Bibliotekskonferensen 2014

Transkript

1 Grupperbjudande: kr rabatt vid minst 4 anmälda! Bibliotekskonferensen 2014 Det meröppna bibliotekets betydelse i lokalsamhället Reglera kostnader och jobba med urval det digitala biblioteket Möt besökaren i sociala medier Vad har biblioteket och besökarna att vinna på hbt-certifiering? Hur arbetar KB för att uppnå en nationell katalog? Moderator Maria Ekendahl Stockholm stadsbibliotek u Konferens mars 2014, Stockholm Talare: The Main Library Aarhus Louise Overgaard Fisksätra bibliotek Barbro Bolonassos Kungliga biblioteket Hilda Androls Stockholms stadsbibliotek Cissy Avrin Norrbottens länsbibliotek Regine Nordström Bibliotek Uppsala Kia Gumbel Bibliotek Uppsala Sabina Andersson Malmö stadsbibliotek Jenny Funestad Vårsta bibliotek Katrin Fredrikson Länsbiblioteket Sydost Maria Lundqvist Lerum bibliotek Heidi Carlsson Asplund Myndigheten för tillgängliga medier Anne Stigell Sollentuna bibliotek Catharina Ek Stockholm stadsbibliotek Mikael Petrén Malmö stadsbibliotek Nanna Ekman

2 Konferensprogram Måndag 17 mars Registrering med kaffe och smörgås Moderator Maria Ekendahl inleder konferensen Maria arbetar på Stockholms stadsbibliotek men ofta med biblioteksprojekt av nationell karaktär. Hon är journalist och har arbetat med innehållsutveckling av offentliga webbplatser under drygt 10 år, bland annat med hälso- och sjukvårdens gemensamma webbplats 1177.se E-boken i det digitala biblioteket möjlighet och inte hot Det här vet vi om e-bokslåntagarna Stockholmsmodellen som Sverigemodell en unik avtalsmodell för e-böcker Reglera kostnader och jobba aktivt med urval Vad kan biblioteken göra nu och vad behöver andra parter göra? Mikael Petrén, chef för Digitala biblioteket, Stockholms stadsbibliotek Mikael har 15 års erfarenhet av IT-utveckling och ledarskap inom biblioteksvärlden. Han sitter med i KB:s Nationella referensgrupp och har varit representant för folkbibliotek i de förhandlingar som ägt rum mellan förlag och bibliotek om e-boksavtal Libris för folkbiblioteken mot en nationell katalog Kungliga biblioteket har i och med sitt utökade uppdrag från 2011 ett ansvar för att främja samverkan och utveckling inom hela bibliotekssverige. Att folkbiblioteken ska finnas i Libriskatalogen har varit ett starkt önskemål från biblioteken. Hur arbetar KB för att uppnå en nationell katalog? Vilka behov har folkbiblioteken i en nationell katalog? Vad kan folkbiblioteken göra för att bli en del av Libris? Hilda Androls, Projektledare, Kungliga biblioteket Driver projektet Libris för folkbiblioteken på Kungliga biblioteket Lunch Låna dig rik marknadskommunikation och varumärke på folkbibliotek Folkbibliotek är så mycket mer än bara böcker. Under några år har folkbiblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län arbetat med marknadskommunikation och varumärkesbyggande för att stärka bilden av biblioteket. Genom olika målgruppsinriktade kampanjer har vi arbetat för att nå ut med vårt budskap. Så här arbetade vi fram varumärket Låna dig rik Att arbeta med målgruppsinriktade kampanjer Våra framgångsfaktorer Att integrera marknadskommunikation i den dagliga verksamheten Maria Lundqvist, verksamhetsutvecklare, Länsbibliotek Sydost Maria arbetar med regional biblioteksutveckling på Länsbibliotek Sydost med särskilt ansvar för medier, tillgänglighet och marknadskommunikation. Inom Låna dig rik-projektet var Maria ordförande i styrgruppen Polarbibblo.se Läslust och skrivklåda sedan 1997 Sedan 1997 har Norrbottens länsbibliotek tagit emot texter och bilder gjorda av barn för att publiceras och läsas av barn på webben. Däremellan redigeras de i dialog med en redaktör. Att bli publicerad på Polarbibblo.se är på riktigt. Cirka 1600 bidrag publiceras per år. Skriva utan att läsa är en omöjlighet En redigerad text är att ha blivit sedd och möjlighet att göra sin röst hörd Digitala format är inte nyckeln till läsförståelse, digitala format är vardag Vilka har framgångsfaktorerna varit? Vad har den långsiktiga effekten varit av projektet? Regine Nordström, Norrbottens länsbibliotek Regine är kulturjournalist med barnkultur som specialområde och sedan 2005 redaktör för Polarbibblo.se debuterade hon som bilderboksförfattare med Kälda och älgen, Kabusa böcker Fika

3 Konferensprogram Tisdag 18 mars Den lärande organisationen i praktiken Kompetensutveckling för bibliotekspersonalen är grunden för verksamheten och den service bibliotek erbjuder idag. Ta del av Bibliotek Uppsalas erfarenheter av att som en lärande organisation delta i det länsöverskridande KUBprojektet. Hur är biblioteket en lärande organisation? Att infoga projektets målsättningar i det dagliga arbetet Att stärka och utveckla kompetenser Samarbeten och visioner Kia Gumbel, enhetschef, Bibliotek Uppsala Sabina Andersson, enhetschef, Bibliotek Uppsala Hitta en bra bok vad behöver barnen i bibliotekens digitala kanaler? Hur når biblioteken ut till barn digitalt? Vad vet vi om användarbehoven hos barn? Så kan en barnredaktion jobba för att ta fram en bra digital tjänst för barn Samverkan mellan biblioteken för att bidra till och ta del av barninnehåll? Den digitala bibliotekarien så kan jobbet utvecklas! Nanna Ekman, bibliotekarie och webbredaktör, Malmö Stadsbibliotek Jenny Funestad, barnbibliotekarie, Malmö Stadsbibliotek Nanna och Jenny ingår i projektet Hitta en bra bok som är ett samarbetsprojekt mellan Malmö stadsbibliotek, Stockholms stadsbibliotek och ett stort antal bibliotek i Stockholms län. Projektets syfte är att lägga grunden för ett redaktionellt samarbete för barn-innehåll mellan intresserade folkbibliotek och att ta fram ett underlag för utveckling av digitala tjänster för barn Moderator Maria Ekendahl summerar och avslutar dagen 08:30 Moderator Maria Ekendahl inleder dagen Delaktighet och utökad service av befintlig resurs det meröppna bibliotekets framgångssaga Antalet meröppna bibliotek ökar i Sverige och allt fler kommuner tar efter denna växande trend. Konceptet med meröppna bibliotek innebär en utökad tillgänglighet för besökarna då man anpassar verksamheten så att besökarna kan komma på tider som passar dem. Ta del av Vårsta biblioteks erfarenheter från att arbeta med ett meröppet bibliotek. Vad innebär det meröppna biblioteket? Det meröppna bibliotekets betydelse i lokalsamhället Vilka effekter har det för användare och personal? Meröppet som ett komplement till det bemannade biblioteket Vad behöver ni tänka på ifall ni funderar på meröpppet? Katrin Fredrikson, enhetschef, Bibliotek Botkyrka Biblioteken i Botkyrka är starkt förankrade i sina lokalsamhällen med stort utrymme för invånarnas och medarbetarnas idéer. Vårsta bibliotek var först i Stockholmsområdet med att öppna ett meröppet bibliotek i september Fika Biblioteket i fickan att möta besökaren i sociala medier Sociala medier är ett utmärkt sätt att möta biblioteksanvändaren utanför bibliotekets fyra väggar. På Stockholms stadsbibliotek har vi under ett år arbetat aktivt med att utveckla vår strategi. Men hur når vi framgång? Digital närvaro kräver en strategi när, var, hur och varför? Vad har vi lärt oss hittills och hur går vi vidare? Det lokala vs det centrala Att nå utanför biblioteksbubblan Läsinspiration utanför bibliotekets väggar Cissy Avrin, digital redaktör, Stockholms stadsbibliotek Cissy har huvudansvaret för Stockholms stadsbiblioteks kommunikation i sociala medier och arbetar både strategiskt och operativt. Hon ansvarar också för organisationens kommunikation på biblioteket.se samt arbetar med presskommunikation. Cissy har en bakgrund som journalist, främst från Sveriges Radio.

4 10.50 Språket som rikedom mångkulturella möten på Fisksätra bibliotek Arena för demokrati är profilen för Fisksätra bibliotek, där fokus ligger på hälsa, språk och samhälle. Fisksätra bibliotek strävar mot att vara ett Unesco- bibliotek med ett salutogent förhållningssätt i mötet med besökare från hela världen. Hur kan vi leva upp till den nya bibliotekslagen där alla är välkomna? En plats med många språk och ett stort hjärta Så har vi skapat stor engagemang för samhället och medmänniskan Bemötande, relationer och känsla av sammanhang Barbro Bolonassos, enhetschef, Fisksätra bibliotek Barbro har utvecklat biblioteket som en resurs för omgivande samhälle och dess invånare. Hon har under åren blivit tilldelad en rad olika priser för det arbete som hon har bedrivit och är en mycket uppskattad föreläsare Lunch The Maker Library The Main Library Aarhus In the beginning of 2015 Aarhus will have a new library Dokk1 and the library works intensely on transforming services, roles and ways of thinking. By constantly involving users and partners and by focusing on constant development the library in Aarhus is changing from being a place for books to becoming a place for relations. People and relations as the foundation for the future library Focus on creating and sharing knowledge and giving space for social innovation Hackerspaces and makerspaces Working with userdriven and collaborative innovation The library as a community builder Årets mångspråkiga bibliotek 2011 Föreläsningen ges på engelska Louise Overgaard, Team leader, The Main Library in Aarhus Louise works with subjects as collaborative innovation, userdriven innovation and informal learning arenas. She works with Team E-promotion and Events and leads a several projects like People s Lab, Build Partnerships and Mindspot Så lätt men ändå så svårt! bibliotekens viktiga roll för den demokratiska rätten till information Den svenska talboksmodellen lyfts fram internationellt som en förebild för ett effektivt och verkningsfullt sätt att nå personer med funktionsnedsättning. Talboksmodellen tillgodoser rätten till och tillgången till litteratur och information. Varför är vi så bra och hur kan vi bli ännu bättre? Ett samtal kring vikten av: Samverkan Utbildning Bemötande Kommunikationsinsatser Heidi Carlsson Asplund, bibliotekarie, Lerums bibliotek Anne Stigell, kommunikationschef, Myndigheten för tillgängliga medier Fika HBT-certifiering en sätt för biblioteken att brottas med sina egna fördomar Det är lätt att förutsätta att ens arbetsplats är bra på att bemöta alla människor, men med normkritiska ögon inser man snabbt att bemötande är en kompetens som kräver ständigt underhållsarbete. Ta del av biblioteken i Sollentunas vision och vägen till att hbt-certifiera hela verksamheten. Hur fungerar ett normkritiskt perspektiv? Vad har biblioteket och besökarna att vinna på en hbt-certifiering? Hur har det mottagits av besökarna och samhället? Varför fungerar det inte att behandla alla lika? Catharina Ek, projektledare, Sollentuna bibliotek Catharina är utbildad förlagsvetare med bakgrund i förlagsbranschen och på Utbildningsradion Moderator Maria Ekendahl summerar och avslutar konferensen Mottagare av Amy-priset 2012 som är MTM:s tillgänglighetspris UTSTÄLLARE OCH SPONSORER Teknologisk Institut erbjuder utställarplatser till företag med möjlighet till marknadsföring mot en specifikkundgrupp samt givande möten med nya och redan etablerade kunder och kontakter. För att marknadsföra ert företag genom ett av B2B-marknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta projektledaren Negar Zaerzadeh eller via e-post NZA@teknologiskinstitut.se för mer information om priser och paket.

5 Bibliotekskonferensen 2014 För tredje året i rad anordnas Bibliotekskonferensen. Vill ni komma till en mötesplats där ni kan diskutera aktuella frågeställningar med arbetskamrater och sakkunniga? Vill ni knyta kontakter med andra som står inför samma utmaningar som ni? Vill ni lyssna till och inspireras av andras framgångsrecept? Missa då inte årets upplaga av den uppskattade konferensen! 2014 kommer att vara året som fokuserar på litteratur och läsning. Under året kommer den nya bibliotekslagen att införas, skollagens betydelse för skolbiblioteken kommer att lyftas fram och kulturbudgeterna utlovar mer bidrag till läsfrämjande. Samtidigt som detta fortsätter även den pågående digitala utvecklingen som ställer höga krav på biblioteken att anpassa sina medier efter målgruppernas behov. Årets Bibliotekskonferen kommer att fylla två heldagar med aktuella och inspirerande frågor och teman för er som arbetar på bibliotek. Ni kommer att få möjlighet att ta del av Aarhus biblioteks arbete mot The Future Library. Hilda Androls kommer att berätta om det arbete som Kungliga biblioteket bedriver för att uppnå en nationell katalog. Det digitala biblioteket kommer att tillgodose er med verktyg för hur ni kan reglera era kostnader med e-böcker och samtidigt arbeta aktivt med urval. Dessutom får ni möjlighet att ta del av flera inspirerande praktikfall som delar med sig av sina erfarenheter vid projekt om bland annat HBT-frågor, kompetensutveckling, läsfrämjandet samt bibliotek som mötesplats för nyanlända. Lär dig mer om Folkbibliotekens behov av en nationell katalog Användarbehoven hos barn hur når ni ut till barnen digitalt? Bibliotek som plats för inspiration, lärande och skapande Hur kan bibliotek bidra till nyanländas utveckling och lärande? Verktyg för att öka läslusten bland barn och unga Välkommen till Bibliotekskonferensen 2014 med nytt och inspirerande innehåll som kommer ge er nya glasögon vid mötet med morgondagens behov! Välkommen! Negar Zaerzadeh Projektledare Teknologisk Institut

6 Porto betalt Sverige Bibliotekskonferensen 2014 Varför ska du gå på Bibliotekskonferensen? n Lär dig om hur ditt arbete kan utvecklas som den digitala bibliotekarien n Ta del av Aarhus biblioteks vision för framtidens bibliotek n Stärk bilden av ert bibliotek med målgruppsinriktade kampanjer n Möt brukaren i hens hemmamiljö med sociala medier n Ta del av läsfrämjande projekt för att motarbeta den sjunkande läsförståelsen bland unga TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG! info@teknologiskinstitut.se tel datum och plats Konferens mars 2014 (3848-3) Pris Ordinarie pris Grupperbjudande: Gå minst 4 personer Konferens kr/person kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. Plats centrala Stockholm. Lokal meddelas senare, håll dig uppdaterad på vår hemsida. Andra utbildningar i Teknologisk Instituts regi n Rätt sagt på rätt sätt retorik för kvinnor n Skolbibliotek 2013 n Ekonomi för icke-ekonomer Se för datum och mer information ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Negar Zaerzadeh NZA@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. Returadress Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, Stockholm