Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren"

Transkript

1 Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren rapport 5882 oktober 2008

2 Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsfoto: Helena Sabelström, Naturvårdsverket (vedtrave, moln) Elin Håkansson, Naturvårdsverket (tappning)

4 1 Förord Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren. Bakgrunden är att gränsvärden för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren har antagits genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG. Direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 15 februari Naturvårdsverket har tidigare erhållit ett liknande uppdrag men då enbart för bens(a)pyren. Det tidigare uppdraget finns redovisat i rapporten Nya miljökvalitetsnormer och delmål för miljökvalitetsmålet Frisk luft NV rapport 5357, mars Som underlag till uppdraget har föreliggande rapport tagits fram av Gun Löfblad och Ebba Löfblad, Profu AB. Avsnittet om effekter på människan hälsa har utarbetats av Lars Barregård, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum. Titus Kyrklund, Naturvårdsverket, har varit projektledare. Regeringsuppdraget redovisades den 21 december 2006 och ingår som bilaga 2 i denna rapport. Stockholm i december

5 4

6 Innehåll 1 FÖRORD 3 2 SAMMANFATTNING 7 3 SUMMARY 11 4 BAKGRUND Direktivet Arsenik, kadmium och nickel samt bens(a)pyren Kvicksilver Miljö- och hälsoeffekter av arsenik, kadmium, nickel samt polycykliska aromatiska kolväten Arsenik Kadmium Nickel Bens(a)pyren 19 5 UTSLÄPP OCH HALTER I LUFT Behov av underlag Källor till utsläppen av metaller och PAH Utsläppskällor och deras förändring sedan 1980-talet Utsläpp av PAH Utsläpp av metaller Uppskattning av haltbidrag från utsläppsdata Halter i luft uppmätta och beräknade Halter av bens(a)pyren i luft Halter av metaller i luft Slutsatser om underlag för att bedöma överskridanden 37 6 KONSEKVENSER FÖR OLIKA VERKSAMHETER AV OLIKA MÅLNIVÅER Slutsatser om förväntade överskridanden Överskridanden för bens(a)pyren Överskridanden för arsenik Överskridanden för kadmium Överskridanden för nickel Åtgärdsbehov/kostnader i olika typer av verksamheter Åtgärder mot utsläpp från småskalig förbränning av niobränsle Åtgärder mot utsläpp från punktkällor Övervakningsbehov/kostnader Övervakningsbehov Bedömning av mätbehov 42 7 REFERENSER 46 5

7 BILAGA 1 50 Mätdata för metaller och bens(a)pyren 50 BILAGA 2 57 Redovisning av regeringsuppdrag Förslag till miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren 6

8 2 Sammanfattning Ett nytt dotterdirektiv till ramdirektivet för luftkvalitet har antagits, nämligen direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften. Direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 15 februari Syftet med direktivet är att fastställa målvärden för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren (markör för PAH) i luften och fastställa gemensamma metoder och kriterier för utvärdering av koncentrationen i luften av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och PAH samt av nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver och PAH. Dessutom är syftet att se till att relevant information om koncentrationerna i luft och om nedfallet finns tillgängligt i tillräcklig omfattning och att allmänheten informeras om den. Skälen till att reglera halterna i omgivningsluften av metallerna och bens(a)pyren är de effekter som utsläppen till luft av dessa ämnen kan förorsaka på människors hälsa och i miljön. De aktuella ämnena är alla cancerframkallande och det går inte att fastställa någon tröskel för skadlig verkan på människors hälsa. Skyddsnivån för de olika ämnen som direktivet behandlar är tillräcklig för metallerna, i stort motsvarar målnivån den så kallade lågrisknivån med 1 extra cancerfall per invånare vid livslång exponering. Emellertid är skyddsnivån för bens(a)pyren i direktivet lägre eller 10 fall av lungcancer per invånare som livstidsrisk vilket överstiger den lågrisknivå som Institutet för Miljömedicin rekommenderar och som Naturvårdsverket som regel tillämpar. Det är således angeläget att för bens(a)pyren välja en bättre skyddsnivå än den som anges som målvärde i direktivet. EG-direktiven om luftkvalitet har i första hand införts i svensk lagstiftning i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Eftersom direktivet är ett minimidirektiv är det möjligt att gå längre än det som direktivet kräver. De förslag till miljökvalitetsnormer som diskuteras är: Alternativ 1, miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren på 0,5 ng/m 3 som inte bör överskridas efter 31 december Miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel och kadmium på samma nivå som direktivet. Alternativ 2, miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren på samma nivå som direktivet som inte bör överskridas efter 31 december En genomgång har gjorts av lokala, regionala och nationella miljöövervakningsdata hos datavärden för luftkvalitet. Kontakter har tagits med alla länsstyrelser i landet, samt branschorganisationer och enskilda företag med förfrågan om mätdata. Eftersom miljökvalitetsnormerna ska fastställas som årsmedelvärden, ska de data som används för kontroll kunna mätas som eller omräknas till årsmedelvärden. Förutom mätdata i omgivningsluft har uppgifter om utsläpp från olika sektorer och olika punktkällor studerats för att kunna ge en uppfattning av storleksordningar på halter i punktkällornas omgivningar. 7

9 Tidigare skedde stora utsläpp av arsenik från smältverk som Rönnskärsverket. Idag domineras emellertid de kända industriutsläppen av arsenik av massaindustrin. Utsläppen av kadmium från svenska källor är av mindre betydelse. Mindre utsläpp sker från förbränning i massaindustrin samt från metallindustri och smältverk. Nickelemissioner sker från järn- och stålindustrin främst vid framställningen av rostfritt stål. De största anläggningarna som använder och emitterar nickel har ett årligt utsläpp kring kg nickel per år. Genom åtaganden enligt IPPCdirektivet kan utsläpp av främst arsenik och nickel via diffus damning komma att minska. Överlag är metallhalterna i omgivningsluften mycket låga även i storstäderna. Emellertid har förhöjda halter av arsenik kunnat konstateras i Landskrona i anslutning till ett industriområde. Den exakta källan har inte kunnat fastställas. Förhöjda halter av nickel har kunnat uppmätas på några få platser i anslutning till metallindustri, Avesta och Sandviken. Mätningarna är få och genomförda endast under kortare tidsperioder på utsatta platser i omedelbar närhet till industriområdena. Det är därför inte klarlagt om de föreslagna miljökvalitetsnormernas årsmedelvärden överskrids. Sammanfattningsvis riskeras överskridanden endast på några enstaka platser men ytterligare kartläggning krävs för att säkerställa eventuella överskridanden av de föreslagna normvärdena och för att identifiera källor till utsläppen. Ett syfte med direktivet är kartläggning av halter i omgivningsluften av de aktuella luftföroreningarna. Genom kraven på mätningar då utvärderingströsklarna överskrids ställs krav på kartläggning av halterna och bedömning av om miljökvalitetsnormerna överskrids på de platser där stickprov nu visat förhöjda halter. De idag mest betydelsefulla utsläppen av bens(a)pyren är från vedeldning och i mindre grad från trafiken. Tidigare skedde betydande utsläpp från råframställning av aluminium. Dessa utsläpp är på väg att försvinna genom ändrad processteknik. Vissa utsläpp sker från koksverk men dessa bedöms idag vara av mindre betydelse. Kartläggning av bens(a)pyren har skett på ett antal orter med olika mycket vedeldning. Dessutom har modellberäkningar genomförts. Dessa mätningar och beräkningar har genomförts under vinterhalvåret eller under en kortare tid då halterna varit höga. Under sommarhalvåret kan halterna antas vara mycket låga på grund av låga utsläpp och förmånligare omblandning av luften. Därför klaras den föreslagna miljökvalitetsnormen i de flesta tätorter även där vedeldning sker i mera begränsad omfattning. Emellertid på platser med ogynnsam meteorologi och utbredd vedeldning riskerar normnivån 0,5 ng/m 3 som årsmedelvärde att överskridas. Det är därför angeläget med lämpliga styrmedel för att minska utsläppen från vedeldning. Tidigare förslag på åtgärder för att minska utsläppen från vedeldning har inneburit krav på ackumulatortank eller krav på att uppfylla Boverkets byggregler. Emellertid saknar dessa åtgärder tillräckliga effekter på omgivningsluften enligt nyligen genomförda emissionsstudier i fält på befintliga pannor. Ska en önskad förbättring av luftkvaliteten uppnås så måste eldningsutrustning för helved uppnå de krav som motsvarar Svanen -märkning eller ge motsvarande emissioner alternativt ger en övergång till pellets ännu lägre utsläpp. 8

10 Om man antar att det i de områden där normnivån 0,5 ng/m 3 som årsmedelvärde för bens(a)pyren riskerar att överskridas, de inre delarna av Sverige från Värmland och norrut, finns ca pannor av äldre slag som bör bytas ut av uppskattningsvis totalt i hela landet som bör bytas. Om andelen oklassade pannor minskar till knappt 20 %, bedöms den viktade emissionen (ca 0,02 mg/mj) ge haltbidrag som klarar en förslaget till miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren på 0,5 ng/m 3 som årsmedelvärde. Investeringskostnaden per panna bedöms bli någonstans mellan och beroende på vilken modell och automatiseringsgrad som väljs. Med 6 % ränta och 35 års livslängd kan den årliga kostnaden uppskattas till mellan 120 och 240 miljoner kr. Drygt hälften av alla pannor i landet är gamla och bör bytas ut ändå. Den faktiska merkostnaden blir alltså betydligt lägre. En miljökvalitetsnorm enligt alternativ 2 skulle inte medföra några merkostnader i utbyte av pannor. Det blir dock svårt att nå delmålet för bens(a)pyren på 0,3 ng/m 3 till 2015 under sådana förhållanden. Normen är en så kallad bör norm som ska uppfyllas i möjligaste mån. Därför kan lämpliga styrmedel utformas så att eldningsutrustningen gradvis byts ut. På så sätt undviks ryckighet i marknaden. Om beslut om effektiva styrmedel kommer till stånd så kan en miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren på 0,5 ng/m 3 i huvudsak klaras till 31 december Direktivet ställer vissa minimikrav på kontroll av luftkvaliteten med avseende på de aktuella luftföroreningarna i bakgrund. Antal mätplatser i bakgrundsmiljö Bens(a)pyren As, Cd, Ni Antal mätplatser med halter över övre utvärderingströskeln som krävs 4 4 Antal pågående mätningar med tillräckliga mätkrav 2 3 För bens(a)pyren bör ytterligare två stationer bekostas av staten och för metallmätningarna bör ytterligare en bekostas av staten. I tabellen nedan anges behovet av luftkvalitetskontroll i tätortsmiljö där halterna överstiger övre utvärderingströskeln 0,4 ng/m 3, antal mätningar på årsbas, om miljökvalitetsnomen införs med kontrollkrav på kommunnivå. Totalt antal mätplatser fördelat på ortens storlek Storlek på kommun Antal mätplatser för bens(a)pyren Antal mätplatser för As, Cd, Ni 2) > ) 3 1) > (3-5) 2 < ) (10-90) 2 1) Stockholm, Göteborg och Malmö överskrider troligen inte den övre utvärderingströskeln. Dock ställs krav på kontinuerlig mätning i 10 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. 2) Osäkerheten i antalet kommuner som överskrider övre utvärderingströskeln är stor. Många av kommunerna är mycket små och saknar nödvändiga resurser för kontroll. 9

11 Osäkerheten är stor, men ett underlag på stationer i kombination med modellberäkning bör ge underlag om verkligt behov. Energimyndigheten och Naturvårdsverket utvecklar modelleringsverktyget VEDAIR till stöd för de mindre kommunernas kartläggning av luftkvaliteten med avseende på luftföroreningar från vedeldning. Kostnaden för uppbyggnad av VEDAIR är ca 1,9 milj med en årlig driftbudget på Uppbyggnad av en landsomfattande emissionsdatabas är en förutsättning för VEDAIR som idag saknas. Om det visar sig att antalet små kommuner som överskrider den övre utvärderingströskeln är stort så faller en orimlig kostnad för kontroll på dessa kommuner. En lösning kan vara samordning av kontrollen enligt MIKSA förslaget som Naturvårdsverket tidigare redovisat regeringen. Kostnaderna för tillkommande mätningar av halter i bakgrundsmiljö kan uppskattas till kr för staten enligt tabellen nedan. Kostnader för mätningar i bakgrundsmiljö Bens(a)pyren As, Cd, Ni Summa 2x x66000 Dessutom behöver kvicksilver i gasfas mätas på en station. Kostnaden för detta bedöms vila på staten och uppskattas till ca kr. Några ytterligare mätningar av metallnedfall bedöms inte behöva utföras utöver det som mäts inom nederbördskemiska nätet och EMEP. Tillkommande kostnader för luftkvalitetskontroll i tätorter om miljökvalitetsnomen införs med kontrollkrav på kommunnivå anges i tabellen nedan. I vissa fall kan behov finnas att kontrollera flera av de aktuella metallerna. Detta medför ingen ytterligare kostnad. Kostnader för mätningar i tätorter fördelat på ortens storlek Storlek på Bens(a)pyren As, Cd, Ni kommun > x = ca x =ca > x78000 = ca x = ca < x78000 = ca x = ca Summa Ca 1,4 miljoner kr Ca kr Totalkostnaderna för de ökade kraven på miljöövervakning uppskattas till totalt 2,2 miljoner kr varav statens andel har beräknats till knappt kr och kommunernas andel till 1,9 miljoner kr. Årlig driftbudget för VEDAIR beräknas vara kr. Denna kostnad faller initialt på staten men belastar kommunerna vid fullt utnyttjande av systemet. En mindre merkostnad tillkommer även för datavärden. För en miljökvalitetsnorm enligt alternativ 2 miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren på samma nivå som direktivet, övre utvärderingströskel 0,6 ng/m 3, minskar kostnaderna för kommunernas kontroll av bens(a)pyren till ca hälften. 10

12 3 Summary A new daughter directive to the framework directive for air quality has been adopted, namely directive 2004/107/EG of 15 December 2004 relating to arsenic, cadmium, mercury, nickel and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH) in ambient air. The directive is to be incorporated into Swedish legislation by 15 February The aim of the directive is to set target values for arsenic, cadmium, nickel and benso(a)pyrene (marker for PAH) in the air and establish common methods and criteria for assessing airborne concentrations of arsenic, cadmium, mercury, nickel and PAH and the deposition of arsenic, cadmium, mercury and PAH. An additional aim is to ensure that adequate relevant information regarding concentrations and deposition is obtained and that it is available to the public. The reason for regulating ambient air concentrations of these metals and benso(a)pyrene is the effect emissions into the air of these substances may have on human health and on the environment. The substances in question are all carcinogenic and it is not possible to establish a threshold level for harmful effects on human health. The protection level for the various substances covered by the directive is adequate for the metals and more or less equates to the target for the socalled low risk level of one extra cancer case per people subject to lifelong exposure. However, the protection level for benso(a)pyrene in the directive is lower, being 10 cases of lung cancer per people at life-long risk. This is more than the low risk level recommended by IMM (Institute of Environmental Medicine) and that generally applied by Naturvårdsverket (Swedish Environmental Protection Agency). It is thus important to set a better protection level for benso(a)pyrene than the target value given in the directive. EU air quality directives were mainly introduced into Swedish legislation in the Ordinance (2001:527) on Environmental Quality Standards in Ambient Air. Since the directive is a minimum directive, it is possible to be stricter than the directive requires. The proposed environmental quality standards discussed are: Alternative 1, environmental quality standard for benso(a)pyrene of 0.5 ng/m³ which should not be exceeded after 31 December Environmental quality standards for arsenic, nickel and cadmium at the same level as the directive. Alternative 2, environmental quality standards for arsenic, nickel, cadmium and benso(a)pyrene at the same level as the directive which should not be exceeded after 31 December A review has been made of local, regional and national environmental monitoring data for air quality. Contact has been made with every County Council throughout the country as well as industry organisations and private companies requesting data. As environmental quality standards are to be established as annual mean values, the data used has to be measured as or converted to annual mean values. In addition to measurements in ambient air, emissions data from different sectors and different point sources have been studied in order to gain some idea of the concentrations in the air surrounding the point sources. 11

13 Major emissions of arsenic previously came from smelting works such as Rönnskärsverket. These days, however, known industrial emissions of arsenic are predominantly from the pulp industry. Emissions of cadmium from Swedish sources are of less significance. Small scale emissions come from combustion processes in the pulp industry and from the metal industries and smelting works. Nickel emissions come from the iron and steel industries, especially from the production of stainless steel. The largest plants which use and emit nickel have an annual emission of approximately kg nickel per year. By carrying out commitments made in accordance with the IPPC Directive, diffuse emissions of primarily arsenic and nickel by can be reduced. In general, metal concentrations in ambient air are very low, even in large towns. However, increased concentrations of arsenic have been measured in an industrial area in Landskrona. Increased concentrations of nickel have been measured in a few places with metal industries, including Avesta and Sandviken. Only small scale sampling was carried out and only for short periods in exposed sites close to industrial areas. It is therefore not clear whether the annual mean values of the proposed environmental quality standards are being exceeded. To summarise, there is a risk of exceedance only in a few places but further sampling is required in order to determine whether the proposed standard values are being exceeded and to identify the sources of emissions. One aim of the directive is to determine the concentrations in ambient air of the pollutants in question. The requirement for measurements when assessment thresholds are exceeded means that concentrations are determined and assessments made of whether environmental quality standards are being exceeded in the places where random sampling has shown raised concentrations. Currently, the greatest emissions of benso(a)pyrene are from wood burning and, to a lesser extent, from transport. Earlier, major emissions came from the production of raw aluminium. These emissions are disappearing due to processing changes. Some emissions come from coking plants, but these days they are not considered to be of any great significance. Measurements of benso(a)pyrene have taken place in a number of places with varying prevalence of wood burning. In addition, model calculations have been carried out. These measurements and calculations have been done during the winter months, or for shorter periods when concentrations have been high. During the summer months, concentrations can be assumed to be very low due to low emissions and better air mixing. The proposed environmental quality standard is therefore met in most built-up areas even where wood burning is practised to a more limited extent. However, in places with unfavourable meteorology and extensive wood burning there is a risk that the standard level of 0.5 ng/m³ as an annual mean value will be exceeded. It is therefore important to put in place a suitable control system to reduce emissions from wood burning. 12

14 4 Bakgrund Ett nytt dotterdirektiv (2004/107/EG) till ramdirektivet för luftkvalitet antogs den 15 december 2004 och rör förekomsten av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften. Direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 15 februari Syftet med denna studie är att utreda vilka följder, i form av åtgärdsbehov och behov av ytterligare luftkvalitetsstudier, samt de kostnader som införandet av direktivet därigenom bedöms komma att medföra för Sverige. 4.1 Direktivet Syftet med direktiv 2004/107/EG är att utvärdera och säkerställa luftkvaliteten med avseende på arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Som markör för PAH används bens(a)pyren. Målvärden ska fastställas för de angivna ämnena i omgivande luft. Flera aspekter är viktiga i detta sammanhang. Kvantifieringen av halterna i luft måste ske med gemensamma metoder och kriterier för utvärdering ska fastställas och relevant information om förekomsten av nämnda ämnena i luft och nedfall ska finnas tillgänglig i tillräcklig omfattning och allmänheten ska få tillgång till denna information. Målvärdena ska enligt direktivet i möjligaste mån uppnås. Direktivets målvärden bör därför tolkas som motsvarande en bör -norm i svensk rätt (jfr 1 förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Faktaruta miljökvalitetsnormer, Handbok 2006:2, sid Skall-normer Med skall-normer menas de normer som ska uppfyllas till en viss angiven tidpunkt. Utifrån en enskild mätning på en plats är det svårt att avgöra om en miljökvalitetsnorm är överträdd eller uppfylld. En orsak till detta kan vara att mätningen inte uppfyller de kvalitetskrav som anges i kapitel 4, t.ex. med avseende på tidstäckning. Men även om mätningen pågått under ett helt kalenderår kan det vara svårt att dra slutsatser om aktuell norm är uppfylld (ej överträdd) i kommunen. Viktiga frågor är om mätplatsen är representativ för de platser i kommunen där halterna kan förväntas vara höga och där människor vistas samt om mätperioden är representativ för de yttre förhållanden som normalt råder på platsen. En skall-norm är överträdd först när föroreningshalten, för ett eller flera tidsmedelvärden (årsmedelvärde, dygnsmedelvärde eller timmedelvärde), överskrids under ett normalt år. Bör-normer För bör-normer för luft anges att de är överträdda endast om överskridandet beror på: verksamheter eller åtgärder som varaktigt och i betydande omfattning motverkar möjligheterna att inte överskrida föroreningsnivån och att rimliga åtgärder inte vidtagits för att undvika att föroreningsnivån överskrids. Vid bedömning av om en bör-norm är överträdd bör därutöver bedömning göras av om bör-normens värden överskrids under ett normalt år. 13

15 Detta innebär att en bör-norm för utomhusluft är överträdd då det bedömts att normens värden är överskridna under ett normalt år, överskridandet beror på verksamheter som varaktigt ger ett dominerande bidrag till överskridandet och rimliga åtgärder inte redan har vidtagits för att begränsa dess störningar. Det är den som ska tillämpa lagstiftningen som är skyldig att göra bedömningen av om normen är överträdd Arsenik, kadmium och nickel samt bens(a)pyren Bakgrunden till direktivet är främst att skydda människors hälsa, men även den yttre miljön från påverkan av de nämnda ämnena. Målvärden för halter i omgivningsluft har fastställts utifrån befintlig kunskap. De aktuella ämnena är alla cancerframkallande och det går inte att fastställa någon tröskel för skadlig verkan på människors hälsa. Men genom att fastställa målvärden kan exponeringen via inandning och spridningen till miljön begränsas. Genom nedfall till mark och sjöar kan metallerna komma ut i naturens kretslopp, tas upp i grödor och i näringskedjan och på så sätt innebära en risk för hälsan genom exponering via födan. För vissa av de angivna ämnena är exponeringen via inandning viktigast, till exempel för bens(a)pyren. För andra är intaget via födan viktigare. Ett exempel är kadmium som kan förekomma i höga halter i jordbruksgrödor. Denna studie har gjorts för att studera vad olika målvärden innebär för överskridanden och även att beräkna kostnader och uppskatta nytta med att uppfylla dessa mål. Målvärden som föreslås i EU-direktivet framgår av nedanstående ruta. Dessa ska inte överskridas efter den 31 december Målnivåerna utgör som årsmedelvärden. EU-direktiven om luftkvalitet har i första hand införts i svensk lagstiftning i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. I DIREKTIVET FÖRESLAGNA MÅLNIVÅER (ÅRSMEDELVÄRDEN) SOM INTE BÖR ÖVERSKRIDAS EFTER 31 DECEMBER 2012 För arsenik: 6 ng/m 3 För kadmium: 5 ng/m 3 För nickel: 20 ng/m 3 För bens(a)pyren 1 ng/m 3 FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER (ÅRSMEDELVÄRDEN) Eftersom direktivet är ett minimidirektiv är det möjligt att gå längre än det som direktivet kräver. De förslag till miljökvalitetsnormer som diskuteras är: Alternativ 1: miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren på 0,5 ng/m 3 som inte bör överskridas efter 31 december Miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel och kadmium på samma nivå som direktivet. Alternativ 2: miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren på samma nivå som direktivet som inte ska överskridas efter 31 december NATIONELLT FÖRESLAGNA MÅLNIVÅER (ÅRSMEDELVÄRDEN) Dessutom har riksdagen beslutat om en målnivå för bens(a)pyren på 0,3 ng/m 3, som ska uppnås till Vidare har Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet föreslagit en lågrisknivå på 0,1 ng/m 3. Detta värde har regeringen tolkat som ett generationsmål för 2020 i proposition 2001/01:130 14

16 Målvärdena ska enligt direktivet i möjligaste mån uppnås. Direktivets målvärden bör därför tolkas som motsvarande en bör -norm i svensk rätt, se 1 i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Förutom målnivåer har i direktivet angetts utvärderingströsklar för att ge vägledning för övervakningen av målvärdena (Tabell 1). Om uppmätt årsmedelvärde underskrider den nedre utvärderingströskeln, behövs ingen ytterligare övervakning utan det räcker att hålla kontroll på nivåerna då och då med hjälp av enkla modelluppskattningar och överslagsberäkningar. Med årsmedelvärde mellan nedre och övre utvärderingströsklarna kan övervakningen ske med en kombination av mätningar och modellberäkningar. Då årsmedelhalten överskrider den övre utvärderingströskeln måste kontroller av att miljökvalitetsnormerna uppfylls ske genom kontinuerliga mätningar. Tabell 1 Övre utvärderingströskel ng/m 3 Nedre utvärderingströskel ng/m 3 Utvärderingströsklar för årsmedelhalterna av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren Arsenik Kadmium Nickel Bens(a)pyr en, alt 1 3,6 3,0 14 0,4 0,6 2,4 2,0 10 0,3 0,4 Bens(a)pyr en, alt 2 Direktivet innehåller liksom övriga luftkvalitetsdirektiv - en passus om att luftkvaliteten ska bibehållas när den är god och i övrigt förbättras Kvicksilver För kvicksilver har inget målvärde angetts. I stället ska EUs strategi för kvicksilver utgöra basen för arbetet med att minska förekomsten av kvicksilver i miljön. Ett skäl till särbehandlingen av kvicksilver är att kvicksilverförekomsten är ett globalt problem och att det därför krävs globala insatser för att skydda miljö och hälsa. Ett annat skäl är att exponeringen i mindre omfattning sker via inandningen. EU:s strategi för kvicksilver Kommissionen presenterade sitt förslag till EU-strategi för kvicksilver den 28 januari EUs miljöministrar har ställts sig bakom strategin och kommissionen arbetar nu på att genomföra den genom att ta fram underlag och lagstiftning för olika områden. Målen för strategin är: - att minska utsläppen av kvicksilver och de mängder kvicksilver som kommer i omlopp genom att minska tillförsel och efterfrågan - att lösa det långsiktiga problemet med överskott av kvicksilver och lager i samhället (i produkter som fortfarande används eller i lagrade produkter) - att skydda mot exponering av kvicksilver - att förbättra förståelsen för kvicksilverproblemet och lösningarna på det - att stödja och främja internationella åtgärder på området. 15

17 Förslaget till strategi innehåller 20 olika åtgärder för att minska utsläpp och användning av kvicksilver inom EU och globalt. Sverige har mer långtgående regleringar än vad som föreslås i kommissionens förslag till EU-strategi för kvicksilver. Exportförbud för kvicksilver är i kraft i Sverige sedan den 1 juli 1997 och riksdag och regering har beslutat att kvicksilverhaltigt avfall ska slutförvaras i djupt bergförvar senast Inga ekonomiska konsekvenser förutses. 4.2 Miljö- och hälsoeffekter av arsenik, kadmium, nickel samt polycykliska aromatiska kolväten Skälen till att reglera haltnivåerna för metallerna och bens(a)pyren är de effekter som utsläppen till luft av dessa ämnen kan förorsaka på människors hälsa och i miljön. Metaller och polycykliska aromatiska kolväten kan bidra till effekter, såväl på människors hälsa, som på ekosystemens struktur och funktion. Effekter på människors hälsa uppstår dels genom exponering via inandning dels exponering via födointag. I direktivet anges att bens(a)pyren, arsenik och nickel huvudsakligen ger effekter på människans hälsa genom förekomsten i luft. Kadmiumexponeringen bedöms främst ske genom födan, men inandningen innebär också en risk. Även kvicksilverexponeringen sker till stor del genom intag via kosten. Inte minst kan den metylerade formen metylkvicksilver, som bildats genom omsättning av emitterat kvicksilver i omgivande miljö ge upphov till effekter Arsenik Huvudkällan till arsenikexponering för svensk allmänbefolkning är kost, dricksvatten och tobaksrökning. Ett typiskt intag av arsenik via kost i Europa har beräknats till 1 µg/dag per kg kroppsvikt, men merparten är organiskt arsenik i fisk och skaldjur, vilket anses vara relativt atoxiskt. Absorptionen i tarmen anses vara hög och ett typiskt upptag av oorganiskt arsenik från kosten skulle kunna vara 5-10 µg/dag för vuxna. Arsenikhalten i dricksvatten varierar kraftigt. Normalt är halten kring 1 µg/l eller lägre, men kan i egen brunn i vissa delar av landet vara mycket högre. Absorptionen beräknas vara hög varför ett typiskt intag via vatten kan vara ett eller några µg/dag (EU 2001a). Vid inhalation antas cirka 50 % absorberas, men halterna i allmän utomhusluft är låga (0,1-1 ng/m 3, utom nära arsenikemitterande industri). Med ett antagande om inhalation av m 3 per dygn, 0,5 ng/m 3 As i luft och 50 % absorption blir upptaget från bakgrundshalt av As i luft cirka 5 ng/dag. En rökare som röker cigaretter per dag kan absorbera 0,5-1 µg ( ng) per dag, högre om cigaretterna har ovanligt hög arsenikhalt (EU 2001a). Arsenik fördelas till de flesta organ, men halterna är högst i hud, hår och naglar. Merparten utsöndras snabbt i urin, men efter inhalation av svårlösliga arsenikföreningar återfinns dessa i lungan under lång tid. Utsöndringen av arsenik i urin är korrelerad till exponeringen, men ger begränsad information om risken om inte typen av arsenikföreningar är känd (EU 2001a). 16

18 Arsenik har av IARC klassats som cancerframkallande för människa baserat på ökning av risken för lungcancer, urinblåsecancer och hudcancer. Detta har visats både hos yrkesmässigt exponerade och vid högt arsenikintag från brunnsvatten. WHO har uppskattat att livstidsrisken för lungcancer är 1 per miljon vid en lufthalt av arsenik 0.7 ng/m 3 utifrån en traditionell linjär extrapolering från yrkesstudier till lågdosexponering. En expertgrupp inom EU anser att den beräkningen sannolikt överskattar risken och diskuterar att en halt i bakgrundsluft kring 5 ng/m 3 innebär en försumbar cancerrisk (EU 2001a). Argumenten är något oklara, men bl.a. anser man att det är osäkert om oorganiskt arsenik är genotoxiskt och om så inte är fallet kan det finnas en tröskeldos för cancerrisk. En lågrisknivå (1 cancerfall per ) blir med WHOs riskbedömning 7 ng/m 3. Efter publiceringen av EUs position paper har ytterligare studier påvisat lungcancer vid arsenikexponering via dricksvatten utan någon uppenbar tröskelnivå. Kronisk arsenikexponering kan också orsaka perifera nervskador, hudsjukdom (pigmentförändringar samt eksem- och psoriasisliknade skador), blodbrist och skador på blodkärl. Arsenik misstänks också öka risken för högt blodtryck (EU 2001a). När det gäller människors hälsa torde arsenik i allmän utomhusluft i Sverige endast ha betydelse vid i närheten av vissa punktkällor där arsenikhaltig malm hanteras eller smälts Kadmium Huvudkällan till kadmiumexponering för svensk allmänbefolkning är kost och tobaksrökning. Ett typiskt intag av kadmium är µg/dag men endast några procent (motsvarande ng/dag) absorberas i tarmen, dock en högre andel vid järnbrist eller låga järndepåer. Kadmiumintaget kommer i huvudsak från spannmål, potatis och andra rotfrukter (Järup 1998). Vid inhalation absorberas %, men halterna i allmän utomhusluft är låga (0,1-1 ng/m 3 ). Med ett antagande om inhalation av m 3 per dygn, 0,5 ng/m 3 Cd i luft och 33 % absorption blir upptaget från bakgrundshalt av Cd i luft cirka 3 ng/dag. En rökare som röker cigaretter per dag antas absorbera cirka 1 µg (1000 ng) per dag (EU 2001a). Kadmium fördelas i kroppen med särskilt hög koncentration i njuren. Utsöndringen sker i huvudsak i urin, men utsöndringen är långsam (halveringstiden i njure mer än 10 år), vilket gör att kadmiumhalten i njure stiger fram till årsåldern. Kadmiumhalten i urin anses avspegla halten i njure och kadmium i blod påverkas av denna men även av exponering under de senaste månaderna (Järup 1998). Kadmium kan orsaka njur- och skelettskador. Vid låggradig exponering (mätt genom urinkadmium) ses tecken till tubulär njurskada, vilket innebär att en del proteiner och andra ämnen inte återresorberas i njuren efter filtration av blodet, utan utsöndras i urin i ökad omfattning. En sådan skada finns hos en betydande andel av allmänbefolkningen (kanske hos en fjärdedel av kvinnor i övre medelåldern) även i Sverige, trots jämförelsevis låga kadmiumhalter. Den orsakar i allmänhet inte i sig symptomgivande sjukdom, men är ett tecken på en oönskad njurpåverkan som på lång sikt och vid andra sjukdomar som påverkar njurarna (till 17

19 exempel diabetes) kan bidra till allvarligare skador på njurens filtrationsförmåga (så kallad glomerulär skada) med försämring av njurfunktionen (Järup 1998). Kadmium kan även påverka skelettet med ökad benskörhet som följd. Det finns flera tänkbara mekanismer: njurpåverkan (högre kalkutsöndring, ändrad D-vitaminmetabolism), direkt påverkan på skelettet samt minskat kalkupptag i tarmen. Även i Sverige bidrar kadmiumbelastningen sannolikt till förekomsten av osteoporos (minskad benmineralisering), vilket hos äldre människor ökar risken för frakturer (Järup 1998). Det finns indikationer på att kadmium kan orsaka skador på fosterhjärna. En expertgrupp inom EU har beräknat att med hänsyn tagen till ett antal osäkerhetsfaktorer, en halt i bakgrundsluft kring 5 ng/m 3, utgör ett fullgott skydd mot risker för njure och skelett (EU 2001a). Studier under 2000-talet, bl.a. i Sverige, har snarast visat högre risker vid lågdosexponering än vad som var känt vid riskbedömningen av EUs arbetsgrupp (Satarug 2004, Suwazono 2006). Kadmium har av IARC klassats som cancerframkallande för människa baserat på ökning av risken för lungcancer hos yrkesmässigt exponerade. Underlaget för den bedömningen var begränsat. Naturvårdsverket i USA (US EPA) har bedömt att livstidsrisken för lungcancer är 1 per miljon vid en lufthalt av kadmium på 0,25 ng/m 3. En expertgrupp inom EU anser att den beräkningen sannolikt överskattar risken och diskuterar att halten 5 ng/m 3 i utomhusluft också innebär en försumbar risk för lungcancer (EU 2001a). Sverige brukar ange att en acceptabel så kallad lågrisknivå innebär ett extra fall per under en livstid får cancer. Med US EPAs bedömning skulle det innebära en halt i allmän utomhusluft på 2,5 ng/m 3. När det gäller människors hälsa är ett huvudargument för att begränsa halterna av kadmium i allmän utomhusluft i Sverige att långsiktigt minska deposition av kadmium på våra marker och därmed minska halterna av kadmium i lokalt odlade grödor som spannmål och potatis. Detta minskar på lång sikt kadmiumintaget i kosten och därmed risken för skador på njure och skelett hos befolkningen. Inhalationsdosen av kadmium har mindre betydelse. För att minska hälsoriskerna måste depositionen minska Nickel Halterna i utomhusluft är i storleksordningen 1-2 ng/m3, högre vid punktkällor för förbränning eller viss industri. Med antagande om 50 % absorption ger det ett dagligt upptag för de flesta vuxna på ng nickel. En cigarettrökare får en daglig dos i storleksordningen 0,5 µg (500 ng). Kost och dricksvatten beräknas ge cirka 100 µg/dag varav cirka 10 % (10 µg = ng) absorberas (EU 2001a). Nickel och nickelföreningar kan orsaka bl.a. slemhinneirritation, lungskador och allergiskt kontakteksem (nickelallergi). Nickelallergi är mycket vanligt, men det finns inga hållpunkter för att nickelförekomst i allmän utomhusluft har någon betydelse för denna sjukdom. Baserat på framför allt lungskador i djurexperiment, har en expertgrupp inom EU beräknat att med hänsyn tagen till ett antal osäkerhetsfaktorer, halten i bakgrundsluft inte bör överskrida ng/m 3 för att ge ett fullgott skydd mot hälsorisker (utom cancer) av nickel (EU 2001a). 18

20 När det gäller nickelhalter i allmän utomhusluft är det dock cancerrisken som är av intresse. Nickelföreningar (utom metalliskt nickel) har av IARC klassats som cancerframkallande (grupp 1). Naturvårdsverket i USA (US EPA) har bedömt att livstidsrisken för lungcancer är 1 per miljon vid en lufthalt av nickel på 4 ng/m3. Riskbedömningen baseras på studier i nickelindustrin och har gjorts med traditionell linjär extrapolering till lågdosområdet. En expertgrupp inom EU har gjort bedömningen att risken sannolikt är lägre för den sammansättning av nickelföreningar som finns i svensk utomhusluft. Man har därför kommit till slutsatsen att nivån ng/m 3 också ger ett tillräckligt skydd mot risken för cancer (EU 2001a). Efter EUs position paper har ytterligare ett par studier publicerats vilka visar förhöjd lungcancerrisk hos yrkesmässigt nickelexponerade, men dessa ändrar knappast riskbedömningen. När det gäller människors hälsa torde nickel i allmän utomhusluft i Sverige endast ha betydelse vid i närheten av vissa punktkällor där arsenikhaltig malm hanteras eller smälts. Med de riskbedömningsprinciper som tillämpas för andra ämnen kan en halt i utomhusluft om 4-10 ng/m 3 beräknas orsaka en livstidsrisk för lungcancer om 1 per miljonen Bens(a)pyren Bens(a)pyren är den mest studerade av de polycykliska aromatiska kolvätena (PAH). Då typiska halter av PAH i allmän utomhusluft i Sverige är 0,1-0,2 µg/m3, men högre i trafikmiljöer eller i närheten av förbränning (tobaksrök, grillning, vedeldning, vissa industrier) kan man beräkna att 2-3 µg ( ng) inhaleras, det mesta i partikulär form. Tobaksrök ger ett betydande tillskott till upptaget av bens(a)pyren. Även kosten innehåller bens(a)pyren och intaget via kost är normalt betydligt högre än via inhalation (EU 2001b). Förekomst av cancer i mag-tarmkanal vid exponering för PAH via kost har studerats, men resultaten har varit inkonklusiva (IARC 2006). Bens(a)pyren är cancerframkallande för människa (IARC grupp 1) och kan orsaka bl.a. lungcancer, urinblåsecancer och hudcancer. WHO har uppskattat att livstidsrisken för lungcancer är 1 per miljon vid en genomsnittlig lufthalt av cirka 0,01 ng/m 3 bens(a)pyren utifrån en traditionell linjär extrapolering från yrkesstudier till lågdosexponering. Flera riskbedömningar har gett liknande resultat. Som vanligt finns en viss osäkerhet då det är okänt hur dos-respons ser ut i lågdosområdet. Vidare finns ett antal PAH som är cancerframkallande och det finns ofta inga data på vilka blandningar de studerade yrkesgrupperna exponerats för (EU 2001b). En metaanalys av yrkeskohorter publicerad 2004 (Armstrong 2004) visade ett något lägre riskestimat än det som använts av WHO vid extrapoleringen till lågdosexponering. I Sverige har bens(a)pyren uppskattats stå för cirka hälften av den cancerframkallande effekten av PAH i tätortsluft (Boström 2002). Lågrisknivån är 0,1 ng/m 3, vilken överskrids för en del av befolkningen. En expertgrupp inom EU föreslog att en bens(a)pyren-nivå på 0,5-1,0 ng/m3 är rimlig att eftersträva (EU 2001b). 19

Förslag till miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren

Förslag till miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren Förslag till miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren Konsekvensanalys för införande i svensk lagstiftning av direktivet 2004/107/EG NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 23 oktober 2007 NFS 2007:7 Utkom från trycket den

Läs mer

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:25 Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER Michael Norman SLB-ANALYS, NOVEMBER 2008

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Transport- och energienheten (Ht)

Transport- och energienheten (Ht) Transport- och energienheten (Ht) Åtgärdsplaner. Nat/int arbetet. Klimatluftarbetet. Luftfrågor Ht sammanhållande på NV EET Ht Bilavgaser/ bränsle Energisystem Ansvarig för EU arbetet om regler Både fossila

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 6 april 2006. Med stöd av 13 förordningen (2001:527)

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland Helena Sandén Överläkare, Med.dr. Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Göteborg den

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel

Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel Göteborg den 9 februari 2010 Reviderad den 4 maj 2011 Martin Tondel PhD, överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Lilla Essingen, kv Primus

Lilla Essingen, kv Primus LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år

Läs mer

Handlingsplan för. utomhusluft

Handlingsplan för. utomhusluft Handlingsplan för utomhusluft INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Stockholm 28 april Johan Genberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-05-02 1 Luftkvalitet i EU Luftkvalitetsdirektivet

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Malin Andersson Björn Nilsson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 149 Juni 2009 1 2 Förord På uppdrag av Luftvårdsprogrammet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.7.2003 KOM(2003) 423 slutlig 2003/0164 (COD) Utkast till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska

Läs mer

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Bakgrund Luftkvalitetsdirektiven innehåller detaljerade krav på

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner 0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Användardagar SIMAIR 17-18 november 2011, Hans Backström Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet NFS 2010:8 Varje kommun ska kontrollera

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk bedömning gällande ansökan om miljöfarlig verksamhet vid Perstorp Oxo AB Göteborg den 19 december 2002 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes-

Läs mer

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 1 Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 2012-11-20 Nanoprojektet Kort sammanfattning Projektet har utförts av Arbetsmiljökemi i Hässleholm

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftkvalitetsmätningar på Åland NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

SV Europeiska unionens officiella tidning L 23/3 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/107/EG. av den 15 december 2004

SV Europeiska unionens officiella tidning L 23/3 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/107/EG. av den 15 december 2004 26.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 23/3 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07 Åke Amundin Combinova AB Agenda Kort presentation av Combinova och mig själv Magnetfält är det farligt? Biologiska effekter av EMF. Regelverk från WHO

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Partiklar i luft generellt och i Oxelösund. Gun Löfblad Profu

Partiklar i luft generellt och i Oxelösund. Gun Löfblad Profu Partiklar i luft generellt och i Oxelösund Gun Löfblad Profu Luftföroreningar är inget nytt På 1950 och 1960 talet var utsläppen stora. Flera katastrofer Inträffade i den industrialiserade världen ex.vis

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Stenungsund Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999

Läs mer

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt

Läs mer

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning

Läs mer

Nytt inom lagstiftning

Nytt inom lagstiftning Nytt inom lagstiftning Temadag Luft i Skåne 9 juni 2014 Helena Sabelström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-06-10 1 Genomförande av direktiv och beslut 1996

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Frisk luft Förutsättningarna för att få en bra luftkvalitet i Malmö är goda. Det kustnära läget med ett blåsigt klimat och platt topografi innebär att omblandningen av luften är förhållandevis god. Den

Läs mer

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Övervakning av luftföroreningar i Sverige Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning

Läs mer

Per Andersson, Klimatavdelningen

Per Andersson, Klimatavdelningen 2010-09-24 Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram (utomhusluft) Per Andersson, Klimatavdelningen 010/ 6981376, per.andersson@naturvardsverket.se 2010-09-29 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

FRISK LUFT FRISK LUFT. Sammanfattning

FRISK LUFT FRISK LUFT. Sammanfattning FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Sammanfattning FRISK LUFT det

Läs mer

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol

Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol Göteborg den 30 augusti 2010 Lars Barregård Professor/överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2003:112 Utkom från trycket den 8 april 2003 utfärdad den 20 mars 2003. Regeringen

Läs mer

Metaller i luft och nederbörd

Metaller i luft och nederbörd RAPPORT Metaller i luft och nederbörd 4-5 Redovisning av uppdrag med avtal nr 1144 För Naturvårdsverket Gunilla Pihl Karlsson Fil. Dr. 6-3-13 U1868 Rapporten godkänd: 6-3-4 Karin Sjöberg Avdelningschef

Läs mer