Torp utanför Flen FLEN STENHAMMAR 1:5

Transkript

1 Torp utanför Flen FLEN STENHAMMAR 1:5

2 Germundslöt ligger enskilt beläget strax sydöst om Transätterssjön, cirka fyra kilometer nordväst om Flen. Torpet har tre rum och kök samt badrum och toalett. Pris: SEK, Högstbjudande Visning: Torsdagen den 2 juni klockan 18:30-19:30 Vänligen lämna anmälan till visning. Thomas Nordén Mäklare LRF Konsult Katrineholm thomas.norden@lrfkonsult.se Erik Hansson Kontaktperson LRF Konsult Katrineholm erik.hansson@lrfkonsult.se

3

4

5 Beskrivning Tomtareal/mark kvm Totalareal kvm Fastighetsbeteckning: Flen Stenhammar 1:5 Adress: Stenhammar Germundslöt, Flen RÄTTIGHETER OCH BELASTNINGAR Rättigheter, förmån. Officialservitut: Rätt att bibehålla, underhålla och förnya vattentäkten, litt e med tillhörande pumpbrunn litt d och vattenledning mellan litt e-d-c. - Vattentäkt. Gemensamhetsanläggning. Katrineholm Hästedal Ga:3. PRIS SEK Högstbjudande TILLTRÄDE Enligt överenskommelse. BYGGNAD Äldre bostadsbyggnad i ett och ett halvt plan med tre rum och kök. Golvytan på nedre plan mäter ca 5 x 11 meter. Timmerkonstruktion på torpargrund med fasad av stående träpanel under tak av tegel och englasfönster med lösa innanfönster. Uppvärmning via direktverkande el samt eldstäder. Varmvattenberedare. Enskilt vatten från grävd brunn, vattnets kvalitet och tillgång är okänd. Enskilt avlopp. Nedre plan håller en farstukvist, entré/hall med målat trägolv, toalett med wc och handfat, kök med äldre fast utrustning och vedspis samt vardagsrum med furugolv och vedspis. På övre plan finns två rum med trägolv varav ett har en garderob. Vidare finns ett badrum med våtrumstapet och dusch, handfat och varmvattenberedare. Övervåningen har även en hall med målat trägolv. Övriga byggnader Äldre ekonomibyggnad i trä under tegeltak som ger plats åt vedbod och förvaringsutrymmen. Vidbyggd carport. VISNING Torsdagen den 2 juni klockan 18:30-19:30 Vänligen lämna anmälan till visning. NUVARANDE ÄGARE Statens Fastighetsverk, Stockholm

6

7

8

9 Köparinformation Utgångspunkt för ansvarsfördelningen Utgångspunkten enligt jordabalken är att fastigheten skall stämma överens med vad som avtalats mellan parterna och inte heller avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Därutöver gäller att fastigheten köps i det skick den faktiskt befinner sig i på kontraktsdagen och att köparen, för att trygga sig, får göra en noggrann undersökning av fastigheten. För sådana fel eller skador, som köparen haft möjlighet att upptäcka eller haft anledning att räkna med p.g.a. fastighetens och eventuella byggnaders ålder och skick, kan säljaren inte göras ansvarig. Säljaren ansvarar dock för dolda fel, d v s sådana fel i fastigheten som köparen inte bort upptäcka och oavsett om säljaren själv känt till felen eller inte. Säljarens ansvar för dolda fel i fastigheten gäller i 10 år. Köparens undersökningsplikt Utgångspunkten att köparen måste undersöka fastigheten brukar kallas köparens undersökningsplikt. Kraven på köparens undersökning är långtgående. Fastigheten skall undersökas i alla dess delar och funktioner. Finns det en skogsbruksplan är det mycket viktigt att känna till att skogsbruksplanens uppgifter endast är ungefärliga. Ibland kan uppgifterna t.o.m. skilja sig avsevärt från verkligheten, trots att skogsbruksplanen upprättats enligt gängse metoder. Det åligger köparen att innan köpet själv eller via sakkunnig kontrollera uppgifterna i skogsbruksplanen mot verkligheten. Finns det byggnader på fastigheten uppmanas köparen att själv eller via sakkunnig undersöka byggnaderna noggrant, och om möjlighet finns, bör köparen även inspektera vindsutrymmen, krypgrunder och andra svårtillgängliga utrymmen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt fuktskador (speciellt i källare och på vinden), rötskador, skador på vatten- och avloppsanläggningar, sprickbildningar i fasad och grundmur samt skorstensstock. Vidare är det viktigt att undersöka fastighetsgränser, skador på växande skog, tillgång till skogsvägar, dränering av åkermark, maskinell utrustning i ekonomibyggnader, planförhållanden mm. Upptäcker köparen vid sin undersökning fel eller symptom på fel i fastigheten eller är fastigheten över huvud taget i sådant skick att fel kan misstänkas, skärps kraven på köparens undersökningsplikt. Även de uppgifter säljaren lämnar påverkar undersökningspliktens omfattning. Om säljaren exempelvis upplyser köparen om ett misstänkt fel kan det utgöra en varningssignal, som bör föranleda en mer ingående undersökning från köparens sida. Å andra sidan ska köparen inte behöva undersöka sådana delar av fastigheten som säljaren lämnat uttryckliga utfästelser eller garantier för, under förutsättning att dessa inte är för allmänt hållna. Köparen bör slutligen ha i åtanke att säljaren inte svarar för fel och brister, som köparen borde ha räknat med eller borde ha förväntat sig med hänsyn till fastighetens och eventuella byggnaders ålder, pris, skick och användning. Köparen bör därför anpassa sin undersökning till detta. Köparen måste ta i beräkning att vissa delar och funktioner utsatts för slitage och på grund av ålder t.o.m. kan vara uttjänta och i behov av utbyte eller i vart fall renovering. Anlitande av besiktningsman Jordabalken utgår från att köparen själv i normalfallet skall kunna uppfylla sin grundläggande undersökningsplikt och det är alltså inget krav att anlita någon sakkunnig för detta. Att anlita sakkunnig är dock att rekommendera om man inte själv har särskild kunskap. Detsamma gäller om köparen inledningsvis själv undersökt fastigheten och då upptäckt symtom på fel som det kan vara svårt att bedöma betydelsen av. Som angivits ovan skall köparen undersöka fastigheten i alla dess delar och funktioner. Anlitar köparen en sakkunnig är det därför viktigt att vara observant på vilken omfattning en beställd besiktning har. Finns det byggnader på fastigheten och byggnadsteknisk besiktning är aktuellt kan det vara bra att känna till att ofta innefattar inte en sådan besiktning vissa delar av byggnaden, såsom elinstallationer, vatten och avlopp, rökgångar mm, varför köparen bör överväga att komplettera sin undersökning. Jordabalken har som utgångspunkt att den undersökning köparen gör eller låter göra ska ske före köpet, d v s innan köpekontrakt undertecknas av parterna. Det är dock inget som hindrar att parterna i kontraktet avtalar om att köparen ska få möjlighet att undersöka fastigheten senare och därefter på det sätt kontraktet då föreskriver, ska få åberopa upptäckta fel och begära avdrag på köpeskillingen eller begära att köpet i dess helhet ska återgå. Denna typ av avtalsvillkor brukar kallas besiktningsklausul. Tas ett sådant villkor in är det viktigt att båda parter sätter sig in i vad som krävs för att köparen ska kunna åberopa villkoret och också noga beaktar de tidsgränser som anges i villkoret. Det förekommer att säljaren inför försäljningen låter undersöka fastigheten med hjälp av en besiktningsman, ofta för att tjäna som underlag för en säljaransvarsförsäkring. I dessa fall är det viktigt att köparen noga går igenom besiktningsprotokollet, gärna med den besiktningsman som utfört besiktningen, s k köpargenomgång.

10 Säljarens upplysningsskyldighet Någon generell upplysningsskyldighet motsvarande köparens undersökningsplikt finns i egentlig mening inte. Avgörande för bedömningen om ett faktiskt fel är relevant eller inte, är om felet är möjligt att upptäcka för köparen. Endast om felet inte är upptäckbart är det relevant. Trots detta kan man ändå säga att säljaren har en upplysningsskyldighet. Om säljarens förtigande innefattar svikligt eller annat ohederligt förfarande kan säljaren gå miste om rätten att åberopa att köparen inte uppfyllt sin undersökningsplikt. Det finns dock även andra situationer där säljaren är skyldig att upplysa om förhållanden som han har vetskap om och som köparen borde ha upptäckt men förbisett. Det är främst fråga om situationer där omständigheterna är sådana att säljaren måste förstå att köparen är i villfarelse avseende ett förhållande och där han vidare inser att förhållandet kan vara avgörande för köparens köpbeslut. Säljaren får med andra ord inte medvetet utnyttja köparens okunskap om ett visst förhållande. Säljaren kan vidare sägas ha en upplysningsskyldighet i så motto att han kan bli skadeståndsskyldig om han faktiskt känt till eller borde ha känt till felet men inte upplyst köparen om detta. Detta följer av köparens rätt till skadestånd på grund av säljarens försummelse. Det är således i säljarens eget intresse att han upplyser köparen om de fel eller symptom som han känner till eller misstänker finns. Vad som redovisats av säljaren är dessutom inte dolt och kan i normalfallet inte åberopas av köparen. Säljarens utfästelser Säljaren kan bli bunden av en utfästelse beträffande fastighetens skick. Detta gäller i huvudsak då säljaren gjort en klar och specificerad utfästelse beträffande fastighetens skick. Allmänt lovprisande eller generella uttalanden betraktas inte som utfästelser. Mäklarens information om fel Mäklaren ansvarar inte för fastighetens skick eller för eventuella fel i fastigheten, men mäklaren ska informera spekulanter och köpare om sådant som kan vara av betydelse för dem. Det kan till exempel handla om fel som mäklaren iakttagit, känner till eller har anledning att misstänka, t.ex. genom tidigare försäljningar eller sin allmänna sakkunskap. Avtalsfrihet friskrivning Avtalsfrihet råder mellan parterna om ansvaret för fastighetens skick, varför parterna kan avtala om annan ansvarsfördelning än vad som angivits ovan. Ett exempel på detta är då säljaren friskriver sig från ansvaret för fastighetens skick, generellt eller beträffande viss funktion. Fastighetsbildning Avser köp del av en fastighet måste köparen eller säljaren skriftligen ansökan om fastighetsbildning i enlighet med köpet inom sex månader. Ansökan ställs till den kommunala eller statliga lantmäterimyndighet som svarar för fastighetsbildningen i området. Inges inte ansökan i tid är köpet ogiltigt. Ogiltighet inträder även om köpet efter prövning av lantmäterimyndigheten och eventuell överprövning hos domstol inte bedöms kunna läggas till grund för fastighetsbildning. Vid fastighetsreglering är huvudregeln att marken övergår ren från inskrivningar till den mottagande fastigheten. Det innebär att befintliga inteckningar (pantbrev) och avtalsrättigheter inte längre gäller i det överförda markområdet. Lantmäterimyndigheten kan dock genom särskilt beslut förordna om avtalsrättighets bestånd. Upphör avtalsrättighet till följd av fastighetsreglering kan rättighetshavaren ha rätt till ersättning. Officialrättigheter rättigheter som tillkommit genom myndighetsbeslut följer marken utan särskilt beslut. Ett köp som innehåller återgångsvillkor kan inte läggas till grund för fastighetsreglering. Återgångsvillkor måste därför släckas innan fastighetsreglering kan genomföras. Innehåller köp hävningsvillkor ska köparen vara uppmärksam på att hävning inte torde kunna ske sedan den köpta egendomen genom fastighetsbildning förts in i en annan fastighet. Säljaren har fri prövningsrätt Det är säljaren som bestämmer till vem han eller hon vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den som har lämnat det högsta budet. Säljaren har fri prövningsrätt. Budförteckning Mäklaren är skyldig att upprätta en budförteckning med uppgifter om budgivarens namn, kontaktuppgifter, budets belopp, tidpunkten för när budet lämnades och eventuella villkor för budet. Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och köparen när uppdraget har slutförts, senast vid tillträdet. Information om sidoverksamhet Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklare som i anslutning till sin förmedlingsverksamhet ägnar sig åt annan verksamhet, s k sidoverksamhet, redovisa detta skriftligen till säljare och köpare. Med hänvisning till ovanstående lämnas härmed följande information om sidoverksamhet. Om fastigheten annonseras på Hemnet utgår en indirekt ersättning till mäklaren om kr, beroende på aktuellt annonspris, motsvarande 50 % av annonspriset. För det fall annan sidoverksamhet förekommer i den enskilda förmedlingen informerar mäklaren om detta separat. Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Mäklare lyder under lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Penningtvättslagen ställer krav på mäklaren att uppnå kännedom om sina kunder. Mäklaren måste därför bl.a. kontrollera uppdragsgivarens och köparens identitet samt ställa frågor om bl.a. syftet med olika transaktioner och hur ett köp ska finansieras. Kundkännedom avseende köparen måste uppnås före undertecknandet av köpekontraktet. Kontakta din fastighetsmäklare för mer information Informationen i denna handling är på intet sätt heltäckande. Kontakta din fastighetsmäklare för att diskutera ytterligare frågeställningar du anser är viktigt, t.ex. om du behöver hjälp med en boendekostnadskalkyl eller vill diskutera EU-stöd, skattefrågor eller frågor av helt annan karaktär. Din fastighetsmäklare kan svara på frågor som inryms inom uppdraget för en fastighetsförmedling. Övriga frågor hänvisar din fastighetsmäklare till någon av LRF Konsults skogs- eller lantbruksekonomer, skatteexperter, jurister, ekonomer eller affärsrådgivare.

11 Budgivning Information från Fastighetsmäklarinspektionen Bud är inte bindande Ett bud är normalt inte bindande inte ens om det lämnas skriftligt. Först när både säljaren och köparen har undertecknat ett köpekontrakt för fastigheten blir köpet bindande. Innan dess kan både säljaren och köparen ändra sig utan att motparten kan ställa några krav. Mäklarens skyldigheter vid budgivning Mäklaren ska ge alla spekulanter tydlig information om hur en eventuell budgivning kommer att gå till och hur de bör lämna sina bud. Mäklaren ska också informera om eventuella krav eller önskemål från säljaren. Eftersom det är säljaren som avgör om ett bud är intressant eller inte ska mäklaren ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren. Det gäller även om en spekulant inte har lämnat sitt bud på det sätt som bestämts. Mäklaren ska också vidarebefordra meddelanden från spekulanter om intresse för objektet till säljaren. Mäklarens skyldigheter gäller till dess att säljaren och köparen har undertecknat ett köpekontrakt. Mäklarens skyldigheter när uppdraget har slutförts En mäklare är skyldig att upprätta en förteckning över budgivningen med uppgifter om: - spekulantens namn (alternativt namnet på spekulantens ombud). - kontaktuppgifter, som kan vara en adress, en e-postadress eller ett telefonnummer. - budets belopp, tidpunkten för när budet lämnades och eventuella villkor för budet, till exempel villkor om lån eller besiktning. Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och köparen när uppdraget har slutförts. Om uppdraget har slutförts utan att det blivit någon försäljning ska mäklaren ändå överlämna förteckningen till uppdragsgivaren. Detta gäller till exempel om uppdragsavtalet har sagts upp av mäklaren eller av dig som uppdragsgivare. Säljaren bestämmer över budgivningen Säljaren bestämmer i samråd med mäklaren hur budgivningen ska gå till. Men säljaren är inte juridiskt bunden av sådana överenskommelser. Därför kan formerna för budgivningen ändras. Det är säljaren som bestämmer till vem han eller hon vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den som har lämnat det högsta budet. Säljaren är inte juridiskt bunden av ett löfte att sälja eller att sälja till det pris som har presenterats i marknadsföringen. Budgivningen kan ske på olika sätt I praktiken finns det två modeller: öppen och sluten budgivning. Vid en öppen budgivning lämnar spekulanterna sina bud till mäklaren, som löpande redovisar buden till säljaren och till övriga spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att lägga nya bud. Vid en sluten budgivning får spekulanterna en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligt. Mäklaren redovisar buden för säljaren. Den som har lämnat bud får ingen information om övriga bud. Kort om budgivningen Vem som helst kan ge ett bud skriftligt eller muntligt. Budet kan förenas med villkor. En spekulant kan inte räkna med att få information av mäklaren om hur en budgivning fortskrider. En spekulant har inte rätt att få uppgifter från mäklaren om vilka de övriga budgivarna är, vilka bud som har lämnats eller vilka villkor som har diskuterats med andra spekulanter. Efter försäljningen har en spekulant enbart rätt att få information från mäklaren om att objektet har sålts till någon annan.

12 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Medgivande till LRF Konsult AB, Dnr MS2012/ För mångfaldigande och återgivning av kartorna behövs Lantmäteriverkets skriftliga medgivande.