PLANEN SKA REVIDERAS Likabehandlingsplan Lillkyrkaskolan

Transkript

1 PLANEN SKA REVIDERAS Likabehandlingsplan Lillkyrkaskolan

2 Innehållsförteckning Inledning sida 3 Syfte sida 3 Definitioner Styrdokument sida 4 Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling mot barn och elever. Skollag (2010:800) fr o m 1/ sida 4 Läroplan Lgr 11 fr o m 1/ sida 5 Lillkyrkaskolans gemensamma värdegrund sida 7 Lillkyrkaskolans mål sida 7 Rutiner och åtgärder, diskriminering och kränkning. sida 8 Rutiner vid åtgärder, mobbing sida 8 Översikt förebyggande åtgärder sida 10 Redogörelse årets åtgärder sida 11 Nya åtgärder utifrån årets kartläggning/analys sida 11 Lillkyrkaskolans Kamratstödjargrupp sida 13 Lillkyrkaskolans elevhälsoteam sida 14 Bilagor sida o Så här jobbar vi för att motverka och stoppa kränkande behandling o Trivsel och ordningsregler för Lillkyrkaskolan o Trivselenkät Telefon till skolans expedition , personalrum och till rektor

3 Inledning Lillkyrkaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av trakasserier och kränkningar. All personal har skyldighet och ett stort ansvar i att uppmärksamma om trakasserier och kränkningar förekommer, samt att handla och verka för en miljö som överensstämmer med läroplanens värdegrund. Rektor Rose-Marie Svensson har ansvar för att denna plan efterlevs på skolan. Syfte Lillkyrkaskolan ska, i enlighet med rådande lagstiftning, förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och/eller annan kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Även annan kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till diskrimineringsgrunderna skall förebyggas och förhindras. Definitioner 1 Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg Annan trosuppfattning: innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Funktionshinder: kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, adhd och dyslexi. Trakasserier: uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: är uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. och/eller uteslutning. Vad som mera kännetecknar mobbning är att det råder obalans i styrkeförhållandet fysiskt och psykiskt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. 1 Källa: Förebygga främja diskriminering likabehandling i skolan, En handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO,

4 Styrdokument Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) Lagen om förbud mot all kränkande behandling syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. Skollagen (2010:800) (Tillämpas från och med 1 juli 2011 enl. SFS 2010:801) Skollagen 1 kap. 4 Syfte Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skollagen 5 kap. Trygghet och studiero. 3 Arbetsmiljö Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling 1 Ändamål Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. 6 Målinriktat arbete Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 7 Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling 8 Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 4

5 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. (De två följande textrutorna är utdrag ur kap. 1 och 2 i Lgr11) 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. 5

6 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 6

7 Lillkyrkaskolans gemensamma värdegrund På Lillkyrkaskolan: Är alla medarbetare goda vuxna förebilder med barnet/eleven i fokus. Känner barn/elever och medarbetare lust att lära och arbetsglädje. Känner alla barn/elever inflytande över sitt lärande och sin utveckling Skapar vi gemensamt goda arbetsmiljöer där alla tar ansvar. Arbetar alla aktivt mot diskriminering och annan kränkande behandling. Känner barn/elever, medarbetare och föräldrar sig trygga och respekterade. Lillkyrkaskolans mål Alla elever ska känna sig trygga i skolan. åtgärder sätts in direkt vid misstanke om kränkning. alla upplevda kränkningar tas på allvar. det finns ett nära samarbete med hemmen. all personal på skolan är väl insatta i lagar och förordningar som finns kring detta arbete. alla elever känner till likabehandlingsplanen och förstår syftet med den. alla elever upplever att de behandlas lika av all personal oavsett kön. alla misstänkta mobbingärenden anmäls till Kamratstödjargruppen på skolan. 7

8 Rutiner och åtgärder när någon form av diskriminering eller kränkande behandling inträffar. Vid kännedom om någon form av diskriminering eller kränkande behandling tar den personal som fått vetskap om händelsen omgående samtal med berörda. I anslutning till detta tar han/hon informationen vidare till klassläraren som har elevansvar och därmed äger ansvaret för den fortsatta hanteringen. Klassläraren informerar arbetslaget och föräldrar. Kamratstödjargruppen informeras. Ärendet anmäls vid behov för vidare hantering till elevhälsoteam och rektor. En bedömning görs av skolans ledning om händelsen ska anmälas till andra myndigheter. Rutiner och åtgärder vid mobbing Anmäl omedelbart misstanke av mobbing till kamratstödjargruppen. Det är alltid kamratstödjargruppen som, utifrån den kartläggning som görs, fastställer om mobbing förekommit eller inte och handlar utifrån det. Kamratstödjargruppen arbetar snabbt och diskret. I arbetet kartlägger man noga vad som skett, samt följer ärendet till dess man har förvissat sig om att mobbingen har upphört. Vi arbetar efter en modell, som utgörs av en samtalsmetodik. Vårdnadshavare till elever som är inblandade informeras skyndsamt av kamratstödjargruppen. I vissa fall kan kamratstödjargruppens bedömning vara att man ska träffa berörda föräldrar. Åtgärderna ska dokumenteras på en speciell blankett, som förvaras i separat pärm hos rektor. Utvärdering vid avslutande av fall. Rapport till rektor. 8

9 Exempel på olika typer av mobbing/kränkning Tyst mobbing/kränkning Himla med ögonen, kasta menande blickar mellan varandra, vända ryggen till, inte svara på tilltal, tystna, utfrysning. Verbal mobbing/kränkning Viska, sprida rykten, prata illa om varandra, retas, trakassera, håna, härma, hota, anmärka på frisyr och liknande samt hånskratta, skicka elaka SMS, mail, brev och lappar och liknande. Fysisk mobbing/kränkning Slag, sparkar, knuffar och liknande. När detta sker upprepade gånger riktade mot en och samma person eller personer är det mobbing. Enstaka händelser är alltså inte mobbing. Exempel på signaler hemma om ditt barn är utsatt för mobbing Håller sig undan Ont i magen Vill stanna hemma Dålig aptit Överdrivet clownbeteende Grubblande, håglös, tystnad Vid misstanke om att mobbing förekommer Vid minsta misstanke att mobbing förekommer ska skolans Kamratstödjargrupp kontaktas. Kontakten kan antingen göras via någon av skolans personal eller direkt till gruppen. Telefon till skolans expedition , personalrum och rektor

10 Skolans översikt av förebyggande åtgärder samt åtgärder ägnade att förhindra kränkande behandling. (Skollagen 2010:800, 6 kap 8) Alla klasslärare är noga med att arbeta med likabehandlingsplanen med sina elever. Eleverna ska känna till dess innehåll, förstå syftet, kunna påverka innehållet och kunna använda det. Klasserna har schemalagd tid för livskunskap varje vecka för kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor samt personliga och sociala mål. Ansvariga för genomförandet är klasslärarna. Hela skolan arbetar för att alla får vara med och undervisar i att uppträda juste. Gemensamma trivsel- och ordningsregler för skolan. Fungerande rastvaktssystem och rastvärdarna bär väst för att synas bra. Vuxenstöd vid konflikter och upplevda kränkningar. Kamratstödjargrupp som träffas varje vecka, tisdagar och vid behov. De arbetar samordnande, uppföljande och förebyggande. Åtgärder dokumenteras och följs upp samt utvärderas av kamratstödjargruppen. Kamratstödjargruppen följer upp och analyserar trygghetsdelarna i de kommungemensamma enkäterna (elev och föräldraenkäterna). Kamratstödjare finns på skolan och leds av handledande medarbetare. Kamratstödjarna (elever) träffas en gång varannan vecka. Vid kamratstödjarnas träffar diskuteras nuläget på skolan, samarbetsuppgifter tas med ut i klasserna för vidare arbete. Handledarna har särskild arbetstid för uppgifterna varje vecka. De håller tät kommunikation med klasslärare och andra medarbetare. Kamratstödjargruppen arbetar åtgärdande när mobbing inträffat. Strukturerat och systematiskt elevhälsoarbete med fast mötestid varannan vecka, Daglig uppföljning av frånvaro genom att personal ringer hem till dem som inte har anmält frånvaro till skolan. Registrering i InfoMentor av elevers närvaro. Trygghet och trivsel och är en betydande del i elevens utvecklingssamtal. Olycks-och tillbudsrapportering i invit (system för incidentrapportering). Likabehandlingsplanen går på remiss till föräldraråd, elevråd, personal - och ledningsgrupp. 10

11 Redogörelse av uppföljning av årets åtgärder (SkolL.2010:800, 6:8) Nya åtgärder utifrån årets kartläggning (SkolL.2010:800, 6:8) Utveckla kamratstödjargruppens arbete och etablera deras uppdrag i skolkulturen. Rektor medverkar i ett möte med kamratstödjarna varje termin. Elevenkät görs 2 gånger per termin angående trivsel och trygghet. (bilaga 1) Åtgärder beslutas efter varje gång trivselenkäterna har genomförts. Utveckla rastvaktsystemet genom att särskilt uppdra detta skolutvecklingsuppdrag åt medarbetare. Påverka föräldrar att besvara den kommunala föräldraenkäten så den når ökad validitet. 11

12 Kamratstödjargrupp vid Lillkyrkaskolan Gruppen är en övergripande grupp som är både handledare för kamratstödjarna och är också mobbingteam. Gruppen består av en personal från fritidshemmet och en person från elevhälsoteamet. Sammankallande är Jessica Rönnberg. Gruppen arbetar operativt samordnande, uppföljande och förebyggande. Det ansvarar; för utvärdering och dokumentation av trygghetsfrågor. De har särskild arbetstid för uppgifterna varje vecka. De håller tät kommunikation med klasslärare och andra medarbetare. Kamratstödjarnas främsta uppgift är att arbeta för att öka trivseln på skolan och förebygga mobbing. Antimobbingteam Arbetar åtgärdande och dokumenterande när mobbing inträffat. Följande personer bildar Lillkyrkaskolans Kamratstödjargrupp: Jessica Rönnberg Helena Koba Mail: Mail: Elevhälsoteamet vid Lillkyrkaskolan SkolL. 2 kap 25, Elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Åsa B Schild, specialpedagog Monica Johansson, speciallärare Helena Koba, kurator Efwa Gillbjer skolsköterska Niklas Ekestam, psykolog Rose-Marie Svensson, rektor 12

13 Så här arbetar Lillkyrkaskolan för att motverka och stoppa kränkande behandling. Bilaga 1 SkolL. 2010:800, 5 kap 3. Arbetsmiljö. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Mål: Alla ska känna sig trygga i skolan. För att nå målet har vi: trivselregler som diskuteras i klassråd och elevråd egna regler för varje klass/arbetslag, som klassen och läraren utarbetar tillsammans kamratstödjare som arbetar för att öka trivseln på skolan och förebygga mobbing kamratstödjargrupp som tar tag i upptäckta mobbingfall Arbetsgång: 1. Fakta samlas in. 2. Den/de som mobbat hämtas i klassrummet av någon i kamratstödjargruppen och får berätta vad som har hänt. 3. Barnet får i uppdrag att berätta för sina föräldrar. 4. Samtal med hemmet samma dag från medlem i kamratstödjargruppen. 5. Uppföljning en gång i veckan under så lång period som behövs. En plan för lika behandling finns på skolans hemsida. Bilaga 2 Trivsel och ordningsregler för Lillkyrkaskolan SkolL. 2010:800, 5 kap 5. Ordningsregler. Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektor beslutar om ordningsregler. Lillkyrkaskolans trivselregler: På Lillkyrkaskolan behandlar jag andra som jag själva vill bli behandlad. 13

14 Vi pratar med varandra istället för att slåss. Alla har någon att vara med på rasten. Det är arbetsro i klassrummet och matro i matsalen. Vi använder ett trevligt och vänligt språk. Vi är rädda om varandra och våra saker. Dyrbara eller farliga saker lämnar vi hemma. Frukt äter vi i stället för godis och tuggummi. Vi stannar inom skolans område under skoltid. Vi använder hjälm på isen och när vi åker skateboard. Vill du spela boll gör du det på anvisad plats. Snöboll kastar vi bara mot bollplanket på tennisplanen. I klasserna och elevrådet förankras och konkretiseras dessa allmänt skrivna trivselregler med egna förklaringar och exempel. I klasserna/arbetslagen kommer man också överens om klassens/arbetslagets egna trivselregler. Medveten skadegörelse som förorsakas av en elev leder till ersättningsanspråk. 14

15 Bilaga 3 Hur trivs du? Lillkyrkaskolan Datum: bra ganska bra ganska dåligt dåligt 1. I klassrummet 2. Med klasskamraterna 3. Med kamrater i andra klasser 4. På rasten 5. I matsalen 6. På idrottslektionen? 7. I omklädningsrummet 8. Får du arbetsro? 9. Ger du arbetsro? 10. Hur trivs du med personalen? 11. Hur trivs du på morgonfritids? 12. Hur trivs du på din fritidsavdelning? 13. Är det någon på skolan som är dum mot dig? Nej Ja 14. Är du dum mot någon? Nej Ja 15. Vet du någon i klassen som andra är dumma mot? Nej Ja 16. Får du vara med på rasterna? Nej Ja 17. Finns det någon som inte får vara med på rasterna? Nej Ja 18. Har du någon vuxen i skolan att prata med? Nej Ja Namn: 15

16 16