VAXHOLMS STAD VAXHOLMS STAD

Transkript

1 Årsredovisning 2013 VAXHOLS STAD VAXHOLS STAD

2 2 Årsredovisning Introduktion och politik Innehåll Introduktion och politik Innehåll Ord från kommunstyrelsens ordförande Förvaltningsberättelse Samlad bedömning god ekonomisk hushållning Analys Vaxholms stads styr- och ledningsmodell Nyckelkomponenter budget och bokslut Nyckelkomponenter kompetensförsörjning Nyckelkomponenter beredningsprocess Verksamhetsresultat Kvaliteten ska utvecklas och förbättras Hållbar miljö Trygga och friska Vaxholm Bra företagsklimat Resurser Ekonomi Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva Balanskrav Koncernen Attraktiv arbetsgivare God ekonomisk hushållning Organisation Framtid Förkortningar Stadens verksamheter Barn- och utbildningsnämnden Nämndens uppdrag Nämndens mål samt måluppfyllelse Analys Verksamhetsresultat Framtidsutblick Socialnämnden Nämndens uppdrag Nämndens mål samt måluppfyllelse Analys Verksamhetsresultat Framtidsutblick Stadsbyggnadsnämnden Nämndens uppdrag Nämndens mål samt måluppfyllelse Analys Verksamhetsresultat Framtidsutblick Nämnden för teknik, fritid och kultur Nämndens uppdrag Nämndens mål samt måluppfyllelse Analys Verksamhetsresultat Framtidsutblick Kommunstyrelsens planeringsutskott Utskottets uppdrag ål samt måluppfyllelse Analys Verksamhetsresultat Framtidsutblick Bilagor Bilaga 1 Kommungemensamma mål och nyckeltal Bilaga 2 Ekonomisk redovisning

3 Årsredovisning Introduktion och politik 3 Ord från kommunstyrelsens ordförande 2013 var ett gott år för Vaxholms Stad. Ett antal viktiga steg togs för att förverkliga vår vision om ett Vaxholm med tillväxt och hållbar utveckling som ledord. Vaxholms nya Översiktsplan antogs av fullmäktige i december 2013 och är viktig för vårt vidare arbete. Hållbar utveckling innebär att arbeta för och uppnå en god miljö och livskvalitet. Under året gjordes framsteg med vårt iljöprogram, Energiplan och den kommande Blåplanen. Beslut togs om matavfallsinsamling från år Inom ramen för vår Vatten- och avloppsplanering fortsatte vårt och Roslagsvattens arbete med ansökan om uppgradering av Blynäsverkets kapacitet och prestanda. Parallellt med detta fortsätter ansträngningarna att få tillstånd för anslutning till Käppalaverket. Hållbar utveckling förutsätter en god ekonomi. Vaxholm tog under 2013 inga nya lån och driftsekonomin utvecklades mycket positivt med ett överskott på 20,4 mkr (9,5 mkr över budget) motsvarande en resultatmarginal på 3,7%. Under de senaste nio åren har driftsresultatet varje år varit positivt. Tillväxt är en absolut förutsättning för att åstadkomma uthållighet, bättre tjänsteutbud, skolor, social omsorg och övrig service. Vaxholm har ett antal nya detaljplanerade bostadsprojekt på Vaxön och Rindö som är klara att byggstartas och under 2013 påbörjades detaljplanering av området Storäng på Resarö. Verksamheternas kvalitet är överlag goda och förvaltningarna har handlingsplaner för de enskilda områden där förbättringar måste till. Ett av de områden som är prioriterade är bemötande. Den kommunala organisationen finns till på medborgarens villkor och politiken och förvaltningen är väl medvetna om detta. Jag vill tacka alla tjänstemän och politiker för ett gott arbete och vi har anledning att blicka framåt med tillförsikt. Lars Lindgren ()

4 4 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Samlad bedömning god ekonomisk hushållning Vision: Vaxholms stad ska vara en attraktiv plats att leva och bo på Vaxholms stad ska vara en kulturell skärgårdstad som med småskalighet och effektiv kommunal service ska erbjuda invånare och näringsidkare en attraktiv och stimulerande livs- och arbetsmiljö med närhet till skärgård, natur och storstad. Vaxholms stad ska vara ett samhälle som präglas av trygghet, delaktighet, gemenskap och ansvar. Vaxholms stad ska utvecklas tillsammans med medborgarna. Valmöjligheter ska finnas, framför allt inom skola, omsorg och boende. Visionen ska genomsyra allt som görs i staden och varje beslut som fattas. Visionen har därför brutits ner i sex kommungemensamma mål. Kommunfullmäktige fastställer årligen mål och nyckeltal genom beslutande av 3-års budget. De kommungemensamma målen bryts ner från övergripande till anpassade per verksamhet. Uppföljning, målbedömning och utvärdering av måluppfyllelse sker genom utfallsanalys. Varje nämnd gör årligen en riskanalys där väsentliga områden identifieras. Kopplat till nyckeltalen identifieras och sätts målnivåer. ål och nyckeltal följs upp löpande under året för att säkra att verksamheten utvecklas i rätt riktning. Bedömning av god ekonomisk hushållning utgår från uppnådda resultat stärkta genom nyckeltalen i förhållande till de sex kommungemensamma målen. Lägesbedömningen sker utifrån kommungemensamma kriterier och redovisas enligt den s.k. trafikljusmodellen enligt nedanstående beskrivning. I bilden nedan avser mål 1-4 själva utkomsten av verksamheten, verksamhetsresultaten, medan mål 5-6 avser insatta resurser i form av kompetens och ekonomi. Den sammanlagda bedömningen av verksamhetsresultat och resurser generar totalbedömningen god ekonomisk hushållning för staden. Lägesbedömningen nedan avser helåret ål åluppfyllelse KS samlad BUN SN SBN TFK PLU bedömning 1. Kvaliteten ska utvecklas och förbättras 2. Hållbar miljö 3. Trygga och friska Vaxholm 4. Bra företagsklimat 5. Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva 6. Attraktiv arbetsgivare (endast KS) t Verksamhetsresultat Resurser God ekonomisk hushållning Bedömningen av måluppfyllelsen sker enligt trafikljusmodellen Villkor för att ange Bra är att villkoren för Godkänt är uppfyllda samt: Resultaten ska sammantaget överstiga fastställda mål Positiv resultatutveckling över tid Resultaten ska vara externt jämförbara Villkor för att ange Godkänt är att: Resultaten ska sammantaget vara i nivå med fastställda mål Resultaten ska vara styrkta med utfall för fastställda nyckeltal Villkor för att ange Har brister är att: Något av kriterierna för Godkänt inte är uppfyllda.

5 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 5 Analys Vaxholms stads styr- och lednings modell Vaxholms stads styr- och ledningsmodell omfattar kommungemensamma processer för (1) budget och bokslut, (2) kompetensförsörjning och (3) ärendeberedning. Ledarskapet på politisk nivå och inom förvaltningen är nyckeln för att skapa resultat utgående från respektive nämnds uppdrag. Uppdraget är givet av Vaxholms stads kommunfullmäktige och inom ramen för de nationella regelverken LAGAR FÖRORDNINGAR FÖRESKRIFTER REGLEENTEN Styr- och ledningsmodell för Vaxholms stad. Nyckelkomponenter budget och bokslut Respektive nämnds uppdrag givet av nationella regelverk och av Vaxholms stads kommunfullmäktige De sex kommungemensamma målen: Kvaliteten ska utvecklas och förbättras Hållbar miljö Trygga och friska Vaxholm Bra företagsklimat Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva Attraktiv arbetsgivare Befolkningsprognos. Årliga strategiseminarier enligt gemensam modell där varje nämnd med tillhörande förvaltning genomför riskanalys som grund för att pröva/revidera nämndens mål samt identifiera erforderliga nyckeltal och fastställa uppföljningsplan. Interkommunala jämförelser med stöd av SKL:s Öppna jämförelser, Kolada (kommun- och landstingsdatabasen), SCB:s medborgarundersökning, SBA:s (Stockholm Business Alliance) serviceundersökning etc. Ramärendet och ål och budget. Värdering av uppnådda resultat enligt trafikljusmodellen, lägesbedömning, utgående från uppnådda resultat i jämförelse med beslutade målnivåer och externa jämförelser. Årlig bokslutsberedning per nämnd med fokus på: Gångna årets resultat Utmaningar och möjligheter inom de kommande 5-10 åren Strategier inför framtiden Tertial- och årsbokslut. 6 Resultat och lärande 5 Resurser Budget- och bokslutsprocess. 1 Uppdrag 4 Åtgärder 2 ål och nyckeltal 3 Lägesbedömning

6 6 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Nyckelkomponenter kompetensförsörjning Kommungemensam rekryteringsprocess med utgångspunkt i berörd verksamhets specifika uppdrag och givna förutsättningar. ål och nyckeltal för Verksamhet och Ekonomi för berörd verksamhet och enhet. Individuella arbets- och personrelaterade mål. Kompetensutvecklingsplan på individ- och organisationsnivå. Årliga resultat- och målsamtal enligt given modell. Lönerevision, kompetens- och karriärutveckling utgående från mål och resultat. Årlig kompetensförsörjningsanalys med avseende på kompetensgap, arbetsförutsättningar och arbetsvillkor med syfte att säkerställa ett konkurrenskraftigt arbetsgivarerbjudande samt kompetens relaterad till organisationens uppdrag och mål. 6 Resultat och målsamtal 5 Incitament Kompetensförsörjningsprocess. 1 Uppdrag 4 Utveckling 2 Individuella mål 3 Uppdragsdialog Nyckelkomponenter beredningsprocess Ökad transparens och lokal demokrati i besluts - fattandet. Enhetlig och kvalitativ arkivering, diariehantering och registratur. Kommungemensam struktur för att fånga upp initiativ från invånare, förtroendevalda och tjänstemän. Bedömning av om aktuella ärenden är i linje med nämndens mål. Utredning och framtagande av beslutsförslag enligt en given struktur. Politisk avstämning av ärenden inför nämndsammanträdet för att säkerställa kompletta ärenden och former för föredragning. Förankring av ärenden inom respektive parti och egna skriftliga förslag till beslut om inte förvaltningens förslag stämmer med partiets uppfattning. Ordföranden leder sammanträdet enligt given modell. Kommungemensam modell för redovisning av utestående uppdrag med information om vem som ansvarar för ärendet och när det ska vara slutfört. Årlig utvärdering av styrning och ledning, ärende - beredning och nämndernas arbete. 6 Beslut 5 Förankring Ärendeberedningsprocess. 1 Inledning 4 Avstämning 2 Bedömning 3 Utredning

7 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 7 Verksamhetsresultat ål 1: Kvaliteten ska utvecklas och förbättras Helhetsbedömningen för målet Kvaliteten ska utvecklas och förbättras är sammantaget Godkänt ål Kunden avgör vad som är god kvalitet. För de kommunala verksamheterna representeras kunden av samhället (staten och kommunen) och av stadens invånare. åluppfyllelsen avseende det statligt givna uppdraget är av avgörande betydelse för att bedöma kvaliteten i verksamheterna. Likaledes har invånarnas uppfattning om verksamheterna stor betydelse för vad som kan anses vara god kvalitet inte minst vad avser tillgänglighet, bemötande och kundnöjdhet. Tillgänglighet, bemötande och rättssäkerhet avseende den kommunala servicen har därutöver stor påverkan för hur invånarna och företagarna uppfattar kvaliteten. Den kommunala servicen ska kännetecknas av god tillgänglighet och ett positivt bemötande. Invånare och företagare ska känna sig trygga med att alla ärenden hanteras på ett likvärdigt sätt utgående från lagar, föreskrifter och förordningar. Kommunen ska i ökad utsträckning tillhanda självservice via Internet. Analys Utgående från de sex kommungemensamma målen samt nämndernas analyser och bedömningar har kommunstyrelsen identifierat följande områden som särskilt fokus för dess uppdrag att leda och samordna helheten: Översiktsplanen (ÖP) Vaxholms stad 2030 Kommungemensam budget- och bokslutsprocess kompetensförsörjningsprocess ärendeberedningsprocess Kommunikation och IT För detaljer om uppnådda resultat inom målet Kvaliteten ska utvecklas och förbättras, se respektive nämnds bokslut för resultat, lägesbedömning och analys. Översiktsplanen Kommunfullmäktige antog den 16 december 2013 en ny översiktsplan för Vaxholms stad. Planen tar sikte mot 2030 och ersätter den gällande översiktsplanen från Ett mycket omfattande arbete har genomförts under vägen, vilket i sin tur har lett fram till ett antal olika fördjupningsstudier och tematiska workshops. En aktualisering av ny plan initierades 2006 och arbetet accelererade Dess slutliga form utkristalliserades för slutligt antagande Översiktsplanen är en politisk viljeinriktning och fungerar som ett viktigt underlag för framtida planering. Ett annat betydelsefullt stöddokument, utformat parallellt och utifrån innehållet i översiktsplanen, är stadens exploateringsprogam. Detta antogs av kommunfullmäktige i november Kommungemensamma processer Under senare år har de tre grundstenarna i styr- och ledningsmodellen arbetats fram. De har nått en bred kännedom inom både politisk- som tjänstemannakår och finns med som naturliga nav i årshjulet. Ytterst syftar styrmodellen till att stödja leverans av bästa kvalitet till kunden, framtagen av kompetent personal, där ärendena hanteras i en transparent och demokratisk process och med tydlig målstyrning och effektiv leverans. Kompetensförsörjningen. Inom kompetensförsörjningsprocessen har många olika verktyg skapats på central nivå på HR-enheten. En fortsättning i arbetet med kompetensförsörjningen består bland annat i att överföra ägandeskapet av de olika stödverktygen från central nivå direkt till verksamheterna. Beredningsprocessen syftar till att skapa en kommungemensam process som är lätt att förstå och använda. I den årliga utvärderingen av nämnderna och styrelsen bedöms bland annat funktionaliteten av beredningsprocessen. Budget- och bokslutsprocessen. Nuvarande kommungemensamma mål har varit konstanta de senaste fyra åren, och kunskapen och kännedomen hos medarbetarna om dem har stadigt vuxit. I årets medarbetarenkät redovisade 69% att de känner till målen samt 63% anger att de regelbundet följer upp målen. I de politiska leden återkommer måluppfyllelse löpande under året vid både budget- och bokslutstillfällen. Processen kan ytterligare stärkas genom att säkra nyckeltal och målvärden till samtliga satta mål. Sedan år 2011 genomförs en årlig utvärdering av nämnderna. Resultaten återrapporteras till fullmäktige som tar ställning till om det behöver vidtas några åtgärder. Utvärderingen är ett värdefullt underlag för att utveckla arbetsformerna avseende beredningsprocesser och nämndarbete. Tre delområden undersöks: Styrning och ledning Omfattar bland annat hanteringen av strategiska frågor, hur väl målen för verksamhet och ekonomi fungerar i verksamheten, riskhantering, internkontroll, uppföljning av verksamhet och ekonomi samt rollfördelning. Beredningsprocessen Beredningsprocessen syftar till att skapa en kommungemensam process som är lätt att förstå och använda. I den årliga utvärderingen av nämnderna och styrelsen bedöms bland annat funktionaliteten av berednings - processen.

8 8 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Nämndarbetet Inom detta delområde undersöks sammanträdesfrekvens, förberedelser inför sammanträdena, hur väl ordföranden utför sina uppgifter, förvaltningens föredragningar, protokollens kvalitet och hur snabbt dessa tillhandahålls efter justering. Preliminärt resultat för år 2013 och jämförelse med år 2011 och 2012 I diagrammet presenteras det preliminära totala antalet lämnade positiva svar för respektive nämnd. Total andel positiva svar för respektive nämnd - jämförelse % SBN BUN KS Resultaten visar att en majoritet av de svarande i samtliga nämnder anser att styrning, ledning, beredningsprocessen samt nämndarbetet fungerar i huvudsak väl. Under våren 2014 kommer resultaten att analyseras i detalj och presenteras för nämnderna som en grund för analys och för att undersöka om det finns anledning att vidta förbättringsåtgärder. Utgångspunkten är att nämndernas analys och åtgärder ska redovisas i samband med bokslutet för första tertialet. Kommunikation och IT Under 2013 pågick ett intensivt arbete inom både kommunikation och IT. Samtliga aktiva politiker har under året erbjudits läsplatta för sitt styrelse-/nämndarbete. Handlingar skickas ut elektroniskt i stället för i pappersform, vilket spar både miljö och ger en effektivisering i förvaltningen. Elektroniskt utskick medför också att ledamöterna erhåller möteshandlingarna samtidigt, vilket i sig också stärker rättviseaspekt och lika förutsättningar. En utvärdering av detta arbetssätt pågår. En ny webb håller på att sättas upp, både för externt och internt bruk. Layouten ska anpassas för att på bästa sätt tillgodose användarens perspektiv. Ambitionen är att den nya webbplatsen ska vara den naturliga platsen att hämta information på, både för invånare, företagare, besökare och anställd i staden. En ny IT-plattform inklusive ett nytt system för servrar har installeras. För det administrativa nätet uppgraderas Windows och Office. allar anpassas och en SN TFK omfattande programpaketering har skett. Ett nytt mailsystem kommer att införas under vintern Utbildningsinsatser har skett under ett flertal tillfällen, för att bidra och verka för en smidig övergång. Beslut om nytt ärendehanteringssystem har tagits, då det gamla inte möter nuvarande krav samt också kommer att sluta supporteras. Det nya systemet kommer att ge bra handläggarstöd, underlätta processer och arbetssätt och möjliggöra en digitalisering av ärendehanteringen. Systemet kommer även att leda till att tillgången till diarieförda handlingar underlättas för allmänheten. E-arkiv blir sedan en naturlig vidare utveckling. ål 2: Hållbar miljö KS lägesangivelse för målet Hållbar miljö Godkänt ål Hållbar miljö utgår från ett samhälle där resurserna används hållbart och effektivt. Det innebär att vara medveten om miljöeffekterna av det egna handlandet samt att både kunna agera och påverka närsamhället. Fokusområden är Var miljösmart i vardagen. Förbättra vattenkvaliteten i Östersjön. inska klimatavtrycket. Säkra den biologiska mångfalden. Analys Verksamhetsmålet är godkänt. Vaxholm förbättrade under året sin placering i iljöaktuellts ranking under från plats 226 till 200. Ett miljöprogram med strategiska åtgärder för de olika fokusområdena har färdigställts och varit ute på remiss under hösten. En remissredogörelse har skrivits och godkänts. Vaxholm har deltagit i uppbyggandet av ett miljönätverk tillsammans med Stockholms nordostkommuner (STONO). Var miljösmart i vardagen I samarbete med Roslagsvatten har en ny avfallsplan tagits fram och antagits. Direktupphandlingar har sedan slutet av 2013 egna miljökrav vilket gör att staden framöver kommer att ha med miljökriterier i alla upphandlingar. iljöcertifieringen med Grön Flagg innehas av alla kommunala förskolor samt Resarö skola. Under året har Rindö skola anmält och påbörjat arbetet att bli miljöcertifierad runt temat klimat och energi. Förbättra vattenkvaliteten i Östersjön Vaxholm ska förbättra vattenkvaliteten till god ekologisk status för att nå Vattenmyndigheternas krav 2021,

9 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 9 strategier och åtgärder har vidtagits för att nå målet. Under året har arbetet fortskridit med att ta fram en VA plan. inska klimatavtrycket Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en ny energiplan. Kommunen har beslutat om en policy för hållbara resor som gäller för kommunens medarbetare. Det energieffektiviseringsprojekt i stadens fastigheter som startades under 2012 har fortgått under Säkra den biologiska mångfalden Naturvårdsområdet Bogesundslandet är under bildande. I kommunens planläggning säkras spridningskorridorer för flora och fauna. ål 3: Trygga och friska Vaxholm KS lägesangivelse för målet Trygga och friska Vaxholm Har brister ål Verksamhetsmålet Trygga och Friska Vaxholm syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen med särskilt fokus på; goda uppväxtvillkor, social trygghet, trygg och sund miljö, sunda levnadsvanor och aktivt samhällsdeltagande. Analys Lägesangivelsen Har brister anges utifrån motiveringen att inom området trygghet har de uppsatta målvärdena inte uppnåtts även om medborgarna i Vaxholms Stad upplever sig förhållandevis trygga i jämförelse med resten av länet. Inte heller nyckeltalen relaterade till räddningstjänst och responstid har uppnått uppsatta målvärden. ålet har uppmärksammats mer under 2013 än under föregående år och samtliga nämnder har nu uppsatta nyckeltal inom det övergripande kommungemensamma målet Trygga och friska. Alla nyckeltalen inte relaterade till kommunens verksamhet. Det är därför viktigt att det återfinns också påverkbara nyckeltal som kan mäta arbetets effekt. Under året har fortsatt fokus lagts på det drogförebyggande arbetet. Representanter från utbildningsförvaltningen, polis, nattvandrare, socialförvaltningen, kyrkan och stadens folkhälsostrateg arbetar tillsammans med det förbyggande arbetet med barn och unga. Arbetet med kommunens föräldrastöd har fortsatt genom Familjecentrum vilken är en samverkansgrupp mellan BVC, öppna förskolan, kyrkan, socialförvaltningen och stadens folkhälsostrateg. Under året deltog flest föräldrar i Vaxholms Stad i erbjudet föräldrastöd jämfört med hela länet. Fokus har även legat på lokalt säkerhetsarbete i form av utbildningar i hjärt- och lungräddning för tjänstemän i kommunen samt att det inom ramen för Trygga och friska köpts in sju hjärtstartare som kommer att placeras ut på strategiska platser i Vaxholm. ål 4: Bra företagsklimat KS lägesangivelse för målet Bra företagsklimat Godkänt ål För de verksamheter som har en direkt kontakt med företagarna gäller att erbjuda god service på ett rättssäkert sätt. Därutöver bidrar kommunen till ett bra företagsklimat genom att Vaxholm ska vara en attraktiv plats att bo och leva på, varvid kvaliteten inom kärnverksamheterna har stor betydelse även i detta sammanhang. Bra företagsklimat ska i slutändan leda fram till utvecklad kommersiell service samt fler hållbart lönsamma företag som sysselsätter fler invånare. Analys I Nyföretagarcentrums kommunranking för första halvåret hamnade Vaxholm på plats 6 av 290 kommuner. Tendensen för nyföretagandet under de första nio månaderna var något vikande, vilket gäller riket som helhet. Under våren genomförde Stockholm Business Alliance (SBA) för fjärde gången en Nöjd-Kund-Index-undersökning (NKI) som mäter hur företagen i regionen uppfattar att deras ärenden hos kommunen behandlats. Vaxholms NKI hamnade på 66, vilket är godkänt, och placerar oss som 7:a bland de 51 SBA-kommunerna. I Svenskt Näringslivs undersökning avseende företagsklimatet fick Vaxholm en 90:e plats bland Sveriges kommuner, en förbättring jämfört med plats 98 före - gående år. Denna undersökning visar på en positiv utveckling och förbättring av resultaten över tid. En fortsatt strävan med ytterligare insatser för att främja företagandet ska ske för att möta de krav och förväntningar som näringslivet i Vaxholm har rätt att ställa på staden. Vaxholm har alltjämt en låg andel öppet arbetslösa, 2 procent. ed flera arbetstillfällen lokalt och en fortsatt god arbetsmarknad i Stockholm finns anledning att se fortsatt ljust på framtiden. Förutsättningarna för att skapa ytterligare utveckling av företagsklimatet i Vaxholm kräver en helhetssyn där staden kan medverka till att skapa fler och bättre förutsättningar för olika typer av verksamheter. Detta kommer bland annat till uttryck i den av kommun full - mäktige under året antagna näringslivsstrategin. För att förverkliga innehållet i denna behöver en handlingsplan tas fram.

10 10 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Vaxholm deltar tillsammans med Stockholms stad och sex övriga skärgårdskommuner i länet i projektet Skärgårdsstrategin. Projektet syftar under en tvåårsperiod till att öka besöksnäringens orientering mot internationella marknader. I Vaxholm sker detta genom Vaxholms KUF (syftande till ökad attraktivitet längs Vaxholms kajer) samt Besöksklustret (samverkan mellan företag för att paketera olika erbjudanden). Ett annat viktigt samarbete sker inom STONO, Stockholms läns nordostkommuners samarbete. En gemensam vision för att utveckla regionen har antagits och sträcker sig från 2010 till Visionen är en politiskt blocköverskridande överenskommelse siktande till att skapa flera arbetstillfällen, bostäder och förbättrade kommunikationer.

11 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 11 Resurser Ekonomi Vaxholm i sin omvärld I nedanstående polärdiagram redovisas Vaxholms stads finansiella ställning för åren Bedömningen är gjord av KFi, Kommunforskning i Väst, och grundar sig på en normalfördelningskurva som visar stadens finansiella ställning i jämförelse med övriga kommuner i Stockholms län. Rapporten är ett komplement till traditionell ekonomisk analys, som mer huvudsakligen beskriver utvecklingen i en kommun över tid, till att i denna rapport också titta på var staden befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till kringliggande kommuner. Bedömningen grundar sig på en normalfördelningskurva, där de tre bästa kommunerna erhåller betyg 5 (längst ut i diagrammet) och de tre sämsta erhåller betyg 1. Däremellan placerar sig övriga kommuner på en skala mellan 2-4. Diagrammet innehåller dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal. För nyckeltalet resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Vaxholm ett något försvagat resultat mellan 2010 och 2012 med 0,1 procentenhet från 2,0% till 1,9%. otsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Stockholm var en försvagning med 0,9 procentenheter från 3,8% till 2,9%. Slutsatsen av ovanstående är att Vaxholm uppvisade en mindre försvagning av resultatet jämfört med genomsnittet i länet. Kommunen hade under 2012 det 8:e starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var en förbättring jämfört med 2010 då kommunen fick en 1:a. Under 2011 fick kommunen en 3:a. Vaxholm redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat per år på 2,0%. Detta är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. ellan 2010 och 2012 uppvisade Vaxholm utvecklingsmässigt starkare trend än snittet bland kommunerna i länet. Vaxholms finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Vaxholm vid utgången av 2012 ett starkare finansiellt utgångsläge i förhållande till En ytterligare förbättrad finansiell ställning är att fortsätta inslagen väg, med en fortsatt stabil befolkningsökning, vilket genererar ökade skatteintäkter, sammantaget med ett fortsätt positivt driftsnetto, vilket uppnås genom att kvalitetsförstärkningar genomförs i samklang med ett kostnadseffektivt arbetssätt. Vaxholm Genomsnittligt resultat - 3 år Skattefin. av investeringar Kontroll Resultat före extra ord.poster Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet 3 0 Kort sikt, beredskap Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Befolkningsutveckling Befolkningstillväxt är den enskilt viktigaste faktorn för ökad skatteintäkt i kommunal sektor. En ökad skatteintäkt är i sig en viktig förutsättning för expandering och utbyggnad av kommunal service i form av förskola, skola, hemtjänst, stöd till personer med särskilda behov, underhåll och utbyggnad av gator, cykelbanor och vatten- och avlopp mm. I en liten kommun som Vaxholms stad är också en ökning av befolkningsantalet en förbättrad möjlighet till kostnadseffektivitet. En tillväxtsituation ger bättre förutsättningar för lägre marginalkostnader. Detta förklaras främst av att det ges större möjligheter att uppnå en hög och jämn gruppstorlek i en tillväxtsituation jämfört med en situation med stabil/avtagande befolkningsutveckling. Den lägre marginalkostnaden ger goda förutsättningar för ökad kvalitet i kommunens olika verksamheter. Skattesystemet ersätter varje kommun utifrån antal invånare, utifrån åldersfördelning samt tillför också medel för att bland annat kompensera för personer med särskilda behov för att därigenom utforma en rättvis fördelning av skatteintäkten, för att skapa ett kommunoberoende och ge lika förutsättningar oavsett var i landet individen bor. Kommunens förmåga att effektivt förvalta varje skattekrona mer effektivt än genomsnittskommunen, frigör medel till ytterligare kvalitetsförbättrande åtgärder.

12 12 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Befolkningstillväxt är en viktig faktor för en kommuns utveckling. Vaxholms stad har historiskt sett haft en god tillväxt men under 2012 minskade invånarantalet något Orsakerna var flera, såsom att inflyttningen på gamla reglementet på Rindö skedde i etapper. Under 2013 ökade invånarantalet med 62 personer. Folkmängd efter år antal Totalt Linjär (Totalt)

13 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 13 Vaxholm stads utveckling Nyckeltal Fem år i sammandrag Antal invånare och skattesatser År Antal invånare 31/ * Skattesatser Kommun 19,78 19,78 19,78 19,78 19,88 Landsting 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 Summa utdebitering 31,88 31,88 31,88 31,88 31,98 Församlingsavgift 0,97 0,97 0,97 0,97 0,97 varav begravningsavgift 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 * Vid årskiftet 2010/2011 övergick Storholmen med sina dryga 150 invånare från Vaxholms stad till Lidingö stad. Därav minskningen av antalet invånare. Finansiella nyckeltal År, i % alt. mkr Soliditet% 18,5% 15,8% 15,3% 13,5% 11,4% Nettokostnadernas andel av skattenetto i % 88% 91% 90% 87% 90% (exkl avskrivningar) Resultat i % 3,7% 2,0% 2,3% 2,1% 2,1% Anläggningslån i % av anläggningstillgångar 77% 77% 75% 76% 77% Omsättningstillgångar 104,7 83,3 46,0 38,8 53,2 Anläggningstillgångar 582,1 581,9 566,0 571,7 578,2 Anläggningslån 446,5 446,5 426,5 436,5 446,5 Pensionsskuld 31,7 26,6 21,6 17,6 16,2 Eget kapital 126, ,6 82,6 72,0 Rörelsekapital 22,9-3,8-24,3-35,0-43,5 Nettoinvesteringar 29,8 39,2 19,8 37,3 79,7 Finansnetto -15,6-13,2-15,5-12,3-13,5 Resultat före extraord. 20,4 10,7 11,9 10,6 9,7 Årets resultat 20,4 10,7 11,9 10,6 9,7 Nyckeltal/invånare År, i tkr Omsättningstillgångar 9,4 7,5 4,1 3,5 4,8 Anläggningstillgångar 52,0 52,3 50,8 52,1 52,6 Anläggningslån 39,9 40,1 38,3 39,8 40,6 Pensionsskuld 2,8 2,4 1,9 1,6 1,5 Eget kapital 11,3 9,4 8,4 7,5 6,5 Rörelsekapital 2,0-0,3-2,2-3,2-4,0

14 14 Årsredovisning Förvaltningsberättelse ål 5: Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva KS lägesangivelse för målet Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva Godkänt ål Den kommunala servicen ska tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt. Kostnadsnivån ska vara relaterad till ambitionsnivån och ska kunna relateras till externt jämförbara verksamheter. Analys Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva åluppfyllelsen består dels i att hålla erhållen budgetram, totalt sett samt per nämnd, dels i måluppfyllelse av övriga nyckeltal beslutade under mål 5 per nämnd samt slutligen i uppfyllelse av övriga övergripande finansiella mål. Driftredovisning per ansvarsområde, staden Stadens Budget Budget- Stadens Belopp i mkr bokslut avvikelse bokslut 2012 Kommunstyrelsen* -49,2-48,1-1,1-44,7 Planeringsutskottet -6,5-7,0 0,5-2,8 Barn- och utbildningsnämnd (BUN) -280,7-287,4 6,7-287,7 Socialnämnd -144,4-144,7 0,3-145,0 Stadsbyggnadsnämnd -4,9-4,7-0,2-3,9 Teknik, fritid och kulturnämnd -37,7-30,2-7,5-31,5 RESULTAT NÄNDER FÖRE FINANSIELLA POSTER -523,4-522,1-1,3-515,6 Finansiella poster ** 543,8 533,0 10,8 526,3 ÅRETS RESULTAT (förändring av eget kapital) 20,4 10,9 9,5 10,7 * I kommunstyrelsen ingår överförmyndaren, revision, valnämnd samt enheterna för kansli, specialistfunktioner, ekonomi, upphandling, it, SRH, HR, exkl PLU. ** Finansiella poster innefattar skatteintäkter, statsbidrag, finansnetto, avskrivningar, pensionsutbetalningar etc. Finansiell analys Den största intäkten under finans är den allmänna skatteintäkten och skatteutjämningen. Utfallet för hel - året slutade på ett positivt resultat om +20,4 mkr vilket är ett överskott mot budget om +9,5 mkr. Verksam - heternas kostnader blev -523,4 mkr vilket ger ett verksamhetsunderskott om -1,3 mkr. Finans Resultatet för finans i helhet landar för helåret på +10,8 mkr högre resultat än budgeterat. Den största intäkten inom finans är skatteintäkten och skatteutjämningen, under året erhöll staden 547,5 mkr att jämföra med budget 546,8 mkr. Den 1 juli 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet. Antalet personer som har beviljats sjukersättning har därefter minskat avsevärt. Detta har medfört att AFA Sjukförsäkring kan minska reserverna för framtida utbetalningar vilket lett till avvecklingsvinster och en förbättrad konsolidering i bolaget. Efter att överenskommelse har träffats mellan arbetsmarknadens parter så har AFA Försäkrings styrelse beslutat att sänka och återbetala premier för åren 2005 och Återbetalning för Vaxholms del hamnade för 2013 på +6,1 mkr. Denna återbäring minskade årets pensionskostnad, och mötte en ökad pensionsskuld(på grund av RIPS-räntan) som genererar en kostnad för året. Nettoöverskottet för pensioner slutade på +4,5 mkr. Att räntenivåerna var fortsatt låga under året, samt att överbryggningslån för Campus inte behövt tas upp, innebar en gynnsam utveckling av stadens lånekostnader. Staden erhöll under hösten, förutom en amortering om 500 tkr från Vaxholm Smeden 3 AB, också ersättning för räntekostnader från dotterbolaget. Totalt genereras sammantaget en lägre finansiell kostnad jämfört med budget om +7,2 mkr för gruppen i sin helhet. Enligt rekommendation nr 7.1 från Rådet för kommunal redovisning skall kommunen presentera en helhetsbild av det totala pensionsåtagandet, ett förtydligande som är viktigt för att ge en fullständig bild av det ekonomiska läget i kommunen. För Vaxholms stad ser det ut enligt följande i bok - slutet för 2013: Vaxholms totala pensionsåtagande mkr Kortfristig skuld, individuella valet 9,2 9,2 Avsättning för pensioner 31,7 26,6 Ansvarsförbindelser pensioner 164,7 155,6 Summa 205,6 191,4

15 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 15 Verksamheterna Kommunstyrelsen Verksamheten i kommunstyrelsen visar på ett underskott om -1,1 mkr jämfört med budget. Underskottet har uppstått med anledning av ökade rekryterings- och personalkostnader kopplade till tjänstetillsättning samt till medel tillförda för att marknadsföra staden, såsom banderollen Vaxholm skärgårdens huvudstad vid gästhamnen. Under året har upphandling gjorts av ett nytt intranät och en ny extern webbplats för Vaxholms stad. Då budget lades var den exakta kostnaden för detta okänd, resultatet för året är ett underskott om 0,2 mkr. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd har en budget i balans. Överförmyndarnämnden, vilken är en gemensam nämnd med Värmdö kommun, uppvisar ett mindre underskott. Planeringsutskottet För året är resultatet ett överskott om +0,5 mkr till största del beroende på vakanser inom förvaltningen. För att kunna hantera de många planprojekten som kommer framöver har planenheten från och med november utökats med ytterligare en planarkitekt. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden visar ett överskott om +6,7 mkr. Detta går bland annat att härleda till att Vaxholm tagit emot barn och elever från andra kommuner vilket gett intäkter utöver budget. Det utvecklingsarbete som planerades inom området informations- och kommunikationsteknik har inte kunnat genomföras fullt ut delvis beroende på att fokus under året lagts på planering av Campus Vaxholm. Enheten för stöd och utveckling visar ett överskott på +2,1 mkr. Överskottet härrör sig främst från vakanser men även på grund av tydligare riktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp samt effektivare handläggning och uppföljning av insatser. Socialnämnden Det sammanlagda utfallet för socialnämnden visar ett positivt resultat på +0,3 mkr. Lägre kostnader än beräknat för placeringar av barn och unga samt en minskning av antalet institutionsplaceringar för missbrukare/vuxna är en förklaring till överskottet. De minskade kostnaderna för försörjningsstöd är ett resultat av en fortsatt strikt handläggning och ett aktivt arbete mot självförsörjning. Stadsbyggnadsnämnden Nämnden visar ett underskott mot budget om -0,2 mkr. Under året har ett nytt sätt att bokföra bygglovsintäkter införts eftersom arbetsinsatsen för bygglov i huvudsak uppkommer upp till två år efter att intäkten bokförts. Fortsättningsvis kommer intäkterna att bättre spegla kostnaden för arbetet. Nämnden för teknik, fritid och kultur Nämndens resultat visar sammantaget ett underskott om -7,5 mkr. De större kostnadsposterna avser rivning av omsorgsvillorna på Vaxön samt kostnader för rivning och ombyggnad av bottenplan i kommunhuset kopplat till de åtgärder som kommer att vidtas för att komma tillrätta med de miljöproblem som uppstått. Balanskravet Enligt kommunallagen ska Sveriges kommuner uppnå en ekonomi i balans varje enskilt år. Detta så kallade balanskrav innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och därmed kan frångå en budget i balans. Balanskravet bör ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen på kort sikt och en beståndsdel i den goda ekonomiska hushållningen. Balansresultatet skiljer sig åt mot redovisat resultat i form av att vissa poster ska läggas till och räknas av mot periodens resultat. Exempel på sådana poster är realisationsvinster och värdeökning/värdeminskning av värdepapper. Vaxholms stad har inga justeringsposter att ta hänsyn till. Balanserat/justerat resultat för Vaxholms stad 2013 blir därmed lika som årets resultat +20,4 mkr. Därmed uppfyller staden balanskravet för året. Koncernen Vaxholms stad I kommunkoncernen ingår förutom Vaxholms stad det helägda aktiebolaget Vaxholm Smeden 3 AB. Det huvudsakliga syftet med bolaget är att hyra ut och förvalta lägenheter genom fastigheten Vaxholm Smeden 3. Den främsta hyresgästen är stadens egna verksamhetsområden. Bolaget inkorporerades av Vaxholms stad I fastigheten inryms förutom lägenheter också en mat - affär. Styrelsen utgörs av Vaxholms stads ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. Det finns ingen anställd i bolaget, utan bolaget administreras genom stadens omsorg. Vaxholm Smeden 3 AB genererar ett överskott för 2013 om +864 tkr. Detta resultat inkluderas i stadens koncern och stärker därmed stadens finansiella ställning. Årets resultat koncernen Vaxholms stad Tkr Koncernen Vaxholms stad Vaxholm Smeden 3 AB

16 16 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Ej konsoliderade organisationer Förutom Vaxholm Smeden 3 AB har staden inflytande i ett antal andra bolag och organisationer. Norrvatten är ett kommunalförbund som består av fjorton medlemskommuner, varav Vaxholms stad är en. I dagsläget förses tretton av kommunerna med dricksvatten. Från och med mitten av 2015 levereras dricksvatten även till den fjortonde medlemskommunen. Storstockholms brandförsvarsförbund är ett kommunförbund med 10 nordostkommuner. Förbundet ska för medlemmarnas räkning utföra de uppgifter som åligger kommunerna enligt lag inom detta område. Roslagsvatten AB. är ett kommunalägt VA-bolag som ägs av sex kommuner - Österåker, Vaxholm, Vallentuna, Knivsta, Täby och Danderyd. Vaxholms aktieandel är 15,6%. Vaxholmsvatten AB, är huvudman för vatten och avlopp inom Vaxholms kommun. Bolagets verksamhet består i att äga och förvalta anläggningstillgångarna i Vaxholms stad. Staden äger 1% av bolaget, resterande delar ägs av Roslagsvatten AB. AB Vårljus är ett företag som ägs av 25 kommuner i Stockholms län. Företagets verksamheter spänner över institutionsbehandling, dag- och dygnsvård, gruppboende för flyktingungdomar, stöd- och träningsboende, utredning i institution och öppenvård, skola, psykologverksamhet, jour- och familjehemsverksamhet, behandlingsprogram i öppenvård samt familjerådgivning. Vaxholms stads andel av bolaget är 0,49%. Business Arena B.A.S har hela världen som arbetsfält. Tillsammans med 23 andra kommuner, verkar B.A.S för fler investeringar i Stockholmsregionen. B.A.S är också ett stöd för befintliga företag i deras internationella utveckling. Stockholmsregionens försäkrings AB, SRF, är ett aktiebolag vars ägare är 20 av 26 kommuner inom Stockholms län. Bolaget bildades SRF har tillstånd att bedriva alla för kommunerna aktuella former av skadeförsäkring inkl. återförsäkring samt har också som syfte att vara ett stöd för kommunal riskhantering med målet att på ett optimalt sätt minska skador, förluster och störningar och att skapa effektiva, trygga och säkra kommuner. Vaxholms stads andel av bolaget är 1,02%. Kommuninvest erbjuder svenska kommuner och landsting finansförvaltning med fokus på utlåning och rådgivning. Ägarna består av 274 kommuner och ett antal landsting. edlemsantalet är ständigt ökande. Vaxholms stad blev medlem Gemensamma nämnder: SRH, Södra Roslagens iljö- och hälsoskyddskontor är en gemensam tillsynsmyndighet för Täby kommun och Vaxholms stad. SRH arbetar med frågor angående enskilda avlopp, bergvärme, matförgiftning från restaurang eller butik, mark- eller vattenförorening och inomhusmiljö. SRH är också den myndighet som handlägger ärenden och utövar tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen och utför kontroll av vissa receptfria läkemedel. Värmdö kommun och Vaxholms stad bildar tillsammans en gemensam överförmyndarnämnd sedan Överförmyndarnämnden är en för kommunen lagstadgad obligatorisk verksamhet som i de flesta avseenden innebär myndighetsutövning. Överförmyndarnämnden är tillsynsmyndighet för respektive kommuns gode män, förvaltare och förmyndare. Syftet med verksamheten är att de som har ställföreträdare, exempelvis barn och sjuka, inte skall lida rättsförluster.

17 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 17 ål 6: Attraktiv arbetsgivare Helhetsbedömningen för målet Attraktiv arbetsgivare blir sammantaget ål Vaxholms stad ska vara en attraktiv arbetsgivare med friska, kompetenta och motiverade medarbetare och chefer. Ledarskapet ska vara inspirerande och tydligt. Analys Sjukfrånvaron är högre än uppsatta mål, men har en tydlig sjunkande trend över året. Nöjd medarbetarindex har ökat och ligger över stadens mål och extern jämförelse. Sammantaget blir därför bedömningen Godkänt. Anställningar Antalet tillsvidareanställda i Vaxholm stad per den 31 december 2013 är 476 varav 331 eller 70% har en heltidsanställning. Ser vi till anställningar exklusive tim - vikarier, under hela 2013, har 80% av anställningarna varit tillsvidareanställningar och 59% varit heltids - anställningar. Total andel positiva svar för respektive nämnd - jämförelse % TOT Godkänt Andel heltid Andel tillsvidare Andel kvinnor Barn- och utbildning Stadsbyggnad Socialförvaltning Kommunledning Personalomsättning Personalomsättningen har ökat från 19% 2012 till 21% Detta innebär att 96 anställningar har avslutats varav 17 var pensionsavgång. Ett arbete för bättre och säkrare analys av talen för personalomsättning har genomförts och kommer att kunna tillämpas fr o m år Friska kompetenta motiverade medarbetare Genomsnittet för sjukfrånvaro 2013 är 7,4%. Detta är en ökning mot 2012 års 6,8% inleddes med 10% sjukfrånvaro och hade för december 6%. Detta innebär att vi har brutit en negativ trend. De viktigaste insatserna under 2013 har varit ett nära samarbete med försäkringskassan kring långtidssjukskrivningar samt stöd till cheferna. Talet för långtidssjukskrivningar är högre 2013 än 2012, men även här ser vi en nedåtgående trend. Andra insatser är det fortsatta arbetet med våra hälsoinspiratörer och rekrytering och utbildning för dessa har genomförts under året. Total sjukfrånvaro % jan feb mar apr maj juni juli aug sept okt nov dec Staden har under året genomfört ett antal aktiviteter kring Kränkande särbehandling. Verksamheterna har haft föreläsning/utbildning från företagshälsovården kring konflikthantering/stress/bemötande. Vidare har alla medarbetare sett teaterpjäsen Turbulens med efterföljande grupparbeten. Aktiviteterna har genomförts mot bakgrund av att vår medarbetarenkät visar att 7% av medarbetarna upplever att kränkande särbehandling förekommer på våra arbetsplatser. Årets medarbetarundersökning visar en starkt positiv resultatutveckling bland samtliga delområden i mätningen. Svarsfrekvensen har ökat från 83% 2012 till 86% Precis som 2012 visar undersökningen att våra styrkor framför allt finns inom området drivande medarbetare med högt engagemang, lärande, stöd, kompetens samt kunskapsdelning. Kopplat till engagemanget finns också stoltheten över arbetet vid den egna arbetsplatsen. De viktigaste gemensamma förbättringsområdena är identifikationen till staden i stort, hur vi hanterar stress, arbetsrutiner/fördelning, IT-miljön samt kränkande särbehandling. Resultatet redovisades för samtliga medarbetare under årets sista månader och arbetet med handlingsplanerna har påbörjats. Inspirerat och tydligt ledarskap Närmaste chefen är det frågeområde som i medarbetarundersökningen har utvecklats starkast. Vår nivå är 2013 på en hög nivå i jämförelse med övriga kommuner som använder samma leverantör i mätningen. Delindex Ledarskap närmsta chef är 71 mot 66 under % (7 av 27) av våra chefer har nyrekryterats under En förbättrad rekryteringsprocess har bidragit till ökad ledarkompetens inom gruppen.

18 18 Årsredovisning Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Lägesbedömning Verksamhetsresultat Lägesbedömning verksamhetsresultat bygger på den samlade bilden av måluppfyllelsen av de övergripande målen Kvaliteten ska utvecklas och förbättras, Hållbar miljö, Trygga och friska Vaxholm samt Bra företagsklimat. Lägesbedömningen är sammantaget Bedömningen av verksamhetsresultaten visar på generell nivå resultat av god kvalitet, till och med i vissa fall på mycket god kvalitet. Inom målen Trygga o friska samt bra företagsklimat skiftar nämndernas bedömningar vilket visar på att ett utvecklingsarbete kvarstår. ålen 2-4 har blivit allt mer integrerade i verksamheterna men behöver ytterligare förankras. Tyngdpunkten av den totala bedömningen av verksamhetsresultat ligger dock på mål 1 "Kvaliteten ska utvecklas och förbättras och med dess goda resultat blir den gemensamma bedömningen godkänt". Lägesbedömning Resurser Lägesbedömning resurser bygger på den samlade bilden av måluppfyllelsen av de övergripande målen Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva samt Attraktiv arbetsgivare. Lägesbedömningen är sammantaget Godkänt Godkänt Bedömningen för ekonomi/kostnadseffektivitet visar på verksamheter som individuellt visar på blandade resultat, med både överskott och underskott. Totalt visar verksamheterna underskott om -1,3 mkr. De finansiella posterna för 2013 är starka, och genererar ett överskott om +10,8 mkr. Sammantaget landar stadens resultat på 3,7% vilket är högre än budgeterat resultatkrav och staden stärker återigen sin ställning. Sett utifrån förutsättningarna att säkerställa uthållig finansiering av kommunens välfärdsåtagande utgör investeringsbehovet en avgörande problemställning för kommunen. För kommande år behöver kommunen initialt investera ca 250 mkr för att leva upp till sina planerade åtaganden. Därtill finns ytterligare lokalbehov. Beslutad väg är främst finansiering genom exploateringsintäkter. Lägesbedömningen för 2013 avseende ekonomin, visar på goda utfall samt en stabil utveckling. Bedömningen för attraktiv arbetsgivare är att det sammantaget för 2013 nått upp till nivån godkänt. Den totala sjukfrånvaron ökade i början av året men sjönk senare för att mot slutet av året vara 6%. Total bedömning God ekonomisk hushållning Lägesbedömningen är sammantaget Godkänt Ovan bedömning godkänd för både verksamhets - resultat samt resurser visar på att staden utvecklas i rätt riktning. Total lägesbedömning, god ekonomisk hushållning, som visar sammantagen bedömning för verksamhetsresultat och resurser för Vaxholms stad, blir därmed godkänd med ovan redovisade reserva - tioner.

19 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 19 Organisation Politisk organisation KOUNFULLÄKTIGE Revisorer Valnämnd Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Stadsbyggnadsnämnd Nämnd för teknik, fritid och kultur Arbetsutskott Utskottet under Barn- och utbildningsnämnd Utskottet under Socialnämnd Planeringsutskott Näringslivsberedning Förutom ovan är också Vaxholms stad ägare av Vaxholm Smeden 3 AB, delägare i Norrvatten kommunalförbund, Roslagsvatten AB, Vaxholmsvatten AB, Kommuninvest ek.för, Vårljus AB, Stockholmsregionens Försäkringsbolag AB, Storstockholms Brandförsvar samt ingår i gemensam överförmyndarnämnd med Värmdö kommun samt Södra Roslagens iljö- och Hälsoskyddsnämnd under ledning av Täby kommun. Tjänstemannaorganisation KOUNCHEF Kommunledningskontor Kansli, Strategienhet Ekonomi- och upphandlingsenhet, HR-enhet, IT/service Socialförvaltning yndighetsutövning, Individ- och familjeomsorg, Äldreomsorg och funktionshinder Egen regi, utförare, Äldreomsorg, funktionshinder, mobilt team och ungdomspedagoger Stadsbyggnadsförvaltning Planenhet Bygglov- och GISenhet, Teknisk enhet inkl. kulturverksamhet och bibliotek, Exploatering Barn- och utbildningsförvaltning yndighetsutövning, Förskola, Grundskola, Fritidshem, Enheten för stöd och utveckling, Gymnasie- / vuxenutbildning, Fritidsgård, Kulturskola

20 20 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Politiska ledamöter Vid årets slut representerades kommunens partier i styrelse och nämnder av följande partier och personer: andatfördelning oderaterna 13 Folkpartiet 4 Centerpartiet 4 Socialdemokraterna 7 Vänsterpartiet 1 iljöpartiet 2 Summa 31 Kommunfullmäktige: Ordinarie: Lena Hallberg, ordf Ingrid Ekstedt, 1:e vice Pia Frick, 2:e vice Ulla Fernqvist Lind Elaine Nord Larsson Susanne König Lars Wessberg Patrik Håkansson Peter Lindqvist Lars Lindgren Christian Söderman Annicka Hörnsten Blommé Anders Flodin Gunilla Harvig Dan Pierre Gittan Hultberg Chris Druid ailis Dahlberg ikael Vigvinter ichael Baumgarten Pelle Dalhammar Carina Eriksberger Katherine Angelo Lindqvist Anette Dahlgren Bengt Sandell Olle Almquist Jonas Forsberg Gunilla Lauthers Bertil Ivarsson Ingegerd Berggren Ersättare: Ingemar Visteus Ljiliana Lindgren Anna Hansson Anna Hållén Christina Grahn Agneta Wessberg Ann-Kristin Samuelsson Adrian Brunkhorst Carina Östergren Agneta Grönkvist Ulf Björnheim Annette Taranto Åberg Ingvar Pålsson argaretha Pettersson Bill Blomqvist Vakant Gunilla ourou ary Skantz Revisorerna: Pia Kronstedt-etz, ordf arita Bång Caroline Åkerhielm Lars Lundqvist Annika Kjellberg ari Kronlund Valnämnden Ordinarie: Anne Losman Flood, ordf Esbjörn Nyström, vice Birgitta Nyhlén Vakant Ingegerd Berggren Leif Ljungberg C FP S C C C FP FP FP S S S S S V P P C C FP S S S S S V P P C FP S P V C FP S P V Ersättare: Gittan Hultberg Bodil Eckemo Ingrid Ekstedt Olle Almqvist Curt-Åke Stefan Kommunstyrelsen Ordinarie: Lars Lindgren, ordf ailis Dahlberg, vice Lars Wessberg Anders Flodin Annicka Hörnsten Blommé Ingrid Ekstedt Katherine Angelo Lindqvist Anette Dahlgren Bengt Sandell Ersättare: Peter Lindqvist Ulla Fernqvist Lind Rickard Gille Dan Pierre ikael Vigvinter ichael Baumgarten Lars Sjöblom Gunilla Lauthers ary Skantz C FP S V C FP S S S C FP S V P Kommunstyrelsens arbetsutskott Ordinarie: Lars Lindgren, ordf ailis Dahlberg, vice Lars Wessberg Annicka Hörnsten Blommé Ingrid Ekstedt Katherine Angelo Lindqvist Ersättare: Ulla Fernqvist Lind Peter Lindqvist Anette Dahlgren C FP S S Kommunstyrelsens planeringsutskott Ordinarie: Lars Lindgren, ordf ailis Dahlberg, vice Lars Wessberg Anders Flodin ichael Baumgarten Katherine Angelo Lindqvist Ersättare: Peter Lindqvist Rickard Gille Anette Dahlgren Nämnden för teknik, fritid och kultur Ordinarie: ikael Vigvinter, ordf Anders Flodin, vice Ljiliana Lindgren Svante Nordell Carina Eriksberger Bengt Sandell Olle Almqvist Ersättare: Lars Wessberg Gittan Hultberg ats Olofsson Carina Östergren Leslie Öqvist argaretha Pettersson Jeanna Qvarnström C FP S S C FP S S C FP S P Barn- och utbildningsnämnden Ordinarie: ichael Baumgarten, ordf Peter Lindqvist, vice Svante Nordell Susanne König Adrian Brunkhorst Katherine Angelo Lindqvist argaretha Pettersson Ersättare: Kent Öhman Gunilla Harvig Anna Hansson Anneth Jacobsson Carina Eriksberger Annette Taranto Åberg Agnetha Lundin Socialnämnden Ordinarie: Annicka Hörnsten Blommé, ordf Leslie Öqvist,vice Dan Pierre Agneta Wessberg Britt Ståhl Anette Dahlgren Jonas Forsberg Ersättare: Ingemar Visteus FP C S S C FP S P FP C S S Eleonore Jansson Christian Söderman Birgitta Nyhlén Nils Göran Andersson Leena Sundius Carina Östergren Stadsbyggnadsnämnden Ordinarie: Lars Wessberg, ordf Patrik Håkansson, vice Gittan Hultberg alin Forsbrand Agneta Grönkvist Vakant Gunilla Lauthers Ersättare: IPeter Lindqvist Christian Söderman Elaine Nord Larsson Hans Friedman Louise Yngström Valde Lars Sjöblom ary Skantz FP S P C C FP S V C FP S P