Fördjupad översiktplan (FÖP) för södra & norra kusten

Transkript

1 PROGRAMHANDLING Fördjupad översiktplan (FÖP) för södra & norra kusten Koncept

2 Medverkande: Rickard Alström Sofia Hedberg Broberg Daniel Helsing Jennifer Larsson Lina Persson Charlotte Wingårdh Foto: Falkenbergs kommun om ej annat anges Falkenbergs kommun 2015

3 Innehåll Inledning 4 Bakgrund 4 Uppdrag 4 Vad är en FÖP? 5 Syfte 5 Mål 5 Planprocessen 5 Avgränsning 5 Din roll 5 Hjälp oss! 6 Läsanvisningar 6 Vad säger översiktsplanen? 7 Verksamheter 9 Boende 10 Skola och barnomsorg 11 Kommunikationer 12 Riksintressen 14 Naturmiljö 17 Kulturmiljö 20 Friluftsliv 22 Havsmiljön, vatten och strandremsan 23 Miljö- och riskfaktorer 24 Några snabba frågor 27

4 Inledning Bakgrund Kusten har cirka invånare. Befolkningen inom kusten har ökat med ungefär en tiondel på 20 år, och beräknas öka i samma takt eller fortare. Detta innebär att ungefär 200 bostäder behöver tillskapas under en tänkt period på 15 år. Samtidigt kännetecknas området av ett stort antal fritidsboende där en konvertering till fastboende successivt sker. Med permanentningen kommer också önskemål om större byggnadsyta, standardhöjningar för till exempel vatten, avlopp, vägar och belysning. Området har höga natur- och kulturvärden och är ett fantastiskt landskap. Detta är en del av det som gör det attraktivt att bo här. Falkenbergs kommun har sedan länge arbetat med fördjupningar av översiktsplanen i de områden där exempelvis ökat bebyggelsetryck gjort att det varit intressant att titta närmare på motstående intressen. Kusten är ett sådant område och 1994 och 1995 fastställdes det två fördjupade översiktsplaner, en för norra och en för södra kusten. I samband med att kommunen antog sin nya kommuntäckande översiktsplan, ÖP 2.0, konstaterades det att fördjupningarna för kustområdena behöver uppdateras. Detta inkluder då inte den del av kuststräckan som ingår i den fördjupade översiktsplanen för centralortsområdet eftersom denna fortfarande är aktuell och antogs Uppdrag Den 12 augusti 2014 beslutade kommunstyrelsen att det var dags att uppdatera de två fördjupade översiktsplanerna för kusten och uppdraget gick till stadsbyggnadskontoret att påbörja arbetet. Den fördjupade översiktsplanen ska trygga en hållbar användning och ett hållbart nyttjande av kusten. Målbilden är att planen ska vara långsiktig med ett tidsperspektiv på år. Programmet är nu tillgängligt för samråd och vi ser gärna att du delger oss dina synpunkter om vilken framtida inriktning utvecklingen vid kusten ska ta! Dina synpunkter är värdefulla för oss. INLEDNING De områden som omfattas av FÖP kusten illustreras med den streckade linjen. 4 (28)

5 Vad är en FÖP? Enligt lagen ska varje kommun ha en kommuntäckande översiktsplan. Översiktsplanen är en del av kommunens framtidsdiskussion och beskriver vilka strategier som kommunen har vad det gäller användningen av mark- och vatten. En fördjupad översiktsplan blir som det låter, en fördjupning där man mer detaljerat än i en kommuntäckande översiktsplan (för ett geografiskt begränsat område) ger kommunens syn på hur den bebyggda miljön ska utvecklas, användas och bevaras samt hur natur- och kulturmiljöer ska värnas och vårdas. Den fördjupade översiktsplanen är liksom den kommuntäckande ett vägledande dokument och har stor betydelse för beslut i kommunens nämnder och förvaltningar samt andra myndigheter ibland annat planerings- och bebyggelsefrågor. Den är inte juridiskt bindande men har stor betydelse när detaljplaner prövas i högre instanser. Syfte En fördjupad översiktsplan för kusten syftar till att mer detaljerat än i översiktsplanen avväga de bevarande- och exploateringsintressen som finns i kustområdet. Att titta på vilken riktning utvecklingen av kusten ska ta. Syftet med en sådan avvägning är att ge stöd i planeringen för en hållbar samhällsutveckling där kustens höga värden bevaras och nyttjas i strävan att även fortsatt utgöra en attraktiv miljö för boende, verksamheter och besökare. Mål Målet är att få fram användbara riktlinjer för ett hållbart nyttjande och bevarande av kusten bland annat vad det gäller friluftsliv, bostadsbebyggelse, verksamheter, naturmiljö, kulturmiljö och infrastruktur. Planprocessen Planprocessen för en fördjupad översiktsplan är densamma som för översiktsplanen och baserad på fyra steg, se bild nedan. Det första steget, det så kallade programskedet, är inte obligatoriskt. Falkenbergs kommun har dock valt att genomföra programskedet eftersom detta ger en tidig dialog med de som ska leva och verka i området eller vara besökande. Det är där vi är nu! Dialogen gäller principiella frågor så som nyttjande och bevarande och vilket ska ge inriktningen på det kommande arbetet. Avgränsning Området för den fördjupade översiktsplanen för kusten omfattar området som föreslås i översiktsplanen ÖP 2.0 (se bild föregående sida). Detta är också det område som omfattas av området för hushållningsbestämmelserna enligt 4 kap miljöbalken. Undantagna områden är de som omfattas av fördjupade översiktsplaner för Långås, Heberg, Slöinge och Falkenbergs centralortsområde. Din roll I programsamrådet önskar vi att ALLA som har intresse i hur det framtida området utefter kusten ska utvecklas kommer in med synpunkter. Vi tror att ni har mycket kunskap om området och hur det används och vi ser gärna att vi får ta del av de åsikter ni har på hur området borde utformas i framtiden. Detta är väldigt viktigt för att vi ska få fram ett planförslag som ni som markägare, boende, användare och intressenter med flera känner kommer att utveckla och bevara de värden och kvaliteter som kusten och dess närområde har. INLEDNING 5 (28)

6 INLEDNING Hjälp oss att utveckla kusten! Mellan den 4 februari och 6 april 2015 vill vi gärna att du lämnar dina synpunkter på hur vi kan utveckla kustområdet genom att antingen skriva ihop ett svar utifrån programbeskrivningen eller att via hemsidan svara på vår enkät. Ett annat alternativ är att kommentera via den digitala kartan som kommer att finnas på kommunens hemsida från den förste mars Ytterligare ett alternativ är att vi träffas. Vi kommer att ha samrådsmöten i: Morups prästgård 10 februari, kl Ringsegårdens konst och café 12 februari, kl Ugglarp s camping 25 februari, kl Glommens samlingslokal 26 februari, kl Vi kan även nås på telefon: Sofia H Broberg Rickard Alström Daniel Helsing Lina Persson Charlotte Wingårdh Läsanvisningar Kommande sidor ger introduktion till vilken information som finns om området idag. Dessa beskrivs med en: Nulägesbeskrivning Det som gäller idag. Det vi vet idag. Analys Reflektioner över det som gäller och det vi vet. Ställningstaganden/Frågeställningar Detta är ställningstaganden, påståenden och frågställningar för att starta en diskussion kring vilken inriktning utvecklingen inom området FÖP kusten ska ha. Ställningstaganden är framför allt sådant som är lagstadgat och inte kan påverkas utan ska följas. Frågeställningarna är till för att ge underlag för diskussionen. Några snabba frågor Dessa frågor är av mer övergripande karaktär. Om man känner att man inte har tid att fördjupa sig i de olika temaområdena ger de frågorna, eller webbenkäten, dig en möjlighet att lämna dina mer allmänna synpunkter snabbt. 6 (28)

7 Vad säger översiktsplanen? Nuläge Mål Den fördjupade översiktsplanen relaterar till Region Hallands mål för Boende (Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen) och Miljö (Region Hallands miljö- och klimatprofil ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig). Den anknyter även till Region Hallands tillväxtstrategi vad det gäller Hög attraktivitet (Utveckling av livsmiljön för boende och arbete på landsbygden) och Stark konkurrenskraft (Besöksnäring). Tillväxtstrategin beskriver också utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur men även utvecklade former för samplanering och samverkan mellan kollektivtrafik, infrastruktur, samhälls- och bebyggelseplanering. På kommunal nivå så bygger FÖP kusten på det kommunala övergripande målet Vi växer för en hållbart framtid! men också till de strategier som arbetades fram när översiktsplanen togs fram. Översiktsplanen, ÖP 2.0 FÖP för Kusten berör framför allt två av översiktsplanens strategier: Strategi 1 - Planera för en hållbar samhällsutveckling Strategi 4 Styr bebyggelseutvecklingen i kustnära lägen Till viss del berör den också: Strategi 2 Satsa på hållbara person- och godstransporter Strategi 5 - Skapa förutsättningar för bebyggelseutveckling på landsbygden Kommunen har långsträckta kustområden norr och söder om staden. Här finns en hög attraktivitet för boende. De övergripande rekommendationerna som anges i översiktsplanen säger att tillväxten i kustområdet helt bör ske genom permanentning av fritidshus och nybyggnation inom eller i direkt anslutning till redan bebyggda områden. I norra kustbygden finns enligt Statistiska centralbyråns definition två tätorter (Glommen och Morup) och fyra småorter (Sandkärr, Bölse, norra Glommen och Olofsbo). Bebyggelsen ligger som ett pärlband i huvudsak längs kustvägen. Livsmedelshandel finns i Glommen och även i Morup. Övergripande strukturbild för Falkenbergs kommun. Glommen är även utpekat som serviceort i översiktsplanen, se strukturbild sidan 7. Det begreppet innebär bland annat att skapa förutsättningar för utveckling av bebyggelse med olika boendeformer samt att grundläggande service så som förskola, skola och äldreboende ska bibehållas och/eller utvecklas. Detta innebär också att kommunen indirekt kan skapa förutsättningar för att den kommersiella servicen blir kvar på orten. I Glommen handlar det även om att skapa förutsättningarn för att kunna utveckla hamnområdet. Södra kustbygden har en tätort Ugglarp-Långasand samt tre småorter (Veka, Eftra och Stensjö). Ugglarp-Långasand och Morup är utpekat som nod vilket innebär att bebyggelseutveckling ska möjliggöra för viss service. Eftra ligger nära E6 medan de andra orterna ligger mycket kustnära. Flera bebyggelseområden utefter södra kusten nås från kustvägen via stickvägar. Stensjö och Ugglarp däremot ligger utmed kustvägen mot Halmstad. Den övergripande strukturbilden (sidan 7) visar på utpekat stråk Falkenberg-Olofsbo-Glommen- Morup. I söder finns stråket Falkenberg-Ugglarp- Halmstad via Skrea-Eftra-Ugglarp till Halmstad. Strukturbilden för själva kustområdet på sidan 8 visar på en satsning att utveckla orterna Glommen och Ugglarp-Långasand. Detta illustreras med streckade pilar. Det skrivs även om att bygga bakom befintlig bebyggelse vilket också illustreras i strukturbilden genom de brunstreckade pilarna. 7 (28)

8 Teckenförklaring Värdet av att spara landskapsluckorna för att behålla attraktiviteten och inte bygga igen/för kusten illusteras med gröna kilar/pilar. En central fråga är bebyggelse i förhållande till kollektivtrafikstråk, vilket också stämmer väl överens med Region Hallands stratetgi. Vidare visas i det norra kustområdet ett större område utpekat för en eventuellt kommande kombiterminal med tillhörande logistik. Landsbygd Landsbygden är inget homogent begrepp utan omfattas av vitt skilda bebyggelser- och naturtyper. Ofta sätter vi i Falkenberg likhetstecken mellan landsbygd och inland, men även kustbygden består till stora delar av landsbygd. Förutsättningarna för utveckling av kommunens landsbygd varierar beroende på områdets läge och förhållanden. Inom vissa delar av det som kan definieras som landsbygd med relativt gles bebyggelse finns ett stort bebyggelsetryck, till exempel i kustområden, medan exploateringsintresset i andra delar är mycket lågt eller obefintligt. Analys Genom att samla merparten av den tillkommande bebyggelsen till serviceort och noder i de prioriterade stråken skapas hög tillgänglighet som inte kräver så mycket transporter men ger större underlag för service, vilket gynnar hela landsbygden. Det förutsätter att man är långsiktig och konsekvent i planering och investeringar, samt att man undviker planläggning för större bebyggelsegrupper i andra lägen. Möjligheten att kunna bosätta sig i mer ensliga lägen kan också vara ett attraktivt alternativ, men här kan man inte förvänta sig samma service (kollektivtrafik, förskola, skola etc). Ställningstaganden Riktlinjer i översiktsplanen är precis antagna och utgör ett bra underlag till det fortsatta arbetet med fördjupningar av översiktsplanen. 8 (28)

9 Verksamheter Nuläge Näringslivet i Falkenberg är varierat och kännetecknas av många små företag och ett relativt högt nyföretagande. Detta gäller även för kustbygderna. Strukturen i näringslivet medför att Falkenberg är mindre sårbart vid konjunktursvängningar och sammantaget har företagen god lönsamhet och tillväxt. Den största näringen i kustområdet finns inom upplevelsenäringen där besöksnäring/turism samt matupplevelser är stora. Livsmedelsproduktion (jordbruk) samt förädling av livsmedelsprodukter är också dominerande. Jordbruken är ofta stora enheter. Den största enskilda arbetsgivaren med inriktning på livsmedelsproduktion är Torsåsen Fågelproduktion AB som ligger inom den norra delen. Här finns även ett antal gårdsbutiker. I den södra delen, där man tagit ett initiativ till att etablera Susedalen som ett matrelaterat besöksmål, märks en tydlig koppling mellan livsmedelsfördädlingsföretag som finns i Slöinge och resten av Vastaddalsområdet. I den norra delen av FÖPområdet är, förutom jordbruk, verksamheter mer koncentrerade till orterna Glommen, Morup och Olofsbo medan i den södra delen är det mer jämnt spritt över hela området. Det finns också många små hemmaföretag med en liten övervikt av dessa i den södra delen. Här kan närheten till flygplatsen i Halmstad var en orsak. Besöksnäringen och turismen har en koncentration i kustområdets tre campingar (Ugglarps camping och Olofsbos två campingar) men man ser även ett ökat antal besökare och nya företag inom upplevelsenäringen i stort. Olika former av hästverksamhet allt från egen gård och gård med avel eller turridning är också vanligt förekommande i området. Kommunen har ingen detaljplanelagd mark för verksamheter i södra området men äger mark för småindustri i Morup. Analys Det måste vara möjligt att bo och verka i området samtidigt som områdets karaktär bevaras. Detta gör att att det kan vara mindre lämpligt med till exempel nya transportintensiva och bullrande verksamheter i området. Förutsättningar för att åstadkomma utveckling av verksamheter på landsbygden är väl fungerande bredband, e-tjänster, transportinfrastruktur, kollektivtrafik och säker elförsörjning men även sådant som kommunen direkt kan påverka som skola och barnomsorg. Frågeställningar Bra förutsättningar för verksamheter i området idag? Mindre bra förutsättningar för verksamheter i området idag? Bästa möjliga utveckling i framtiden, vad skulle det vara? Eventuella konkreta förslag? 9 (28)

10 Boende Nuläge Bostäder i området är till stora delar av fritidsbebyggelsekaraktär. Med ökad permanenting byter bebyggelsen karaktär. I tätorterna är andelen bostäder av åretruntkaraktär större. I dessa finns, framför allt i Glommen och Morup, även småskalig lägenhetsbebyggelse. Falkenbergs bostadsaktiebolag, FaBo, äger idag 16 lägenheter i Glommen och 34 lägenheter i Morup. Man är på gång att bygga ytterligare lägenheter i Glommen. På grund av energikrav vid byggande lönar det sig bäst att bygga tvåvåningshus. I Glommen finns kommunägd mark och det gör det även i Morup. Där är den även redan delvis detaljplanelagd för bostäder, fast då enplanshus. I Ugglarp-Långasand finns ingen kommunal mark som möjliggör byggande av kommunala lägenheter. FaBo har i uppdrag att sköta skolor, idrottshallar etc för kommunens räkning. Det blir då kostnadseffektivt, eftersom man samkör driften, att bygga på de platser där FaBo idag har detta uppdrag. Till viss del ser man också till att bygga där det finns kollektivtrafikstråk och närservice. Frågeställningar Bra förutsättningar för boende i området idag? Mindre bra förutsättningar för boende i området idag? Bästa möjliga utveckling i framtiden, vad skulle det vara? Eventuella konkreta förslag? Äldreboende, trygghetsboende Dagcentral är där äldre kan få komma och äta. Trygghetsboende är ett boende för dem som är över 70 år där man har gemensam matsal och personal i några timmar per dag och i övrigt klarar sig själv. Äldreboende är ett gemensamt namn för olika typer av bostäder som riktar sig till den som behöver omfattande omsorg, vård och service och inte längre klarar att bo kvar i ditt eget hem. Inom området finns en dagcentral i Morup och närmast utanför planområdet ett äldreboende i Slöinge. I övrigt är närmsta äldrevård i Falkenberg. Analys Antalet som blir semiboende (bor och arbetar på annan ort i Sverige men delar av veckan bor och arbetar inom FÖP-området) tror vi kommer att öka. Detta kommer troligtvis också att leda till att fler fritidshus används som permanentboende och med de önskemål som följer därav. 10 (28)

11 Skola och barnomsorg Nuläge I norra området, i Morup, finns en friskola (F-5) med en nystartad förskola. Här finns även en kommunal förskola liksom det gör i Glommen. I Glommen ligger även den kommunala Långavekaskolan (F-5). Efter årskurs 5 är det skolskjuts till Skogstorpsskolan som gäller. I södra delen finns varken skola eller barnomsorg inom området utan närmast är det friskolan Karl- Oskarskolan (F-3) i Skrea samt Söderskolan i Heberg (F-9) och Slöingeskolan (F-5). Vad det gäller förskolor finns de närmast i Hjortsberg, Skrea, två i Slöinge och två i Heberg. På andra sidan kommungränsen i Skipås, Halmstad, finns tre förskolor där det finns möjlighet att även barn från Falkenbergs kommun kan gå. Inom hela kustområdet finns två dagbarnvårdare (Glommen). I norra delen är det ont om skolplatser och i södra delen är det trångt på förskolorna i angränsande område. Risker finns också med om privata förskolor och skolor lägger ned. Då måste kommunen med kort varsel stötta upp, vilket är mycket svårt. Analys Enligt jordbruksverket, som forskar på landsbygdsutveckling, är skola inte reglerande för om folk flyttar ut i mindre orter eller på landsbygden. En avgörande faktor kan dock vara om det finns barnomsorg. I de södra delarna är idag inte underlaget tillräckligt stort för att motivera byggnadet av en förskola, men under FÖP-arbetet bör dock en plats för en förskola instuderas i området. Frågeställningar Bra förutsättnigar för skola och barnomsorg i området idag? Mindre bra förutsättningar för skola och barnomsorg i området idag? Bästa möjliga utvecling i framtiden, vad skulle det vara? Eventuella konkreta förslag? 11 (28)

12 Kommunikationer Nuläge Kollektivtrafik En utveckling av transportsystemet i starka stråk innebär att det är till stråken vi främst prioriterar infrastrukturåtgärder och kollektivtrafik men även bebyggelsen. För att stråken ska komma så många som möjligt till godo är det dock viktigt att arbeta med anslutande länkar, till exempel gång- och cykelvägar samt pendlarparkeringar och liknande. En väl fungerande kollektivtrafik till områdets serviceort och noder är av stor väsentlighet. Som det ser ut idag så går stadsbuss 7 till Glommen. Vidare försörjs även Glommen av länstrafikbuss 552 som även går till Morup. Till Morup går också buss 652 som sedan fortsätter till Tvååker och Varberg. Till Bobergs udde går stadsbuss 501 men hit går även länstrafikbuss 509 som fortsätter till Grimsholmen och Eftra. Utmed kustvägen söder om Falkenberg, via Skrea går länstrafikbuss 350. Utbudet bygger på att försörja de som arbetspendlar och då framför allt buss 7 och buss 350. Övriga tider är utbudet förhållandevis magert. Hallandstrafiken och Falkenbergs kommun arbetar aktivt med att se över linjesträckningar och för att se vilket behov det finns av olika typer acpendelparkeringar i anslutning till hållplatser. Hållplatserna har i sin tur storlek efter antal resande. Som det är idag är det även tillåtet att ta med sig cykeln på landsbygdsbussarna men det är få som utnyttjar denna möjlighet. Stads- och linjebusstrafik i området (Region Halland) Pendling För pendlingen inom kustområdet utgör Falkenbergs stad och övriga Falkenbergs kommun främsta målpunkten. För norra kusten så utgör Varberg och sedan Göteborg de orter man därefter pendlar till medan man i den södra delen efter Falkenberg pendlar framför allt till Halmstad och därefter Göteborg. Cykelvägar Idag finns cykelväg till Olofsbo men inte ända fram till Glommen. Den delen som fattas fram till Glommen ska byggas under I den södra delen finns idag cykelväg en bit i Ugglarp. Annars inte alls. Kattegattleden är ett nationellt pilotprojekt för att utveckla cykelturismen i Sverige. Tanken är en 37 mil lång cykelled mellan Göteborg och Helsinborg. Förhoppningen är att denna cykelled även ska kunna gynna de som vill använda leden för daglig cykelpendling. 12 (28)

13 Bredband 90 procent av alla fastigheter och arbetsplatser ska ha tillgång till minst 100 Mb per sekund år 2020, så lyder regeringens digitala agenda för Sverige. Tanken är att utbyggnaden ska gå snabbare än så i Falkenberg. En fortsatt utbyggnad av bredband i kommunen är en mycket viktig förutsättning för att skapa utveckling och tillväxt. Bristerna i tillgänglighet finns främst på landsbygden och utgör hinder för t ex företagande. Kommunen har avtal med Skanova/Telia att de ska bygga ut bredband i alla tätorter (orter med över 200 invånare). I dessa områden får inte landsbygdsstödet (EU-stöd) ges till fiberutbyggnad utan landsbygdsstödet ska gå till fiberföreningar utanför dessa områden. Fiberföreningarna söker och får maximalt 60% av kostnaden. Inom området är det Glommen, Morup och Ugglarp-Långsand som inte borde omfattas av landsbygdsstödet. Kommunen kan inte bevilja några bidrag till utbyggnaden utan kommunens roll är stödjande idag. Lagstiftningen är sådan att till föreningar som söker det 60% bidraget från Jordbruksverket för anläggande av bredband, får kommunen inte lämna bidrag. Vad kommunen gör utöver sin stödjande roll är att, samtidigt som ledningar av alla de slag grävs ned i kommunen, så samförlägger man ett rör för bredband som senare ska kunna användas för eventuellt bredband. Ett tätt samarbete pågår också mellan kommunerna och Region Halland för titta på hur man ska snabba nå målet. Vid kusten täcks norra delarna av Björkängs och Morup-Långås fiberföreningar. För övrigt finns inga föreningar i den norra delen. Hela det södra området täcks av Boberg respektive Eftra fiberföreningar. Analys Snabb kollektivtrafik med kortare restider utmed huvudstråken bör prioriteras högt, för att möjliggöra pendling och öka attraktivitet för inflyttning och kvarboende. Kollektivtrafiken är viktig ur socialt perspektiv och ekologiskt perspektiv eftersom den möjliggör för dem som inte har bil att kunna resa och ur miljösynpunkt påverkar den mindre än resande i egen bil. För att den ska bli lönsam krävs dock att en viss mängd människor nyttjar den, att man har en viss beläggning. Idag har endast Glommen fungerande kollektivtrafik och i Ugglarp- Långsand råder stor brist idag. De röda områdena illustrerar var det finns fiberföreningar. Det är viktigt att den tänkta satsningen på bredband blir genomförd. Den skapar möjlighet för att bo och bedriva företag på landsbygden. Frågeställningar Bra förutsättningar för kommunikationer i området idag? Mindre bra förutsättningar för kommunikationer i området idag? Bästa möjliga utveckling för framtiden, vad skulle det vara? Eventuella konkreta förslag? 13 (28)

14 Riksintressen Nuläge Kusten karaktäriseras av långsträckta sandstränder, dynlandskap och strandängar som bryts av bergspartier som sticker ut i havet. Innanför tar det flacka slättlandskapet vid med öppna åkermarker med mellanliggande trädbevuxna restberg. Hela kustområdet har höga natur-, kultur- och landskapsvärden samt även höga värden för det rörliga friluftslivet (turism). Detta märks bland annat i de riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken (MB) som finns utpekade för området. Vad är ett riksintresse? Riksintressen är mark- och vattenområden som har så höga värden av något slag att de är av nationell betydelse. Det finns flera olika typer av riksintressen (bevarande, nyttjande) men gemensamt är att de utpekade områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som riksintresset är utpekar för. Kommunerna förvaltar riksintressena medan länsstyrelsen, som är statens förlängda arm, bevakar att riksintressena inte påtagligt skadas. Riksintressen enligt 3 kap MB Dessa kallas också de grundläggande hushållningsbestämmelserna och det är områden som är av betydelse för en rad nationella samhällsintressen. Det gäller såväl områden som är särskilt värdefulla för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet som områden med värdefulla material eller som särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion, vattenförsörjning. Riksintresse naturvård, 3 kap 6 MB Naturvårdens riksintresseområden utgörs av huvuddragen i den svenska naturen och ska belysa landskapets utveckling samt visa mångfalden i naturen. Inom FÖP - området är i stort sett hela kuststräckan utanför tätorten, men även Suseåns dalgång, riksintresse för naturvård. NN 11. Träslövsläge-Agerör Riksvärde: Geovetenskap, naturbetesmark (flora och fauna) med bl. a ett mycket rikt fågelliv med hotade eller sårbara arter. NN 15 Bobergs udde-ringenäs Riksvärde: Naturbetesmark (flora och fauna) samt strandzon. NN 16. Slissån-Suseån Riksvärde: Geovetenskap, naturbetesmark (flora och fauna), vattendrag (fauna), strandkomplex (mad vid vattendrag, fuktäng). Riksintresse friluftsliv, 3 kap 6 MB För att ett område ska vara av riksintresse för friluftslivet ska det ha stora friluftslivsvärden sett i ett nationellt perspektiv på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Inom FÖPområdet finns ett riksintresse för friluftsliv. FN 10 Skrea strand-tylösand Intresseaspekter (rangordnade): bad, båtsport, fritidsfiske, cykling, natur- och kulturstudier. Riksintresse kulturmiljövård, 3 kap 6 MB Riksantikvarieämbetet beslutar om områden av riksintresse för kulturmiljövård. Inom området för den fördjupade översiktsplanen för kusten så finns det ett utpekat område. KN 22 Vastaddalen Kulturlandskap inom Eftra och Slöinge socknar kring kustvägen Falkenberg Halmstad och i norr Suseåns dalgång. Området ligger i en landskapstyp som topografiskt karakteriseras som en närmast kusten belägen lågslätt vilken delvis är uppsplittrad av berggrundsöar. Ett levande och välhävdat kulturlandskap i dalgång och på omgivande höjdsluttningar, som allmänt uppfattas som en välavgränsad kulturmiljö. I anslutning till byarna och bebyggelsen finns partier med bevarade äldre odlingslandskap med hävdade ängs- och hagmarker., ädellövskogar etc. Framför allt området norra hälft innehåller ett relativt stort antal förhistoriska lämningar från brons- och järnåldern, vilket tillsammans med kyrka och storgårdar med medeltida ursprung, antyder en kontinuitet i bosättningen från förhistorisk tid till nutid. Vidare finns tre större gårdar med välbevarad och traditionell jordbruksbebyggelse samt en i övrigt relativt bevarad och traditionell jordbruksbebyggelse typisk för mellersta Halland. Särskilt intressant är vidare den för läget unika och ännu bevarade kvarnanläggningen vid Berte. Längt i sydväst finns ett för kusten typiskt utmarksområde med bl. a. torpbebyggelse och kusthedar m.m. 14 (28)

15 Riksintresse värdefulla ämnen och material, 3 kap 7 MB Vastad. SGU (Sveriges Geologiska undersökning) pekar ut området i Vastadområdet som riksintresse för värdefulla ämnen och material. Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap 1-2 MB Dessa kallas också de särskilda hushållningsbestämmelserna och dessa områden är i sin helhet utpekade för de natur- och kulturvärden som finns där. Detta riksintresseområde är så omfattande att det redovisa på separat karta nedan. För dessa geografiskt beskrivna områden anger miljöbalken vad som särskilt ska beaktas när exploateringsföretag eller andra ingrepp ska bedömas. Till denna typ av riksintresseområden hör också Natura 2000-områdena. Ingrepp får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Hela kuststräckan i ett bälte fram till motorväg/järnväg omfattas av detta skydd och här ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftlivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen om man ska tillåta exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Analys Riksintressen som ovanstående har skapats för att skydda de unika miljöerna som finns inom området. Skyddet innebär inte att området inte bör utvecklas men att det är en ur alla aspekter hållbar utveckling som eftersträvas. Falkenbergs kommun är en stor turistkommun, och eftersom hela kustområdet är av riksintresse för det rörliga friluftslivet, ger detta stora möjligheter att med varsamhet utveckla turismen med olika aktiviteter och boenden. Riksintresse kommunikationer, 3 kap 8 MB E6/E20 och Västkustbanan utgör riksintresse. FÖP - området angränsar till dessa riksintressen och hänsyn måste tas till dem. Ställningstaganden Riksintressena pekar på de värden som finns att långsiktigt förvalta i området för att området ska bevara sin karaktär. De måste därför alltid beaktas vid olika typer av exploatering. Området för hushållningsbestämmelserna, MB 4, illustreras med det streckade området. FÖP-området är omgivet av svarta streck. 15 (28)

16 Övriga riksintressen, förutom hushållningsbestämmelserna, i området. 16 (28)

17 Naturmiljö Nuläge Tillgången till naturlandskapet, som i mycket är ett äldre kulturlandskap, är en mycket viktig del av livskvaliteten för områdets innevånare men även besökare. Detta utgör viktiga skäl för inflyttning och rekreation samtidigt som det är en viktig grund för besöksnäringen. Behovet av att vårda, utveckla, ta hänsyn till och skydda är därför starkt i många naturområden. Den biologiska mångfalden bygger mervärden. Ramsarområde Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har många funktioner till nytta för människan. Man räknar med att världens våtmarker varje år ger oss tjänster och produkter till ett värde av tiotals biljoner kronor. Eftersom alltmer av dessa värdefulla områden försvinner behövs internationella och nationella åtgärder för att skydda, bevara och förvalta våtmarker och vattenmiljöer. Ramsarkonventionen är en internationell konvention för skydd sådana värdefulla våtmarker. Namnet kommer från den iranska staden Ramsar. Konventionen nämns ibland som CW-listan (eng. Convention on Wetlands). I Falkenberg är område nr 430, Träslövsläge Morup Tånge utpekat. Natura 2000, MB 7 kap 7 samt 4 kap 8 Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Syftet är att hejda utrotningen av växter och djur, som medlemsländerna kommit överens om att skydda. Detta ska ske genom att värna om vissa naturtyper där dessa lever. Varje land ansvarar för skyddet och vården av sina områden så att deras naturvärden bevaras. Alla Natura 2000-områden är också klassade som riksintresse. Om en verksamhet i eller i anslutning till ett Natura område kommer att påverka miljön i Natura området på ett betydande sätt så måste tillstånd sökas. Planer som beskriver hur Natura områdena ska bevaras och utvecklas, så kallade bevarandeplaner, finns för samtliga områden. Utmed kusten finns fyra utpekade Natura 2000-områden. Dessa är: Galtabäck Lynga strandängar Morups Tånge Grimsholmen Steninge-Stensjöstrand Naturreservat Naturreservat är naturområden som skyddats med hjälp av lagstiftning. Oftast är det länsstyrelsen som på uppdrag av regeringen bildar naturreservat men det kan även vara kommunen. Naturreservaten bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden för friluftslivet, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer samt skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Det är det mest effektiva och användbara sättet att skydda större naturområden. Varje område omfattas av ett beslut om att bilda reservatet där det också står om det ska vara några inskränkningar i nyttjandet av marken. Dessutom finns för varje reservat en skötselplan som visar på hur man ska säkerställa att utpekade värden ska bevaras. Naturreservat är ett område med stor betydelse för människan, floran, faunan eller är av intresse ur geologiskt perspektiv. Inom FÖP -området finns naturreservaten: Digesgård Morups Tånge Smörkullen Grimsholmen Ullarp Näktergalslunden Steningekusten Vill du läsa mer om Natura 2000 områden eller natureservat så finns information attt hämta på länsstyrelsen i Hallands hemsida (28)

18 Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd är en gammal form av skydd för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagen 19 i dess lydelse före 1 januari Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Skyddsformen förordnades av Länsstyrelsen för vissa områden för att reglera bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kunde påverka landskapsbilden negativt. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller fortfarande bestämmelserna i de berörda områdena så länge länsstyrelsen inte beslutat om något annat. Inom olika landskapsbildskyddsområden gäller ofta olika bestämmelser, men generellt innebär de att det krävs tillstånd av Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Även åtgärder som inte är bygglovpliktiga kan omfattas av föreskrifter enligt landskapsbildsskyddet och förutsätter tillstånd från Länsstyrelsen. Bestämmelserna reglerar inte anordningar för jordoch skogsbrukets behov men för att till exempel bygga ett nytt bostadshus krävs dispens. Utefter kusten har landskapsbilden vid Vesslunda pekats ut som extra värdefull. Ekologiskt särskilt känsliga områden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska enligt MB 3:3, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. I begreppet ekologiskt särskilt känsliga områden lägger man värdefulla naturområdens känslighet för skador till följd av luftföroreningar, övergödning, utsläpp eller andra former av miljöpåverkan. Det handlar främst om tre kategorier av mark- och vattenområden: Områden med instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma återväxtförutsättningar, till exempel låg motståndskraft mot försurning. Områden som inrymmer växt- och djurarter, som är hotade resp. sällsynta (t.ex. rödlistade arter i kategorierna akut hotad, starkt hotad och sårbar). Områden som i övrigt är särskilt ömtåliga och som samtidigt inrymmer stora ekologiska värden, till exempel extremt rena eller oförorenade sjöar, oreglerade strömmande vatten, äldre kulturlandskap och gräsmarker med lång hävd, ädellövskogar, reproduktionsplatser och vandringsvägar för fisk samt restbiotoper av särskilt värde. Identifieringen av ekologiskt känsliga områden i Falkenberg, utgår från Naturvårdsprogrammet (2006), där särskilt värdefull natur har kartlagts och definierats. De utvalda områdena innehåller överlag skyddsvärda biotoper, hävdad mark och hotade eller sällsynta arter. De representerar naturtyper som i mångt är försvinnande inslag i det halländska landskapet, och hyser ofta en artrik och känslig flora och fauna, som är beroende av den kontinuitet som nämnda biotoper representerar. Ändrad markanvändning i dessa områden kan leda till att naturvärdena försvinner. Områden utpekade som är särskilt ekologiskt känsliga i översiktsplanen är utmarkerade på kartan. Analys Områdets höga naturvärden utgör en bra grund för höga kvaliteter i angränsande bostadsområden men även för friluftlivet och naturturismen. För att naturvärdena ska vara fortsatt höga krävs att bebyggelseutvecklingen inte blir för stor och spridd. Det är viktigt att ha kvar obebyggda områden i naturlandskapet annars upphör dess attraktivitet. Betande djur utmed kusten är också en förutsättning för att många av naturvärdena ska kvarstå och att kustremsan inte ska växa igen. Frågeställningar Bra naturkvaliteter i området idag? Mindre bra naturförhållanden området idag? Bästa möjliga utveckling i framtiden av naturförhållanden, vad skulle det vara? Eventuella konkreta förslag? 18 (28)

19 Utpekade naturvärden i området. 19 (28)

20 Kulturmiljö Nuläge Fornlämningar Människan lämnar i landskapet spår efter hur man har levt och hur man har bott. Det kan till exempel vara boplatser, gravar och ruiner. Spåren, även kallade fornlämningar, syns inte alltid på ytan utan kan dyka upp när man gräver i jorden. Fornlämningar även sådana som inte är kända, är skyddade enligt lag. I kommunen finns en stor mängd fornminnen, vilket kan ses på kartan över kulturmiljöer. Närheten till åar och bäckar är ofta en indikator på fornlämningar. Fornlämningar synliggörs när man gör arkeologiska utredning i samband med exploateringar av olika slag. I Falkenberg finns områden med speciellt höga koncentrationer av fornlämningar kring Grimsholmen och Smörkull samt Skrea backe och öster-norr om Morup. Bebyggelseinventering En länstäckande inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse genomfördes 2006 av länsstyrelsen i Halland. Inventeringen graderar bebyggelsen i tre klasser från A-C där A är mest värdefull. Bebyggelsen utefter kusten genomgår en ständig förändring genom att fritidsbebyggelsen byggs om och till och vissa fall permanentas. I norra kusten är det orten Morup som har den äldsta kvarvarande bebyggelsen, se kulturmiljöprogrammet nedan, och i söder är det Eftra. I Eftra så har man ett bebyggelsemönster där samlingen av byggnader gör att gränsen mellan åkerbygd och by blir väldigt tydlig. Det finns också väldigt tydliga siktlinjer mot kyrkan. Det kan vara av vikt för detta bebyggelsemönster att ny bebyggelse anpassas till detta. Kulturmiljöprogram Vad det gäller kulturmiljöer skriver Falkenbergs kulturmiljöprogram från 2012 att kulturmiljön är den verklighet vi lever i, samtidigt som den är vår historia. Miljön är inte statisk utan formas kontinuerligt av människors vilja eller passivitet. Kulturarvet tillhör oss alla och ger perspektiv på samhället. Ansvaret att skydda och vårda är därför en angelägenhet för oss alla. Kulturmiljöprogrammet pekar ut ett antal värdefulla områden, beskriver dem och sedan anges riktlinjer för att kulturmiljövärdet ska bestå. Värdefull kultur- och naturmiljö är ofta förknippat med varandra. Ett kulturhistoriskt sätt att bruka jorden skapar också förutsättningar för en större biologisk mångfald. Strandbete med kor som går ned i vattnet är en specifikt Halländsk företeelse. Utpekade kulturmiljöområden inom FÖP-området är: Morup (21) Lynga Stranninge (22) Lönestig (23) Morups Tånge (24) Ramsjön (26) Grimsholmen (37) Boberg (38) Eftra (39) Vastad (40) Berte kvarn (36) Ugglarps kvarn (41) För vidare beskrivning, se kulturmiljöprogrammet för Falkenberg. Analys Kulturmiljön beskriver och ger förklaring till varför landskapet ser ut som det gör, varför vägar och byggnader finns på vissa platser och varför vissa byar har blivit större än andra. Höga kulturvärden är ofta sammanlänkat med höga naturvärden. Liksom naturvärden är kulturvärden en ändlig resurs, som kan försvinna om den inte förvaltas och vårdas. Frågeställningar Bra kulturmiljökvaliteter i området idag? Mindre bra förhållanden för kulturmiljö i området idag? Bästa möjliga framtidsbild, vad skulle det vara? Eventuella konkreta förslag? 20 (28)

21 Utpekade kulturmiljövärden i området. 21 (28)

22 Friluftsliv Nuläge Friluftsliv är svårt att definiera och kan vara allt från en enkel promenad i närheten där man bor till utflykter som varar i flera dagar. Allemansrätten är en förutsättning för friluftsliv och ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen. Med rätten att vistas i naturen följer skyldigheten att visa hänsyn och varsamhet mot andra och mot naturen. Längs med Falkenbergs kust har stränderna den starkaste attraktionskraften. Varma sommardagar fylls stränderna med badande, men stränderna kan ha en lockelse även under andra tider på året. En blåsig novemberdag är lockande för vind- och kitesurfare och en stilla vinterdag är utmärkt för en promenad längs stranden. Den första april ser man fritidsfiskare, med förhoppningen att få en havöring eller kanske till och med en lax på kroken, överallt längs kusten. De många användningsområdena är det som gör kusten och stränderna attraktiva men det innebär också att det finns intressekonflikter. Vilket användande av stranden har egentligen företräde? Det öppna havet utgör också en lockelse för många, men kräver tillgång till båt. Då Falkenbergs kust saknar skärgård har inte båtlivet förutsättningar att bli en folkrörelse som i andra delar av landet, men förutsättningarna för t ex segling, fiske och kajakpaddling finns. Naturreservaten inom FÖP-området är välanvända platser för friluftsliv. Det är ofta pärlorna i naturen som har skyddats och för det mesta finns det möjlighet att parkera där och oftast finns det flera olika vandringsleder att välja på. Några av reservaten lockar specialintresserade från när och fjärran, som t ex fågelskådare till Morups Tånge. Analys Friluftslivet utvecklas hela tiden och nya former för friluftsliv tillkommer. Terrängcykling, klättring, kite-surfing och terränglöpning är exempel på nya former av friluftsliv. Hur den framtida användningen av naturen ser ut är omöjligt att förutse men klart är att tillgången på platser att utöva friluftsliv på är en kvalitet för områden som Falkenbergs kust. Möjligheterna lockar både fastboende och friluftsboende. Badsträndernas lockelse är redan idag en förutsättning för delar av turismnäringen och det finns en utvecklingspotential. Frågeställningar Bra friluftskvaliteter i området idag? Mindre bra frilufts- och rekretationsförhållanden i området idag? Bästa möjliga framtidsbild, vad skulle det vara? Eventuella konkreta förslag? Foton: Falkenbergs Turist AB 22 (28)

23 Havsmiljön, vatten och strandremsan Nuläge Havsmiljön Havets botten utanför Falkenberg består mestadels av lera men också fläckvis av grus, sten och grövre sand. Närmast kusten dominerar finsand vilket också ger sig uttryck i fina sandstränder. Längs kustens låglänta områden finns många områden med höga värden för växt-, djur- och friluftsliv. I havet koncentreras förekomsten av biologisk mångfald framför allt till utsjögrunden som ligger utanför FÖPområdet för kusten. Kustvattnet är i olika sträckor utpekat som riksintresse för naturvård och/eller friluftsliv, Natura 2000, Ramsar och naturreservat. För områdena gäller också hushållningsbestämmelserna enligt miljöbalkens kap. 4. Avståndet från kustlinjen för dessa utpekade områden varierar mellan 500 m 7 km. Länsstyrelsen pekar även ut grundbottnar 0-6 meter eftersom dessa utgör viktiga uppväxt- och födosöksområden för olika fiskarter. Värdet beror på att dessa områden producerar stora mängder små djur som utgör fiskens föda i fiskens alla levnadsstadier. Samtidigt finns i denna zon intresse för anläggandet av småbåtshamnar, muddring, anläggning av bryggor med mera. Vatten Vattenfrågorna får allt större aktualitet i den fysiska planeringen. Vatten används bland annat som livsmedel (drickvatten, livsmedelsproduktion), för att bli av med saker (avlopp) samt för rekreation. Användningen av vatten styrs alltmer av Vattendirektivet, vilket innebär att alla ska arbeta systematiskt för att bevara och förbättra kvaliteten i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Detta regleras i så kallade miljökvalitetsnormer för vatten. Längs kusten har man antingen enskilt eller kommunalt VA (dricksvatten och avlopp). Kommunalt dricksvatten samt större vattenuttag skyddas genom vattenskyddsområden. Inom området finns inga kommunala vattenskyddsområden men däremot håller man på att bilda ett vattenskyddsområde för Torsåsens vattentäkt. Vattnet används där framför allt i livsmedelsproduktionen. Avloppsvatten omfattar både det vatten som kalllas spillvatten (toaletter med mera) och dagvatten (vatten från tak, gator och hårdgjorda ytor). Kommunen inventerar enskilda avlopp och ser om man uppfyller de krav som finns att följa. I de fall där man inte uppfyller de krav som finns, krävs åtgärder. Kommunen har precis antagit en VA-policy som bland annat säger att kommunen bör ta huvudansvaret vad det gäller dricks-, spill- och dagvatten i alla nytillkomande detaljplaneområden. Detta bör även ske när man ersätter en gammal detaljplan med en ny. Badvattnet håller generellt hög kvalitet. I vissa områden kan det vara problem efter kraftiga regn då halterna av E coli-bakterier kan vara förhöjda. Detta är en följd av att vatten i diken och dräneringsrör inte passerar våtmarker där vatten kan renas innan det når havet. Strandremsan Kommunens kultur- och fritidsförvaltning, parkenheten, sköter om 7 av kommunens stränder. Hur denna skötsel går till, och vad som gäller, finns redogjort i en Strandplan som finns att läsa på kommunens hemsida. Detta omfattar också vilka tider på året som hästar och hundar får vistas på stranden och var det finns hudbad. Förutom skötsel så har även kultur- och fritidsförvaltningen genomfört restaurering av en strand norr om Glommen men även deltagit vid restaurering av strandängarna vid Skreanäs. Dessa har genomförts med bidrag från länsstyrelsen i Halland. Analys Havet och strandremsan är viktig ur många skilda aspekter som för turism och besöknäring men även för de boende i närheten och den biologiska mångfalden. Det är viktigt med en varsam utveckling. Rent vatten är en förutsättning för att vi ska fortsätta kunna leva och verka vid kusten. Frågeställningar Bra förutsättningar i området idag? Mindre bra förutsättningar i området idag? Bästa möjliga utveckling för framtiden, vad skulle det vara? Eventuella konkreta förslag? 23 (28)

24 Miljö- och riskfaktorer Tekniska olycksrisker Med tekniska olycksrisker menas sådana som kan kopplas till industrianläggningar, transportsystem och kemikalier, t.ex. brand, farligt godsolyckor, utsläpp av farliga ämnen och trafikolyckor. Farlig verksamhet enligt LSO Inom Falkenberg kommun finns tre stycken anläggningar som klassas som farlig verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). En av dessa anläggningar är Torsåsens Fågelprodukter AB utanför Glommen. Företaget arbetar aktivt med riskhantering och insatsplanering. Räddningstjänsten i Falkenberg bedömde i arbetet med översiktsplanen att 200 meter är ett lämpligt utredningsavstånd i planprocessen runt anläggningen. Transport av farligt god på väg och järnväg I öster gränsar FÖPen till västkustbanan och E6/ E20. Dessa utgör huvudsakliga transportleder av farligt gods. För att komma till E6/E20 krävs dock transporter på gamla E6. Rekommenderade skyddsavstånd finns för denna typ av vägar, se ÖP 2.0 del II, och det finns också ett rekommenderat riskbedömningsområde på 150 m. Inom detta riskbedömningsområde behöver lämpliga riskavstånd studeras vidare vid planläggning och bygglovsprövning. Drivmedelsstationer I Morup finns en drivmedelsstation. Boverket samt flera myndigheter har givit ut allmänna råd om rekommendationer om generella skyddsavstånd till olika verksamheter, vilket för drivmedelsstationer anges till 100 meter. Detta skyddsavstånd bedöms vara framtaget med hänsyn till flera parametrar än bara risk, till exempel långtidspåverkan från lukt och buller. I ÖP 2.0 sattes ett generellt utredningsavstånd på 100 m för drivmedelsstationer och det gäller då alla typer av drivmedel som exempelvis bensin, diesel, gas och E85. Naturolycksrisker Till naturolycksrisker hör t.ex. ras, skred och översvämningar. Dessa risker kan också kopplas till klimatfrågan. Översvämningszoner och skredriskzoner Endast ett vattendrag inom FÖP-området är översvämningskarterat och det är Suseån. Detta är en kartering utförd av SMHI och enligt SMHI är denna kartering avsedd för övergripande insatsplanering av räddningstjänstens arbete samt som översiktligt underlag för kommunernas planering. Översvämningskarteringen för Suseån tar inte höjd för klimatförändringarna. Inga ras- och skredriskutredningar finns för FÖP-området men risk torde finnas bland annat utefter Suseån. För havet finns ingen motsvarande översvämningskartering för nulägessituationen. Dock genomfördes inom ramen för arbetet med översiktsplanen, tillsammans med länsstyrelsen i Halland, en studie på vad den beräknade havytehöjningen på ca en meter (enligt SMHI) skulle innebära för kusten. Studien visar att lokalt kan effekterna bli stora. I bilderna på sidan 24 finns inte ökad erosion av kusten illustrerad, utan enbart själva havsytehöjningen i kombination med västlig storm. En havsytehöjning får inte enbart effekter för de som bor kustnära utan även för växt- och djurlivet som måste backa från kusten. Idag ligger det på många ställen bostäder i vägen dit växtlighet skulle kunna ta vägen när deras nuvarande växt- och vistelseplatser försvinner. Landskapsluckorna/ grönkilarna blir i det sammanhanget extra viktiga. Miljörisker Buller och vibrationer Trafik, flyg, skjutbanor och vissa verksamheter kan skapa buller, luftföroreningar och vibrationer. Inom FÖP-områdets norra del finns ett flygfält, Larslanda, som används av Falkenbergs flygklubb och Falkenbergs modellflygklubb. Genom norra FÖP-området löper gamla E6 och genom hela FÖP-området finns kustvägen. 24 (28)

25 Utpekade områden känsliga för famtida beräknade havsytehöjning i kombination med vatten som trycker upp mot kusten vid stormar från västlig riktning. 25 (28)

26 Verksamheters bullernivåer kan regleras i villkor eller anvisningar beroende på om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig men det finns idag områden där det finns bullerproblem. Dessa bullerproblem är oftast knutna till olika aktivieteter under sommarsäsongen. Här finns en konflikt mellan de som vill komma till kusten för att njuta i ro och tystnad och de som vill njuta av aktiviteter under sin vistelse. Förorenade områden I detaljplaneprocessen används i dagsläget ett, av Länsstyrelsen i Hallands län framtaget, GIS-skikt över potentiellt förorenade fastigheter i kommunen. Inventeringen är översiktlig och grundas på vad för typ av verksamhet som finns eller tidigare funnits på aktuellt område. Att en fastighet är markerad i GIS-skiktet behöver inte innebära att den är förorenad. Det utgör dock en indikation på detta och vid planering/ändrad markanvändning krävs en särskild utredning. Inom FÖP-området finns tjugotalet potentiella förorenade markområden. Djurhållning Djurhållning, som kräver bete, är en förutsättning för att landskapet som vi alla värnar ska hållas öppet vilket kräver en noga avvägning. När det gäller djurhållning bör samtidigt ett antal aspekter vägas in i samhällsplaneringen. Lukt och buller kan medföra olägenheter för kringboende och därmed behöva beaktas i planprocessen, beroende på vilken typ och skala av djurhållning som avses. Risk för allergener är aktuell framför allt vad gäller hästar. I Falkenberg är hästverksamhet vanligt, ofta i nära anslutning till bebyggelse. Därför har en hästpolicy som innehåller lämpliga skyddsavstånd och hanteringsstrategier tagits fram. Policyn säger tydligt att bedömning måste göras utifrån varje plats förutsättningar. Riskhantering Förutsättningar att hantera risker i den fortsatta planeringen I Falkenbergs kommun finns kommunal räddningstjänst med heltidsstyrka i Falkenberg och med deltidsstyrkor i Ullared, Vessigebro och Fegen. Aktuella insatstider beskrivs i översiktsplanen och inom FÖP - området ligger insatstiderna på ca minuter. Med insatstid avses tiden från det att ett larm kommer in till stationen till dess räddningsarbetet kan påbörjas. Insatstiderna skall beaktas enligt översiktsplanen. Då gäller att, vid nybyggnation av flerbostadshus högre än två våningar och där räddningstjänstens insatstid (den tid som går från larm till dess utryckningsfordon är på plats) är mer än 10 minuter, skall extra brandskyddsåtgärder vidtas. Vilka åtgärder som skall vidtas skall beskrivas i en särskild brand-teknisk utredning. Brandvattenförsörjning Vid exploatering av bebyggelse skall normalt alltid släckvattenbehovet uppfylla kraven enligt VAV P83 mars alternativsystem kan tillämpas. Vid exploatering av område för flerbostadshus med 4 våningar eller mer skall alltid en särskild utredning genomföras avseende brandvattenförsörjningen. Vill du läsa mer om miljö- och riskfaktorer, se översiktsplanen (ÖP 2.0). Analys I de flesta fall vad det gäller miljö- och riskfaktorer gäller det att tänka efter före och att också följa de rekommendationer som förordas. Då kan många miljö- och riskproblem undvikas. Ställningstaganden Betande djur är en förutsättning för det Halländska kustlandskapet. Dessa ses framför allt som en resurs och inte som en miljö. och riskfaktor. 26 (28)