Socialchefsdagarna 2016 i Karlstad, 5 7 oktober Innovationskraft i en föränderlig värld

Transkript

1 Socialchefsdagarna 2016 i Karlstad, 5 7 oktober Innovationskraft i en föränderlig värld BESKRIVNING AV SEMINARIER Seminarieblock 1, onsdag kl. 14:00 15:00 1. Det bräckliga systemet runt EU-migranter Finn Kronsporre, socialrättsjurist JP Infonet Vilka skyldigheter har socialnämnderna? Ska en EU-migrant behandlas som en svensk medborgare? Får EU-migranterna verkligen bosätta sig på gatan? Under seminariet kommer vi att gå igenom dessa och närliggande frågor kopplade till uppehållsrätt. Vi kommer särskilt uppmärksamma EU-migranters rätt och möjlighet att erhålla LSS-insatser. Och hur lätt är det egentligen att missbruka systemet? Finn Kronsporre är jurist och arbetar som socialrätts- konsult för JP Infonet, som levererar juridiska informationstjänster, rådgivning, utbildning, webbkurser och skräddarsydda lösningar. Finn har i flera års tid arbetat med rådgivning och processföring kring samtliga insatser för funktionshindrade. Finn är en flitig föreläsare som även utbildar och skriver för JP Socialnet. JP Infonet är ett informations- och kunskapsföretag som med hjälp av tekniska lösningar skapar nya möjligheter att bearbeta juridisk information och gör den tillgänglig på det sätt eller i det format som varje användare föredrar. JP Infonet erbjuder databaser, nyhetstjänster och andra arbetsverktyg samt utbildningar och juridisk rådgivning, eller skräddarsydda produkter. Läs mer på 2. Recovering a Life with Mental Health Problems: The Importance of Work Dr Rachel E. Perkins, klinisk psykolog från Storbritannien. Seminariet ges på engelska Dr Rachel Perkins (BA, MPhil, PhD, OBE) är klinisk psykolog som under de senaste trettio åren utvecklat ett antal olika program för att stötta personer med psykisk ohälsa att komma i arbete och studier. Inte bara har hon skrivit och föreläst på området, hon har också egen erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa. År 2009 fick hon i uppdrag att leda en oberoende nationell översyn över möjligheterna till att ge stöd till arbete för personer med psykisk ohälsa. Hon är aktuell som rådgivare på nationell nivå kring dessa frågor. År 2010 tilldelades hon OBE (Brittiska imperieorden) för sina insatser på området. Dr Perkins kommer under föreläsningen att berätta om sina erfarenheter samt fokusera på hur vi kan använda kunskapen i det praktiska vardagliga arbetet. Everyone who experiences mental health problems faces the challenge of rebuilding/retaining a meaningful, valued and contributing life. Everyone s journey is different, but three things are particularly important: hope believing that a decent life is possible; self-determination taking back control over your life and your problems; and the opportunity to do the things you value and be a part of your community. In this context, the ability to contribute to your community is particularly important: always being on the receiving end of help is a demoralising and dispiriting place to be. Work is one of the most important ways in which people contribute to their communities it provides status, meaning and purpose in life and gives people a reason to get up in the morning! Socialchefsdagarna 2016, seminariebeskrivningar 1 (8)

2 This presentation will explore the importance of work in recovery from mental health problems and Individual Placement and Support evidence based approaches to help people facing mental health challenges to gain and sustain employment. 3. Kunskapsstöd för socialtjänsten ett utvärderingsprojekt om familjehemsplacerade barn Pernilla Östlund och Knut Sundell, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Sedan 1 juli 2015 har SBU i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga underlaget för stödinsatser som används inom socialtjänst och LSS-verksamhet. Syftet är att samla kunskap så att man på bästa sätt kan ge stöd till klienterna. Pernilla Östlund och Knut Sundell berättar om SBU:s arbetssätt och redogör för aktuella projekt inom socialtjänstområdet, däribland ett projekt om stöd till familjehemsplacerade barn. SBU har sedan 1987 utvärderat metoder som används inom hälso- och sjukvården. Arbetet bygger på systematiska litteraturöversikter där experter kvalitetsgranskar och väger samman forskningsresultat från hela världen. 4. Vägen ut till arbete och egen försörjning för ensamkommande flyktingungdomar Ingrid Kirbe, bitr. enhetschef och Ulrika Hällgren, samordnare Stockholms stad, Elisabeth Melin, handläggare SKL Elisabeth Melin från SKL ger en kort nationell omvärldsbild av mottagandet av ensamkommande barn som en inledning. Ingrid Kirbe och Ulrika Hällgren berättar om Stockholmsmodellen, en samverkan mellan Stockholms stad och näringslivet. 5. Konst och kultur för hälsans skull: Att bli sedd och mötas genom konst och kreativa processer Lina Fridblom, musikterapeut, Berga vård- och omsorgsboende Inom Temabo är konst och kultur ett starkt hälsofrämjande verktyg och ett verktyg för att främja goda relationer. Lina Fridblom är musikterapeut och arbetar på Berga vård- och omsorgsboende med konstnärliga och kreativa processer och med att stödja människor i att hitta ett eget uttryck för att kunna berätta sin egen historia och dela den med andra. 6. Bostaden viktig pusselbit för lyckad integration Dan Gaversjö och Anna Heide, integrationsexperter SABO, Susanna Wahlberg, chef Boende och Juridik SABO, Anna Ranger, forskare Malmö högskola En av landets största utmaningar är det stora antalet nyanlända som behöver integreras i samhället. Viktiga funktioner utmanas och behoven är mycket stora. Nu ställs dessutom olika grupper emot varandra samtidigt som handel med svartkontrakt och trångboddhet följer i bostadsbristens spår. SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) bedriver sedan 2015 ett projekt för att skapa en hållbar integrationsstrategi, där bostad, arbete och skola är avgörande pusselbitar. Genom att besöka kommuner och kommunala bostadsföretag i hela landet har de identifierat problem, utmaningar och möjligheter, och forskning är kopplad till projektet. En kunskapsöversikt kring integrationsarbete tas fram. I projektet fångas även goda exempel upp där samverkan fungerar bra mellan kommuner, de kommunala bostadsföretagen och andra aktörer. Socialchefsdagarna 2016, seminariebeskrivningar 2 (8)

3 Seminarieblock 2, onsdag kl. 15:30 16:30 7. Framtidens kommuner. Exempel på digital övergång som fungerar i praktiken Eleonore Schlyter, handläggare försörjningsstöd Trelleborgs kommun, Lars-Gunnar Almén, verksamhetsutvecklare Ödeshögs kommun, Carola Winberg, kundansvarig inom individ- och familjeomsorg på Tieto, samt Jahn Sundin, expert inom välfärdsteknologi som arbetat med vård- och omsorgsfrågor samt frågor kring funktionshindrade i både kommun och landsting, idag produktägare på Tieto för bland annat medborgartjänster och välfärdsteknologi Användningen av medborgartjänster i kommunerna ökar, så även molnlösningar. Men takten är låg, och effektiviteten ligger en bit efter den privata sektorn. Allt fler IT-funktioner kommer i framtiden att digitaliseras och automatiseras. Men hur säkras övergången från manuell hantering till digital? Och vilka speciella förutsättningar och krav gäller för socialtjänstverksamheten som vill ta klivet in i framtiden? 8. Så fixar du innovation på din arbetsplats gratis Leif Denti, forskare i innovationspsykologi vid Göteborgs universitet Du som chef är central för att få igång innovation på arbetsplatsen. Men hur ska du hinna göra det och samtidigt springa på alla andra bollar? Leif Denti är forskare i innovationspsykologi vid Göteborgs universitet och forskar på innovationer i offentlig sektor. Under seminariet ger han ett antal handfasta tips på hur du får igång innovationsarbetet utan att det behöver kosta. 9. Jobb på hemmaplan för Rumäniens fattiga romer Aaron Israelson, tidigare chefredaktör Faktum Aaron Israelson, tidigare chefredaktör på gatutidningen Faktum, flyttade till Bukarest för att grunda en ny gatutidning på plats i Rumänien. I ghettot, som beskrivits som helvetet på jorden, ligger tidningens distribution. Målet på fem års sikt är att bli den största arbetsgivaren för romer i Rumänien. 10. Hur kan IVO bedriva tillsyn inom omsorgen utan att hämma innovation och teknisk utveckling? Gunilla Hult Backlund, generaldirektör Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i panelsamtal med chefer från socialtjänsten Med avstamp i dagens föränderliga värld där den tekniska utvecklingen går allt snabbare, diskuterar IVO:s generaldirektör Gunilla Hult Backlund med chefer från socialtjänsten och övriga seminariedeltagare hur tekniska lösningar kan användas för att uppnå god kvalitet i omsorgen och hur tillsynen bedömer nya tekniska lösningar. Kom och bidra med dina synpunkter på hur tillsynen kan bedrivas och utvecklas utan att hämma innovationskraften! 11. Regeringens samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården summerar drygt 50 kommunbesök Cecilia Grefve, nationell samordnare Socialchefsdagarna 2016, seminariebeskrivningar 3 (8)

4 Cecilia Grefve presenterar uppdraget som nationell samordnare sedan våren 2015 och erfarenheter av drygt 50 kommunbesök. Vad lyfter barn, unga och vårdnadshavare upp som framgångsfaktorer för en medskapande social barn- och ungdomsvård? Vad lyfter de fackliga företrädarna upp som viktiga framgångsfaktorer för en social barn- och ungdomsvård byggd på delaktighet? Vilka utvecklings- och förbättringsområden lyfter kommunerna upp i sina handlingsplaner? Hon berättar också om den tidsmätning som är gjord om vilken möjlighet den utredande socialsekreteraren respektive den närmsta ledaren har att disponera sin arbetstid. Cecilia Grefves uppdrag har förlängts till den 15 december 2017, för att möjliggöra förändringsarbete, inhämta erfarenheter om hur det ökade antalet ensamkommande asylsökande barn påverkar kommunerna och för att ge tid för att sammanställa resultaten till en slutrapport. 12. Tullverkets brottsbekämpning mot införsel av nya och gamla missbrukssubstanser Lars Hansson, nationell tullspecialist på narkotika, dopning och övriga preparat, Tullverket I seminariet beskrivs Tullverkets arbete och befogenheter med att förhindra införsel av såväl nya som traditionella missbrukssubstanser, vidare hur Tullverket samverkar med andra myndigheter i arbetet med att narkotikaklassificera nya missbrukssubstanser. Lars Hansson ger även en beskrivning av den aktuella drogsituationen i Sverige. Seminarieblock 3, torsdag kl. 13:45 14: Tid för utvecklingsarbete och innovativa lösningar förutsätter att du har koll! Oskar Lannerhjelm, Joanna Hägg och Samir Sandberg från PwC Alla är överens om att det behövs nya arbetssätt för att möta framtidens utmaningar inom hemtjänsten. I flertalet kommuner runt om i landet testas i projektform olika idéer för hur man på bästa sätt ska tillgodose de behov som finns. I det ligger även ett behov av att vara en attraktiv arbetsgivare samt att verksamheten under resans gång visar på en ekonomi i balans. Tyvärr brottas många med budgetunderskott, hög personalomsättning och brist på kontinuitet i ledarskapet. I en sådan miljö kan utvecklingsarbetet avstanna utan att den innovativa kraften hos personal och ledning tas tillvara. Ett första steg mot goda förutsättningar att ta sig an utmaningarna inom hemtjänsten är att analysera sin kostnad per brukare. PwC har tillsammans med SKL och RKA utarbetat en handledning för analys av kommunens hemtjänstkostnader. Under seminariet kommer PwC att dela med sig av erfarenheter som gjorts i de kommuner där modellen prövats. 14. Stärkt skydd för barn och unga, panelsamtal om utvecklingen av en kompetent och stabil barn- och ungdomsvård Pernilla Alsterlind, verksamhetsutvecklare och Petter Backlund, insatschef Räddningstjänsten Storgöteborg, Cecilia Grefve, regeringens samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Kjerstin Bergman, nationell samordnare för barn- och ungdomssatsningen på SKL, samt Per Sandberg, förvaltningschef i Växjö och ledamot i FSS styrelse. Panelsamtal om utvecklingen av en kompetent och stabil barn- och ungdomsvård: Hur når vi dit och finns det verksamheter vi kan lära av och utbyta erfarenheter? Samtalsledare Birgitta Svensson, utvecklingsledare Region Värmland. Socialchefsdagarna 2016, seminariebeskrivningar 4 (8)

5 15. Missar man målen inom missbruks- och beroendevården? En analys av resultat som är särskilt viktiga för personer som möter missbruks- och beroendevården Maria Branting, utredare, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört en studie som belyser missbruks- och beroendevården utifrån ett patient- och brukarperspektiv. Studiens fokus är att identifiera vilka resultat som är särskilt viktiga för patienter och brukare, och i vilken mån nationella, regionala och lokala uppföljningar täcker de områden som patienter och brukare tycker är viktiga. Med projektet vill Vårdanalys bidra till en brukarorienterad missbruks- och beroendevård och stärka förutsättningarna för både socialtjänsten och hälso- och sjukvården att utvecklas av att följa upp resultatet av sina insatser. 16. Innovation och välfärdsteknik i äldreomsorgen. Vad händer när samma gamla äldreomsorg börjar ges med stöd av välfärdsteknik? Eva Sahlén, förvaltningschef för Sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad Västerås stad har under närmare tio års tid utvecklat användandet av välfärdsteknik och försökt stimulera innovation i äldreomsorgen. Det har gett många erfarenheter med nya aspekter att beakta: teknik, IT-säkerhet, juridik, etik, upphandling, metodik. Hur ska man manövrera mellan alla dessa delar och vad händer med vården och omsorgen? Eva Sahlén berättar om erfarenheterna av att införa teknik i äldreomsorgen och av att driva en testbädd för att möta innovatörer. Arbetet har fokuserat på att effektivisera de befintliga resurserna, stärka enskildas inflytande samt driva fram en utveckling av vården och omsorgen. 17. FN:s funktionshinderskonvention, nordiskt välfärdssamhälle och svensk funktionshinderspolitik hur påverkar det mig som socialchef? Maria Creutz och Lars Rottem Krangnes, båda projektledare funktionshinder på Nordens Välfärdscenter Inkludering av personer med funktionsnedsättning i samhällets alla områden är ett viktigt mål för funktionshinderspolitiken och även inom det nordiska samarbetet. Mycket av politiken utformas på nationell nivå och något som är gemensamt för de nordiska länderna är att allt mer av implementeringen sker i kommunerna. Det innebär att det ställs höga krav på kunskap om funktionsnedsättning och vilka funktionshinder som kan uppstå om stöd, service och utformning av miljön inte fungerar för den enskilda. Utmaningarna ligger bland annat i hur rättigheterna till delaktighet ska kunna tillgodoses. Hur arbetar man med dessa frågor runt om i Norden? Seminariet belyser vad Nordens Välfärdscenter kan erbjuda i form av material och seminarier. Det innefattar både det stora och generella inom funktionshindersområdet och insatser till den enskilda individen. 18. Reglera vinster i välfärden? Johan Höök, huvudsekreterare Välfärdsutredningen Välfärdsutredningen, som leds av Ilmar Reepalu, ska bl.a. utreda om det ska införas någon reglering av vinster i välfärden. Utredningen analyserar vinstregleringsfrågan inom utbildning, hälso- och sjukvård och socialtjänst. På seminariet kommer huvudsekreterare Johan Höök att berätta om utredningens arbete. Socialchefsdagarna 2016, seminariebeskrivningar 5 (8)

6 Seminarieblock 4, torsdag kl. 15:30 16: Challenges and opportunities with regard to the refugee situation Stephan Santelman, socialchef i Köln, Tyskland. Seminariet ges på engelska Stephan Santelmann ger ett omvärldsperspektiv och presenterar hur man i Tyskland och i synnerhet Köln arbetar med de utmaningar och möjligheter som vi står inför med den rådande flyktingsituationen: The refugee issue is an enormous challenge for the European countries We need to integrate the refugees in our cities and municipalities. It is always the local communities that face the challenge of integration. All municipal departments are involved and need to be geared to this great challenge. It is a challenge which requires political clarity from all decision-makers as well as administrative determination and a sense of responsibility within a strong civil society. When we talk about refugees it is not just about decent accommodation and social care, but rather about successful integration. For many municipalities in Germany and in Cologne the accommodation and integration of the refugees is an enormous challenge and requires a high degree of flexibility in their daily work. The City of Cologne as well as all the other cities and municipalities in Germany follow their statutory task with regard to accommodation and social care. Enormous achievements in the area of accommodation Between August 2015 and January 2016 the City of Cologne achieved the accommodation of more than 5,000 new arrivals! Every week accommodation for 200 to 400 people had to be provided. This has not been possible without adapting accommodation standards by broad consensus and achieving many compromises with the political and civil representatives. Symbolic for that is the use of school gyms, urgently needed for other purposes, for short-term accommodation, which is still required, even though and end to that is in sight. Above all, this has not been possible without radically improving the efficiency of administrative work. The City of Cologne did not want a crisis unit, so a task force for refugee accommodation was established which meets every week. It consists of decision-making representatives from all offices dealing with the accommodation of refugees. It coordinates all administrative issues from the acquisition of land and contracting up to housing and city planning and enables fast and good decisions. In addition, an administrative unit for refugee coordination has been established recently directly at the Lady Mayor s Office, which intensifies the communication between the administration, the political representatives and civil society. Integration is becoming a permanent task After mastering the most urgent accommodation and care problems, social integration is becoming the key task. Learning the language, work, living within the community are the challenges that are now moving into focus. There is a large variety of coordinated initiatives, all tied in with each other, starting from language courses for different age groups, assistance visiting municipal offices and doctors up to joint leisure activities. Further socio-political measures begin in the field of health. But very soon the integration into the labour market will become our main focus. 8,000 refugees will be looking for work in Cologne in the near future. The administration and the citizens are working together hand in hand. Socialchefsdagarna 2016, seminariebeskrivningar 6 (8)

7 The vast majority of citizens in Germany have a positive attitude towards the refugees and still welcome them. This remains unchanged in Cologne and society is gaining part of its power and vitality from it. Through the interaction between the administration, the political representatives and voluntary commitment we want to continue to develop a success story for Cologne. Good governance has always been a European concern and citizens' participation and transparency, regular enforcement and good administration are now necessary more than ever in the face of this great challenge. 20. Översyn av LSS Till hösten är arbetet igång med att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen om stöd och service. Regeringens särskilda utredare heter Désirée Pethrus, riksdagsledamot som är utbildad socionom och har en bakgrund som kurator. Jag ser fram emot uppdraget som särskild utredare då LSS och assistansersättningen är oerhört viktiga delar av välfärden. Mitt sikte är inställt på att 2018 kunna leverera förslag som gör lagstiftningen mer ändamålsenlig och som tryggar människors rättigheter och möjligheter till delaktighet i enlighet med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med översynen är att ta fram förslag för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och för en lagstiftning som ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. I utredningen ingår även att analysera orsaken till skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män när det gäller kvalitet i, tillgång till och omfattning av insatser. Utredaren ska också skapa forum för dialog med funktionshindersrörelsen, de politiska partierna, berörda myndigheter, kommuner och landsting samt andra berörda organisationer. Uppdraget ska senast redovisas den 1 oktober Désirée Pethrus har en bakgrund inom Kristdemokraterna med många politiska uppdrag i riksdag, landsting och kommun. För närvarande är hon riksdagsledamot och gruppledare för KD i Arbetsmarknadsutskottet och i EU-nämnden. Född 1959, är utbildad socionom och har även arbetat som sjukhuskurator. 21. En berättelse om jobb och ett annat sätt att jobba Cecilia Lejon, förvaltningschef och Ola Johnsson, arbetsmarknadschef, båda från arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun har genom mod, systematisk uppföljning och ork att fullfölja lyckats sänka kommunens kostnad för långvarigt ekonomiskt bistånd mest i Sverige sedan 2007 och framåt. Det processtyrda arbetet har bland annat lett till 100 procent fler i självförsörjning och att beslut om försörjningsstöd fattas dagen efter inkommen ansökan. Kom och lyssna på ett annat sätt att tänka och ett nytt sätt att agera! 22. Unga som riskerar att hamna i sårbara situationer vad kan vi göra? Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare på Nordens Välfärdscenter Projektet Unga in i Norden har sedan januari 2013 fokuserat på att sammanställa och ta fram kunskap om arbetet med unga år i Norden som har psykisk ohälsa och riskerar att hamna i sårbara situationer. Under hösten 2016 kommer Nordens Välfärdscenter att presentera policyrekommendationer till Nordiska ministerrådet om hur vi kan förebygga psykisk ohälsa, Socialchefsdagarna 2016, seminariebeskrivningar 7 (8)

8 arbeta med unga som varken arbetar eller studerar och hur vi kan utveckla stödet till den heterogena gruppen unga som berörs. Projektledaren Lidija Kolouh-Söderlund kommer att berätta om slutsatser och policyrekommendationer från rapporter som har publicerats inom projektet och ta upp några framgångsfaktorer i verksamheter som har visat sig ha goda resultat i arbetet med unga. 23. Brukarinflytande på riktigt exemplet Sollentuna Niklas Ristarp, grundare av föreningen Musketörerna i Sollentuna och Connie don Marco, representant från inflytanderådets brukarmedverkan i Sollentuna Inflytanderådets brukarmedverkan i Sollentuna som är ett gott föredöme nationellt beskriver hur man utvecklat en verksamhet i samarbete med kommunen för att stärka den egna kraften. Föreningen Musketörerna berättar om resan från fattig och tomhänt till en resurs för andra som behöver stöd och hjälp att skapa en drogfri tillvaro. 24. Svensk bostadspolitik: återvändsgränd eller nya möjligheter? Jan Jörnmark, författare, docent vid Chalmers och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Jan Jörnmark talar om hur landets bostadspolitik i hög grad styrs av regleringar som skapades 1942 och som sedan luckrades upp i början av och 1990-talen. Dessa båda reformvågor skapade grunden både för dagens segregation och den bostadsbubbla som eventuellt växt fram de senaste tio åren. Behovet av nya reformer och en tydlig debatt om vad som styr branschen är nu av kritisk betydelse. Jörnmark är docent i ekonomisk historia. Han har skrivit flera böcker om internationell företagsamhet och globalisering. Han är mest känd för sina fotoböcker om övergivna platser men är också författare till flera böcker om planering och bostadsbyggande: Han fick Sveriges arkitekters kritikerpris 2012 och har flera gånger fått utmärkelsen som bästa föreläsare på Handelshögskolan i Göteborg och Chalmers. Socialchefsdagarna 2016, seminariebeskrivningar 8 (8)