Erosion Erosion. Mikael Slotte. Alexis Pontvik, Pål Röjgård. Supervisor. Examiner

Transkript

1 Erosion Erosion Mikael Slotte Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Alexis Pontvik, Pål Röjgård Anders Johansson Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30 hp Degree Project in Architecture, Second Level 30 credits 5 june 2014

2 EROSION EN ÅTERINTRODUKTION AV ROSENLUNDS SANDBANKAR INTRODUKTION Den som färdas med bil längs E4:an söderut kommer strax efter Gränna att skymta en märklig landskapsformation i horisonten. Mittemellan städerna Jönköping och Huskvarna reser sig en närmast lodrät sandvägg som förefaller att tippa över och störta rakt ner i Vätterns djup. Formationen, som bildades under istiden och sedan dess ständigt har om- formats, är känd som Rosenlunds sandbankar. Delvis till följd av den kraftiga skillnaden i landhöjningen mellan norra och södra Vättern eroderas varje år sandbanken och avgrunden kryper närmare de båda VWlGHUQD, YLNHQ IUDPI U EUDQWHQ ÀQQV OlPQLQJDU IUnQ WLGLJDUH ERVlWWQLQJDU RFK EHE\JJHOVH Sn EDQNDUQD L IUDPWLGHQ NRPPHU I UHPnO VRP ÀQQV Sn NU QHW LGDJ YDUD HQ GHO DY 9lWWHUQV sjöbotten. Rosenlunds sandbankar vittnar om hur kort vår tid är i förhållande till ett geologiskt WLGVSHUVSHNWLY 'HW lu VDPWLGLJW HQ SODWV GlU GHW ERUGH ÀQQDV EUD I UXWVlWWQLQJDU I U DWW VH RFK förstå en process och ett tidsperspektiv som i andra sammanhang är mycket svår att greppa. När Huskvarnas hamn har passerats försvinner sandbankarna ur synfältet. Det är i stort sett möjligt att räkna antalet ytterligare platser i staden där det går tydligt urskilja dem. Den som kommer riktigt nära möts av en avstängd strandlinje och en stor gräsyta med mängder av skyltar som varnar för rasrisken och hindrar besökare från att komma för nära stupet. En av stadens mest intressanta platser upplevs alltså idag nästan bäst från motorvägen. Den XWJ U HQ ÀQ XWVLNWVSODWV PHQ HUEMXGHU In P MOLJKHWHU DWW I UVWn YDG VRP YHUNOLJHQ SnJnU Sn platsen och hur det påverkar staden. Platsen är utpekad som riksintresse, men det är nästan omöjligt att ta del av den. Går det att vända den geologiska process som idag förhindrar platsen från att besökas till att vara en kvalitet som skapar nya upplevelser av platsen? I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som har påverkat och kommer att påverka civilisationer i tusentals år. Sandbankarna har i mångt och mycket blivit lämnad åt sitt öde - de tillåts att årligen krympa och rasa. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer. Mitt examensarbete syftar i första hand till att undersöka hur platsen fungerar idag och vilka kvaliteter, EULVWHU RFK SRWHQWLDOHU VRP ÀQQV YLG GHQ 0HG VW G DY GHQQD XQGHUV NQLQJ YLOO MDJ I UHVOn en användning för platsen som gör den tillgänglig för besökare och som samtidigt skapar förutsättningar för att studera och uppleva de geologiska processer som förekommer på den. Det är samtidigt mycket viktigt att tänka på att sandbankarna är en ur ett ekologiskt och kulturellt perspektiv mycket känslig plats som inte tål alltför allvarliga ingrepp. Med tanke på de naturkrafter den utsätts för är det sannolikt inte heller lämpligt eller rimligt att planera för en konstruktion som överlever erosionen. Syftet med det här arbetet är därför att med små arkitektoniska medel skapa förutsättningar för platsen att få berätta sin egen historia. Bild: Bengt Oberger

3 ÅTERINTRODUKTION FAKTAINSAMLING För att förstå platsens förutsättningar behövde jag först undersöka hur den bildades, hur den har förändrats och hur den kommer att förändras i framtiden. Sådan kunskap inhämtade jag genom att studera litteratur om de geologiska fenomen som skapade platsen (inlandsisen) och de processer som i framtiden kommer att rasera den (landhöjningen och erosionen). För att förstå hur platsen har använts historiskt läste jag igenom det material Jönköpings länsbiblioteks arkiv har sparat om den. För att bättre förstå platsens nuvarande tillstånd samtalade jag med tjänstemän på kommunen och länsstyrelsen om vem som använder platsen idag och varför platsens användning är så begränsad. INVENTERING Thesis booklet, Artiklar från Jönköping Läns Museums arkiv Skissböcker FIELD GUIDE Med hjälp av den kunskap jag inhämtade under faktainsamlingen och de uppmätningar jag presenterar i ett antal ritningar min tolkning av sandbankarnas föränderlighet. UTVÄRDERING I det fortsatta arbetet studerades i detalj hur de geologiska fenomenen tar sig uttryck vid sand- ing av platsens förutsättningar inom fyra områden - kvaliteter (upplevelser av geologiska vägdes samman och användes för att ta fram en ritning över potentiella stråk utmed vilka synliga geologiska fenomen skulle kunna tillgängliggöras för besökare. FÖRSLAG Jag har arbetat mot en enkel träkonstruktion som tar besökare på en tidsvandring genom moräner, sandbäddar och isälvsavlagringar. Utmed stråket som föreslås går det att direkt beskåda de geologiska processer som omformar platsen. Stråket knyts ihop över tre terränger - sandbank, strandkant och sjö. Konstruktionen består av balkar och trädäck som placeras på träpålar (i branten och vattnet) och gabioner (i strandkanten). Eftersom platsen ständigt omformas kommer också stråket behöva förändras om det ska kunna användas under en längre tid. Den konstruktion som jag föreslår är utformad så att stråket förhållandevis enkelt kan justeras i takt med sandbankarnas förändring, men trots detta kan inte konstruktionen bli helt beständig. Pelare kommer ruttna, delar av platsen kommer att växa igen och i ett längre tidsperspektiv och stadens minne under lång tid och under hela konstrutionens livstid kommer den att kunna användas för att tolka de processer som pågår på platsen. Att konstruktionen i sig inte är beständig speglar alltså även platsens unika föränderlighet. Processdagbok Fotodokumentation RESEARCH INVENTERING FIELD GUIDE UTVÄRDERING FÖRSLAG 1. Inlandsis och landhöjning Expeditionskarta GEOLOGI Istid UPPMÄTNING 2. Sandmäktighet och lager Konstruktion Landhöjning Erosion 3. Strandlinjeförkjutning 4. Rasmängd under ett år Tillgänglighetskarta Visuella kopplingar Tidspromenader - utsikter PLATSEN 5. Metereologisk och mänsklig påverkan 6. Biologisk påverkan Landskapsrum Topografiska förutsättningar Material Vättern FOTODOKUMENTATION Historik 7. Materialsortering Rörelsemönster Potentiella stråk Tidsaspekter 8. Förändring och tisaxel över strandrum ARBETSGÅNG

4 BAKGRUND Vinterstormen år Vättern med sitt klara vatten har ett siktdjup på upp till 17 meter. Bild: Krister Valtonen...Murarna synes ännu dels i sjön, dels på fasta landet, och upprifwas årligen en myckenhet människoben af watnet efter de döde, som där blifwit begrafne. De första skriftliga bevisen på erosionen av Rosenlunds sandbank från 1700-talet. Baron G.M Posse Bild: Jönköpings Läns Museum Rosenlund från ballong Bild: Jönköpings Läns Museum Medeltida påle Bild: Jönköpings Läns museum Tidningsartikel som beskriver problematiken med Vättern. Jönköpings Läns Museum

5 FOTODOKUMENTATION

6 Stenblock direkt under krönkanten Krönet som vrider sig över kanten Mäktiga jord- och sandlager under krönet Rännil som underminerar branten Material som samlats vid foten av cirkusdalen Panorama från strandlinjen med höjder på uppemot 40 meter Cirkusdalens krökning Blottlagda rötter Träd som rasat mellan två platsbesök Tjocka lerlager som når stranden Vågorna som sorterar fram små och stora stenar

7 FIELD GUIDE

8 150m Sand Lera Sandsten år Inlandsisens transgression och oscillering Askersund Jönköping FIELD GUIDE 1 FIELD GUIDE 2 Rosenlunds sandbankar skapades då isranden pendlade fram och Rosenlunds bankar utgör en del av en av Sveriges största sandmäktigheter. Bankarna består i huvudsak av moränlager varvade med isälvssediment. tillbaka i slutet av den senaste istiden. Eftersom landet sedan dess höjs mer vid Vätterns norra ände tippar Vättern långsamt mot söder och fräter på stränderna.

9 m 20 cm 30 Snitthöjd och erosionssnitt/år 2300 m m Bebyggelse Naturskydd FIELD GUIDE 3 FIELD GUIDE 4 Vid den senaste istidens slut återfanns sandbankarnas framkant betydligt längre ut i Vättern och strandlinjen låg cirka 40 meter lägre än idag. Vattennivån stiger ungefär 1 mm per år. Utifrån arkeologiska fynd går det att beräkna var strandlinjen tidigare har legat. Varje år faller ofattbara mängder material från banken. Geologer har bedömt mängden rasmaterial att vara uppemot kubikmeter per år.

10 v v 10 år 20 år 30 år 4 m 10 år 20 år 30 år 2 m FIELD GUIDE 5 FIELD GUIDE 6 Rasen sker i störst omfattning vid de delar där vegetationen ännu inte har brett ut sig. Dessa platser drabbas hårdast av den kontinuerliga erosionen som uppstår på grund av vinden, vågorna och regnvattnet som sipprar ut via lerlagren och bildar rännilar. Tidigare har mänsklig påverkan skyndat på processen. Vid underminering drar sig krönet tillbaka i en nisch och skapar så kallade cirkusdalar. Dessa är mest utpräglade där trädrötter håller kvar sandmassan.

11 15 m 10 m m Siktkarta djup Strandprofiler Sommar Vinter FIELD GUIDE 7 FIELD GUIDE 8 Rasmassan samlas i strandbrynet. När vågorna sköljer över silas lättare markörer under ytan. Dessa täcks täcks senare av mindre partiklar. När Vättern stormar omfördelas bottenmassan och föremål som legat dolda under sten och sand rivs upp från botten. Lokala fyndsökare föredrar att dyka vid dessa tillfällen eftersom det har hänt att fornlämningar blottlagts i Huskvarnaviken.

12 SKISSER/UTVÄRDERING

13 Tidsaxlar Koner som sanden får bölja igenom Förankring Hängande broar krökarna Lika lång nedslagning Påverkan erosion

14 SITUATIONPLAN SKALA 1:10000

15 Dykområde Fågelskådning Tillgänglig yta Avgränsning Naturskydd Ej tillgänglig strand Tillgänglighet Visuella kopplingar Cirkusdalar Bruten strand Fri strand Öppet krön Erosionsbrant Tät vegetation Potentiella stråk trä r d Fallna ling 1957 Bum Underminering stammar Sjunkande Strandlinje Brinkkrön Erosion Moräner Träd 2014 Stenblock Cirkusdal Stratigrafi Outforskad skog r n Små klamrande träd Cirkusdal Rännil Sandbäddar skog Vikande krön kat vattenbry vegetation Outforskad Outfors r Korsa det öppna fältet Instängd promenad aturer Stora ekplatåer Tät Rötter Kurv r Utsikt husvagn Åretruntboende i Min promenad Korsningspunkter Intresseindelning Expeditionskarta Lätt vegetation o Rävmöte Skyd dsbyggnation

16 FÖRSLAG

17

18 1000 e.kr 0 SITUATIONPLAN SKALA 1: f.kr

19 VID KRÖNET ELEVATION 1:100 ÖVERSTA LAGRET ELEVATION 1:100 I det höga gräset startar promenaden. En trappa strax intill krönet leder upp till spången. Efter ett par steg leder spången besökaren ner i branten. Snart märks hur vegetationen viker sig över krönet och fågellivet direkt under kan beskådas på nära håll. Här har spången nått sin maxlutning (1:12) vilken är ungefär lika stor som vid sluttningen ovanför.

20 Krön 20 år TIDSPROMENADEN SEKTION 1:100 FASTKLAMRANDE TRÄD SEKTION 1:100 Under promenade kan såväl långa som korta händelseförlopp betraktas. Här ses exempelvis ett stenblock som snart riskerar att falla. Pålarna som bär upp spången fungerar som en slags erosionsmätare

21 Seicher 3 h STRANDFYND SEKTION 1:100 VATTENRUMMET SEKTION 1:100 När promenaden möter stranden förändras konstruktionen. Stråket stadgas upp av gallerburar som fylls med rasmassor. Utmed stranden syns material som rasat från bankarna. När Vättern stormar höjs vattenytan

22 CIRKUSDALEN ELEVATION 1:200 JÄMFÖRELSE KATARINAHISSEN (38 m) Vid foten av branten upptäcks stora krökta rum. Här kan besökaren stanna till en stund och uppleva platsens mäktighet (38m).

23 Ekhagenleran Öxnehagamoränen Sannabädden CIRKUSDALEN SEKTION 1:200 Rosenlundsmoränen LAGERSTAPEL

24 PRESENTATION

25 PRESENTATION 2x 4756x841mm

26 MODELLFOTON

27 RELIEF ÖVER HÖJDKURVOR OCH BOTTENKURVOR

28 TIGIG SKISSMODELL ÖVER LEDAD OCH FLYTTBAR KONSTRUKTION

29 MODELL SNITT 200 ÅR FRAMÅT

30 REFERENSER

31 Källförteckning: Agertz, J. (2010). Minnen Människor Platser Karlsson, B. (2010) Jönköping, -den nya staden. Malmö: PAGROUP Syd AB Dahlberg, F. (1978) Vättern - Leva vid Vättern. Stockholm: WAHLSTRÖM & WIDSTRAND Lindstam, R. (1932) Om kyrkor som försvunnit. Huskvarna: M. RYDHEIMS TRYCKERI. Jörälv, L. (1986) Sällsamheter kring Vättern. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB Kedjevåg, J Nilsson, M. (2008) Rosenlunds bankar Erosion och förändring sedan Växsjö: Växsjö Universitet, Institutionen för samhällsvetenskap Waldermarson, D. (1986) Wichselian lithostratigraphy, depositional processes and deglaciation pattern in the southern Vättern basin, south Sweden. Lund: Lund University, department of quaternary geology. Artiklar: Lindberg, L. (2013). Vinterstormen Gudmundsgillets årsbok, 2013, Vätternvårdsförbundet. Rapport nr 111, Vättern anno 1723 Jönköpings Läns Museum. Provundersökning, Röset i Huskvarnaviken Jönköpings Läns Museum. Rapport nr 25, Kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram Kartmaterial: Jönköpings Kommun Bilder: Rosenlundsbankarna, Rosenlund från ballong, Siktdjup, Småbilder: Bottensikt, Röding, Gabion, Pålar i vatten, Erosionsmätare, Träpålar, Krön, Google maps Vätterstranden Stefan Liv, Backsvala,