Nämnd- och bolagsplan 2015

Transkript

1 För- och grundskolenämnd Reviderad ( )

2 Ledning Förvaltning: Ordförande: Förvaltningschef: Barn- och utbildningsförvaltningen Anna Hed Inga-Lena Spansk 2 (16)

3 Förutsättningar för verksamhetsåret Förutsättningar för verksamhetsåret Inledning: nämndplanens syfte är att prioritera och förtydliga mål och strategier utifrån förskolans och skolans styrdokument samt kommunala styrdokument. Mål formulerade i nämndplanen ska prioriteras på enheterna och utifrån lokala behov ska egna mätbara mål formuleras. Organisation: 3 (16)

4 I Mora kommun finns 17 kommunala och 11 fristående förskolor samt 6 familjedaghem (varav ett fristående) för barn i åldrarna 1-5 år. Det finns 12 fritidshem (varav 2 fristående) med skolbarnsomsorg för barn 6-13 år. Kommunen har en helg- och kvällsöppen verksamhet samt öppen förskola. Grundskolan är organiserad i 12 skolenheter och en fristående skola. Verksamhetsidé: Utifrån vår vision alla är olika och lika bra ska alla barn och ungdomar ges möjlighet att utveckla kunskaper och värden inför den egna framtiden. Verksamhetsidén bygger på dessa fyra hörnstenar: Våra gemensamma värderingar Kunskap och lärande för livet Utveckla ansvar och inflytande Samarbete och tydlig inriktning Ledorden är: barn- och elevperspektiv, röd tråd i skolutveckling, livslångt lärande, systematiskt kvalitetsarbete, goda relationer, tillgänglighet och samverkan. Omvärldsanalys: Alla skolor ska bli bra skolor. Tillgång till kompetenta lärare måste säkras. Skolor och huvudmän behöver arbeta långsiktigt. Dessa tre övergripande utvecklingsområden lyfter Skolverket fram som allra viktigast för att möta den svenska skolans utmaningar. Skolan är i fokus i den svenska debatten och bland de frågor som uppmärksammas är sjunkande kunskapsresultat, karriärtjänster, lärarlegitimationer, lärares arbetssituation, likvärdig betygsättning och studiero i skolan. Förskola och skola har ett stort ansvar att förbereda barn och unga för en oförutsägbar framtid vilket finns formulerat i läroplanerna. Skolverket har i sin lägesbedömning framhållit att de måste utrustas med samarbetsförmåga, problemlösning, kritiskt tänkande och initiativförmåga. Allt fler barn går i förskolan och ca 90% är inskrivna hösten 2014, de flesta skrivs in vid 1-2 års ålder. Sedan 2006 har gruppstorleken(genomsnittliga antalet barn per grupp) legat relativt konstant i landet, strax under 17 barn. Den siffran stämmer bra med Mora kommuns förskolor. Födelsetalet i kommunen har tyvärr sjunkit under 2012 och 2013 med ca 30 barn (ca 15 barn/år). För gruppen barn 0-5 år pekar folkbokföringsprognoserna på fortsatt lågt antal de närmaste tre åren. I grundskolan ökar elevantalet ökat något från 2011 elever läsåret 11/12 till 2090 elever för 14/15 och 15/16 går vi över Förskolan har ett stort ansvar för barns utveckling, trygghet och lärande. En väl fungerande förskola bidrar till likvärdiga uppväxtvillkor genom att komplettera och kompensera. Barns och ungas psykiska ohälsa ökar över hela landet och därför driver SKL på regeringens uppdrag projektet PSYNK, synkroniserade insatser för barn och ungas hälsa. Mora kommun deltar tillsammans med Landstinget Dalarna i projektet sedan 2012 och har under vt 2014 anställt en processledare för framtagande av en handlingsplan.ett av delmålen i handlingsplanen är upprättande av en familjecentral för att möta barn och föräldrar med en helhet så de får den hjälp de behöver, när de behöver det. Landstinget Dalarna har fattat ett inriktningsbeslut att verka för att FC bör startas i alla kommuner i länet vilket intensifierar frågan i kommunen. 4 (16)

5 Utvecklingsinsatser: Alla barn och elever har rätt till en god utbildning och då behövs bra pedagoger som kan skapa goda lärmiljöer och ha ett medvetet förhållningssätt i lärsituationen. Alla barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt oberoende av sin bakgrund eller vilken skola de går i. Skolverkets bedömning är att det behövs kraftfulla insatser för att förstärka likvärdigheten. Resurser i form av stöd, skickliga lärare och ledare måste sättas in där de bäst behövs. Det krävs att huvudmän har en medveten användning av tillgängliga resurser och även på andra sätt arbetar för god likvärdighet. Arbete med god rekrytering, lärarlyftet II, utbildning av speciallärare/specialpedagoger och rektorsprogrammet. Förvaltningen tillämpar central styrning av resurser till särskilt stöd och stödjande åtgärder sätts nu in i tidigare åldrar och lagkravet på särskilt stöd fortsätter att vara kostnadsdrivande. Forskning och beprövad erfarenhet visar att det finns stora pedagogiska förtjänster med kollegialt lärande och ett starkt stöd för att kompetensutveckling som sker i den ordinarie lärmiljön tillsammans med kollegor, ger den bästa effekten för hela skolans samlade utvecklingsarbete. Skolverkets Matematiklyft är uppbyggt enligt den modellen och med satsning på SKL:s projekt PISA 2015 lyfts matematiksatsningen in i det systematiska kvalitetsarbetet. SKL:s PRIO-projekt innebär att varje skolenhet får ett tydligt underlag för sitt systematiska kvalitetsarbete och även verktyg för hur arbetet ska bedrivas. Total kostnad för utvecklingsinsatser beräknas till: 2100 tkr. Nya reformer: De nationella insatserna för att stärka likvärdighet i skolan och läraryrket är viktiga och ett antal nya reformer och allmänna råd har införts. Som exempel kan nämnas fler nationella prov, införande av betyg från åk 6, ökad undervisningstid i matematik, lärarlegitimation, rektorsutbildning med flera. Total kostnad för nya reformer beräknas till: 2200 tkr. Rekryteringar: En av de största utmaningarna för förvaltningen är att säkra kvalitén på undervisningen med behöriga pedagoger under de rådande stora pensionsavgångarna. Satsningar måste göras på rekryteringsarbetet. Total kostnad för rekryteringsarbete beräknas till 250 tkr. Läraravtal: Förvaltningen har påbörjat en partsgemensam dialog med de fackliga företrädarna angående läraravtalet. Det kan innebära kostnader för nytt avtal med ev. en skola som testgrupp under läsåret 15/16. Total kostnad för läraravtal 2015 beräknas till: 300 tkr (försöksverksamhet). Om det genomförs fullt ut innebär det en kostnad på 3200 tkr de nästkommande åren. Föräldrautbildning: Barns relationer till sina föräldrar har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan. Det 5 (16)

6 påverkar hur de ska klara sin skolgång och vilka levnadsvanor de får som vuxna. Samhället kan med begränsade insatser och till förhållandevis låga kostnader göra en hel del för att underlätta för familjerna.. Forskning visar att olika former av föräldrastöd är insatser som har betydelse för såväl enskilda barn som samhället i stort. Sedan 2004 har elevhälsan i Mora kommun erbjudit föräldrastöd i manualbaserade och strukturerade grupper. I dagsläget erbjuder elevhälsan en sammanhållen föräldrastödskedja 2-17 år. Total kostnad för föräldrautbildning beräknas till: 500 tkr. Handlingsplan ISIT Förvaltningens handlingsplan för ISIT är framtagen och visionen är att skolan i Mora ska vara en arbetsplats där pedagoger och elever tillsammans utvecklar kreativa och innovativa arbetsmiljöer och arbetsformer med hjälp av digitala verktyg. Planen ger en tydlig bild av de ekonomiska konsekvenserna för de kommande läsåren för nämnden att ta ställning till. Beräknad kostnad för handlingsplan ISIT: 1400 tkr + tjänstekatalog Lokaler: Förvaltningens skolor och förskolor är i behov av underhåll och ombyggnationer. En fördjupad lokalutredning pågår som ska leda fram till förslag på lämpliga förskole- och skolområden. Miljö och hälsa har gjort en inspektion angående UV-strålning och ett antal åtgärder ska göras på kommunens förskolor. Elrevision pågår och ett antal förbättringsåtgärder måste utföras till följd av revisionen. Total kostnad för höjd lokalhyra beräknas till: 500 tkr. Skolskjutsar: Under 2014 har skolskjutskostnaderna ökat, det gäller både extra bussar och taxibeställningar. Orsaken är ändrade turlistor för Dalatrafik samt avsaknad av arbete med säkra skolvägar. De ökande kostnaderna är för närvarande svårt att beräkna. Fristående verksamheter: Förvaltningen gottgörs inte för de fristående verksamheternas löneökningar, medlen måste därför tas från kommunala verksamheter, Total kostnad per år för löneökningar till fristående verksamheter: 600 tkr. Övrigt: Faktorer som bidrar till höga skolprestationer är motivation, ansträngning, uthållighet och positiv självbild hos eleverna, kompletterat med stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan. Skolinspektionens granskning av särskilt stöd visar att barns och elevers utmaningar i skolan främst ska sökas i deras möte med lärmiljön vilket innebär att arbetet med tillgängligheten i förskolor och skolor måste intensifieras. För- och grundskolenämndens intention, att skolan ska vara en skola för alla barn och elever, är vägledande för arbetet vilket innebär att åtgärder i första hand ska ske i ordinarie grupp/klass. Tillgänglighetsfaktorn ska vara 6 (16)

7 hög vilket kräver anpassningar i pedagogisk, social och fysisk miljö för att lärande ska ske. En barn- och elevhälsoplan är framtagen med syftet att fungera som ett stöd för förskolechefer, rektorer och personal i det dagliga barn- och elevhälsoarbetet. Den ska även säkerställa att ett likvärdigt stöd ges till alla barn och elever. Elevenkäterna visar att våra elever är mycket nöjda med sin skolgång, bland de nöjdaste i landet vilket SKL:s rapport Öppna jämförelser visade. Tillit, trygghet och goda relationer mellan elev och lärare är en framgångsfaktor för goda resultat. Vi behöver fortsätta värdegrundsarbetet med ett ännu tydligare fokus på barn- och elevperspektivet. Förvaltningen har beviljats länsstyrelsebidrag för att upprätta en tjänst som integrationssamordnare. Ett viktigt uppdrag för samordnaren är att färdigställa en handlingsplan för mottagande av elever från andra länder. Arbetet att nå utveckling ska ske långsiktigt och ske utifrån ett fåtal prioriterade mål. Kostnad för tillgänglighetsprojektet beräknas till 200 tkr Sammanfattning av insatser/verksamheter som pågår/kommer att genomföras för att nå verksamhetsmålen och kräver ökade ekonomiska resurser: Resursbehov som inte täcks av nuvarande resursfördelningssystem, TKR Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 TOTALA KOSTNADER ca Utvecklingsinsatser - PRIO, PISA, Matematiklyftet, NTA, NT (2,25) speciallärar/specialped.utb (1,0 tj)rektorsprogrammet (1,4 tj) Toleransprojektet 0,25, tjänsteskrivelse är insänd till kommunchef. F.n. belastas förvaltningen. Nationella reformer - utökad undervisningtid i matematik åk 1-6 (2,0 tj)fler nationella prov (0,5 tj)betyg åk 6 (0,5 tj)lärarlegitimationer, rektorsprogrammet (1,25 tj)övriga kostnader Personalrekrytering p.g.g. pensionsavgångar - annonsering, eventuellt bemanningsföretag Läraravtal testgrupp och genomförande Föräldrautbildning Utveckling av lärmiljön - ISIT-satsningar, digitala verktyg alt. leasing 2500 tkr/år Tjänstekatalog ökade kostnader (vid köp). Kostnaden något osäker Lokaler - anpassning och ombyggnad, höjd lokalhyra Skolskjutsar - ökade kostnader????????? Fristående verksamheter - kompensation för löneökningar årligen Tillgänglig utbildning i Mora kommuns förskolor och skolor projekt (16)

8 Kommentarer till nämndens mål: För- och grundskolenämnden vill att skolan ska vara en skola för alla barn och elever. Kommunens strategiska mål är att Moras grundskolor ska tillhöra de bästa i landet och bägge dessa mål är styrande för inriktningen av verksamheten. Mål och mått är reviderade i nämndsplanen och mätmetoder har också förändrats, t.ex. redovisas alla enkäter i %. Mål: kunskapsresultaten, som ska förbättras i grundskolan, har under 2014 kompletterats med operativa mål i matematik och 2015 tillkommer genomsnittligt meritvärde och behörighet till nationellt yrkesprogram. Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år Mora 92,4 86,0 Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år Mora 79,0 Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år Mora 75,3 72,2 80,2 76,7 Riket 76,6 77,3 77,4 77,0 Kommungrupp 78,1 79,5 77,0 Genomsnittligt meritvärde för årskurs Mora 204,7 202,4 209,2 214,4 Riket 208,8 210,5 211,4 213,1 Kommungrupp 205,2 204,9 208,4 Behörighet till gymnasiets yrkesförberedande program Mora 80,1 *) 82,5 85,3 85,2 Riket 88,2 *) 87,7 87,5 87,6 Kommungrupp 88,1 87,8 86,3 *) Före 2011 användes måttet behörighet till nationellt program. 8 (16)

9 Nyckeltal: För att göra jämförelser och analyser av verksamheterna använder nämnden både lokala och nationella nyckeltal. UTFALL JÄMFÖRT MED STANDARDKOSTNAD Kommungrupp 2013 Förskola och skolbarnsomsorg 17,7 15,6 8,2 7,6 Grundskola 3,3 5,8 11,3 6,4 Utfallet är en jämförelse mellan en faktiskt redovisad kostnad för en verksamhet jämfört med en förväntad kostnad framräknat av SCB och SKL baserat på Mora kommuns förutsättningar för just den verksamheten. KOSTNAD PER ELEV I GRUNDSKOLAN Kommungrupp 2013 Kostnad totalt per elev i hemkommunen Elevhälsokostnad Lokaler Skolmåltider Undervisning Läromedel Lokalkostnader är något högre och måltidskostnader är mycket högre jämfört med både nationellt och kommungruppssnitt. Kommunens lokalresursplan redovisar att den genomsnittliga lokalanvändningen per elev (antal kvm/elev) ligger på en hög nivå med ca. 18 kvm. Riksgenomsnittet i Sverige ligger dock på 20 kvm/elev. En fördjupad lokalöversyn pågår inom förvaltningen. De skolor som skulle kunna ta emot ett stort antal elever, ligger för långt utanför centralorten för att det skulle löna sig ekonomiskt. Både internhyror och kostnader för måltidsservice kräver därför en utredning. Förvaltningen har dragits med ett underskott 2012, 2013 och prognosen för 2014 visar på ett underskott på 7,3 miljoner. De kostnader förvaltningen har för undervisning avviker något från standardkostnad jämfört med andra kommuner, däremot är kostnader för lokaler och kost högre vid jämförelse med kommungruppen. Lagkrav och åtgärder på nationell nivå har ökat och statsbidragen som betalas ut måste falla förvaltningen till godo. De effektiviseringar som görs för att komma inom budgetram är nedskärningar av personal och då uppstår en konflikt gentemot de insatser som redovisats ovan. 9 (16)

10 Neddragning av förskoletjänster, p.g.a. minskat barnantal, fortsätter enligt plan. Anpassning av antalet elevassistenter pågår, men det går i långsammare takt än planerat. Nedskärning av administrationen går för närvarande inte att genomföra. För närvarande pågår en översyn av nuvarande resursfördelningsmodell i kommunen. Nuvarande modell tar ej hänsyn till ett flertal av de statsbidrag som kommer kommunen tillgodo. Som exempel kan nämnas statsbidrag för fler nationella prov, införande av betyg från åk 6, ökad undervisningstid i matematik, lärarlegitimation med flera, vilket motsvarar ca 4,7 mkr i statsbidrag för Förvaltningen arbetar på att hitta en framtida långsiktig lösning till förtätning och omorganisation samt ett hållbart lokalutnyttjande och har tagit fram ett tjänstemannaförslag som innebär förtätning av skolenheter. Prioriterade områden 2015 Moras grundskolor skall tillhöra de bästa i landet. Elevernas kunskapsresultat skall förbättras. Förvaltningens särskilda satsningar inom matematikområdet skall få effekt. Tanken om en skola för alla skall vara vägledande vid organisationsförändringar. Lärmiljön måste utvecklas för att tillgodose elevernas behov. Stödjande åtgärder skall i större utsträckning sättas in redan i förskolan, förskoleklassen och på lågstadiet. Lärarnas ämnesbehörighet skall öka. IT-handlingsplanens mål skall vara vägledande. Kvalitetsarbetet skall prioriteras och utvecklas inom förvaltning och skolenheter. Ett gott pedagogiskt ledarskap är en framgångsfaktor. PRIO-arbetet skall utökas till att omfatta fler skolor. Specialpedagogernas handledande roll mot lärarna är fortsatt viktig. 10 (16)

11 Mål och mått Strategiska mål: Moras grundskola ska utvecklas och tillhöra de bästa i landet Moras grundskoleelever ska ha god kännedom om brand- & olycksförebyggande åtgärder samt omhändertagande. Andel elever i åk 9 som genomgått HLR-utbildning med godkänt resultat 100 Kunskapsresultaten skall förbättras i grundskolan. Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år 3. Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år 6. Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år 9. Behörighet till gymnasiet. 90 Meritvärde 220 Andel elever som uppnår kravnivån på de nationella ämnesproven i matematik år 3 Andel elever som uppnår kravnivån på de nationella ämnesproven i matematik år 6 Andel elever som uppnår kravnivån på de nationella ämnesproven i matematik år 9 Andel elever i åk 6 som når de högre provbetygen på de nationella ämnesproven i matematik Andel elever i åk 9 som når de högre provbetygen på de nationella ämnesproven i matematik Barn och elever i behov av särskilt stöd skall vara prioriterade Resultat från personalenkät VT 65 Resultat från elevenkät 90 Resultat från riktad föräldraenkät 80 Särskilt stöd minst 11% 11 (16)

12 Det pedagogiska ledarskapet skall vara tydligt och prägla hela verksamheten. Nöjdhetsindex avseende personalens relation till sin chef Antal medarbetare per chef 35 Skolan skall ges goda förutsättningar för att bedriva kvalitativ pedagogisk verksamhet. 75 God arbetsmiljö - resultat från personalenkät 75 Skolan arbetar för att samtlig personal skall ha adekvat utbildning. Andel lärare som har lärarlegitimation. 100 Behörighet i ämne och stadium 90 Arbetsgivaren skall sträva mot att erbjuda personalen önskad sysselsättningsgrad. Andel personal som erhållit önskad sysselsättningsgrad 95 Skolan skall ta till vara medarbetarnas kompetens och vilja att utveckla effektivitet och kvalitet på den egna arbetsplatsen. Resultat från personalenkäter 80 Ökning av lönespridningen 2 Strategiska mål: Mora ska vara ett hållbart samhälle Mora kommuns skolor skall vara energi- och miljömedvetna. Nyttjandegraden - antalet elever per kvm lokalyta max18 12 (16)

13 (klassrum och grupprum) Lokalkostnad per elev och skola högst Skolan skall arbeta förebyggande med ett hälsobefrämjande perspektiv. Nöjdhetsindex avseende skolmaten - resultat av elevenkät 80 Barngruppernas storlek i förskolan skall anpassas utifrån individerna i gruppen, barnens ålder och lokalens beskaffenhet. Genomsnittligt antal barn per år och förskoleavdelning 17 Strategiska mål: Mora kommuns verksamheter ska bedrivas med god ekonomisk hushållning Kostnadseffektiv verksamhet och organisation Budgetföljsamhet Strategiska mål: Mora ska vara knutpunkt och motor i regionen Strategiska mål: Mora ska vara kultur-, upplevelse- och aktivitetscentrum Skolan skall aktivt verka för att ge barn och elever ett rikt kulturutbud. alla barn i grundskolan deltar i minst en kulturaktivitet/läsår. 100 Andel skolor med tillgång till skolbibliotek (16)

14 Strategiska mål: Mora ska vara ett tryggt samhälle för alla Skolan skall vara en trygg och trivsam arbetsplats. God arbetsmiljö - resultat från elevenkät 85 Ingen förekomst av mobbning och kränkningar - resultat från elevenkät God arbetsmiljö - resultat från personalenkät 85 Nöjdhetsindex avseende miljö på raster och håltimmar - resultat av elevenkät Skolan skall vara solidarisk, tolerant och inkluderande för alla Resultat från personalenkät 80 Resultat från elevenkät 85 Skolan skall utifrån evidensbaserade metoder verka för en drogfri miljö Andel unga som ej brukar alkohol eller tobak - resultat från elevenkät Andel unga i årskurs 7-9 som ej brukar alkohol eller tobak - resultat från föräldraenkät Tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall vara god. Andel barn som fått plats inom 4 månader i förskolan 100 Små barn upp till och med årskurs 3 skall så långt det är möjligt erbjudas valfri förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola och skola i närheten av hemmet. Nöjdhetsindex - resultat från föräldraenkät 75 Andel barn som erbjuds plats i förskola eller pedagogisk omsorg enligt sitt förstahandsval (16)

15 Barn och ungas hälsa skall utvecklas såväl fysiskt som psykiskt, socialt och intellektuellt. Andel utförda hälsosamtal i planerade årskurser 100 Strategiska mål: Mora kommuns verksamheter ska präglas av delaktighet och inflytande Demokratiarbetet och elevinflytandet skall utvecklas. Graden av elevansvar och elevdeltagande - resultat från personalenkät Graden av elevansvar och elevdeltagande - resultat från elevenkät Skolan skall verka för ett utökat föräldraengagemang. Resultat från föräldraenkät 80 Föräldrarådens representation - andel skolor med utsedda representanter (16)

16 Budget För- och grundskolenämnd Ekonomisk jämförelse (tkr) För- och grundskola, kommunal verksamhet För- och grundskola, fristående verksamhet Utfall Prognos Ram Summa Ram utan förändring i avvaktan på översyn av resursfördelningsmodellen, enligt planeringsanvisningarna INVESTERINGAR UTFALL 2013 PROGNOS 2014 BUDGET 2015 BUDGET 2016 BUDGET 2017 IT-satsningar Inventarier och utrustning Förbättringar inneoch utemiljö SUMMA IT-satsningar Finns även redovisat under resursbehov drift, det finns två alternativ: leasing under drift eller investering. Inventarier och utrustning Nyinvesteringar i lokaler p.g.a. Våmhus förskola flytt in till Våmhus skola. Följande år beräknas budget för förskola Noret Norra och åtgärder Bjäkenbackens skola. Tidpunkt ej beslutad. Förbättringar inne- och utemiljö Lokalanpassningar, staket, UV-skydd, ventilation, buller, åtgärder med anledning av elrevision. Del av kostnaden för höjd lokalhyra finns under resursbehov drift. 16 (16)