tillhörande strandskydd försvåra naturlig förtätning och komplettering av bebyggelse men det finns också några intressanta exploateringsytor, centralt och i norra delen, som bjuder på fina vyer över vattnet i västerläge och med närhet till strand och småbåtshamn. LIS-området största potential är att det centrala obebyggda området innanför småbåtshamnen som idag ligger som en oskött impediment kan utvecklas och förädlas utan att strandskyddet lägger hinder för detta. Detta kan med fördel vara en kombination av publika funktioner och bostäder. Därutöver ska givetvis båthamnen tillåtas att utvecklas för att stärka friluftsvärdena är kopplade till båtlivet. Den inre delen av viken är mycket lättillgänglig och även badvänlig. I detaljplanen upphävs strandskyddet inom kvartersmark för bostäder, inom byggrätterna som möjliggörs i småbåtshamnsområdet, inom parkeringsytan och inom gatumark. Genom den föreslagna planläggningen utvecklas bostadsbebyggelsen genom en fortsättning på befintligt bostadsområde, inom mark som inte bedöms inneha betydande värden för allmänhetens friluftsliv eller vara betydande för bevarandet av goda livsvillkor för djur- och växtliv. I planområdet ingår ett större vattenområde för småbåtshamn där strandskyddet inte upphävs i detaljplanen. Vid ett genomförande av detaljplanen krävs dispens från strandskyddet, alternativt prövning i samband med tillstånd till vattenverksamhet för småbåtshamn enligt 11 kap. miljöbalken. 19

20 Service Bastedalen är en landsbygdsort med begränsad service. Avståndet till kommunens huvudort Askersund är dock endast 13 km, och beräknas ta ca 14 minuter med bil. Närmsta skola ligger i orten Hammar, ca 5 km bort. Inom planområdet möjliggörs viss service i hamnområdet. Byggrätter för verksamhet kopplad till småbåtshamn, handel och samlingslokal stärker möjligheten för ett förbättrat serviceutbud i området. Energiförsörjning och telekommunikation El- och teleledningar finns i området. Om dessa måste läggas om eller förstärkas får avgöras i samråd med respektive nätägare. Vatten och spillvatten Området är anslutet till kommunalt vatten (inkl dagvattennät) och avlopp. Den tillkommande bebyggelsen avses kunna anslutas till denna anläggning. Avfallshantering Avfallshanteringen på tillkommande tomter förutsätts ske genom sopkärl i enlighet med standarden för Sydnärkes kommunalförbund. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Tidplan Planen hanteras med utökat förfarande. Samråd: Vår/Sommar 2018 Granskning: Vår 2020 Antagande: Sommar 2020 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dagen planen vinner laga kraft. Före genomförandetidens början får bygglov för åtgärder enligt planen inte ges. Före genomförandetidens utgång, det vill säga både innan genomförandetiden börjar gälla och under genomförandetiden, får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja. Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmänna platser. De allmänna platserna inom planen ska därför skötas och förvaltas genom enskilt huvudmannaskap. Huvudmannaskapet motiveras med att det sedan tidigare är enskilt huvudmannaskap i gällande plan och det bedöms därför lämpligt att fortsätta med den typen av skötsel och förvaltning. 20

21 Fastighetsrättsliga frågor Den befintliga gemensamhetsanläggningen Harge ga:13 måste omprövas för att det ska vara möjligt att avstycka nya fastigheter för bostadsändamål då ga:n idag går tvärs över den planerade kvartersmarken. Detta görs genom en anläggningsförrättning. En minskning av de upplåtna områdena behöver ske och enligt 40 a anläggningslagen ska ägaren till den mark som blir av med belastning av en ga betala ersättning till de fastigheter som deltar i ga:n. Dessa regler är tvingande och gäller när en gemensamhetsanläggning minskas i omfattning. Upplysningsvis gäller att samfällighetsföreningen, någon av de delägande fastigheternas ägare, markägaren som upplåter utrymme, eller kommunen kan ansöka om anläggningsförrättning hos Lantmäteriet. I förrättningen görs en prövning om det går ompröva gemensamhetsanläggningen så att vägen över det nu aktuella planområdet inte längre går över kvartersmarken. Alla delägande fastigheter blir sakägare i förrättningen. Genom att lägga ut markreservatet för allmännyttiga underjordiska ledningar ser kommunen dels till så att det inte blir planstridigt att lägga dessa på kvartersmark och dels att lovpliktiga åtgärder inte kan utföras som hindrar ledningen. För att säkerställa att ledningarna får vara kvar behöver normalt sett ledningsrätt eller servitut upplåtas. Exploateringsavtal Kommunen avser att teckna ett exploateringsavtal med fastighetsägaren till Harge 16:8 där fastighetsägaren förbinder sig att delvis utföra och finansiera de åtgärder som krävs för att genomföra detaljplaneförslaget. Avtalet ska tecknas innan detaljplanen vinner laga kraft. Exploateringsavtalet kommer främst att reglera genomförande av trafikanläggningar (vägar, belysning av vägar, dagvattenavledning från vägar etc), ledningsdragning inom planområdet och upprättande av gemensamhetsanläggningar. Planekonomi Detaljplanearbetet bekostas i helhet av den sökande av planläggningen, fastighetsägaren till Harge 16:8. Plankostnaden regleras i ett särskilt avtal och planavgift vid bygglov ska därför ej tas ut. MEDVERKANDE I PLANARBETET Planhandlingarna har upprättats av Sydnärkes Byggförvaltning. Ulrika Åberg Planarkitekt Structor miljöteknik AB Lars Johansson Förvaltningschef Sydnärkes byggförvaltning 21

22 Fastighetskonsekvensbeskrivning Fastigheter inom planområdet Harge 16:8 Konsekvenser Harge 16:8 är den fastighet som planområdet omfattar till största del. Fastigheten ägs av den som initierat planarbetet. Fastigheten kommer att beröras av förrättningsåtgärder för att möjliggöra lämplig fastighetsindelning i enlighet med plankartan. Fastighetsägaren bekostar de fastighetsrättsliga åtgärderna. Harge 16:41 Anläggningssamfälligheter inom planområdet Harge GA:13 Fastigheten ägs av Askersund kommun och används delvis som parkering idag. Fastigheten planläggs delvis som parkering och delvis som bostadsmark. Fastighetsreglering och överlåtelse av mark som planläggs för bostäder behöver genomföras. Fastighetsägaren till Harge 16:8 ansvarar för att initiera reglering i överenskommelse med kommunen. Konsekvenser Gemensamhetsanläggningen Harge ga:13 behöver som en följd av planförslaget omprövas eftersom den går över det område som nu har planerats som kvartersmark för bostäder. Detta görs genom en anläggningsförrättning. En minskning av de upplåtna områdena behöver ske och enligt 40 a anläggningslagen ska ägaren till den mark som blir av med belastning av en ga betala ersättning till de fastigheter som deltar i ga:n. 22 Skyrsta GA:1 Rättigheter inom planområdet Sv. 18-HAM Sv. 18-HAM Sv. 18-HAM Sv. 18-HAM Sv. 18-HAM Sv. 18-HAM Sv /43.1 Sv /62.1 Sv /37.1 Lr Lr Lr Lr Sv. 18-IM4-52/872.1 Sv. 18-IM4-61/ Sv. 18-HAM Fastigheter utanför området Se fast.fört Marksamfälligheter utanför planområdet Harge S:1 Harge S:3 Harge S:19 Harge FS:20 Skyrsta FS:1 Detaljplanen möjliggör bostadsbebyggelse som förväntas ha behov av att nyttja den väg som förvaltas av Skyrsta GA:1. Ansökan om omprövning av gemensamhetsanläggningen bör sökas och bekostas av fastighetsägaren till Harge 16:8 i samband med genomförande av detaljplanen. Konsekvenser Detaljplanen påverkar inte möjligheten till fortsatt nyttjande i enlighet med gällande servitut. Planen utlöser inga direkta ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser Detaljplanen bedöms inte medföra fastighetsrättsliga eller ekonomiska konsekvenser för enskilda fastigheter utanför planområdet. Konsekvenser Planområdet bedöms inte påverka samfälligheten i den omfattning av omprövning krävs. Planen utlöser inga direkta ekonomiska konsekvenser.

23 N= Lr Skala 1:XXXX (Ritningsformat A1) 0 N= : meter Osäkra gränser i vattnet FS:1 S: W1 a1 38 b :25 38 V1 C1 k1 H FS: Lr a1 e2 400 b W1 V1 4:1 4: B :23 W a1 n1 a2 b1 e1 30 b2 p1 16:8 1:14 16:41 Lr P a NATUR / a1 Sv 18 W 1:13 1:12 B :11 4: : :19 u S: Lr 1 f1 a2 e1 30 p P176 a1 n1 b1 b HARGE 16:12 e1 30 p1 a1 b2 4.0 n1 b1 f AR H 4 A: G 15:1 G E : A: Lr S:1 S:1 16: :14 2:22 16: :33 16:17 16: : :18 16:29 16: Strandskyddsgräns ILLUSTRATIONSLINJE 16: :34 16:4 13: : :35 14:1 16: :23 16:24 16:28 GE G 16:22 16: :6 16: :8 HAR 16:20 16: :21 16: :37 16: AM Sv 18-H 16: Sv :38-8 M A -H.1 18 /37 Sv :39 13: Lr A AT G a1 16:13 16:40 A GA:1 SKYRST 16: :10 4:22 om Per-Åke Jureskog Lantmäteriingenjör Bastedalsviken Vättern :12 ns de rå Aktualitet: Fastighetsinformation Detaljinformation Kartstandard enligt HMK-Ka Grundkartan upprättad av Metria Hallsberg i mars 2018 Koordinat- och projektionssystem SWEREF Höjdsystem RH 70 Skala 1:1000 Sv 18-IM4-64/ :6 HARGE Kartbeteckningar enligt HMK-kartografi GRUNDKARTA Koordinatkryss Uthus taklinje Bostadshus taklinje Koordinatangivelse Ledning Höjdkurva Dikesmitt med dikeskant Vägkant Servitut, rättighet Servitut, rättighet Registerbeteckning Traktnamn Fastighetsgräns Traktgräns BETECKNINGAR GRUNDKARTA N= :11 md grä SKYRSTA fa Ej stä be ets E GA: HARG stig h 1: Sv Sv 1 18-HAM / AM yd -H sk E GA:4 GA:4 HARGE N= HARG Va n tte Sv AM R Sv 18-H TU 72.1 NA Sv 18-HAM7 Naturområde Gata 4 kap. 5 1 st 3 p. Småbåtshamn Parkering Samlingslokal Detaljhandel Bostäder Småbåtshamn Öppet vattenområde Största takvinkel i grader, 4 kap kap 16 1 Högsta byggnadshöjd i meter, Huvudbyggnad ska placeras minst 4,0 meter från allmänplats GATA eller kvartersgata (gata på kvartersmark). Minsta avstånd till fastighetsgräns för byggnad är 2,0 meter, alternativt får byggnader sammanbyggas i fastighetsgräns. Uppställningsplats framför carport/garage om minst 6,0 meter ska finnas mot allmän plats GATA eller kvartersgata (gata på kvartersmark), 4 kap 16 1 Marken får inte förses med byggnad, 4 kap. 11 Största byggnadsarea i kvadratmer, 4 kap. 11 Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea, 4 kap. 11 n1 Huvudmannaskap Markreservat Undersökning om betydande miljöpåverkan Ulrika Åberg Planarkitekt, Structor miljöteknik AB Lars Johansson Förvaltningschef Upprättad av Sydnärkes Byggförvaltning April 2020 Askersunds kommun, Örebro län. Del av Harge 16:8 Bastedalen Detaljplan för Diarienummer Laga kraft Antagande Beslutsdatum Fastighetsförteckning Planbeskrivning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Planhandlingar Startbesked för byggnation får inte ges förrän markförorening avhjälpts. Startbesked för marklov får ges innan sanering, 4 kap. 14 Strandskyddet är upphävt, 4 kap. 17 GRANSKNINGSHANDLING Ändrad lovplikt a2 a1 Upphävande av strandskydd Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar, 4 kap. 6 Genomförandetiden är 10 år från den dagen planen vinner laga kraft, 4 kap. 21 u 4 kap 5 1 Byggnadsverkets karaktärsdrag vad gäller volym, proportioner och fasadmaterial ska bibehållas, 4 kap 16 1 Huvudmannaskapet är enskilt för allmän plats, 4 kap. 7 Genomförandetid 4 kap 16 1 Markens höjd över nollplanet ska vara lägst +89,4 (RH70), ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER k1 Varsamhet 4 kap 16 1 Lägsta grundläggningsnivå för nybyggnation (underkant oskyddad grundsula/plint) är +89,4 (RH70), 4 kap Källare får inte finnas, Endast friliggande en- och tvåbostadhus, Markens anordnande och vegetation b2 Utförande b1 f1 Högsta byggnadshöjd för komplementbyggnad är 3,0 meter, 4 kap Utformning Placering p1 e2 00 e1 00 Bebyggandets omfattning EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK W1 W Vattenområde, 4 kap. 5 1 st 3 p. V1 P C1 H B Kvartersmark, 4 kap. 5 1 st 3 p. NATUR GATA Allmänna platser, ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Egenskapsgräns Användningsgräns Planområdesgräns GRÄNSBETECKNINGAR Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. PLANBESTÄMMELSER Bilaga 1 Plankarta ds 23

24 Bilaga 2 Illustration SKYRSTA HARGE 24 Observera att illustrationerna endast ger ett exempel på en möjlig utveckling med anledning av planförslaget. Detaljplanen reglerar hur marken inom planområdet får och inte får användas men styr inte vad som ska genomföras. Detaljplanen anger ramarna för vad som är möjligt och vad som inte är möjligt vid en framtida bygglovsprövning och fastighetsbildning.