i samarbete med PROMENADGUIDE Folkhälsanhuset Wasa Rådhusgatan NORRA RUTTEN 5 KM

Transkript

1 i samarete med PROMENADGUIDE Folkhälsanhuset Wasa Rådhusgatan NORRA RUTTEN 5 KM 1

2 Vi vet alla hur viktigt det är att dagligen röra på sig också utomhus. I den här guiden hittar du en rutt föri stadshuset norrut och tillaka längs stranden med en hel del intressanta ojekt du kan stanna upp vid och läsa mera om. På kartan finns parkänkar för en vilopaus och toaletter utmärkta. Det finns även promenadguider med andra rutter. Vi hoppas att den här promenadguiden ska hjälpa dig att upptäcka den varierande natur, kultur och historia som finns i vår näromgivning.. 1. Folkhälsanhuset Wasa... sidan 6 2. Hantverkets hus Loftet... sidan 6 3. Styrelsegården sidan 7 4. Trefaldighetskyrkan... sidan 8 5. Vasa övningsskolas gymnasium sidan 8 6. Stadens vattenrunnar sidan 9 7. Bostadshuset Kipinä sidan 9 8. Tikanojas konsthem sidan Mynttis hus sidan Wasa teater och dess verkstad samt Vasallen. sidan Vasa Aris... sidan Före detta Pedagogiska fakulteten sidan Vasa stadsiliotek... sidan Svenska handelshögskolan sidan Vasa telefon sidan Wärtsiläs Vasafarik... sidan Elverket och Illuusio sidan Österottens museum sidan Alma Skogs hem... sidan Landshövdingens residens... sidan Academill... sidan Speditionsfirman Lennart Backmans hus sidan Svenska kluen i Vasa sidan Vattenpaviljongen sidan Kuntsimuseet för modern konst sidan Restaurang Strampen... sidan Vasa hovrätt sidan Jägarstatyn sidan Rantalinna... sidan Vasa fängelse sidan Evangeliska folkhögskolan sidan Kronomagasinet... sidan Nälkälinna.... sidan Kontorsyggnad sidan Förrådsyggnad... sidan Kontorsyggnad sidan Österottens tolkcentral sidan Företaget Tria Ky sidan Kasernen vid före detta kasernporten... sidan Fria kristliga folkhögskolan sidan Folkhälsan... sidan 28 1 ojektets nummer på kartan parkänk

3 START i 24 wc

4 Vasaesplanaden 10 Apotekare Lindeäcks hus 3. STYRELSEGÅRDEN I Nya Vasa lät apotekare H. Lindeäck i närheten av kyrkan uppföra en yggnad på en av stadens mest framträdande tomter. Byggnaden ritad av Settererg skulle innehålla åde hans apotek och ostad. Huset med drag av senempire fick en representativ fasad med dekorationer. I örjan av 1900-talet övergick yggnaden i Vasa stads ägo. För att kunna inrymma åde stadens förvaltning och fullmäktige utvidgades huset till sin dula storlek enligt ritningar av C. Schoultz. Stadens centralförvaltning med stadsdirektör, kansli och arkiv finns i huset och här sammanträder åde stadsfullmäktige och stadsstyrelse. 1. Folkhälsan 1. FOLKHÄLSANHUSET WASA Huset är yggt och huvudplanerare är arkitekterna Aitoaho & Viljanen. Det har ett mycket centralt läge och ger Folkhälsan synlighet i staden. Huset har 55 seniorostäder, åde ägo- och hyresostäder, kök och matsal, lokaler för hälsofrämjande verksamhet och gruppverksamhet. Folkhälsan Välfärd A och Folkhälsans förund har sina administrativa kontor i huset. Där finns också utrymmen som kan hyras ut till utomstående. Huset har uppförts som ett samarete mellan Samfundet Folkhälsan i svenska Finland r.f., Harry Schaumans Stiftelse, Svenska litteratursällskapet i Finland r.f./ Svenska kulturfonden och Landskapsföreningen Folkhälsan i Österotten r.f. 3. Styrelsegården Rådhusgatan 28 Handlaren Sjöergs hus 2. HANTVERKETS HUS LOFTET 1861 signerade arkitekt Carl-Axel Settererg ritningen till en kominerad ostads- och affärsyggnad, som handelsmannen H. Sjöerg sedan uppförde. Byggnaden var rektangulär i senempir. I östra ändan fanns handelsoden med ingång från gatan köpte köpmannen och konsuln J. E. Moe huset. Hans hustru Tulla var en central gestalt i stadens societet och i deras hem samlades konstnärer och intellektuella. Konsul Moe inredde i ottenvåningen en ståtlig matsal i nyrenässans med träpaneler av ek och tapeter av imiterat gyllenläder. Den fungerar i dag som Konsulinnans kafferum, ett trivsamt lunchcafé. I resten av yggnaden finns hemslöjds- och hantverksaffären Loftet. 2. Loftet 6 7

5 Kyrkparken 4. TREFALDIGHETSKYRKAN Kyrkan är ritad av C.A. Settererg i engelsk gotik och är yggd Huvudaltartavlan, Herdarnas tilledjan, är målad av A. Edelfelt De två andra altartavlorna är målade 1861 av R.W. Ekman respektive L. Sparre En grundrenovering gjordes år Kyrksalen och läktarna rymmer 900 personer. I tornet kan man se spår av ryskt omardemang under vinterkriget. Trefaldighetskyrkan är i dag stadens huvudkyrka och används av stadens svenska och finska evangelisk-lutherska församlingar. 4. Trefaldighetskyrkan 5. Vasa Övningsskola Lyceigatan Gamla Rådhuset 5. VASA ÖVNINGSSKOLAS GYMNASIUM I Setterergs stadsplan skulle området kring stadens kyrka utformas som ett torg där kyrkan skulle stå i mitten. Rådhuset, ritat av Settererg 1856 med ändringar av E. Lohrman 1864, uppfördes på den västra sidan. Det nyyggda rådhuset lev emellertid snat för trångt för stadens förvaltning och 1872 fick det nyildade Wasa lyceum överta yggnaden fick huset en tredje våning med Backmansson & Thesleff som arkitekter. Lyceets verksamhet upphörde 1974 och Vasa övningsskolas gymnasium övertog yggnaden. Övningsskolan är en del av lärarutildningen som ges vid Åo Akademi i Vasa. Hovrättsesplanaden 7 6. STADENS VATTENBRUNNAR I den första stadsplanen från 1855 fanns fem vattenrunnar inritade. Slutligen yggdes fyra runnar av vilka tre finns evarade. Den första yggdes här på Hovrättsesplanaden nära kyrkan. De två andra finns vid Handelsesplanaden 1 2 och Kyrkoesplanaden 8. Hovrättsesplanaden 5 7. BOSTADSHUSET KIPINÄ Huset ritades av A.W. Stenfors år 1907och representerar en tidig jugendstil. Fasaden har flera individuella lösningar något som syns i åde tornformer, fönster och alkonger. Sockeragare J.A. Svensson flyttade sitt populära damcafé till det nyyggda huset. Stadens första kinematografteater som öppnat 1905 flyttade till huset Salongen rymde 250 åskådare. I huset till höger om Kipinä fanns Finlands anks kontor Vattenrunn 7. Kipinä 8 9

6 Hovrättsesplanaden 4 8. TIKANOJAS KONSTHEM Huset yggdes 1862 av röderna Kuorikoski som hörde till en känd kyrkoyggarsläkt. Förutom museets egna samlingar presenteras årligen flera specialutställningar i konsthemmet. Även konserter och matinéer ingår i museets program. Kommerserådet F. Tikanoja ( ) donerade år 1951 sin konstsamling till Vasa stad i syfte att grunda Tikanojas konsthem. Han intresserade sig främst för den finska konsten. I samlingen ingår finsk 1800-tals- och sekelskifteskonst. Konsthemmet är även känt för en internationell samling som främst omfattar fransk konst från 1800-talet och tidigt 1900-tal. 10. Vasallen och Wasa Teater 8. Tikanoja 9. Mynttis hus Skolhusgatan MYNTTIS HUS Arkitekt är A.W. Stenfors. Huset är uppfört av yggherren och tegelfarikören J. Myntti år Det rappade tegelhuset i fyra våningar är yggt i jugendstil med nationalromantiska drag. 11. Vasa Aris Sandögatan WASA TEATER OCH DESS VERKSTAD SAMT VASALLEN Teatern är grundad år Den nuvarande teateryggnaden stod färdig 1955, ritad av arkitekterna B. Liljeqvist och S. Salvesen. I det gamla gula trähuset i empirestil finns verkstaden. Vid en rand 1953 totalförstördes den gamla teateryggnaden, som var uppförd 1868 efter ritningar av Settererg. Teatern renoverades De tre olika stora salongerna Stora scenen, Studioscenen och Vasallen rymmer totalt ca 450 platser. Vasallen finns i det rosa huset vid Kyrkoesplanaden. Teatern har cirka esökare och 6 7 premiärer årligen. Wasa Teater erjuder en mångsidig repertoar för alla åldrar och är hela landskapets regionteater. Kyrkoeplanaden 15 Vasa Svenska Samskola 11. VASA ARBIS Huset ritades av A. Lassel och yggdes av Wasa Aktie Banks direktör J. Kurtén år Bankens verksamhet inleddes i huset Vasa Telefons kontor var inrymt i huset och därefter verkade Vasa svenska samskola där. Skolan var ett 8-årigt privat läroverk. År 1976 flyttade samskolan till Smedsy och lev Korsholms gymnasium. Nu finns stadens svenska aretarinstitut, Vasa Aris, i huset

7 12. F.d. pedagogiska fakulteten Kyrkoesplanaden 12 Wasa Fruntimmerskola 12. FÖRE DETTA PEDAGOGISKA FAKULTETEN Wasa Fruntimmersskola och Vasa Svenska Flickskola/Vasa Svenska Flicklyceum har verkat i denna yggnad ritad av Th. Decker sammanslogs skolan med Vasa svenska lyceum och lev Vasa övningsskola. En minnesplakett på Flicklyceets vägg avtäcktes Pedagogiska fakulteten verkade i huset Bilioteksgatan VASA STADSBIBLIOTEK I hovrättshuset i Gamla Vasa fanns Läse-Biliotheket i Wasa stad som grundats Wasa stadsiliotek grundades 1851 och verkade med det namnet till örjan av 1900-talet. Folkilioteket grundades 1863 och det lev stadsiliotek Stadsarkitekt C. Schoultz påörjade 1932 planeringen av en ny ilioteksyggnad och aretet avslutades av I. Serenius, så att man kunde flytta in Stadens huvudiliotek finns ännu i dag i samma yggnad och estår av den renoverade gamla delen och en ny glasyggnad som togs i ruk hösten Vasa stadsiliotek Bilioteksgatan 16 Tiklas klädesfarik 14. SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Kompanjonerna J. Lassila och F. Tikanoja som åda var från Kelviå grundade 1905 en partiaffär för handel med tyger och sytillehör i Vasa. Affärerna gick ra, företaget växte och man lät ygga en klädesfarik. Huset ritades av arkitekt M. Visanti 1927 och har klassicistiska stildrag. Då verksamheten lades ned i Vasa hade Tiklas ca 400 anställda. Under ett flertal år tillverkades arméns kläder och innehållet i statens moderskapsförpackningar här. Svenska handelshögskolan påörjade sin verksamhet i Vasa i yggnaden Museigatan VASA TELEFON Huset, som är skyddat, finns på en plats som kallades Glaserget. Det lev färdigt 1899 och har ritats av F. Thesleff. Telefonolaget använder fortfarande huset, vars sandstensimitation liknar mellaneuropeisk tegelrenässans. 14. Svenska Handelshögskolan 15. Vasa telefon 12 13

8 16. Wärtsilä Träskgatan 2 4 Metvikens Mekaniska Verkstad 16. WÄRTSILÄS VASAFABRIK 17. Elverket och Illuusio 18. Österottens museum Metvikens Mekaniska Verkstad grundades 1899 men depressionen på 1930-talet ledde till konkurs. Wärtsilä köpte företaget 1936 och arrenderätten till varvet på Smulterö kom att ha en stor etydelse för varvsverksamheten i Vasa. På 1950-talet lades grunden till en utveckling som gjort Wärtsilä till en ledande gloal aktör inom verkstadsindustrin. Kyrkoesplanaden ELVERKET OCH ILLUUSIO 1892 örjade man ygga stadens elverk vid Brändö ro och följande år tändes de första lamporna vid torget. Under åren har verksamheten utvecklats, l.a. producerar man fjärrvärme sedan örjan av 60-talet. Illuusio, den vridna transformatorstolpen, räknas av mången som ett konstverk. Under årets mörka tider yter elysningen färg med jämna intervaller. Museigatan ÖSTERBOTTENS MUSEUM Museet fungerar som kulturhistoriskt museum och konstmuseum för hela landskapet. Museets första utställning öppnades i provisoriska utrymmen år År 1929 fick museet en egen yggnad, ritad av E. Forsman, där en del av grundaren K. Hedmans klenoder finns. Museets kulturhistoriska asutställning finns här ännu i dag. Museiföreningen edrev verksamheten till år 1990 då Vasa stad övertog den. I dag fungerar Österottens museum även som staden Vasas lokalmuseum. År 1990 fick museet en naturvetenskaplig avdelning. År 2002 öppnades i källarvåningen den naturvetenskapliga utställningen Terranova, som eskriver såväl landhöjningen som flora och fauna i Kvarkenområdet. Efter länsreformen 1997 fick museet tillgång till utrymmen i det närelägna landshövdingsresidenset. Där finns nu museets administration, tjänsterum, iliotek och arkiv. Skolhusgatan 7 och Lillagatan ALMA SKOGS HEM Alma Skogs arndomshem finns på Lillagatan 1. Alma Skog var väldigt fosterländsk. Man har kallat henne det svenska Österottens Grand Old Lady. Hon var personligen ekant med Mannerheim. Hon protesterade mot förryskningen genom att hänga svarta gardiner för sina fönster då Feruarimanifestet utfärdades Kristallkronorna i stadshuset tog hon ner för att putsa kristallerna på talko. Hon ivrade också för Martharörelsen. Det sägs att hon vandrade från gård till gård för att göra marthatanken känd. Hon odde senare på Skolhusgatan 7 och där avtäcktes en minnesplakett Det huset är ritat av arkitekt O. Långhjelm. Lillagatan 1. ALMA SKOGS FORNA HEM Marieparken som numera heter Museiparken örjar nedanom Österottens museum och sträcker sig till Vasa Ångkvarns yggnadskomplex. Här hittar vi: 19. Alma Skogs hem 14 15

9 20. Landshövdningens residens Skolhusgatan 2 Wasastjernas hus 20. LANDSHÖVDINGENS RESIDENS Huset var ett av de första privata stenhusen som yggdes i staden och är ritat av Settererg. Brukspatronen G.A. Wasastjerna uppförde huset Byggnaden representerar engelsk gotik. Den var guvernörens och senare landshövdingens tjänsteostad i över 100 års tid ( ). Finlands senat samlades tillfälligt i huset under frihetskriget I andra våningen finns en rekonstruktion av general C.G. Mannerheims rum som det såg ut En utställning visar Vasa läns olika skeden. Byggnaden är numera stadens representationslokal och en del av museet. Packhusparken, som också kallas Hamnparken, är en av de första parkerna som färdigställdes på strandområdet. 21. Academill Strandgatan 1 2 Vasa Ångkvarn 21. ACADEMILL Efter Vasa rand 1852 flyttade industrimannen A.A. Levón, grundaren av Finlands första ångkvarn, till Strandgatan. Farikörens ostadspalats, som Settererg ritade, yggdes Huset ändrades till farikskontor Ångkvarnen i tegel med fyra våningar rann 1889 men återuppyggdes snat. Elevatortornen eller hisstornen, som var avsedda för lossning av fartygslaster, lev färdiga Siloyggnaderna uppfördes Ångkvarnen lade ned verksamheten Academill inhyser Åo Akademis campus i Vasa. Det lev klart H. Schauman grundade stiftelsen som i dag är ägare till fastigheten. Förutom Åo Akademi verkar många företag i yggnadens kontorsutrymmen i 11 våningar med ca 300 m²/våning. Elevatortornen, som nu kallas Havtornen, renoverades och används av Åo Akademis studentkår. Strandgatan Speditionsfirman LENNART BACKMANS HUS Huset är ritat 1912 av A.W. Stenfors i typisk jugendstil med urspråk och torn. Köpmannen A. Schauman grundade firman L. Backman löste in företaget 1908 efter att ha varit anställd där i 20 år. I trappuppgången finns två freskomålningar med hamnaretare som motiv. Konstnär var F. Hiivanainen. 22. Lennart Backmans hus 16 17

10 Inre hamnen Gamla tullpackhuset 25. KUNTSIMUSEET FÖR MODERN KONST Huset ritades av arkitekt E.T. Granstead år Byggnadens yta var då 850 m² och den togs i ruk som tullpackhus Huset representerar nyrenässans. År 1925 utvidgades huset och dess yta tredulades. Huset renoverades på 1950-talet då övre våningen lev kontor. Tullens utrymmen på nedre våningen grundrenoverades i slutet av 1980-talet. I det gamla tullpackhuset finns sedan 2007 ett museum för modern konst. I örjan fanns under några år N. Mikolas konst utställd i huset. Numera förvaltas här konstmecenaterna S. Kuntsis och L. Swanljungs samlingar på över 1400 konstverk. Till Inre hamnen kom tidigare större delen av handelsfartygen och passagerarfärjorna från Sverige. På 1960-talet flyttades hamnverksamheten till Vasklot. 25. Kuntsimuseet 23. Svenska Kluen Strandgatan SVENSKA KLUBBEN I VASA I örjan av Strandgatan kan man gå i H. Schaumans fotspår och se den autentiska miljö där han levde. Han odde hela sitt liv i det som i dag är Svenska Kluens hus ritat av Backmansson & Thesleff. Svenska kluen i Vasa har sedan örjan av 1900-talet utgjort ett samlande forum för den svenskspråkiga kulturen i Vasa med omnejd. I huset odde Folkhälsans första hälsosyster Rakel Edgren från år Vattenpaviljongen Hamnparken Musikpaviljongen 24. VATTENPAVILJONGEN Under 1870-talet yggdes på denna plats en musikpaviljong. Den hyrdes ganska snart ut som kiosk där man l.a. sålde förfriskningar, akverk och frukt. Kiosken revs och en s.k. vattenpaviljong i jugendstil ritad av F. Thesleff yggdes i örjan av 1900-talet. Ett sekel senare renoverades yggnaden enligt gamla ritningar. Hovrättsparken eller Residensparken sträcker sig från Sandögatan till Vasaesplanaden. Här finns Strampen, Vasa hovrätt och Jägarstatyn 18 19

11 28. JÄGARSTATYN Statyn är gjord av skulptören, professorn och jägarkaptenen L. Leppänen. Bronsjägaren i full utrustning med ett vapen vid sidan lickar mot Vasklot. Minnesmärket är 5,1 m högt. President Kekkonen deltog den 27 feruari 1958 i en avtäckningsceremoni som inföll på 40-årsdagen för jägarnas hemkomst. Jägarna som hörde till Jägarataljon 27 och hade fått sin militärutildning i Tyskland. 26. RESTAURANG STRAMPEN 26. Strampen 27. Vasa hovrätt 1868 eviljades S. Coray tillstånd att uppföra en paviljong nära hovrättshuset. Paviljongen planerades av Settererg och utformades för att li en sommarrestaurang. Krögare H. Ernst köpte paviljongen 1876 och fortsatte att driva rörelsen såsom tidigare. Strandpaviljongen eller numera Strampen, ritades ursprungligen som en åttkantig liksidig yggnad. På 1930-talet fick restaurangen den utformning som den har ännu i dag. Terrassen tillkom 1980 och vintern 1998 fick huset ytterligare en ansiktslyftning då hela salsregionen renoverades och ett nytt kök installerades. Lantmäterikontoret 29. RANTALINNA 28. Jägarstatyn Länslantmäterikontoret är ritat av arkitekt J. Ahrenerg och lev färdigt Kontoret flyttade till statens ämetshus på Brändö Vattenöverdomstolen fanns efter det i huset till Huset övergick 2005 i privat ägo. 27. VASA HOVRÄTT Hovrätten är en av de mest monumentala skapelser som arkitekt Settererg ritade. Huset är yggt i engelsk tegelgotik. Det tidigare hovrättshuset fanns i Gamla Vasa. Det nya huset stod färdigt 1862 då också stadsprivilegierna överfördes från det gamla Vasa till den nya staden, Nikolaistad. Hovrättshuset är väl evarat. Det genomgick en grundlig restaurering under och 1980-talen. I huset finns värdefulla konstsamlingar och antika möler samt föremål med rättens sigill. I sundet mellan Hovrättsparken och Sandö invigdes 1893 en svängro. En rovakt skötte om att ron svängdes då åttrafiken så krävde. En fast roförindelse ersatte svängron Fiskstrandsparken örjar vid Vasaesplanaden och sträcker sig till fängelset. Området genomkorsas av grusgångar med änkar och lomraatter. I parken växer land annat vårtjörk, parklind, skogslönn och lärkträd. 29.Fiskstranden 20 21

12 Länsfängelset 30. VASA FÄNGELSE 30. Vasa fängelse Fängelset togs i ruk Det yggdes om och förstorades på 1880-talet. Runt fängelset restes 1901 en mur i rödtegel. De första årtiondena avtjänade de ökända rottslingarna Isotalon Antti och Rannanjärvi samt Matti Haapoja sina straff här. Mathilda Wrede inledde sitt frivilliga arete land fångar i Vasa fängelse. Den senaste renoveringen av fängelset och en tillyggnad lev klara KRONOMAGASINET 32. Kronomagasinet Kronomagasinet i Vasa lånade under nödår spannmål åt övriga magasin i hela Österotten och vid ehov också till andra orter. Det inrättades år 1812 och var eläget på Bränneriacken i Gamla Vasa. Efter randen 1852 flyttades magasinet 1868 till yggnaden på Strandgatan. Settererg har ritat även detta hus. Verksamheten avslutades 1925 varefter yggnaden varit Försvarsmaktens förråd till Efter det har magasinet stått oanvänt. Lindparken finns mellan fängelset och Centralsjukhuset. Med sina grusgångar och små skvärer finns den kvar i samma form den fick av stadsträdgårdsmästare H. Reval Strandgatan 21 Bagare Piispanens gård 31. EVANGELISKA FOLKHÖGSKOLAN Byggmästaren och affärsmannen A. Lassel lät ygga huset enligt ritningar av arkitekt A.W. Stenfors. Huset i nyrenässansstil stod klart 1899 och det är stadens första ostadshus i tre våningar yggt i tegel. Bagaren E. A. Piispanen köpte huset år Evangeliska folkhögskolan har verkat i huset sedan EFO 22 23

13 34. Kontorsyggnad 33. Nälkälinna Skolhusgatan NÄLKÄLINNA Huset, kallat Nälkälinna, är yggt i örjan av 1900-talet och användes som ostad för gifta underofficerare övergick huset i privat ägo och där finns nu ostäder. Tegelruksgatan 7 Koulutustalo (Utildningshuset) 34. KONTORSBYGGNAD Vasa Kustsektions utildningshus yggdes enligt professor O. Lapos ritningar. Förutsättningarna att hålla lektioner och föreläsningar för eväringar och reservister förättrades avsevärt. I dag finns det kontorslokaler i huset. KASERNOMRÅDET I VASA Området (Kaserngatan-Rådhusgatan-Sandviksgatan-Skolhusgatan) används inte längre som kasern. Arealen är cirka 13 hektar. Husens totala yta är m2, varav staden äger m2. Museiverket edömer att ojektet nationellt sett är en etydelsefull kulturmiljö. Den militära verksamheten i Österotten var i över hundra år ett synligt inslag i stadsilden. Beväringsutildningen i staden lades ner En del av verksamheten flyttades till Dragsvik. De flesta av yggnaderna inklusive tomterna övergick i stadens ägo Förråd Bårhuset 35. FÖRRÅDSBYGGNAD 36. Kontor Ursprungligen är yggnad 27 uppförd som ataljonens århus. Det estår av ett rum samt en tamur försedd med dueldörr. Ett 9-rutigt fönster vetter mot norr. Huset är mer eller mindre i originalskick. Huset används som förrådsyggnad. Tvättstuga, mangel 36. KONTORSBYGGNAD Ursprungligen fanns sjukhusets tvättstuga, mangel och linneförråd i hus 24. Byggnaden grundrenoverades Den används numera som kontor. 37. Tolkcentralen Kustsektionens sta 37. ÖSTERBOTTENS TOLKCENTRAL Hus 23 var ursprungligen sjukhusets yggnad för ekonomieunderhåll med kök, förråd samt ett antal ostadsrum. Kompositören Toivo Kuula är född i huset I slutet av 1930-talet yggdes huset om till officersostäder och fungerade därefter som sta för Kustsektionen Nu använder Österottens Tolkcentral huset

14 40. FKF Vaktstugan och arresten 38. FÖRETAGET TRIA Ky 38. Tria Ky Byggnad nr 15 estod av vaktavdelningens rum samt arresten med åtta celler. Under den tid Kenraali Wasa Hostel edrev sin verksamhet kunde man övernatta i någon av högvaktens celler. I yggnaden verkar nu företaget Tria Ky Hailitering för Barn och Ungdomar. De har specialiserat sig på fysioterapi och etjänar kunder från spädarnsålder till unga vuxna. Östra Kaserntorget KASERNEN VID FÖRE DETTA KASERNPORTEN Byggnad 12 yggdes som kasern för Skarpskytteataljonen. Kasernyggnaden inrymde 100 man. I dag edriver staden daghemsverksamhet i kasernen och daghemmet heter Pikku Kasarmin päiväkoti. Kaserntorget 1 Bostaden för skarpskytteataljonens kommendör 40. FRIA KRISTLIGA FOLKHÖGSKOLAN (FKF) Huset ritat av arkitekt A. Boman lev färdigt Av ostaden hörde nio rum och kök i husets södra del till kommendören och ataljonens yngre stasofficer hade sju rum och kök i norra delen. Under 1930-talet ändrades ostaden till stasyggnad och var staen för Vasa militärdistrikt placerad i yggnaden. Minnesplaketten över Mannerheimriddare nr 163, överste A. Marttinen, avtäcktes Han var under fortsättningskriget kommendör för IR 61 som främst estod av österottningar. Försvarsministeriets yggnadskontor verkade i en del av yggnaden från 1984 tills den 1999 såldes till Fria Kristliga folkhögskolan. Österottens Militärmusikkår använde yggnaden Kasernen 26 27

15 Vi fortsätter till Kaserngatan och tar till höger och efter cirka 5 m till vänster längs Brandgatan mot vattentornet. Vänd före vattentornet till Rådhusgatan. FÖRARBETET TILL DENNA GUIDE har gjorts huvudsakligen som ett frivilligt projekt av en aretsgrupp från Folkhälsans Resurspool i Österotten estående av följande personer: Rådhusgatan FOLKHÄLSAN Trähuset som tidigare fanns på Rådhusgatan 25 yggdes 1862 som ett envåningshus (planeraren okänd). Andra våningen yggdes 1911 och ritades av A.W. Stenfors. Stenhuset ritat av C. Schoultz yggdes 1916 som samlingslokal för Frälsningsarmén. I slutet av 80-talet rustades yggnaden upp och gjordes till rockklu hölls invigningen av Clu 25. Salen lev känd för sin fina akustik och under åren har många kända artister uppträtt här. Folkhälsan köpte huset En kort tid innan yggnaden skulle renoveras totalförstördes den i en rand Ett nytt hus yggdes på det nerrunna husets plats. Det är nu högkvarter för Folkhälsans medorgarverksamhet i Österotten och fungerar som samlingsplats för olika verksamhetsformer med hälsofrämjande syfte. Fr.v Inger Nykvist, John Nordlad (projektledare), Gunn-Britt Sahlsten, Peter Sahlsten, Benita Nygård, Siv-Britt Höglund, Elisaeth Weijola, Mikael Stenvall, Kerstin Finnerg, Håkan Wikström Bilderna är tagna av Inger Nykvist och Håkan Wikström 28 29

16 PROMENADGUIDE VISSTE DU ATT det också finns tre andra rutter som du gärna får promenera och samtidigt öka dina kunskaper om vår vackra stad. De är: Torgrundan Norra strandrutten Södra rutten 1,3 km 2,5 km 4,0 km Broschyrer över rutterna finns att få från: Vasaregionens Turism A/VisitVaasa, Rewell Center Sommartid från Tori-info på torget Rutterna finns också som moilversion gjorda i samarete med Vasa stads lägesdataenhet Torgrundan Norra strandrutten Södra rutten Norra rutten Dessutom finns de som pdf på nätet. Sök på adressen i samarete med Pulicerad 2016