Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren"

Transkript

1 Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren rapport 5882 oktober 2008

2 Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsfoto: Helena Sabelström, Naturvårdsverket (vedtrave, moln) Elin Håkansson, Naturvårdsverket (tappning)

4 1 Förord Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren. Bakgrunden är att gränsvärden för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren har antagits genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG. Direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 15 februari Naturvårdsverket har tidigare erhållit ett liknande uppdrag men då enbart för bens(a)pyren. Det tidigare uppdraget finns redovisat i rapporten Nya miljökvalitetsnormer och delmål för miljökvalitetsmålet Frisk luft NV rapport 5357, mars Som underlag till uppdraget har föreliggande rapport tagits fram av Gun Löfblad och Ebba Löfblad, Profu AB. Avsnittet om effekter på människan hälsa har utarbetats av Lars Barregård, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum. Titus Kyrklund, Naturvårdsverket, har varit projektledare. Regeringsuppdraget redovisades den 21 december 2006 och ingår som bilaga 2 i denna rapport. Stockholm i december

5 4

6 Innehåll 1 FÖRORD 3 2 SAMMANFATTNING 7 3 SUMMARY 11 4 BAKGRUND Direktivet Arsenik, kadmium och nickel samt bens(a)pyren Kvicksilver Miljö- och hälsoeffekter av arsenik, kadmium, nickel samt polycykliska aromatiska kolväten Arsenik Kadmium Nickel Bens(a)pyren 19 5 UTSLÄPP OCH HALTER I LUFT Behov av underlag Källor till utsläppen av metaller och PAH Utsläppskällor och deras förändring sedan 1980-talet Utsläpp av PAH Utsläpp av metaller Uppskattning av haltbidrag från utsläppsdata Halter i luft uppmätta och beräknade Halter av bens(a)pyren i luft Halter av metaller i luft Slutsatser om underlag för att bedöma överskridanden 37 6 KONSEKVENSER FÖR OLIKA VERKSAMHETER AV OLIKA MÅLNIVÅER Slutsatser om förväntade överskridanden Överskridanden för bens(a)pyren Överskridanden för arsenik Överskridanden för kadmium Överskridanden för nickel Åtgärdsbehov/kostnader i olika typer av verksamheter Åtgärder mot utsläpp från småskalig förbränning av niobränsle Åtgärder mot utsläpp från punktkällor Övervakningsbehov/kostnader Övervakningsbehov Bedömning av mätbehov 42 7 REFERENSER 46 5

7 BILAGA 1 50 Mätdata för metaller och bens(a)pyren 50 BILAGA 2 57 Redovisning av regeringsuppdrag Förslag till miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren 6

8 2 Sammanfattning Ett nytt dotterdirektiv till ramdirektivet för luftkvalitet har antagits, nämligen direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften. Direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 15 februari Syftet med direktivet är att fastställa målvärden för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren (markör för PAH) i luften och fastställa gemensamma metoder och kriterier för utvärdering av koncentrationen i luften av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och PAH samt av nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver och PAH. Dessutom är syftet att se till att relevant information om koncentrationerna i luft och om nedfallet finns tillgängligt i tillräcklig omfattning och att allmänheten informeras om den. Skälen till att reglera halterna i omgivningsluften av metallerna och bens(a)pyren är de effekter som utsläppen till luft av dessa ämnen kan förorsaka på människors hälsa och i miljön. De aktuella ämnena är alla cancerframkallande och det går inte att fastställa någon tröskel för skadlig verkan på människors hälsa. Skyddsnivån för de olika ämnen som direktivet behandlar är tillräcklig för metallerna, i stort motsvarar målnivån den så kallade lågrisknivån med 1 extra cancerfall per invånare vid livslång exponering. Emellertid är skyddsnivån för bens(a)pyren i direktivet lägre eller 10 fall av lungcancer per invånare som livstidsrisk vilket överstiger den lågrisknivå som Institutet för Miljömedicin rekommenderar och som Naturvårdsverket som regel tillämpar. Det är således angeläget att för bens(a)pyren välja en bättre skyddsnivå än den som anges som målvärde i direktivet. EG-direktiven om luftkvalitet har i första hand införts i svensk lagstiftning i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Eftersom direktivet är ett minimidirektiv är det möjligt att gå längre än det som direktivet kräver. De förslag till miljökvalitetsnormer som diskuteras är: Alternativ 1, miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren på 0,5 ng/m 3 som inte bör överskridas efter 31 december Miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel och kadmium på samma nivå som direktivet. Alternativ 2, miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren på samma nivå som direktivet som inte bör överskridas efter 31 december En genomgång har gjorts av lokala, regionala och nationella miljöövervakningsdata hos datavärden för luftkvalitet. Kontakter har tagits med alla länsstyrelser i landet, samt branschorganisationer och enskilda företag med förfrågan om mätdata. Eftersom miljökvalitetsnormerna ska fastställas som årsmedelvärden, ska de data som används för kontroll kunna mätas som eller omräknas till årsmedelvärden. Förutom mätdata i omgivningsluft har uppgifter om utsläpp från olika sektorer och olika punktkällor studerats för att kunna ge en uppfattning av storleksordningar på halter i punktkällornas omgivningar. 7

9 Tidigare skedde stora utsläpp av arsenik från smältverk som Rönnskärsverket. Idag domineras emellertid de kända industriutsläppen av arsenik av massaindustrin. Utsläppen av kadmium från svenska källor är av mindre betydelse. Mindre utsläpp sker från förbränning i massaindustrin samt från metallindustri och smältverk. Nickelemissioner sker från järn- och stålindustrin främst vid framställningen av rostfritt stål. De största anläggningarna som använder och emitterar nickel har ett årligt utsläpp kring kg nickel per år. Genom åtaganden enligt IPPCdirektivet kan utsläpp av främst arsenik och nickel via diffus damning komma att minska. Överlag är metallhalterna i omgivningsluften mycket låga även i storstäderna. Emellertid har förhöjda halter av arsenik kunnat konstateras i Landskrona i anslutning till ett industriområde. Den exakta källan har inte kunnat fastställas. Förhöjda halter av nickel har kunnat uppmätas på några få platser i anslutning till metallindustri, Avesta och Sandviken. Mätningarna är få och genomförda endast under kortare tidsperioder på utsatta platser i omedelbar närhet till industriområdena. Det är därför inte klarlagt om de föreslagna miljökvalitetsnormernas årsmedelvärden överskrids. Sammanfattningsvis riskeras överskridanden endast på några enstaka platser men ytterligare kartläggning krävs för att säkerställa eventuella överskridanden av de föreslagna normvärdena och för att identifiera källor till utsläppen. Ett syfte med direktivet är kartläggning av halter i omgivningsluften av de aktuella luftföroreningarna. Genom kraven på mätningar då utvärderingströsklarna överskrids ställs krav på kartläggning av halterna och bedömning av om miljökvalitetsnormerna överskrids på de platser där stickprov nu visat förhöjda halter. De idag mest betydelsefulla utsläppen av bens(a)pyren är från vedeldning och i mindre grad från trafiken. Tidigare skedde betydande utsläpp från råframställning av aluminium. Dessa utsläpp är på väg att försvinna genom ändrad processteknik. Vissa utsläpp sker från koksverk men dessa bedöms idag vara av mindre betydelse. Kartläggning av bens(a)pyren har skett på ett antal orter med olika mycket vedeldning. Dessutom har modellberäkningar genomförts. Dessa mätningar och beräkningar har genomförts under vinterhalvåret eller under en kortare tid då halterna varit höga. Under sommarhalvåret kan halterna antas vara mycket låga på grund av låga utsläpp och förmånligare omblandning av luften. Därför klaras den föreslagna miljökvalitetsnormen i de flesta tätorter även där vedeldning sker i mera begränsad omfattning. Emellertid på platser med ogynnsam meteorologi och utbredd vedeldning riskerar normnivån 0,5 ng/m 3 som årsmedelvärde att överskridas. Det är därför angeläget med lämpliga styrmedel för att minska utsläppen från vedeldning. Tidigare förslag på åtgärder för att minska utsläppen från vedeldning har inneburit krav på ackumulatortank eller krav på att uppfylla Boverkets byggregler. Emellertid saknar dessa åtgärder tillräckliga effekter på omgivningsluften enligt nyligen genomförda emissionsstudier i fält på befintliga pannor. Ska en önskad förbättring av luftkvaliteten uppnås så måste eldningsutrustning för helved uppnå de krav som motsvarar Svanen -märkning eller ge motsvarande emissioner alternativt ger en övergång till pellets ännu lägre utsläpp. 8

10 Om man antar att det i de områden där normnivån 0,5 ng/m 3 som årsmedelvärde för bens(a)pyren riskerar att överskridas, de inre delarna av Sverige från Värmland och norrut, finns ca pannor av äldre slag som bör bytas ut av uppskattningsvis totalt i hela landet som bör bytas. Om andelen oklassade pannor minskar till knappt 20 %, bedöms den viktade emissionen (ca 0,02 mg/mj) ge haltbidrag som klarar en förslaget till miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren på 0,5 ng/m 3 som årsmedelvärde. Investeringskostnaden per panna bedöms bli någonstans mellan och beroende på vilken modell och automatiseringsgrad som väljs. Med 6 % ränta och 35 års livslängd kan den årliga kostnaden uppskattas till mellan 120 och 240 miljoner kr. Drygt hälften av alla pannor i landet är gamla och bör bytas ut ändå. Den faktiska merkostnaden blir alltså betydligt lägre. En miljökvalitetsnorm enligt alternativ 2 skulle inte medföra några merkostnader i utbyte av pannor. Det blir dock svårt att nå delmålet för bens(a)pyren på 0,3 ng/m 3 till 2015 under sådana förhållanden. Normen är en så kallad bör norm som ska uppfyllas i möjligaste mån. Därför kan lämpliga styrmedel utformas så att eldningsutrustningen gradvis byts ut. På så sätt undviks ryckighet i marknaden. Om beslut om effektiva styrmedel kommer till stånd så kan en miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren på 0,5 ng/m 3 i huvudsak klaras till 31 december Direktivet ställer vissa minimikrav på kontroll av luftkvaliteten med avseende på de aktuella luftföroreningarna i bakgrund. Antal mätplatser i bakgrundsmiljö Bens(a)pyren As, Cd, Ni Antal mätplatser med halter över övre utvärderingströskeln som krävs 4 4 Antal pågående mätningar med tillräckliga mätkrav 2 3 För bens(a)pyren bör ytterligare två stationer bekostas av staten och för metallmätningarna bör ytterligare en bekostas av staten. I tabellen nedan anges behovet av luftkvalitetskontroll i tätortsmiljö där halterna överstiger övre utvärderingströskeln 0,4 ng/m 3, antal mätningar på årsbas, om miljökvalitetsnomen införs med kontrollkrav på kommunnivå. Totalt antal mätplatser fördelat på ortens storlek Storlek på kommun Antal mätplatser för bens(a)pyren Antal mätplatser för As, Cd, Ni 2) > ) 3 1) > (3-5) 2 < ) (10-90) 2 1) Stockholm, Göteborg och Malmö överskrider troligen inte den övre utvärderingströskeln. Dock ställs krav på kontinuerlig mätning i 10 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. 2) Osäkerheten i antalet kommuner som överskrider övre utvärderingströskeln är stor. Många av kommunerna är mycket små och saknar nödvändiga resurser för kontroll. 9

11 Osäkerheten är stor, men ett underlag på stationer i kombination med modellberäkning bör ge underlag om verkligt behov. Energimyndigheten och Naturvårdsverket utvecklar modelleringsverktyget VEDAIR till stöd för de mindre kommunernas kartläggning av luftkvaliteten med avseende på luftföroreningar från vedeldning. Kostnaden för uppbyggnad av VEDAIR är ca 1,9 milj med en årlig driftbudget på Uppbyggnad av en landsomfattande emissionsdatabas är en förutsättning för VEDAIR som idag saknas. Om det visar sig att antalet små kommuner som överskrider den övre utvärderingströskeln är stort så faller en orimlig kostnad för kontroll på dessa kommuner. En lösning kan vara samordning av kontrollen enligt MIKSA förslaget som Naturvårdsverket tidigare redovisat regeringen. Kostnaderna för tillkommande mätningar av halter i bakgrundsmiljö kan uppskattas till kr för staten enligt tabellen nedan. Kostnader för mätningar i bakgrundsmiljö Bens(a)pyren As, Cd, Ni Summa 2x x66000 Dessutom behöver kvicksilver i gasfas mätas på en station. Kostnaden för detta bedöms vila på staten och uppskattas till ca kr. Några ytterligare mätningar av metallnedfall bedöms inte behöva utföras utöver det som mäts inom nederbördskemiska nätet och EMEP. Tillkommande kostnader för luftkvalitetskontroll i tätorter om miljökvalitetsnomen införs med kontrollkrav på kommunnivå anges i tabellen nedan. I vissa fall kan behov finnas att kontrollera flera av de aktuella metallerna. Detta medför ingen ytterligare kostnad. Kostnader för mätningar i tätorter fördelat på ortens storlek Storlek på Bens(a)pyren As, Cd, Ni kommun > x = ca x =ca > x78000 = ca x = ca < x78000 = ca x = ca Summa Ca 1,4 miljoner kr Ca kr Totalkostnaderna för de ökade kraven på miljöövervakning uppskattas till totalt 2,2 miljoner kr varav statens andel har beräknats till knappt kr och kommunernas andel till 1,9 miljoner kr. Årlig driftbudget för VEDAIR beräknas vara kr. Denna kostnad faller initialt på staten men belastar kommunerna vid fullt utnyttjande av systemet. En mindre merkostnad tillkommer även för datavärden. För en miljökvalitetsnorm enligt alternativ 2 miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren på samma nivå som direktivet, övre utvärderingströskel 0,6 ng/m 3, minskar kostnaderna för kommunernas kontroll av bens(a)pyren till ca hälften. 10

12 3 Summary A new daughter directive to the framework directive for air quality has been adopted, namely directive 2004/107/EG of 15 December 2004 relating to arsenic, cadmium, mercury, nickel and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH) in ambient air. The directive is to be incorporated into Swedish legislation by 15 February The aim of the directive is to set target values for arsenic, cadmium, nickel and benso(a)pyrene (marker for PAH) in the air and establish common methods and criteria for assessing airborne concentrations of arsenic, cadmium, mercury, nickel and PAH and the deposition of arsenic, cadmium, mercury and PAH. An additional aim is to ensure that adequate relevant information regarding concentrations and deposition is obtained and that it is available to the public. The reason for regulating ambient air concentrations of these metals and benso(a)pyrene is the effect emissions into the air of these substances may have on human health and on the environment. The substances in question are all carcinogenic and it is not possible to establish a threshold level for harmful effects on human health. The protection level for the various substances covered by the directive is adequate for the metals and more or less equates to the target for the socalled low risk level of one extra cancer case per people subject to lifelong exposure. However, the protection level for benso(a)pyrene in the directive is lower, being 10 cases of lung cancer per people at life-long risk. This is more than the low risk level recommended by IMM (Institute of Environmental Medicine) and that generally applied by Naturvårdsverket (Swedish Environmental Protection Agency). It is thus important to set a better protection level for benso(a)pyrene than the target value given in the directive. EU air quality directives were mainly introduced into Swedish legislation in the Ordinance (2001:527) on Environmental Quality Standards in Ambient Air. Since the directive is a minimum directive, it is possible to be stricter than the directive requires. The proposed environmental quality standards discussed are: Alternative 1, environmental quality standard for benso(a)pyrene of 0.5 ng/m³ which should not be exceeded after 31 December Environmental quality standards for arsenic, nickel and cadmium at the same level as the directive. Alternative 2, environmental quality standards for arsenic, nickel, cadmium and benso(a)pyrene at the same level as the directive which should not be exceeded after 31 December A review has been made of local, regional and national environmental monitoring data for air quality. Contact has been made with every County Council throughout the country as well as industry organisations and private companies requesting data. As environmental quality standards are to be established as annual mean values, the data used has to be measured as or converted to annual mean values. In addition to measurements in ambient air, emissions data from different sectors and different point sources have been studied in order to gain some idea of the concentrations in the air surrounding the point sources. 11

13 Major emissions of arsenic previously came from smelting works such as Rönnskärsverket. These days, however, known industrial emissions of arsenic are predominantly from the pulp industry. Emissions of cadmium from Swedish sources are of less significance. Small scale emissions come from combustion processes in the pulp industry and from the metal industries and smelting works. Nickel emissions come from the iron and steel industries, especially from the production of stainless steel. The largest plants which use and emit nickel have an annual emission of approximately kg nickel per year. By carrying out commitments made in accordance with the IPPC Directive, diffuse emissions of primarily arsenic and nickel by can be reduced. In general, metal concentrations in ambient air are very low, even in large towns. However, increased concentrations of arsenic have been measured in an industrial area in Landskrona. Increased concentrations of nickel have been measured in a few places with metal industries, including Avesta and Sandviken. Only small scale sampling was carried out and only for short periods in exposed sites close to industrial areas. It is therefore not clear whether the annual mean values of the proposed environmental quality standards are being exceeded. To summarise, there is a risk of exceedance only in a few places but further sampling is required in order to determine whether the proposed standard values are being exceeded and to identify the sources of emissions. One aim of the directive is to determine the concentrations in ambient air of the pollutants in question. The requirement for measurements when assessment thresholds are exceeded means that concentrations are determined and assessments made of whether environmental quality standards are being exceeded in the places where random sampling has shown raised concentrations. Currently, the greatest emissions of benso(a)pyrene are from wood burning and, to a lesser extent, from transport. Earlier, major emissions came from the production of raw aluminium. These emissions are disappearing due to processing changes. Some emissions come from coking plants, but these days they are not considered to be of any great significance. Measurements of benso(a)pyrene have taken place in a number of places with varying prevalence of wood burning. In addition, model calculations have been carried out. These measurements and calculations have been done during the winter months, or for shorter periods when concentrations have been high. During the summer months, concentrations can be assumed to be very low due to low emissions and better air mixing. The proposed environmental quality standard is therefore met in most built-up areas even where wood burning is practised to a more limited extent. However, in places with unfavourable meteorology and extensive wood burning there is a risk that the standard level of 0.5 ng/m³ as an annual mean value will be exceeded. It is therefore important to put in place a suitable control system to reduce emissions from wood burning. 12

14 4 Bakgrund Ett nytt dotterdirektiv (2004/107/EG) till ramdirektivet för luftkvalitet antogs den 15 december 2004 och rör förekomsten av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften. Direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 15 februari Syftet med denna studie är att utreda vilka följder, i form av åtgärdsbehov och behov av ytterligare luftkvalitetsstudier, samt de kostnader som införandet av direktivet därigenom bedöms komma att medföra för Sverige. 4.1 Direktivet Syftet med direktiv 2004/107/EG är att utvärdera och säkerställa luftkvaliteten med avseende på arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Som markör för PAH används bens(a)pyren. Målvärden ska fastställas för de angivna ämnena i omgivande luft. Flera aspekter är viktiga i detta sammanhang. Kvantifieringen av halterna i luft måste ske med gemensamma metoder och kriterier för utvärdering ska fastställas och relevant information om förekomsten av nämnda ämnena i luft och nedfall ska finnas tillgänglig i tillräcklig omfattning och allmänheten ska få tillgång till denna information. Målvärdena ska enligt direktivet i möjligaste mån uppnås. Direktivets målvärden bör därför tolkas som motsvarande en bör -norm i svensk rätt (jfr 1 förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Faktaruta miljökvalitetsnormer, Handbok 2006:2, sid Skall-normer Med skall-normer menas de normer som ska uppfyllas till en viss angiven tidpunkt. Utifrån en enskild mätning på en plats är det svårt att avgöra om en miljökvalitetsnorm är överträdd eller uppfylld. En orsak till detta kan vara att mätningen inte uppfyller de kvalitetskrav som anges i kapitel 4, t.ex. med avseende på tidstäckning. Men även om mätningen pågått under ett helt kalenderår kan det vara svårt att dra slutsatser om aktuell norm är uppfylld (ej överträdd) i kommunen. Viktiga frågor är om mätplatsen är representativ för de platser i kommunen där halterna kan förväntas vara höga och där människor vistas samt om mätperioden är representativ för de yttre förhållanden som normalt råder på platsen. En skall-norm är överträdd först när föroreningshalten, för ett eller flera tidsmedelvärden (årsmedelvärde, dygnsmedelvärde eller timmedelvärde), överskrids under ett normalt år. Bör-normer För bör-normer för luft anges att de är överträdda endast om överskridandet beror på: verksamheter eller åtgärder som varaktigt och i betydande omfattning motverkar möjligheterna att inte överskrida föroreningsnivån och att rimliga åtgärder inte vidtagits för att undvika att föroreningsnivån överskrids. Vid bedömning av om en bör-norm är överträdd bör därutöver bedömning göras av om bör-normens värden överskrids under ett normalt år. 13

15 Detta innebär att en bör-norm för utomhusluft är överträdd då det bedömts att normens värden är överskridna under ett normalt år, överskridandet beror på verksamheter som varaktigt ger ett dominerande bidrag till överskridandet och rimliga åtgärder inte redan har vidtagits för att begränsa dess störningar. Det är den som ska tillämpa lagstiftningen som är skyldig att göra bedömningen av om normen är överträdd Arsenik, kadmium och nickel samt bens(a)pyren Bakgrunden till direktivet är främst att skydda människors hälsa, men även den yttre miljön från påverkan av de nämnda ämnena. Målvärden för halter i omgivningsluft har fastställts utifrån befintlig kunskap. De aktuella ämnena är alla cancerframkallande och det går inte att fastställa någon tröskel för skadlig verkan på människors hälsa. Men genom att fastställa målvärden kan exponeringen via inandning och spridningen till miljön begränsas. Genom nedfall till mark och sjöar kan metallerna komma ut i naturens kretslopp, tas upp i grödor och i näringskedjan och på så sätt innebära en risk för hälsan genom exponering via födan. För vissa av de angivna ämnena är exponeringen via inandning viktigast, till exempel för bens(a)pyren. För andra är intaget via födan viktigare. Ett exempel är kadmium som kan förekomma i höga halter i jordbruksgrödor. Denna studie har gjorts för att studera vad olika målvärden innebär för överskridanden och även att beräkna kostnader och uppskatta nytta med att uppfylla dessa mål. Målvärden som föreslås i EU-direktivet framgår av nedanstående ruta. Dessa ska inte överskridas efter den 31 december Målnivåerna utgör som årsmedelvärden. EU-direktiven om luftkvalitet har i första hand införts i svensk lagstiftning i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. I DIREKTIVET FÖRESLAGNA MÅLNIVÅER (ÅRSMEDELVÄRDEN) SOM INTE BÖR ÖVERSKRIDAS EFTER 31 DECEMBER 2012 För arsenik: 6 ng/m 3 För kadmium: 5 ng/m 3 För nickel: 20 ng/m 3 För bens(a)pyren 1 ng/m 3 FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER (ÅRSMEDELVÄRDEN) Eftersom direktivet är ett minimidirektiv är det möjligt att gå längre än det som direktivet kräver. De förslag till miljökvalitetsnormer som diskuteras är: Alternativ 1: miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren på 0,5 ng/m 3 som inte bör överskridas efter 31 december Miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel och kadmium på samma nivå som direktivet. Alternativ 2: miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren på samma nivå som direktivet som inte ska överskridas efter 31 december NATIONELLT FÖRESLAGNA MÅLNIVÅER (ÅRSMEDELVÄRDEN) Dessutom har riksdagen beslutat om en målnivå för bens(a)pyren på 0,3 ng/m 3, som ska uppnås till Vidare har Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet föreslagit en lågrisknivå på 0,1 ng/m 3. Detta värde har regeringen tolkat som ett generationsmål för 2020 i proposition 2001/01:130 14

16 Målvärdena ska enligt direktivet i möjligaste mån uppnås. Direktivets målvärden bör därför tolkas som motsvarande en bör -norm i svensk rätt, se 1 i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Förutom målnivåer har i direktivet angetts utvärderingströsklar för att ge vägledning för övervakningen av målvärdena (Tabell 1). Om uppmätt årsmedelvärde underskrider den nedre utvärderingströskeln, behövs ingen ytterligare övervakning utan det räcker att hålla kontroll på nivåerna då och då med hjälp av enkla modelluppskattningar och överslagsberäkningar. Med årsmedelvärde mellan nedre och övre utvärderingströsklarna kan övervakningen ske med en kombination av mätningar och modellberäkningar. Då årsmedelhalten överskrider den övre utvärderingströskeln måste kontroller av att miljökvalitetsnormerna uppfylls ske genom kontinuerliga mätningar. Tabell 1 Övre utvärderingströskel ng/m 3 Nedre utvärderingströskel ng/m 3 Utvärderingströsklar för årsmedelhalterna av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren Arsenik Kadmium Nickel Bens(a)pyr en, alt 1 3,6 3,0 14 0,4 0,6 2,4 2,0 10 0,3 0,4 Bens(a)pyr en, alt 2 Direktivet innehåller liksom övriga luftkvalitetsdirektiv - en passus om att luftkvaliteten ska bibehållas när den är god och i övrigt förbättras Kvicksilver För kvicksilver har inget målvärde angetts. I stället ska EUs strategi för kvicksilver utgöra basen för arbetet med att minska förekomsten av kvicksilver i miljön. Ett skäl till särbehandlingen av kvicksilver är att kvicksilverförekomsten är ett globalt problem och att det därför krävs globala insatser för att skydda miljö och hälsa. Ett annat skäl är att exponeringen i mindre omfattning sker via inandningen. EU:s strategi för kvicksilver Kommissionen presenterade sitt förslag till EU-strategi för kvicksilver den 28 januari EUs miljöministrar har ställts sig bakom strategin och kommissionen arbetar nu på att genomföra den genom att ta fram underlag och lagstiftning för olika områden. Målen för strategin är: - att minska utsläppen av kvicksilver och de mängder kvicksilver som kommer i omlopp genom att minska tillförsel och efterfrågan - att lösa det långsiktiga problemet med överskott av kvicksilver och lager i samhället (i produkter som fortfarande används eller i lagrade produkter) - att skydda mot exponering av kvicksilver - att förbättra förståelsen för kvicksilverproblemet och lösningarna på det - att stödja och främja internationella åtgärder på området. 15

17 Förslaget till strategi innehåller 20 olika åtgärder för att minska utsläpp och användning av kvicksilver inom EU och globalt. Sverige har mer långtgående regleringar än vad som föreslås i kommissionens förslag till EU-strategi för kvicksilver. Exportförbud för kvicksilver är i kraft i Sverige sedan den 1 juli 1997 och riksdag och regering har beslutat att kvicksilverhaltigt avfall ska slutförvaras i djupt bergförvar senast Inga ekonomiska konsekvenser förutses. 4.2 Miljö- och hälsoeffekter av arsenik, kadmium, nickel samt polycykliska aromatiska kolväten Skälen till att reglera haltnivåerna för metallerna och bens(a)pyren är de effekter som utsläppen till luft av dessa ämnen kan förorsaka på människors hälsa och i miljön. Metaller och polycykliska aromatiska kolväten kan bidra till effekter, såväl på människors hälsa, som på ekosystemens struktur och funktion. Effekter på människors hälsa uppstår dels genom exponering via inandning dels exponering via födointag. I direktivet anges att bens(a)pyren, arsenik och nickel huvudsakligen ger effekter på människans hälsa genom förekomsten i luft. Kadmiumexponeringen bedöms främst ske genom födan, men inandningen innebär också en risk. Även kvicksilverexponeringen sker till stor del genom intag via kosten. Inte minst kan den metylerade formen metylkvicksilver, som bildats genom omsättning av emitterat kvicksilver i omgivande miljö ge upphov till effekter Arsenik Huvudkällan till arsenikexponering för svensk allmänbefolkning är kost, dricksvatten och tobaksrökning. Ett typiskt intag av arsenik via kost i Europa har beräknats till 1 µg/dag per kg kroppsvikt, men merparten är organiskt arsenik i fisk och skaldjur, vilket anses vara relativt atoxiskt. Absorptionen i tarmen anses vara hög och ett typiskt upptag av oorganiskt arsenik från kosten skulle kunna vara 5-10 µg/dag för vuxna. Arsenikhalten i dricksvatten varierar kraftigt. Normalt är halten kring 1 µg/l eller lägre, men kan i egen brunn i vissa delar av landet vara mycket högre. Absorptionen beräknas vara hög varför ett typiskt intag via vatten kan vara ett eller några µg/dag (EU 2001a). Vid inhalation antas cirka 50 % absorberas, men halterna i allmän utomhusluft är låga (0,1-1 ng/m 3, utom nära arsenikemitterande industri). Med ett antagande om inhalation av m 3 per dygn, 0,5 ng/m 3 As i luft och 50 % absorption blir upptaget från bakgrundshalt av As i luft cirka 5 ng/dag. En rökare som röker cigaretter per dag kan absorbera 0,5-1 µg ( ng) per dag, högre om cigaretterna har ovanligt hög arsenikhalt (EU 2001a). Arsenik fördelas till de flesta organ, men halterna är högst i hud, hår och naglar. Merparten utsöndras snabbt i urin, men efter inhalation av svårlösliga arsenikföreningar återfinns dessa i lungan under lång tid. Utsöndringen av arsenik i urin är korrelerad till exponeringen, men ger begränsad information om risken om inte typen av arsenikföreningar är känd (EU 2001a). 16

18 Arsenik har av IARC klassats som cancerframkallande för människa baserat på ökning av risken för lungcancer, urinblåsecancer och hudcancer. Detta har visats både hos yrkesmässigt exponerade och vid högt arsenikintag från brunnsvatten. WHO har uppskattat att livstidsrisken för lungcancer är 1 per miljon vid en lufthalt av arsenik 0.7 ng/m 3 utifrån en traditionell linjär extrapolering från yrkesstudier till lågdosexponering. En expertgrupp inom EU anser att den beräkningen sannolikt överskattar risken och diskuterar att en halt i bakgrundsluft kring 5 ng/m 3 innebär en försumbar cancerrisk (EU 2001a). Argumenten är något oklara, men bl.a. anser man att det är osäkert om oorganiskt arsenik är genotoxiskt och om så inte är fallet kan det finnas en tröskeldos för cancerrisk. En lågrisknivå (1 cancerfall per ) blir med WHOs riskbedömning 7 ng/m 3. Efter publiceringen av EUs position paper har ytterligare studier påvisat lungcancer vid arsenikexponering via dricksvatten utan någon uppenbar tröskelnivå. Kronisk arsenikexponering kan också orsaka perifera nervskador, hudsjukdom (pigmentförändringar samt eksem- och psoriasisliknade skador), blodbrist och skador på blodkärl. Arsenik misstänks också öka risken för högt blodtryck (EU 2001a). När det gäller människors hälsa torde arsenik i allmän utomhusluft i Sverige endast ha betydelse vid i närheten av vissa punktkällor där arsenikhaltig malm hanteras eller smälts Kadmium Huvudkällan till kadmiumexponering för svensk allmänbefolkning är kost och tobaksrökning. Ett typiskt intag av kadmium är µg/dag men endast några procent (motsvarande ng/dag) absorberas i tarmen, dock en högre andel vid järnbrist eller låga järndepåer. Kadmiumintaget kommer i huvudsak från spannmål, potatis och andra rotfrukter (Järup 1998). Vid inhalation absorberas %, men halterna i allmän utomhusluft är låga (0,1-1 ng/m 3 ). Med ett antagande om inhalation av m 3 per dygn, 0,5 ng/m 3 Cd i luft och 33 % absorption blir upptaget från bakgrundshalt av Cd i luft cirka 3 ng/dag. En rökare som röker cigaretter per dag antas absorbera cirka 1 µg (1000 ng) per dag (EU 2001a). Kadmium fördelas i kroppen med särskilt hög koncentration i njuren. Utsöndringen sker i huvudsak i urin, men utsöndringen är långsam (halveringstiden i njure mer än 10 år), vilket gör att kadmiumhalten i njure stiger fram till årsåldern. Kadmiumhalten i urin anses avspegla halten i njure och kadmium i blod påverkas av denna men även av exponering under de senaste månaderna (Järup 1998). Kadmium kan orsaka njur- och skelettskador. Vid låggradig exponering (mätt genom urinkadmium) ses tecken till tubulär njurskada, vilket innebär att en del proteiner och andra ämnen inte återresorberas i njuren efter filtration av blodet, utan utsöndras i urin i ökad omfattning. En sådan skada finns hos en betydande andel av allmänbefolkningen (kanske hos en fjärdedel av kvinnor i övre medelåldern) även i Sverige, trots jämförelsevis låga kadmiumhalter. Den orsakar i allmänhet inte i sig symptomgivande sjukdom, men är ett tecken på en oönskad njurpåverkan som på lång sikt och vid andra sjukdomar som påverkar njurarna (till 17

19 exempel diabetes) kan bidra till allvarligare skador på njurens filtrationsförmåga (så kallad glomerulär skada) med försämring av njurfunktionen (Järup 1998). Kadmium kan även påverka skelettet med ökad benskörhet som följd. Det finns flera tänkbara mekanismer: njurpåverkan (högre kalkutsöndring, ändrad D-vitaminmetabolism), direkt påverkan på skelettet samt minskat kalkupptag i tarmen. Även i Sverige bidrar kadmiumbelastningen sannolikt till förekomsten av osteoporos (minskad benmineralisering), vilket hos äldre människor ökar risken för frakturer (Järup 1998). Det finns indikationer på att kadmium kan orsaka skador på fosterhjärna. En expertgrupp inom EU har beräknat att med hänsyn tagen till ett antal osäkerhetsfaktorer, en halt i bakgrundsluft kring 5 ng/m 3, utgör ett fullgott skydd mot risker för njure och skelett (EU 2001a). Studier under 2000-talet, bl.a. i Sverige, har snarast visat högre risker vid lågdosexponering än vad som var känt vid riskbedömningen av EUs arbetsgrupp (Satarug 2004, Suwazono 2006). Kadmium har av IARC klassats som cancerframkallande för människa baserat på ökning av risken för lungcancer hos yrkesmässigt exponerade. Underlaget för den bedömningen var begränsat. Naturvårdsverket i USA (US EPA) har bedömt att livstidsrisken för lungcancer är 1 per miljon vid en lufthalt av kadmium på 0,25 ng/m 3. En expertgrupp inom EU anser att den beräkningen sannolikt överskattar risken och diskuterar att halten 5 ng/m 3 i utomhusluft också innebär en försumbar risk för lungcancer (EU 2001a). Sverige brukar ange att en acceptabel så kallad lågrisknivå innebär ett extra fall per under en livstid får cancer. Med US EPAs bedömning skulle det innebära en halt i allmän utomhusluft på 2,5 ng/m 3. När det gäller människors hälsa är ett huvudargument för att begränsa halterna av kadmium i allmän utomhusluft i Sverige att långsiktigt minska deposition av kadmium på våra marker och därmed minska halterna av kadmium i lokalt odlade grödor som spannmål och potatis. Detta minskar på lång sikt kadmiumintaget i kosten och därmed risken för skador på njure och skelett hos befolkningen. Inhalationsdosen av kadmium har mindre betydelse. För att minska hälsoriskerna måste depositionen minska Nickel Halterna i utomhusluft är i storleksordningen 1-2 ng/m3, högre vid punktkällor för förbränning eller viss industri. Med antagande om 50 % absorption ger det ett dagligt upptag för de flesta vuxna på ng nickel. En cigarettrökare får en daglig dos i storleksordningen 0,5 µg (500 ng). Kost och dricksvatten beräknas ge cirka 100 µg/dag varav cirka 10 % (10 µg = ng) absorberas (EU 2001a). Nickel och nickelföreningar kan orsaka bl.a. slemhinneirritation, lungskador och allergiskt kontakteksem (nickelallergi). Nickelallergi är mycket vanligt, men det finns inga hållpunkter för att nickelförekomst i allmän utomhusluft har någon betydelse för denna sjukdom. Baserat på framför allt lungskador i djurexperiment, har en expertgrupp inom EU beräknat att med hänsyn tagen till ett antal osäkerhetsfaktorer, halten i bakgrundsluft inte bör överskrida ng/m 3 för att ge ett fullgott skydd mot hälsorisker (utom cancer) av nickel (EU 2001a). 18

20 När det gäller nickelhalter i allmän utomhusluft är det dock cancerrisken som är av intresse. Nickelföreningar (utom metalliskt nickel) har av IARC klassats som cancerframkallande (grupp 1). Naturvårdsverket i USA (US EPA) har bedömt att livstidsrisken för lungcancer är 1 per miljon vid en lufthalt av nickel på 4 ng/m3. Riskbedömningen baseras på studier i nickelindustrin och har gjorts med traditionell linjär extrapolering till lågdosområdet. En expertgrupp inom EU har gjort bedömningen att risken sannolikt är lägre för den sammansättning av nickelföreningar som finns i svensk utomhusluft. Man har därför kommit till slutsatsen att nivån ng/m 3 också ger ett tillräckligt skydd mot risken för cancer (EU 2001a). Efter EUs position paper har ytterligare ett par studier publicerats vilka visar förhöjd lungcancerrisk hos yrkesmässigt nickelexponerade, men dessa ändrar knappast riskbedömningen. När det gäller människors hälsa torde nickel i allmän utomhusluft i Sverige endast ha betydelse vid i närheten av vissa punktkällor där arsenikhaltig malm hanteras eller smälts. Med de riskbedömningsprinciper som tillämpas för andra ämnen kan en halt i utomhusluft om 4-10 ng/m 3 beräknas orsaka en livstidsrisk för lungcancer om 1 per miljonen Bens(a)pyren Bens(a)pyren är den mest studerade av de polycykliska aromatiska kolvätena (PAH). Då typiska halter av PAH i allmän utomhusluft i Sverige är 0,1-0,2 µg/m3, men högre i trafikmiljöer eller i närheten av förbränning (tobaksrök, grillning, vedeldning, vissa industrier) kan man beräkna att 2-3 µg ( ng) inhaleras, det mesta i partikulär form. Tobaksrök ger ett betydande tillskott till upptaget av bens(a)pyren. Även kosten innehåller bens(a)pyren och intaget via kost är normalt betydligt högre än via inhalation (EU 2001b). Förekomst av cancer i mag-tarmkanal vid exponering för PAH via kost har studerats, men resultaten har varit inkonklusiva (IARC 2006). Bens(a)pyren är cancerframkallande för människa (IARC grupp 1) och kan orsaka bl.a. lungcancer, urinblåsecancer och hudcancer. WHO har uppskattat att livstidsrisken för lungcancer är 1 per miljon vid en genomsnittlig lufthalt av cirka 0,01 ng/m 3 bens(a)pyren utifrån en traditionell linjär extrapolering från yrkesstudier till lågdosexponering. Flera riskbedömningar har gett liknande resultat. Som vanligt finns en viss osäkerhet då det är okänt hur dos-respons ser ut i lågdosområdet. Vidare finns ett antal PAH som är cancerframkallande och det finns ofta inga data på vilka blandningar de studerade yrkesgrupperna exponerats för (EU 2001b). En metaanalys av yrkeskohorter publicerad 2004 (Armstrong 2004) visade ett något lägre riskestimat än det som använts av WHO vid extrapoleringen till lågdosexponering. I Sverige har bens(a)pyren uppskattats stå för cirka hälften av den cancerframkallande effekten av PAH i tätortsluft (Boström 2002). Lågrisknivån är 0,1 ng/m 3, vilken överskrids för en del av befolkningen. En expertgrupp inom EU föreslog att en bens(a)pyren-nivå på 0,5-1,0 ng/m3 är rimlig att eftersträva (EU 2001b). 19

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:25 Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER Michael Norman SLB-ANALYS, NOVEMBER 2008

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk utredning angående styrenutsläpp från Nimbus produktion i Mariestad AB Göteborg den 6 december 2004 Gunilla Wastensson Specialistläkare

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

PAH exponering kreosotimpregnerad syll

PAH exponering kreosotimpregnerad syll PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-03611-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan kroppen exponeras för föroreningar? Hur vet vi om vi exponerats? Jan-Olof Levin Fenix Environmental Umeå Universitet Hur vet vi om vi exponeras? Vi vet inte! Det görs

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate EU-anpassad utbildning Motorbranschens och Lackerarnas yrkesnämnder, MYN/LYN, Europaanpassar yrkesutbildningen genom att tilldela godkända

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning avseende sanering av kv Ljuset (Alingsås gasverk)

Miljömedicinsk bedömning avseende sanering av kv Ljuset (Alingsås gasverk) Miljömedicinsk bedömning avseende sanering av kv Ljuset (Alingsås gasverk) Göteborg den 14 juni 2010 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor, överläkare www.amm.se Sahlgrenska

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Ozon ny miljökvalitetsnorm

Ozon ny miljökvalitetsnorm 2006:6 Ozon ny miljökvalitetsnorm HUR PÅVERKAS LUFTKONTROLLEN I LÄNEN AV DEN NYA MILJÖKVALITETSNORMEN? SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2006 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte...

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa december 2006 Ulf Sjöstedt / www.pixgallery.com De senaste två decennierna har synen på luftföroreningars skadeverkningar skärpts avsevärt. Studier visar

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Rapport 2005:18. Program för HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING. i Västra Götalands län. www.o.lst.se

Rapport 2005:18. Program för HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING. i Västra Götalands län. www.o.lst.se Rapport 2005:18 Program för HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING i Västra Götalands län www.o.lst.se Länsstyrelsen i Västra Götalands län Rapport nr 2005:18 ISSN 1403-168x Program för HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS Kjell Hansson Mild 1,2, Eduardo Figueroa Karlström 1, Lennart Hamberg 3 and Christer Törnevik 3 1. National Institute of Working

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2013 COM(2013) 456 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om artikel 8a i direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 1/2010 Arbets- och miljömedicin Lund Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Malmö 2008 Rapport till Naturvårdsverket Dnr 233-7841-07Mm Programområde:

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Hälsoeffekter från vedeldning

Hälsoeffekter från vedeldning Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se Hälsoeffekterna av

Läs mer

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 EU:s direktiv om Industriutsläpp 2010/75/EU Omarbetning

Läs mer

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg EUROPARÅDSGUIDEN Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Europarådet Europarådet grundades 1949 47 länder och ett antal observatörer 820 millioner innevånare 28 medlemsländer

Läs mer

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden Staffan Asplind Naturvårdsverket Åf Industrikonferens - Värme- och Kraftkonferensen 10 november 2010 Budskap Ja visst ändras BMT! Ja visst ändras

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Elmiljösäkring. Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring. PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk

Elmiljösäkring. Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring. PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk Elmiljösäkring Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk Skyddsjordning Med skyddsjorda menas: anslutning av utsatta delar till

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenolimpregnerat trämaterial i bostäder

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenolimpregnerat trämaterial i bostäder Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenolimpregnerat trämaterial i bostäder Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 19 september 2013 Sahlgrenska

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer