Årsredovisning 2010 SRV återvinning

Transkript

1 Årsredovisning 2010 SRV återvinning

2 2

3 INNEHÅLL 5 Vision 6 Robert Falck, vd, har ordet 10 Navet på Södertörn 11 Ny förbehandlingsanläggning 12 Sorterahemma - ny tjänst 14 Vårt varumärke 16 Medarbetare & kunder 17 Nytt affärssystem 18 SRVs ledning 21 Förvaltningsberättelse 24 Behandling av bolagets resultat 25 Femårsöversikt 26 SRVs resultaträkningar 27 SRVs balansräkningar 29 Kassaflödesanalys 30 Noter 40 Revisionsberättelse 41 Granskningsrapport 42 Styrelse 43 Fackliga representanter och ersättare

4 4 Tillsammans för miljön

5 KÄRNVÄRDEN Proffsig Enkel Tillsammans VISION SRV återvinning ledande på återvinning det självklara valet för dig som vill ta ansvar för miljön 5

6 VD har ordet VI UNDERLÄTTAR MÄNNISKORS VARDAG OCH SPARAR PÅ MILJÖN Robert Falck, vd Ny varumärkesplattform och uppskattade tjänster för både privatkunder och företagskunder bjöd på en rad glädjeämnen som vi tar med oss in i Inte minst är vi nöjda med att vi vid årets slut kunde presentera ett plusresultat. Men 2010 blev också ett år som bjöd på många utmaningar, framför allt första kvartalet. Vi lever på våra avfallsmängder in till vår anläggning och när avfallsmängderna drastiskt minskade första kvartalet kände vi oss minst sagt oroliga. Åkarna som normalt sett åker till oss med avfall körde istället snö och vi fick lugnt vänta till vintern var över. Det är helt enkelt vårt ansvar att vara med och sprida kunskap i världen om miljövänlig, grön teknik När det vände, vände det dock med besked och vi kunde se ökade avfallsmängder redan i kvartal två. Då var jag glad att vi hade is i magen. Resten av året präglades av en stark utvecklingstakt och vi ägnade oss åt medarbetarundersökning, kundundersökning och införande av nytt affärssystem för att stå redo inför Både medarbetarundersökningen och kundundersökningen visade på ett glädjande resultat. 6

7

8 8

9 Vi har starka ägare som tillåter oss att utföra ett samhällsnyttigt uppdrag och jag tror att vi går en ljus framtid till mötes Vi i kommunala avfallsbolag sitter på en enorm kunskap och det är vårt ansvar att dela med oss av den kunskapen. Vi, vars främsta syfte är att vara samhällsnyttiga, har förmånen att investera våra pengar i ny miljövänlig teknik. Det är till exempel därför vi kan investera 50 miljoner för att bygga en förbehandlingsanläggning för matavfall. Anläggningen i sig kommer vi inte att göra någon vinst på, men miljövinsten är desto större. Vi får möjlighet att samla in större mängder matavfall och förbehandla det så att vi kan skicka det vidare till extern aktör för produktion av biogas. En utveckling som vi i egenskap av samhällsnyttigt bolag kan unna oss och världen. Det är vårt ansvar att utveckla ny, miljövänlig teknik. Jag tror att vi i framtiden får se mer av grön teknologi. Och det är kunskapen om den varan vi ska sälja på export. Det är helt enkelt vårt ansvar att vara med och sprida kunskap i världen om miljövänlig, grön teknik. En annan viktig sak är att erbjuda valfrihet och alternativ som både underlättar människors vardag och sparar på miljön UTVECKLINGSOMRÅDEN Vi står inför en stor utvecklingsfas med flera stora projekt framför oss de närmsta åren. På tur står till exempel hushållen i våra ägarkommuner som ska erbjudas att sortera ut matavfallet. Det var en het fråga inför höstens valdebatt och är ännu en högt prioriterad fråga för alla som är intresserade av miljöfrågor. En annan viktig sak är att erbjuda valfrihet och alternativ som både underlättar människors vardag och sparar på miljön. Sorterahemma är ett sådant projekt. Vi erbjuder en tjänst som innebär att hushållen kan sortera ut sina förpackningar direkt vid sin tomtgräns i speciella kärl. och alternativ som både underlättar människors vardag och sparar på miljön. Sorterahemma är ett sådant projekt. Vi erbjuder en tjänst som innebär att hushållen kan sortera ut sina förpackningar direkt vid sin tomtgräns i speciella kärl. På företagssidan har vi våra servicetjänster som växer kraftfullt och är en uppskattad service till exempel hos de kommunala bostadsbolagen Huge och Botkyrkabyggen. Vi har starka ägare som stimulerar oss att utföra det samhällsnyttiga uppdraget och jag tror att vi går en ljus framtid till mötes. Det innebär också att vi blir mer konkurrensutsatta och bör agera utifrån det. Inför 2011 ser jag flera positiva tillväxtsignaler. Vi ska ägna oss åt det vi är bäst på och som är vår kärnverksamhet, att transportera och återvinna avfall. Robert Falck, vd 9

10 NAVET PÅ SÖDERTÖRN Enligt EU:s ramdirektiv för avfall ska deponering i möjligaste mån undvikas. I dag deponerar vi endast tre procent av avfallet på vår avfallsanläggning Sofielund våra kunskaper för ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi delar gärna med oss av våra kunskaper till företag och kommuner när det gäller avfalls- och miljöfrågor. SRV återvinning är ett nytänkande kommunägt företag som förutom att ha ett heltäckande tjänste- och produktutbud från insamling och transport till behandling av avfall i egna anläggningar även förmedlar SRV ägs av de fem kommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn - alla söder om Stockholm och vi samlar in allt hushållsavfall från samtliga ägarkommuner. Av alla de metallförpackningar och all metallskrot SRV fick in 2010 kan man göra nya cyklar. 54% ÅTERANVÄNDS 28% BLIR ENERGI ENDAST 3% LÄGGS PÅ DEPONI 15% MATERIAL- ÅTERVINNS Under 2010 åkte billass med avfall in på Sofielund återvinningsanläggning och de hade tillsammans med sig över ton avfall. 10

11 MYCKET SNACK MERA BIOGAS I Sverige är vi dåliga på att ta hand om överbliven mat. Nästan en tredjedel av all mat slängs för att vi inte orkar, vill eller kan ta hand om resterna. För att råda bot på detta utvecklar vi nu för att kunna ta tillvara på stora mängder matavfall från hushåll, skolor och restauranger. SRVs styrelse tog 2010 beslutet att bygga en ny förbehandlingsanläggning på Sofielund i Huddinge. Här ska utsorterat matavfall från SRVs ägarkommuner förbehandlas för att sedan kunna förädlas till biogas. Vårt mål är att Södertörn ska bli lika framgångsrikt som andra delar av Sverige när det gäller att sortera ut och samla in matavfall, säger Robert Falck, vd på SRV. Idag tar SRV återvinning emot årston matavfall från skolor och restaurangkök ton behandlas i befintlig rötningsanläggning och blir till fjärrvärme för bostadsområdet Skogås, resterande komposteras i ett slutet system. För att förbättra miljön ytterligare, bygger vi en förbehandlingsanläggning på Sofielunds återvinningsanläggning. Detta för att ta emot även hushållens matavfall, säger Anders Mattsson, chef för affärsområdet Återvinna. I förbehandlingsanläggningen, som kan ta emot upp till ton matavfall per år, blir matavfallet till en pumpbar lösning. Den transporteras vidare för ytterligare behandling genom rötning i reningsverk och blir därefter biogas och biogödsel. Genom biogasen blir det ett mer miljövänligt drivmedel och biogödsel kan ersätta användningen av mineralgödsel på åkrar på så sätt sluts kretsloppet. Vi ser en stor miljö och samhällsnytta i att förädla matavfallet till biogas och biogödsel. Biogas Öst, som verkar för att förbättra förutsättningarna för biogas i östra Mellansverige, har som målsättning att 10 procent av fordonsbränslet i regionen ska vara biogas år Och det är ett mål som vi inom SRV vill bidra till, säger Anders Mattsson. När anläggningen tas i bruk under andra kvartalet 2012 blir SRV först i Stockholm med att ta emot stora mängder matavfall uppåt hela årston. 11

12 Tillsammans för miljön SORTERA HEMMA förenklar för kunden och gynnar miljön Under hösten introducerade den nya tjänsten Sorterahemma i utvalda områden inom Huddinge kommun. Genom att underlätta för våra kunder så de kan sortera hemma blir det smidigt, enkelt och bekvämt. Då sparar vi också energi och minskar klimatpåverkan. Kunderna ser det som en extra service att slippa åka till överfulla återvinningsstationer och istället kunna sortera hemma och få det hämtat vid tomtgränsen. Kärnan i källsortering ligger i hushållens engagemang och n förutsättning för materialåtervinning är källsortering. När hushållen sköter källsorteringen så optimeras energibesparingen. På ett enkelt sätt kan hushållen bidra till en bättre miljö, genom att spara på energi och minska klimatpåverkan då en mindre mängd fossil koldioxid släpps ut i atmosfären vid återvinning, säger Jan Falkenstedt, projektledare för Sorterahemma och transportchef på SRV. Inledningsvis komposterades matavfallet för att säkerställa kvaliteten på matavfallet. På sikt kommer matavfallet att förbehandlas i rötningsanläggningen, som byggs i Sofielund, för att sedan skickas vidare för produktion av biogas. Det handlar om att ta sitt ansvar som samhällsnyttigt bolag och värna om en bättre miljö, säger Martina Nygren. Det är roligt att hushållen mer och mer börjar ta sitt konsumentansvar på allvar och källsorterar ett ansvar som även finns på producentsidan exempelvis genom att återvinna förpackningarna. I två kärl med fyra fack i vardera sorterar privatkunderna sitt matavfall, pappers-, plast- och metallförpackningar, returglas, tidningar och restavfall direkt vid sin tomtgräns. Dessutom finns en mindre låda för småbatterier. Ludvig Hedman på Kundservice är den person som har kontakt med kunderna när de ringer eller mejlar sina frågor. Ludvig upplever att Sorterahemma är ett spännande försök som han tror kan komma att utökas snabbt. Det är en tjänst som är helt rätt i tiden, där vi hjälper kunderna att ta sitt ansvar och samtidigt bidra till en bättre miljö, säger Ludvig. De frågor som främst kommer in till Kundservice är sorteringsfrågor som till exempel vart man ska slänga tuggummi och snus. Och några undrar hur de ska ställa kärlen. Det kommer in nya anmälningar varje dag från personer som inte anmält sig tidigare och nu ser kärlen på sina gator, avslutar Ludvig. 12

13 Sopbil med fyra fack Fyrfacksystemet innebär att transporterna till återvinningsstationen minimeras, vilket ger färre körningar och mindre utsläpp av koldioxid. Förpackningarna töms i var sitt fack i en så kallad fyrfacksbil. På så sätt blandas de olika avfallsslagen aldrig med varandra och de olika förpackningarna kan återvinnas på rätt sätt. Kort om Sorterahemma Två tunnor som är på 370 liter vardera ingår. Varje tunna är indelad i fyra fack två större och två mindre. De stora facken rymmer 135 liter och de mindre 45 liter. I tunna 1 sorteras matavfall och restavfall samt pappersförpackningar och förpackningar av ofärgat glas. I tunna 2 sorteras förpackningar av färgat glas, plastförpackningar och metallförpackningar samt returpapper och tidningar. Dessutom följer en separat liten låda med att samla batterier i. Tunnorna töms med olika intervall. Tunna 1 töms var fjortonde dag och tunna 2 töms en gång per månad. Tjänsten är en tilläggstjänst som läggs på den vanliga taxan och kostar 990 kronor extra per år. 13

14 LÅNGSIKTIGT ARBETE MED VARUMÄRKET Hela förra året arbetade SRV arbetet med en analys av varumärket. Nu har nya kärnvärden, en ny vision och en ny affärsidé utformats och en ny grafisk profil är framtagen som ett led i den förändrade postionen. Arbetet med varumärket började med att några medarbetare djupintervjuades om företagets historia, arv, företagskultur och hur medarbetarna ville att SRV skulle utvecklas. Samma frågeställningar diskuterades sedan i ledningsgruppen. Utifrån resultatet av de genomförda analyserna har ledningen nu arbetat fram en ny vision och affärsidé, samt ett nytt budskap och tre nya kärnvärden. De nya kärnvärdena, Proffsig, Enkel, Tillsammans (PET), bygger vidare på de gamla kärnvärdena som togs fram för fem år sedan. - Proffsig, innebär att vi bemöter kund på ett personligt och trevligt sätt och att vi skapar en trygg känsla hos kunden. Enkel, innebär att vi försöker lösa kundens problem på ett enkelt sätt och Tillsammans, innebär att vi utgår från att vi är ett samhällsnyttigt företag som arbetar tillsammans med våra kunder, förklarar Anna Mellström, marknadoch kvalitetschef. Vad är ett varumärke? Ett varumärke är ett kännetecken som du använder för att skilja dina varor eller tjänster från andras eller för att framhäva den egna varan eller tjänsten. Ett bra varumärke gör att varan eller tjänsten utmärker sig bland andra. Ett varumärke behöver inte vara något konkret, det kan också vara en subjektiv uppfattning. Sammanfattning av varumärket: Vision: SRV återvinning ledande på återvinning det självklara valet för dig som vill ta ansvar för miljön. Affärsidé: Tillsammans skapar vi en modern, effektiv och miljöriktig återvinnig på Södertörn. Kärnvärden: Proffsig, Enkel, Tillsammans (PET). 14

15 15

16 BRA MEDARBETARRESULTAT VISAR STARKT ENGAGEMANG Under 2010 genomfördes medarbetarundersökning som visar att våra medarbetare känner ett starkt engagemang för vårt företag. Vi är jättenöjda. Alla områden visar siffror som är långt över det förväntade, säger HRchefen Camilla Molinder. Medarbetarundersökningen visar ett NMI (Nöjd Medarbetar Index) på 74 procent. De kan jämföras med resultatet år 2008 som var 60 procent. Resultatet visar bland annat att medarbetarna blivit nöjdare med den egna handlingskraften. Konkret innebär detta att våra medarbetare känner att de har tillräcklig kunskap och kompetens att klara sitt arbete på ett bra sätt och att de är nöjda med vad de uträttar på jobbet. Det visar också att de känner sig delaktiga i de beslut som fattas och att de har ett starkt engagemang för företaget och sitt arbete. Det är viktigt att alla engagerar sig och ger uttryck för sina åsikter genom att delta i undersökningen. Bara då kan de verkliga förbättringarna ske. Vi kommer att arbeta för att fler medarbetare svarar på undersökningen när den genomförs igen om två år, avslutar Camilla Molinder % % SMÅ STEG TILLSAMMANS GER NÖJDA KUNDER 72% SRV har under de senaste åren arbetat målmedvetet och fokuserat för att få nöjdare kunder. Ett långsiktigt arbete som ger effekt visar årets kundundersökning. Resultatet av den senaste kundundersökningen, NKI (Nöjd Kund Index), som genomfördes under året visar ett bra resultat för hushållskunderna och ett något lägre resultat bland företagskunderna. Enligt undersökningen är 72 procent av hushållskunderna nöjda eller mycket nöjda med SRV. Undersökningen visar att kunderna är mycket nöjda med personalen som kunden vanligtvis kommer i kontakt med. Hela fyra av fem kunder är positiva eller mycket positiva till personalen som hämtar soporna, personalen på återvinningscentralerna och personalen på kundservice. - Vi är mycket nöjda med resultatet. Det är det där lilla extra, de små sakerna i vardagen, som ger kunden känslan av att vara prioriterad som ger resultat i form av nöjda kunder, säger Anna Mellström, marknad- och kvalitetschef. 16

17 NYTT AFFÄRSSYSTEM EN DEL AV SRVs FÖRBÄTTRINGSARBETE Affärssystemet förenklar arbetet för både kunder och medarbetare. Till exempel behövs information om en ny kund bara registreras en gång mot tidigare två, vilket både minskar risken för fel och gör registreringen enklare. Andra förbättringar med nya affärssystemet är e-fakturor till företagskunder. Det nya systemet stöder de olika processerna ekonomi, sälj, kundservice och transport. Behoven av distribution, transport och planering täcks samtidigt som man får en bra överblick av alla körordrar. Ett exempel är vägningssystemet Viktoria som nu är integrerat med ENWIS, så att all information om en ny kund endast behöver registreras en gång. Vi bytte system för att få till en integrerad systemmiljö. Tidigare låg ekonomisystemet i ett separat system vilket innebar att all information överfördes manuellt till ekonomisystemet, det var onödigt. Vi kunde inte heller få ut ekonomiska rapporter lika enkelt som vi kan nu, avslutar Ingela Sandström. Det handlar om att dra nytta av att ha ett enhetligt affärssystem och inte flera olika system som tidigare, förklarar vice vd Ingela Sandström. 17

18 LEDNING Robert Falck VD 18 Ingela Sandström Vice vd med ansvar för försäljning och ekonomi Jan Falkenstedt affärsområdeschef logistik och service

19 Anna Mellström marknad- och kvalitetschef Anders Mattsson affärsområdeschef återvinning Camilla Molinder HR-chef Eva Lundgren planeringssekreterare 19

20 20

21 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för SRV återvinning AB får härmed avge årsredovisning för år Koncernen består av moderbolaget SRV återvinning AB, organisationsnummer , samt Ecoferm AB, organisationsnummer Årets bolagstämma äger rum den 19 maj Moderbolaget är verksamt på Södertörn, har sitt säte i Huddinge och ägs gemensamt av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem. Bolagets verksamhet är inriktad på att samla in, transportera, behandla och återvinna avfall från hushåll och företag, samt att informera och utbilda allmänheten så att återvinningen av material ökar och därmed andelen avfall som måste deponeras minskar. 21

22 Omsättning EKONOMI Bolagets omsättning uppgick under 2010 till 341,6 Msek (337,3). Huvudorsaken till att intäkterna har ökat under 2010 är ökade råvarupriserna, främst på metall och wellpapp. Rörelseresultat Rörelseresultatet för 2010 blev en vinst på 3,0 Msek att jämföra med en vinst på 5,2 Msek under Resultatförsämringen mellan åren är hänförlig till ett antal större projekt som har genomförts under året. Ett större projekt har varit att byta affärssystem vilket har medfört konsultkostnader på cirka 1,5 msek. Ett annat stort projekt som har bedrivits under året är att i samarbete med ägarkommunerna ta fram ett förslag på gemensam avfallsplan och renhållningsordning för de fem ägarkommunerna. Likaså har en kundundersökning, en medarbetarundersökning och två marknadsundersökningar genomförts under året. Avsättning för framtida kostnader Totalt fonderade medel för efterbehandling och sluttäckning uppgår vid slutet av 2010 till 121,0 Msek varav 106,3 Msek för efterbehandling och 14,7 Msek för sluttäckning. Jämfört med året innan har fonderna minskat med 5,3 Msek. Orsaken till att den totala summan har minskat under 2010 är att en tredjedel av den del som återstår att sluttäcka av deponi 2 är genomförd under året och samtliga kostnader för detta har tagits från de fonderade medlen. Resterande del som återstår att sluttäcka av deponi 2 kommer att slutföras under Avsättning sker årligen även för deponi 3 både avseende efterbehandlingskostnader och sluttäckningskostnader utifrån mängd deponerat avfall. Resultat efter finansiella poster Bolagets resultat efter finansiella poster är 1,8 Msek att jämföra mot fjolårets vinst på 4,0 Msek. Nettoresultat efter skatt Bolagets resultat efter skatt uppgår till 3,5 Msek (3,7). En del av tidigare års överavskrivningar har under året återförts med totalt 4,6 Msek (3,4). Avsättning till periodiseringsfond har skett med maximalt tillåtet belopp på 1,4 Msek (2,3). Investeringar Totalt investerades under 2010 för 53,2 Msek (35,1). Av investeringar avser merparten inköp av nya fordon till ett belopp av 29,0 Msek samt övriga maskiner och inventarier till ett belopp av 12,5 Msek. Markarbeten har också utförts till ett totalt värde av 4,7 Msek. SRV har också bytt affärssystem under året till ett investeringsbelopp på 3,6 Msek. Tillgångar & finansiell ställning Bolagets balansomslutning var vid årets slut 413,0 Msek (393,5). Likvida medel fanns vid slutet av 2010 till ett belopp av 48,1 Msek (48,0). Där utöver fanns en outnyttjad checkräkningskredit på 3,3 Mkr. Bolagets kassalikviditet uppgick på balansdagen till 140,6 procent (154,6) och soliditeten uppgick på balansdagen till 26,3 procent (27,3). VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2010 Förbehandlingsanläggning Den mest miljövänliga behandlingsformen av matavfall är rötning. SRV har därför tagit beslut om att bygga en förbehandlingsanläggning för att omvandla insamlat matavfall till substrat som sen kommer att rötas för att framställa fordonsgas och biogödsel. Projektering av bygget har genomförts under 2010 och planerad byggstart är våren Anläggningen kommer att invigas under våren 2012 och är dimensionerad för att kunna behandla upp till ton matavfall. Sorterahemma Ansvaret för att samla in förpackningar och tidningar vilar idag på FTI (förpackning och tidningsinsamlingen). Hushållen får idag transportera samtliga typer av förpackningar till återvinningsstationer som finns runt om i kommunerna. Då förpackningar och tidningar idag utgör en stor andel av hushållens avfallsmängder upplever många hushåll att lösningen med återvinningsstationer inte är en fullgod lösning. Under 2010 har SRV genomfört ett försök med sortering av förpackningar vid tomgränsen, så kallad fyrfacksinsamling. Insamlingen innebär att hushållskunderna erbjuds möjligheten att sortera ut sex olika typer av förpackningar samt matavfall och restavfall i två större kärl som placeras på den egna tomten. Utvärdering av försöket och beslut om en ev. fortsättning kommer tas under våren Gemensam avfallsplan & renhållningsordning Under året har SRV i samarbete med ägarkommunerna bedrivit ett arbete med att ta fram ett förslag på gemensam renhållningsordning och avfallsplan. Förslaget kommer att ställas ut under våren VERKSAMHET INOM FORSK- NING OCH UTVECKLING I enlighet med företagets verksamhetspolicy skall sådan teknik användas som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Utvecklingsverksamheten är därför inriktad mot att finna teknik och metoder för avfallshanteringen som minimerar påverkan på den omgivande miljön. Ökad återvinning För att ytterligare minska miljöpåverkan har nya behandlingssteg införts. Utsortering av gips och planglas har startats upp under 2010 för återvinning. Tidigare har både gips och planglas behandlats som deponiavfall. Kompostering Under 2010 har SRV investerat i AG BAG kompostering för att få en mer miljövänlig kompostering. Det kompostmaterial som framställs används för att framställa jord. När förbehandlingsanläggningen är driftsatt under våren 2012 kommer kompostering av matavfall enbart ske vid eventuella driftstopp i förbehandlingsanläggningen. SRV Återbruk SRV kommer under våren 2011 genomföra ett försök där privatpersoner kommer att kunna lämna in leksaker, kläder, böcker och mindre möbler för återbruk. Försöket sker i samarbete med en hjälporganisation. Försöket är ett led i SRV s ständiga strävan mot en så miljövänlig avfallshantering som möjligt. 22

23 FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN För att vara delaktig i de nationella målen för insamling och behandling av matavfall har SRV s ägarkommuner beslutat att påbörja källsortering av matavfall hos hushållen i de fem ägarkommunerna i slutet av år Redan idag utsorterar många verksamheter sitt matavfall men för att klara de nationella målen, att 35 % av allt matavfall ska biologiskt behandlas, krävs att även hushållen omfattas av denna typ av källsortering. Nya miljötillstånd Kraven på deponiverksamhet har skärpts under senare år. Sofielunds återvinningsanläggning är en av landets modernaste anläggningar för återvinning och deponering av avfall och är mycket betydelsefull för regionen, då många deponier inte klarar de striktare krav som ställs på deponier från och med 1 januari I oktober 2009 fick SRV sitt nya miljötillstånd för Sofielunds återvinningsanläggning beviljat. Lakvattenrening De ytor som färdigställts på deponi 3 beräknas vara tillräckliga för att bedriva verksamheten fram till och med 2012, eventuellt längre. Lakvattenhanteringen kommer att lösas tillsammans med Stockholm Vatten som bygger ut befintligt reningsverk för ett första reningssteg. Slutlig rening kommer att ske på Henriksdals reningsverk innan det släpps ut till recipient (Saltsjön). MILJÖPÅVERKAN Verksamheten vid Sofielunds återvinningsanläggning är på grund av sin karaktär tillståndspliktig enligt Miljöbalken. Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen. När nya tillståndet togs i anspråk togs även ett nytt egenkontrollprogram i drift. Runt deponierna och anläggningen sker regelbunden provtagning på fastställda kontrollpunkter för att undvika oönskad påverkan på omgivande natur. SRV har fått de förnyade tillstånden godkända av Miljödomstolen i oktober Karakteriseringskrav Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter skall allt avfall som deponeras ha genomgått en grundläggande innehållsbestämning. Innehållet i deponiavfall dokumenteras i samband med invägning vid Sofielundsanläggningen. Sedan 2005 råder ett generellt förbud mot deponering av organiskt avfall. Efterbehandling av deponi Enligt deponiförordningen skall medel finnas avsatta för sluttäckning och efterbehandling av deponier. Sluttäckning har pågått sedan 1997 i enlighet med deponiförordningens krav, vilket bland annat innebär att vatteninfiltrationen i deponin inte får överstiga 50 liter per m 2 och år. SRV har tre deponier varav den första är helt sluttäckt. Den andra deponin avslutades Sluttäckning har pågått under 2009 och 2010 och den resterande ytan, motsvarande 3 hektar, kommer att sluttäckas under Totalt avsatta medel i balansräkningen för den resterande sluttäckningen av deponi 2 och deponi 3 uppgår till 14,7 msek vid årets slut. Medel för att sluttäcka deponi 3 sätts årligen av i förhållande till mängden avfall som har deponerats under innevarande år. Avsättning till fond för efterbehandling sker för att täcka kostnader för erforderliga miljöåtgärder för en behandlingstid på 50 år efter avslutad deponiverksamhet. Totalt fonderade medel uppgår vid slutet av 2010 till 106,3 Msek (105,6). Lakoch processvatten från avfallsupplag och övrig verksamhet samlas upp i dammar och leds till Henrikdals reningsverk. Flödet mäts och analyser av vattnet sker regelbundet. Farliga avfall Hantering av sådant avfall som klassificeras som farligt sker inomhus i moderna lokaler utan avlopp. Användandet av kemikalier i verksamheten är begränsad till järnklorid och natronlut vid behandling av tvätthallsslam. Behandling av tvätthallsslammet sker i en separat anläggning med kontroll av att utsläpp till lakvattenmagasin inte innehåller högre föroreningshalter än vad som anges i fastställda riktvärden för verksamheten. Deponigas blir fjärrvärme Utvinning av den gas som bildas i pågående deponi under avfallets nedbrytningsprocess minskar utsläppen av föroreningar till atmosfären. Gasen leds till en panncentral i Skogås och används för framställning av fjärrvärme. Biobränsle För att minska miljöpåverkan så kör alla sopbilar på biobränsle, vilket minskar miljöfarliga utsläpp. Aktivt ståndstagande för miljön Bolaget har ett miljöledningssystem enligt ISO och är certifierat sedan Tidigare miljöpolicy omarbetades under 2007 till en verksamhetspolicy, som även omfattar kvalitets- och arbetsmiljöfrågor. I policyn framhävs vikten av bästa möjliga teknik för minsta möjliga miljöpåverkan. 23

24 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV BOLAGETS RESULTAT För styrelsen att behandla Balanserat resultat Årets resultat Styrelsen föreslår: att till aktieägarna utdelas att i ny räkning överföres sek sek 0 sek sek Bolagets fria kapital enligt balansräkningen uppgår till sek. Avsättning till bundet eget kapital har föreslagits med 0 kr. För behandling av bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande tilläggsupplysningar och bokslutskommentarer. 24

25 Femårsöversikt Årsresultat Intäkter 341,6 337,3 378,9 359,9 374,9 Rörelseresultat 3,0 5,2-4,0 15,6 18,9 Finansiella intäkter och kostnader -1,3-1,1-0,8-1,3-1,3 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 1,8 4,0-4,8 14,3 17,6 Skatter -1,5-1,4-0,1-3,2-1,0 Årets nettoresultat 3,5 3,7-0,4 7,7 1,3 Ställning vid årets slut Balansomslutning 413,0 393,5 404,5 397,6 393,5 Rörelsekapital 32,1 36,2 25,3 32,2 38,0 Fordon, maskiner och inventarier 172,1 163,0 165,5 178,9 177,7 Fastigheter 121,9 122,8 121,2 102,6 93,3 Långfristiga skulder och avsättningar 197,6 190,9 189,9 185,8 187,5 Obeskattade reserver 113,8 117,0 118,1 122,7 119,3 Eget kapital 24,6 21,1 17,4 17,8 11,9 Andra uppgifter Investering i fordon, maskiner, inventarier och fastigheter 53,2 35,1 50,9 49,0 32,0 Avskriviningar enligt plan 38,3 37,6 35,8 34,7 33,1 Nyckeltal Tillgångarnas avkastning (%) 0,85 1,4-0,3 4,4 5,1 Rörelsemarginal (%) 0,9 1,5-1,1 4,4 5,1 Kassalikviditet (%) 140,6 154,6 130,1 144,2 150,0 Soliditet (%) 26,3 27,3 25,3 26,7 24,9 25

26 Resultaträkningar (sek) Rörelsens intäkter Rörelsens nettoomsättning Förändring av varulager Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Not Personalkostnader Not Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar Not Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Not Resultat från finansiella poster Övr. ränteintäkter och liknande resultatposter Not Räntekostnader och liknande resultatposter Not Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Not 7 Avskrivningar utöver plan Periodiseringsfond Resultat före skatt Skatt på årets resultat Not Årets resultat

27 Balansräkningar (sek) Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Not 10 Mark Markanläggningar Byggnader Fordon Maskiner och inventarier Pågående nyanläggning Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Not Andelar i intresseföretag Not Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager Not Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Not Övriga fordringar Not Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not Kassa och bank Kassa och banktillgodohavande Not Summa omsättningstillgångar