Granskning av årsredovisning 2008

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Söderhamns kommun April 2009 Robert Heed Josefin Loqvist

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Nämndernas redovisning av sitt uppdrag

3 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed och i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper, med undantag för den extra avsättning av pensioner som har gjorts (se avsnitt 3.2 Resultaträkning). Kommunens ekonomiska läge Årets resultat uppgår till -1,3 Mkr (för ,3 Mkr), vilket gör att resultatutfallet för 2008 är en försämring med 19,6 Mkr jämfört med föregående år. Det redovisade resultatet är ett överskott gentemot den beslutade budgeten (-7,0 Mkr) med 5,7 Mkr. Verksamhetens nettokostnader har i jämförelse med år 2007 ökat med 51 Mkr vilket motsvarar en ökning med 4,4 %. Detta kan jämföras med skatteintäkter och generella statsbidrag som har ökat med 32,6 Mkr jämfört med år 2007, vilket motsvarar en ökning med 2,8 %. Nämndernas nettoavvikelse mot budget uppgår till +19 Mkr, där kommunstyrelsen redovisar en avvikelse mot budget om 5,9 Mkr, nämnden för lärande och arbete om 9,8 Mkr samt barn- och utbildningsnämnden om 3,2 Mkr. Om man gör en bedömning kring måluppfyllelsen av de finansiella målen för 2008, som ett enskilt år, uppfylls endast ett av fyra mål. Den slutliga mättidpunkten för de finansiella målen är först För att lättare kunna göra en bedömning av de finansiella målen för ett enskilt år, kan med fördel en tydligare redovisning göras mot delmål som ska uppfyllas för respektive år. Kommunfullmäktige har fastställt 10 inriktningsmål, med slutlig mättidpunkt 2011, som beskriver inriktning och ambitionsnivå för verksamheten under budgetperioden Arbetsgruppernas bedömning är att samtliga mål kommer att nås med befintlig taktik. När budgeten för lades i november 2007 låg resultatet för hela budgetperioden i linje med god ekonomisk hushållning. Konjunkturnedgången påverkar skatteunderlaget negativt vilket kommer att få genomslag under de närmaste åren. Utifrån SKL:s skatteprognos i februari 2009 uppgår kommunens samlade resultat för åren till ca -15 Mkr. I juni 2009 planerar kommunen att ta beslut om strategi för att hantera det nya ekonomiska läget. Det är viktigt att en handlingsplan tas fram och att åtgärder vidtas för att få en ekonomi i balans. 3

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den kommunala Redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 1.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? (Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.) Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? (Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation.) Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 4

5 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 5

6 2 Granskningsresultat 2.1 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla: - en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3) - en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning (KRL 4:5) - sådana upplysningar som avses i KRL 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1) Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: obligatorisk information i enlighet med KRL och RKRs rekommendationer sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro annat av betydelse för styrning och uppföljning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning I förvaltningsberättelsen redovisas en finansiell analys av kommunens ekonomi under Den finansiella analysen utgår från fyra finansiella aspekter; det finansiella 6

7 resultatet, kapacitetsutveckling, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen. Utifrån dessa aspekter är målet att identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka förtydliga om kommunen anses ha en god ekonomisk hushållning. Vidare finns det en sammanfattande finansiell analys med måluppföljning av kommunens finansiella mål. Vi bedömer att analysen ger en rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning. Förvaltningsberättelsen innehåller även kommentarer om koncernens resultat, verksamhet under året och viktiga framtidsfrågor. Händelser av väsentlig betydelse Förvaltningsberättelsen kommenterar samhällsekonomin och dess påverkan på kommunens förutsättningar inför framtiden. Här konstateras att när budgeten för lades i november 2007 låg resultatet för hela budgetperioden i linje med god ekonomisk hushållning. Konjunkturnedgången påverkar skatteunderlaget negativt vilket kommer att få genomslag under de närmaste åren. Utifrån SKL:s skatteprognos i februari 2009 uppgår kommunens samlade resultat för åren till ca -15 Mkr. I juni 2009 planerar kommunen att ta beslut om strategi för att hantera det nya ekonomiska läget. I övrigt beskrivs viktiga händelser under året under respektive nämnds redovisning. Förväntad utveckling I förvaltningsberättelsen görs en sammanfattande utblick mot framtiden under rubriken Framtidsbedömning. Varje nämnd har också i sin verksamhetsberättelse, under avsnittet Framåtblick, beskrivit viktiga framtidsfrågor. Dessutom finns kommentarer kring den ekonomiska utvecklingen i den finansiella analysen. Väsentliga personalförhållanden Personalredovisningen ger information om t.ex. antal anställda, sjukfrånvaro, arbetsmiljösatsningar m.m. Sjukfrånvaron redovisas i enlighet med kraven i KRL fördelad på kön, ålder och hur stor långtidssjukfrånvaron är. Den totala sjukfrånvaron uppgår till 5,4 % (6,3 %). Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten En ny målmodell gäller fr.o.m där kommunfullmäktige har antagit övergripande inriktningsmål för Övrigt I det separata Hållbarhetsbokslutet inkluderas miljöbokslut, välfärdsbokslut samt jämställdhetsbokslut. 7

8 2.1.2 Investeringsredovisning Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och finansieringsanalysen jämförelse med tidigare år görs avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Årets investeringar uppgår till 89 Mkr att jämföra med budgeterade investeringar om 144 Mkr. I den detaljerade redovisningen över investeringar per projekt framgår att större investeringar utgörs av bl a ombyggnationer på Norrtullsskolan 27,3 Mkr, ombyggnationer på Stenbergaskolan 10,0 Mkr, ombyggnad av Åsgårdens kök 3,8 Mkr samt investeringar i vägbelysning 3,3 Mkr. Investeringsredovisningen skulle kunna kompletteras med mer utförliga kommentarer kring större avvikelser mot budget och jämförelse med föregående år Driftredovisning Vi har granskat att: budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen jämförelse med tidigare år görs driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen redovisar utfallet i förhållande till fastställd driftbudget och i enlighet med den systematiska bokföringen. 8

9 Driftredovisningen i årsredovisningen redovisar nettoutfallet per nämnd/förvaltning. Jämförelse sker med budget och utfall under föregående år. De totala nettokostnaderna uppgår till 1 165,6 Mkr att jämföra med budgeterade 1 199,9 Mkr och föregående års nettokostnader 1 100,0 Mkr. Nämndernas totala budgetavvikelse uppgår till +19 Mkr. I avvikelsen ingår bland annat beviljade tilläggsanslag för projekt om 9 Mkr samt resultatbalanserade medel från tidigare år om 17 Mkr. Följande nämnder redovisar störst avvikelse mot budget: Kommunstyrelsens 5,9 Mkr Nämnden för lärande och arbete 9,8 Mkr Barn- och utbildningsnämndens 3,2 Mkr Kommentarer till driftredovisningen återfinns i nämndernas verksamhetsberättelser. Kopplingen mellan driftredovisningen och resultaträkningen bör tydliggöras via till exempel en not Balanskrav Vi har granskat: kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske. Bedömning och iakttagelser I enlighet med reglerna kring balanskravet, ska tidigare års eventuellt negativa resultat regleras och återställas under de närmast följande tre åren ( ). Av årsredovisningen framgår att det inte finns några kvarstående underskott att återställa. 9

10 I förvaltningsberättelsen återfinns en utredning av det balanskravsmässiga resultatet, det vill säga de justeringar som görs av årets resultat enligt resultaträkningen. Enligt reglerna ska justering göras för samtliga realisationsvinster samt eventuella justeringar av poster utifrån synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader samt orealiserade förluster på värdepapper. Enligt utredningen uppgår årets resultat enligt balanskravet till -7,8 Mkr. Detta motsvarar årets resultat justerat med realisationsvinster samt synnerliga skäl, bestående av rivningskostnader för Faxeholmen. Vi bedömer i likhet med kommunens egen bedömning att underskottet enligt balanskravet uppgår till -7,8 Mkr, vilket måste återställas under de närmaste tre åren ( ) God ekonomisk hushållning Vi har granskat: Måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att det i årsredovisningen finns en uppföljning av fullmäktiges inriktningsmål samt finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Om man gör en bedömning kring måluppfyllelsen av de finansiella målen för 2008, som ett enskilt år, uppfylls endast ett av fyra mål (se nedan). Den slutliga mättidpunkten för de finansiella målen är först För att lättare kunna göra en bedömning av de finansiella målen för ett enskilt år, kan med fördel en tydligare redovisning göras mot delmål som ska uppfyllas för respektive år. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har fastställt 10 inriktningsmål, med slutlig mättidpunkt 2011, som beskriver inriktning och ambitionsnivå för verksamheten under budgetperioden För att uppnå inriktningsmålen genomförs ett antal aktiviteter under respektive år. Dessa aktiviteter kan ses som delmål, där arbetsgruppen för respektive inriktningsmål gör en sammanfattande bedömning varje år. Denna sammanfattning samt en bedömning av möjligheten till måluppfyllelse presenteras i årsredovisningen. 10

11 Ett komplement till den sammanfattande bedömningen görs via en separat skrivelse Inriktningsmålen Arbetsgruppernas uppdaterade handlingsprogram, där en redogörelse lämnas för de olika aktiviteterna. Arbetsgruppernas bedömning är att samtliga mål kommer att nås med befintlig taktik. Ett antal aktiviteter som inte är genomförda under året kommer att flyttas fram till Finansiella mål I budget för fastställde kommunfullmäktige även fyra finansiella mål med avseende på god ekonomisk hushållning; 1. Årets resultat ska under perioden uppgå till 80 Mkr, eller 20 Mkr i genomsnitt, efter extra avsättning för framtida pensionskostnader med minst 10 Mkr. Negativt resultat får inte budgeteras något enskilt år under budgetperioden. Årets resultat uppgår till -1,3 Mkr och den reviderade budgeten uppvisar ett negativt resultat om -7,0 Mkr. 2. Investeringar ska finansieras med egna medel till 100 %. Investeringsnivån kan ökas med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader. Investeringar har även finansierats med lån under Låneskulden bör i varje årsbokslut vara oförändrad eller lägre i förhållande till föregående år. Vid utgången av år 2011 ska dock låneskulden vara oförändrad eller lägre i förhållande till 31 december Låneskulden ökade med 14 Mkr under Från och med år 2010 ska minst 5 Mkr årligen, plus reavinster från försäljning av mark, avsättas för den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen och som avser intjänade pensionsförmåner till de anställda före år Mkr har avsatts för kommande pensionsutbetalningar under Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1). Vi har granskat att: 11

12 resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild över årets resultat med undantag av extra avsättningen för framtida pensionskostnader (se nedan). Vi bedömer vidare att resultaträkningen i stort är uppställd i enlighet med KRL och att noter finns i tillräcklig omfattning. För att öka informationsvärdet kan uppställningen kompletteras med årets budget. Nedan redovisas resultaträkningens delposter (Mkr): Budget 2008 Utfall 2008 Utfall 2007 Förändring mellan 2008 och 2007 Verksamheternas nettokostnader , , ,4-51,0 Skatteintäkter och generella statsbidrag , , ,4 +32,6 Finansiellt netto +8,0 +6,2 +2,4 +3,8 Årets resultat före extraordinära poster -7,0 3,7 23,3-19,6 Reservering för pensionsåtagande före ,0-5,0 - Årets resultat -7,0-1,3 18,3-19,6 Årets resultat uppgår till -1,3 Mkr (för ,3 Mkr), vilket gör att resultatutfallet för 2008 är en försämring med 19,6 Mkr jämfört med föregående år. Det redovisade resultatet är ett överskott gentemot den beslutade budgeten (-7,0 Mkr) med 5,7 Mkr. 12

13 De poster som haft störst påverkan på årets resultat redovisas nedan: Verksamhetens nettokostnader har i jämförelse med år 2007 ökat med 51 Mkr vilket motsvarar en ökning med 4,4 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 32,6 Mkr jämfört med år 2007, vilket motsvarar en ökning med 2,8 %. Resultatet har även belastats med en extra avsättning till kommande pensionsutbetalningar om 5 Mkr. Avsättning till pensioner Kommunen har gjort en extra avsättning för kommande pensionsutbetalningar om 5 Mkr avseende pensioner intjänade före I kommunens årsredovisning har avvikelsen kommenterats enligt följande: "För att minska den kostnads- och likviditetsbelastning som pensionsåtagandet före 1998 innebär, beslutade kommunfullmäktige i samband med budgeten att reservera 5 mkr från och med år Utöver den årliga reserveringen har kommunen möjlighet att använda reavinsten vid markförsäljning till pensionsreserven. Om det årliga resultatet medger skall reserveringen tidigareläggas och/eller ytterligare reservering ske. Motsvarande likvida medel skall sedan avsättas i kapitalförvaltning. Reserveringar sker i enlighet med kommunens ordinarie redovisningsprinciper, vilket innebär att reserveringen belastar resultaträkningen. Detta överensstämmer inte med dagens regelverk för redovisning av pensionskostnader före Dock är redovisningsreglerna omtvistade och praxis varierar mellan kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och andra aktörer arbetar för att få till stånd en regeländring av redovisningen. Då resultatet för 2008 medger en tidigareläggning av reservering, har 5,0 mkr avsatts för pensionsreserven". Av den kommunala redovisningslagen 5 kap 4 framgår att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänas före år 1998 inte ska tas upp som en skuld eller avsättning. Utbetalningar av pensionsförmåner som intjänas före år 1998 ska redovisas såsom kostnader i resultaträkningen. I de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed ska upplysning om detta och skälen för avvikelsen framgå av årsredovisningen (krav enligt KRL 1:3). Kommunens val av redovisning av pensioner framgår av årsredovisningen och redovisas tydligt. Att man redovisar avsteget tydligt samt att det pågår diskussioner om framtida redovisning av pensioner ger dock inte kommunen laglig möjlighet att avvika från gällande regler kring redovisning av pensioner. 13

14 De extra avsättningar som görs under 2008 påverkar inte bara årets resultat, utan kommer även att medföra att resultaten i framtiden inte kommer att bli rättvisande. För 2008 har en avsättning gjorts om 5 Mkr, vilket har medfört att kommunen redovisar ett negativt resultat. Bedömningen är att årets resultat inte blir riktigt rättvisande, utan att det rätteligen skulle uppgå till ett överskott om 3,7 Mkr. 2.3 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2) Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vi bedömer att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL, med undantag för den extra avsättning av pensioner som har gjorts (se nedan). Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. I huvudsak finns bilagor/specifikationer i tillräcklig omfattning men vi rekommenderar att man ser över underlagen till interrimsposterna för att i högre grad kunna styrka redovisade poster. 14

15 Vi har bl a noterat följande vid granskningen av balansräkningen: Tillgångar Materiella anläggningstillgångar uppgår till 724,1 Mkr mot 682,5 Mkr år Årets investeringar uppgår till 89 Mkr. Enligt RKR:s rekommendation nummer 11.1 ska det för varje slag av materiell anläggningstillgång lämnas upplysningar om bland annat tillämpad avskrivningsmetod, nyttjandeperiod, anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Kommunens finansiella anläggningstillgångar uppgår till 1 113,0 att jämföra med 836,9 Mkr föregående år. Ökningen på 249,1 beror främst på att kommunens långfristiga fordringar till koncernen har ökat. Posten kassa och bank uppgår till 14,7 Mkr, vilket är en ökning i jämförelse med 2007 om 6,9 Mkr. I denna post återfinns medel avsatta om 5 Mkr för framtida pensioner, i enlighet med beslut om extra avsättning. Skulder Avsättningar för pensioner och särskild löneskatt uppgår till 65,1 Mkr att jämföra med föregående års 50,0 Mkr. Kommunen har gjort en extra avsättning till kommande pensionsutbetalningar om 5 Mkr (avser pensioner intjänade före 1998). Se vidare under avsnitt 3.2 Resultaträkning. Den beräknade kostnaden för avgiftsbestämd pension uppgick i bokslutet till 28,2 Mkr. När den faktiska kostnaden redovisades i mars 2009 visade det sig att uppbokad skuld per var 367 tkr för låg (exklusive särskild löneskatt). Justeringen kommer att belasta resultatet Långfristiga skulder har ökat med 290 Mkr jämfört med föregående år. Kommunens kortfristiga skulder uppgår totalt till 235,3 Mkr, en minskning med 7,7 Mkr jämfört med föregående år. Kommunen redovisar 671,6 Mkr under ansvarsförbindelser avseende pensioner intjänade före Detta är en minskning med 66,9 Mkr jämfört med föregående år. 15

16 2.4 Kassaflödesanalys I kassaflödesanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: kassaflödesanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar och att kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med gällande rekommendation. Vi bedömer även att noter finns i tillräcklig omfattning och att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 2.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(rådets rekommendation) Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2) Det är god redovisningssed att inkludera en kassaflödesanalys. (Rådets rekommendation) Vi har granskat att: den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL och även innehåller en finansieringsanalys noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer till resultat- och balansräkningsposter. Det innebär att delposterna i noterna ska vara rensade från interna poster (upplysning om interna poster ska därför inte anges). den sammanställda redovisningen omfattar samtliga kommunens företag konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande 16

17 proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod tillämpas vid konsolideringen beloppen överensstämmer mellan den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar interna poster har eliminerats i allt väsentligt även i notapparaten. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att upprättad sammanställd redovisning i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den totala kommunala verksamheten. Vi bedömer att den sammanställda redovisningen i stort ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden, att den i huvudsak följer kraven i KRL och rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Vi bedömer även att konsolideringen av underliggande enheter i stort beskrivits på ett korrekt sätt. Resultatet i den sammanställda redovisningen visar på ett överskott om 4,0 Mkr. För de ingående bolagen redovisar Faxeholmen AB ett positivt resultat om 1,9 Mkr och Söderhamns Stadshus AB 2,2 Mkr. Under året förvärvade Söderhamns Energi samtliga aktier i Söderhamns Vatten och Renhållning. Söderhamns Stadshus ägde 96,4 % av aktierna och kommunen 3,6 % av aktierna. I redovisat resultat om 4,0 Mkr inkluderas den interna realisationsvinsten från försäljningen om 0,5 Mkr, vilken egentligen borde ha eliminerats. 2.6 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. (KRL 1:3) Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen får kompletteras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid de poster i resultaträkningen, balansräkningen till vilka upplysningarna hänför sig. (KRL 3:2) Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och art i en not. (KRL 5:5) Om principerna för värdering, klassificering eller indelningen i poster eller delposter ändrats, skall posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, behöver omräkning eller ändring inte göras. Skälen för detta ska anges i not. (KRL 5:6) 17

18 I samband med uppskrivningen av finansiella anläggningstillgångar skall det i en not lämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet. (KRL 6:6) Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. För posterna i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor. Uppgifterna enligt första och andra styckena får lämnas i not. (KRL 6:12) Utöver KRL:s krav ställer RKR:s rekommendationer krav på tilläggsupplysningar. Flera rekommendationer hänvisar till Redovisningsrådet för publika företags rekommendationer, vilka oftast har omfattande krav på tilläggsupplysningar. I de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed ska upplysning om detta och skälen för avvikelsen framgå av årsredovisningen (krav enligt KRL 1:3). Kommunen avviker från god redovisningssed vad avser värderingsfrågor enligt följande: KRL 5:4: Kommunen redovisar en avsättning om 5 Mkr avseende pensioner intjänande före 1998, vilket även framkommer av årsredovisningen. Se vidare under avsnitt 3.2 Resultaträkning. Bland annat i rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning anges vilka krav som ställs på tilläggsinformation i årsredovisningen. En genomgång bör göras för att komplettera kommande årsredovisningar med nödvändiga uppgifter. Några exempel där kommunen avviker från god redovisningssed vad avser tilläggsinformation, utöver det som angivits under respektive rubrik: RKR:s rekommendation nummer 7.1: Förvaltningsberättelsen ska innehålla en samlad redovisning av pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen. RKR:s rekommendation nr 13:1: Redovisning av hyres-/leasingavtal. Kommunen anger att det inte finns några finansiella leasingavtal. Finansiell leasing ska redovisas i balansräkningen medan operationell leasing innebär att det räcker med tilläggsupplysning av omfattningen. För operationell leasing ska upplysning lämnas om årets belopp för betalade leasingavgifter och framtida årliga förfallobelopp inom särskilda intervall. RKR:s rekommendation nummer 17: Upplysningar skall lämnas kring bland annat aktualiseringsgrad. 18

19 2.7 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har övergripande granskat att: redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åtgärder som gjorts Bedömning och iakttagelser Redovisningen är utformad i enlighet med kommunens anvisningar Styrelsen och nämndernas redovisning av sitt uppdrag sker enligt en enhetlig struktur: Nämndens uppgift/ansvarsområde Ekonomisk översikt Måluppfyllelse och viktiga händelser under året Framåtblick Redovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag inkl graden av måluppfyllelse I budget ger fullmäktige uppdrag till respektive nämnd. I regel består uppdragen av att inarbeta aktiviteter som nämnden är ansvarig för (för att uppnå inriktningsmålen) samt att från och med 2009 tillskapa en buffert i nämndens budget motsvarande minst 0,5 % av nämndens nettobudget. Utöver detta ger även fullmäktige vissa nämnder separata uppdrag. Inriktningsmålen utvärderas och kommenteras ur ett övergripande perspektiv i ett separat avsnitt. I nämndernas redovisning av sitt uppdrag återfinns rubriken måluppfyllelse och viktiga händelser under året. Under denna rubrik kommenteras arbetet med inriktningsmålen, men arbetet med de olika aktiviteterna kommenteras i ringa omfattning. Redovisningen av övriga uppdrag som fullmäktige lämnat kan utvecklas och göras tydligare. 19

20 Det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åtgärder som gjorts Det ekonomiska utfallet i förhållande till budget redovisas. Under rubriken Ekonomisk översikt görs en analys av årets resultat och i regel kommenteras eventuella avvikelser. I de fall åtgärder har vidtagits för att uppnå resultatet, kan det med fördel även anges vilka åtgärder som vidtagits och vilken effekt de haft. 20