Regeringarna har aldrig

Transkript

1 Effektivare motorer ger bättre miljö Ian Rennie Den energimässiga verkningsgraden har aldrig stått högre på dagordningen än den gör idag. Tillgången på fossila bränslen minskar och allt fler människor blir medvetna om sambandet mellan energislöseri och skador på vår miljö. Behovet av att minska energiförbrukningen påverkar allt större del av samhället. I frontlinjen finns politikerna, varav många har gjort utfästelser för sina respektive länder att uppfylla de mål som definierades vid miljötoppmötet i Rio, liksom Kyoto-överenskommelsen. Sistnämnda överenskommelse binder undertecknarna att minska sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser till 1990 års nivåer före utgången av år Eftersom elproduktion står för 30% av de mänskliga utsläppen av koldioxid är möjligheterna att uppfylla löftena helt beroende av om vi kan minska förbrukningen av elektrisk energi. Regeringarna har aldrig sett med större allvar på frågan om att minska den miljömässiga inverkan av energianvändningen än de gör idag. En hel uppsättning nya lagar har stiftats för att begränsa den mängd energi som överförs från kraftverk till slutanvändare, och därmed till miljön, utan att göra något nyttigt längs vägen. Kostnaden för denna energi bekymrar även de stora industriella energianvändarna. Dessa ser allt oftare minskning av energianvänd- 1 Stora energiförbrukare, som kemiska anläggningar och raffinaderier, behöver motorer med så hög verkningsgrad som möjligt för att hålla konkurrenskraften uppe. 20 ABB tidning 1/2000

2 2 Varvtalsreglerade drivsystem erbjuder det effektivaste sättet att reglera en motors varvtal och kan därmed bidra avsevärt till att spara energi. 3 Drivsystem kan bidra till stora energibesparingar som har en positiv inverkan på världens miljö. Detta gäller i synnerhet för pump- och fläkttillämpningar, de vanligaste tillämpningarna för motorer. ning som nyckeln till att förbättra sin lönsamhet i en allt mer konkurrenspräglad värld 1. Ca 65% av den energi som köps av industrin omsätts i elektriska motorer. Denna maskintyp står därför uppenbarligen i centrum för uppmärksamheten. Energiförbrukningen i elektriska motorer kan minskas på två sätt. Dels genom effektiv varvtalsreglering och dels genom att göra motorerna i sig själva effektivare. Konstruktion och tillverkning av motorer och de drivsystem som matar dem ligger båda inom ABB Automations kompetensområde. Vi har ett uppenbart ansvar för att använda vår expertis i syfte att minska miljöinverkan från motorer. Optimalt motorvarvtal ger högst verkningsgrad Den utan konkurrens effektivaste metoden att reglera en motors varvtal är att mata dem via varvtalsreglerade drivsystem 2. I verkligheten regleras motorer fortfarande ofta med hjälp av strypventiler i pumpsystem respektive spjäll i fläkttillämpningar. Varvtalsreglering av roterande maskiner brukar lösas med hjälp av växlar och remsystem. Remtransmissioner, växlar och hydrauliska kopplingar minskar systemverkningsgraden i större eller mindre utsträckning, och kräver att motorerna ständigt arbetar vid maximalt varvtal. Dessutom kan mekaniska transmissioner vara både bullriga och svåra att reparera, eftersom de sitter mellan motorn och den drivna utrustningen. Sådana arrangemang kan framstå som kostnadseffektiva vid en första anblick, men i realiteten är de energislösare. Låt oss bara tänka tanken att reglera hastigheten på en bil genom att hålla en fot på gaspedalen och den andra på bromspedalen. Att köra en motor vid fullt varvtal och samtidigt strypa uteffekten ger samma resultat: en del av den producerade uteffekten går omedelbart förlorad. Av den energi som industrin omsätter i elektriska motorer går omkring 20% till spillo i slösaktiga strypmekanismer. Faktum är att ineffektiva system som bygger på konstant varvtal och mekaniska reglersystem slösar så mycket energi att varje industrialiserad nation världen över skulle kunna stänga flera av sina kraftverk bara genom att byta till varvtalsreglerade drivsystem. I de rätta tillämpningarna kan varvtalsreglerade drivsystem göra en enorm skillnad. I pump- och fläkttillämpningar 3 kan byte till varvtalsreglerade drivsystem kapa energiräkningen med upp till 60%. En pump eller en fläkt som arbetar vid halva det nominella varvtalet förbrukar bara en åttondel av energin i jämförelse med drift vid maximalt varvtal. Sett ur en annan synvinkel: den effekt som krävs för att driva en pump eller en fläkt är proportionell mot kubiken på varvtalet. Det innebär att om 100% flöde kräver full effekt ABB tidning 1/

3 skulle 75% bara kräva (0,75) 3 = 42% av full effekt, och 50% av flödet kräver (0,5) 3 = 12,5% av full effekt. Eftersom en liten varvtalsminskning betyder en stor skillnad för energiförbrukningen och eftersom många fläkt- och pumpsystem en stor del av tiden inte behöver utnyttjas till max kan ett varvtalsreglerat drivsystem erbjuda enorma besparingar. Detta gäller framför allt i jämförelse med en motor som kontinuerligt arbetar vid maximalt varvtal. Verkningsgraden för motorer och drivsystem har förbättrats betydligt under de senaste åren. Motorernas 4 DTC direkt vridmomentsreglering är en ny metod för motorstyrning som kan ge dramatiska minskningar av energiförbrukningen i jämförelse med konventionella reglermetoder verkningsgrad har ökat med i genomsnitt 3% under de senaste 10 åren, medan ABB:s växelströmsdrivsystem som levererats under de senaste 10 åren för varvtalsreglering av pumpar och fläktar beräknas minska energiförbrukningen med ca GWh per år världen över. Det betyder att de växelströmsdrivsystem från ABB som används idag minskar den globala emissionen av koldioxid med över 25 miljoner ton per år, motsvarande emissionen från en stad av Berlins storlek, med en befolkning på över tre miljoner. Om vi ersätter en genomsnittlig motor från 1980-talet med tillhörande frekvensomriktare med en modern högeffektiv ABB-motor och ett drivsystem av typ ACS 600, kommer återbetalningstiden på grund av den minskade energiförbrukningen att bli 2 4 år, beroende på antalet drifttimmar per år och rådande energipris. Detta tyder på en stor potentiell ombyggnadsmarknad, eftersom användarna försöker minska sin energiförbrukning. När ett motordrivsystem på 11 kw ersätts minskar den årliga koldioxidemissionen med sex ton! Därför kommer ABB från mitten av detta år inte längre att sälja standardmotorer från 11 kw och uppåt i andra än de högsta verkningsgradsklasser som definierats av EU, någonting som våra konkurrenter kommer att få svårt att matcha. Att reglera motorvarvtalet har den tillkommande fördelen att metoden ger utrymme för produktionsökningar utan extra investeringar. Ett övervarvtal på 5 20% är enkelt att hantera med ett varvtalsreglerat ACdrivsystem. Genom att anpassa motorns prestanda till processens behov kan varvtalsreglerade drivsystem ge stora besparingar i jämförelse med den slösaktiga metoden att låta motorn arbeta vid fullt varvtal mot en strypning för att reglera uteffekten. I den ideala världen skulle energi levereras med perfekt noggrannhet, då och där den behövs, utan att något går till spillo. Trots dessa uppenbara fördelar med att spara energi har 97% av alla motorer i tillämpningar understigande 2,2 kw ingen form av varvtalsreglering alls. Detta motsvarar ca 37miljoner sålda industrimotorer. Tidigare kan detta ha framstått som förståeligt, eftersom ett litet drivsystem kostade omkring USD 500 per kw. Men under de senaste åren har drivsystem i alla effektområden blivit mindre och billigare. Nu startar de på priser kring USD 150 per kw. Detta kan göra investeringar i varvtalsreglerade drivsystem till en rimlig lösning även om bara energikostnaderna beaktas. Den nya generationen drivsystem är enklare och de kan därför installeras på platser där utrymmesfrågan tidigare var begränsande. De är också energieffektivare än sina föregångare. Ett exempel på dessa mindre och billigare drivsystem är ABB:s serie Comp-AC; dessa används i nya småskaliga tillämpningar där man tidigare inte ens skulle ha tänkt tanken på att använda ett varvtalsreglerat drivsystem. Som exempel kan nämnas drejskivor, bubbelbad och hushållsmaskiner. För år 2002 är uppskattningen att 40% av värdet (och 90 % av antalet enheter) sett till alla levererade drivsystem kommer att representeras av enheter med effekt understigande 40 kw. ABB har tagit på sig en ledande roll för utveckling av drivsystemteknik, med radikala nya reglermetoder, som DTC (direkt vridmomentreglering) 4. En funktion i DTC som direkt bidrar till förbättrad energieffektivitet är motorns flödesoptimering, som i hög grad förbättrar det totala drivsystemets verkningsgrad. Detta gäller såväl styrsystemet som själva motorn i pumpoch fläkttillämpningar. Även drivsystemen i sig själva minskar i storlek och blir energief- 22 ABB tidning 1/2000

4 fektivare i tillverkningen, tack vare mindre kretskort och kapslingar utförda i återvinningsbar plast. ABB-drivsystem i drift Som ett talande exempel kan vi se på det tyska kommunala företaget Stadtwerke Strausberg. Företaget driver ett fjärrvärmesystem i Strausberg, 30 km öster om Berlin. Kraftverket på 86 MW producerar MWh värmeenergi per år, som distribueras via ett 32 km långt nätverk med sju understationer. Systemet når de flesta offentliga byggnader och 50% av de privata hushållen i staden. Företaget beslutade att uppgradera det strypventilbaserade reglersystemet med ett som bygger på drivsystem med reglerbart varvtal. Flödesregleringen med strypventiler ökade tryckfallet och gjorde systemet mindre effektivt eftersom pumparna måste arbeta hårdare för att kompensera för det ökande tryckfallet. Temperaturförändringarna blev för stora och för snabba och det stora trycket över reglerventilerna orsakade förluster och buller. Systemet har nu utrustats med varvtalsreglerade drivsystem och arbetar enligt principen att upprätthålla konstant tryck i rörledningsnätet. När yttertemperaturen faller öppnar fastigheternas termostatventiler, vilket får trycket att falla och utsignalen från tryckgivarna att minska. Då ökas pumpvarvtalet och det ökande flödet höjer vattentrycket, tills reglerloopen åter är balanserad. Pumparnas årsförbrukning låg på ca 550 MWh när systemet reglerades med strypventiler. Nu har förbrukningen minskats till 230 MWh, genom att de varvtalsreglerade pumparna används året runt. Återbetalningstiden för de varvtalsreglerade drivsystemen blev 12 månader. [%] η Eff1 Eff2 Eff P[kW] 5 EU har publicerat energieffektivitetskategorier för motorer. Det är tre verkningsgradsnivåer: Eff1, Eff2 och Eff3 som gäller 2- och 4-poliga lågspänningsmotorer med effekter mellan 1,1 och 90 kw. Syftet är att fasa ut tillverkningen av maskiner med lägst verkningsgrad. Nästa steg motorernas verkningsgrad Den andra grundläggande strategin för att öka verkningsgraden är att göra motorerna i sig själva effektivare, samt att uppmuntra företag att välja sådana motorer. Danska energistyrelsen är en av de ledande organisationerna inom detta område. Energistyrelsen har publicerat en lista över motorer med hög verkningsgrad och erbjuder subventioner till företag som köper motorer från denna lista: 100 danska kronor per kilowatt, såväl för nya installationer som för utbytesprojekt. Energistyrelsen tillämpar subventionen direkt mot landets 4000 största slutanvändare av motorer. USA och Kanada har introducerat EPAct (Energy Policy and Conservation Act). I samverkan med andra lagar i syfte att skydda miljön riktar denna lag speciellt in sig på motorer mellan 0,75 och 150 kw ett område där det finns stort utrymme för förbättring. Regeringarna har tillämpat en princip liknande den danska, dvs. med en lista över motorer med hög verkningsgrad och lägre elavgifter för företag som väljer att använda dessa motorer. USA:s energidepartement kräver dessutom att verkningsgraden ska anges på motorns märkplåt och att den ska anges på ett tydligt sätt i all litteratur och allt marknadsföringsmaterial kring motorn. Vidare ska andra märkningar införas för att göra det lättare att förankra de nya standarderna för energieffektivitet. Underlåtelse att uppfylla de hårdare kraven medför höga straffavgifter. Europeiska unionen har också lanserat en ny policy för effektiv energianvändning, i form av initiativen SAVE och PACE. Dessa projekt består av en blandning av lagstiftning och frivilliga överenskommelser, inklusive obligatoriska miniminivåer för verkningsgrad, frivilliga överenskommelser med tillverkare, kvalitetsmärkning och olika typer av incitament. EU samarbetar med CEMEP (European Committee of Manufacturers of Electrical Machines and Power Electronics) i syfte att öka verkningsgraden för motorer avslöjade EU-kommissionen sina planer att öka användningen av motorer med hög verkningsgrad och CEMEP fick i uppdrag att arbeta för att göra dessa motorer till stan- ABB tidning 1/

5 ABB deltog i tävlingen och lämnade in sin 5,5 kw M2AA132, i en tävlingskategori som krävde en verkningsgradsnivå på 90,4%. ABB:s motor uppvisade verkningsgraden 91,0%. ABB deltog även med sin 75 kw M2BA280, som med en verkningsgrad på 96,3% vida överträffade kvalificeringsnivån 95,8 %. 6 ABB har fått utmärkelser av MOTIVA för sin utveckling av motorer med hög verkningsgrad. dard slöts ett avtal mellan EU och CEMEP avseende verkningsgradsnivåer för motorer. Det är tre verkningsgradsklasser, betecknade Eff1, Eff2 och Eff3 som gäller 2- och 4-poliga lågspänningsmotorer med effekter mellan 1,1 och 90 kw 5. Normen, som gäller från 1 januari år 2000, kräver att motortillverkarnas litteratur anges klassificeringen vid 75% och 100% belastning. Klassificeringen ska även anges på motorns märkskylt. Syftet är att minska tillverkningen av motorer i den lägsta verkningsgradsklassen, Eff3, med 50% inom tre år och snart därefter eliminera den helt. Samtidigt ska antalet tillverkade motorer på nivåerna Eff1 och Eff2 ökas. Tanken är att motoranvändare ska uppmuntras att uteslutande använda motorer med hög verkningsgrad. Dessutom förekommer diverse initiativ som inte är av lagstiftande art, som syftar till att främja utveckling och användning av motorer med hög verkningsgrad. Ett exempel är tävlingen Hi Motors, som drivs av det finska energiinformationscentret MOTIVA, i samarbete med Lappeenrantas tekniska högskola. Syftet med tävlingen var att ta fram marknadsmogna 4-poliga motorer med 25 50% lägre förluster än medelvärdet 6. Tabell 1 Resultat från prov som genomförts på 15 kw-motorer, omlindade vid nio olika verkstäder Motor 1 3,4 2 0,9 3 0,6 4 0,3 5 1,0 6 0,7 7 0,4 8 0,9 9 1,5 Medelvärde 1,1 Verkningsgradsändring % Omlindning en dålig affär Många motoranvändare som drabbas av motorhaveri väljer att låta linda om motorn istället för att köpa ny och tror att detta är det billigaste alternativet. Visserligen är prislappen på omlindning mindre än på en ny motor, men den resulterande lägre verkningsgraden äter snabbt upp den initiala kostnadsfördelen. Detta illustrerades av ett experiment som genomförts vid Ontario Hydro. Ontario Hydro köpte 10 nya motorer på 15 kw, vilka provades oberoende av varandra. Därefter skadades motorerna avsiktligt och skickades till nio olika reparationsverkstäder. Efter omlindning provades de på nytt. Resultatet framgår av tabell 1. Ontario Hydro kom till slutsatsen att havererade standardmotorer i många fall inte bör lindas om, utan hellre ska skrotas och ersättas med högeffektiva modeller. Omlindning försämrar verkningsgraden av flera skäl: kärnförlusterna ökar på grund av de höga temperaturer som genereras i samband med haveriet. När motorn plockas ner för reparation skadas plåtarna, kopparförlusterna ökar eftersom klenare ledare brukar användas vid omlindning, I 2 R-förlusterna ökar och slutligen ökar fläktförlusterna på grund av att motorn utrustas med en kylfläkt av universaltyp, istället för den som ursprungligen konstruerades specifikt för just den motorn. 24 ABB tidning 1/2000

6 Denna verkningsgradsminskning och de därav följande högre driftskostnaderna innebär att omlindning inte är ett så gott val som det kan förefalla vid en första inblick. Detta framgår tydligt av tabell 2. Som framgår av siffrorna resulterar inköp av en ny ABB-motor i en besparing på USD 690 redan det första året. Förbättrad motorverkningsgrad Vad kan göras för att förbättra en motors verkningsgrad? Konstruktörerna kan minimera förlusterna genom att förbättra konstruktionen för de komponenter som ger upphov till de största förlusterna i motorn. Den största förlustkällan är järnförlusterna som uppstår i rotorn och statorn. Dessa står för hälften av de totala förlusterna. Detta förhållande kan förbättras genom att man väljer stål med låga förluster och tunnare plåtar. Kopparförlusterna står för 20% av de totala förlusterna. Genom optimal spårfyllnad och större ledare kan kopparförlusterna minskas. Lagerfriktion och fläktförluster står för totalt 23%, och detta värde kan minskas genom val av en mindre kylfläkt. Ströförluster, som står för 7% av det totala värdet, kan minskas genom förbättrad spårgeometri 7. Tabell 2 Omlindning av motor i jämförelse med nyanskaffning Exempel: 4-polig motor på 75 kw, kontinuerlig drift, USD 0,063/kWh Omlindad originalmotor Ny ABB-motor Omlindningskostnad: USD 2226Högeffektiv motor från ABB Typisk kapitalkostnad: USD 3585 Ökad årskostnad med 1,1% verknings- Årlig energibesparing med gradsförlust: USD 613 3% ökad verkningsgrad: USD 1435 Faktisk kostnad första året: USD 2840 Faktisk kostnad första året: USD 2150 finnas tydliga riktlinjer för all ansvarig personal. Hög verkningsgrad betyder samtidigt förbättrad tillförlitlighet och mindre stilleståndstid och underhållskostnader. Lägre förluster betyder: 7 Bättre tolerans mot termiska påkänningar på grund av fastlåsning eller frekvent start Ökad förmåga att hantera överbelastningssituationer Bättre motståndskraft mot onormala driftsförhållanden, som underspänning och överspänning eller fasobalans Högre tolerans mot sinusavvikelser i spänningens och strömmens vågformer En motoradministrationspolicy gör det enklare att sammanfatta kapitalkostnader, underhållskostnader och intäkter och visa hur de påverkar varandra när olika typer av motorer väljs. Motorers verkningsgrad kan förbättras genom bättre plåtläggning, bättre spårgeometri och bättre spårfyllnad, liksom genom att använda mindre kylfläktar och kraftigare ledare. Motorskötsel Användarna kan själva göra mycket för att få så hög verkningsgrad som möjligt från sina motorer. Det måste finnas en väl definierad policy för motoradministration. Ett policybeslut bör vara att alltid välja högeffektiva motorer vid inköp av ny utrustning. Användarna måste specificera lägsta acceptabla verkningsgradvärden. Ett utbytes- eller omlindningsbeslut kan fattas långt innan haveri uppstår det måste ABB tidning 1/

7 Användarna kan dra fördel av en sådan policy genom minskade energikostnader, genom att uppgradera till högeffektiva motorer vid den mest förmånliga tidpunkten. Den förutseende planeringen som ligger i metoden bidrar till att minska stilleståndstid och lagerhållningskostnader genom avtal om snabba leveranser. Tabell 3 ABB:s metod Vad gör ABB för att minska den negativa inverkan som koncernens motorer och drivsystem har på miljön? Förutom att ständigt utveckla och förespråka högeffektiva motorer och varvtalsreglerade drivsystem håller ABB ett noggrant öga på de totala miljökostnaderna för sina produkter. Ett av de effektivaste ledningsverktygen inom detta område är livscykelanalys (LCA), som beskriver och kvantifierar miljöinverkan från en produkt under hela dess livslängd från tillverkning och leverans till slutanvändning och skrotning. ABB:s forsknings- och utvecklingscentrum i Västerås har i flera år arbetat med att utveckla metoder och kompetens inom området LCA. ABB, tillsammans med många andra företag, stöder ansträngningarna att Miljöinverkan från drivsystemet ACS 400, med antagande av en livslängd på 10 år och en driftcykel på 4000 timmar per år i en 4 kw-tillämpning Miljöstorhet Värde, inklusive Ekvivalent enhet sparad energi Global uppvärmning 7310,33 Koldioxid, kg Sur nederbörd 45,70 Svaveldioxid, kg Abiotisk utarmning 25,18 Enhet deriverad från resursanvändning/ kända resurser på jorden Utsläpp av näringsämnen 1,97 Fosfatemission Ozonutarmning Ej tillgängligt CFC-11, kg Bildning av foto- 1,62 Eten, kg kemiska oxidanter Ekotoxicitet 0,16Förorenat vatten utsatt för toxikologiskt acceptabel gräns, m 3 Mänskligt orsakad 64,30 Mänsklig kropp utsatt toxicitet i luft för toxikologiskt acceptabel gräns, kg Mänskligt orsakad 0,07 Mänsklig kropp, utsatt toxicitet i vatten för toxikologiskt acceptabel gräns, kg utveckla objektiva LCA-metoder, i samarbete med CPM Kompetenscentrum för produktrelaterad miljöanalys vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. CPM:s syfte är att förse industrin med objektiva LCAmetoder och att stödja integrationen av miljöskydd i alla aspekter på produkter och tjänster. CPM arbetar nu med att verifiera ABB:s LCA-data. Detta ger ökad trovärdighet åt vårt LCA-arbete. Detta är synnerligen viktigt eftersom största delen av den negativa inverkan som ABB har på miljön uppstår vid användningen av våra produkter. LCA hjälper ABB att garantera att tillverkning, användning och eliminering av våra produkter har minsta möjliga negativa inverkan på miljön. En typisk produktstudie enligt detta arbetssätt är den analys som utfördes av ACS 400, en produkt i Comp-AC-serien av varvtalsreglerade drivsystem. Miljöinverkan av produkten studerades med hjälp av LCA och med EPS-metoden (Environmental Priority Strategies in product design). Produkten antogs ha en livslängd på 10 år och en driftcykel på 4000 timmar per år i en pumptillämpning på 4 kw i Centraleuropa. För samtliga kategorier av miljöinverkan studerades, som t.ex. global uppvärmning, sur nederbörd, giftutsläpp i vatten etc. visade det sig att den totala miljöinverkan, med hänsyn tagen till mängden sparad energi, minskade (tabell 3). Tabell 4 visar ett exempel på en LCA. Här gör vi en jämförelse mellan två standardmotorer på 15 kw av olika utföranden, som båda levererar 12 kw. Motor A är en ABBmotor, tillverkad vid ABB Motors i Västerås. Motor B är tillverkad av ett konkurrerande företag. Även om motor A kräver mera koppar och järn vid tillverkningen än motor B, 26 ABB tidning 1/2000

8 uppvisar motor A högre verkningsgrad i drift, vilket innebär att den använder mindre elektrisk energi än motor B under sin livstid. Med båda motorerna i drift 8000 timmar per år under 15 år uppnåddes följande resultat: i motor A, med en verkningsgrad på 91,1%, går kwh förlorade, medan motor B, med verkningsgraden 89%, gör av med kwh. Tabell 4 visar miljöaspekterna på dessa båda motorer, utgående från sina förluster, tillverkning och en återvinningsgrad på 98%. I sammanhanget har antagits att motorerna drivs med en vanlig centraleuropeisk mix av energileverantörer. Miljöinverkan från motor B är större än från motor A. Med en utvärdering enligt EPS-principen belastar motor A miljön 21% mindre än motor B. Motorer och effektiv varvtalsreglering av sådana är viktiga miljöfrågor. Motorer förbrukar en stor del av den energi som produceras i världen och står följaktligen för en stor andel av miljöutsläppen på grund av denna produktion. Att minska den mängd energi motorerna gör av med genom att dels köra dem vid optimalt varvtal för den aktuella belastningen med hjälp av varvtalsreglerade drivsystem, dels göra motorerna i sig själva effektivare, kan göra mycket för att minska denna inverkan. Företag som ABB, med sin expertis inom båda dessa tekniska områden, kan ha en reell positiv effekt för vår miljö. ABB är fast beslutet att göra allt som står i dess makt för att minska den negativa inverkan av företagets produkter på miljön. Detta bevisas av att vi har antagit miljöstandarden ISO 14001, som hjälper företag att etablera och upprätthålla miljöledningssystem. Miljöavdelningen vid Standardiseringen i Tabell 4 Miljöinverkan från två standardmotorer på 12 kw av olika konstruktion. Motor A kommer från ABB. Miljöaspekter sett över Motor A: 12 kw Motor B: 12 kw hela livslängden verkningsgrad 91,1% Verkningsgrad 89% Resursanvändning Kol (kg) Gas (kg) Olja (kg) Stål (kg) Koppar (kg) 0,9 0,8 Aluminium (kg) 4 4 Kisel (kg) 1,1 1,0 Övrigt (kg) 0,09 0,09 Emissioner Koldioxid (kg) Svaveldioxid (kg) Kvävedioxid (kg) Saltsyra 8,8 11,1 Metaller (g) Tungmetaller (g) 1,1 1,1 Fast avfall (kg) Stoft (kg) 30,4 38,4 Överigt (kg) Totalt EPS-index ELU varav , varav 99,4% från drift 99,5% från drift Sverige har uppmärksammat ABB som ett företag i frontlinjen då det gäller miljöledningssystem. För våra kunder är hög verkningsgrad naturligtvis inte bara en miljöfråga. Verkningsgraden har en påtaglig effekt på företagets kostnader och därmed på deras lönsamhet och konkurrensförmåga. Miljötrycket och sund affärsekonomi driver på utvecklingen av motorer och drivsystem och förbättrar tekniken, till fromma för oss alla. Författare Ian Rennie ABB Automation Group Ltd Binzmühlestrasse 93 CH-8050 Zürich Switzerland E-post: ian.rennie@ch.abb.com Telefax: ABB tidning 1/