Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, Lilla Sätraskolan och Sätraängsskolan läsåret 2015/2016 Sätra rektorsområde Gävle kommun

Transkript

1 Sid 1 (14) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, Lilla Sätraskolan och Sätraängsskolan läsåret 2015/2016 Sätra rektorsområde Gävle kommun Fig. 1 Kasper, år 4 S Ä T R A S K O L E N H E T Barn och Ungdom Gävle, Porfyrvägen 17, Gävle Besöksadress Porfyrvägen 17 Tfn (vx), (dir) Mobil hans.stockselius@gavle.se

2 Visionen för skolorna i Sätra rektorsområde Alla barn och elever skall tillägna sig goda kunskaper, en stark självkänsla, tro på sin förmåga och utveckla en positiv framtidstro. Värdegrunden för Sätra rektorsområde Verksamheten skall vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla elever skall känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Ingen skall behöva vara rädd att gå till skolan. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla elever. Innehållsförteckning Fig. 2 Josefine, år 5 1. Grunduppgifter..sida 3 2. Lagarnas innehåll och centrala begrepp sida 4 3. Främjande arbete...sida 7 4. Förebyggande arbete.sida 8 5. Utvärdering.. sida 9 6. Rutiner vid kränkning. sida Kontaktuppgifter. sida Bilagor. sida 12 2

3 Grunduppgifter Verksamheter som omfattas av planen är grundskola, förskoleklasser och fritidshem. Ansvariga för planen är rektor, biträdande rektorer samt trygghetsteamet. Planen gäller läsåret 2015/2016. Detta läsår kommer vi fokusera mycket på skolmiljön - trygghet, då det precis genomförts en omorganisation där två skolor i rektorsområdet, varav vår skola är en, har ändrat organisationen så eleverna integrerats med varandra i nya konstellationer. I samband med detta har vi utökat antalet klasser för att få mindre elevgrupper och därmed ännu mer tid för språkutvecklande undervisning oh individualisering. Vi har även fått en ny byggnad för våra förskoleklasser. Det är viktigt att Likabehandlingsplanen blir ett levande dokument i skolan och därför kommer vi arbeta aktivt med planen på olika sätt. Steg ett är att elevrådsrepresentanterna kommer lyfta innehållet i planen, i sina respektive klasser, under hösttermin. Föräldrarådet kommer få ta del av planen vid nästa möte. På skolorna accepteras inga former av diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla människor har lika värde, därför är innehållet i diskrimineringslagen (enligt 3 kap. 16 )och skollagen (enligt14 kap. 8 ) mycket viktigt för våra skolor. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter - flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Skolan ska vara en mötesplats för alla. Alla ska med glädje gå till skolan och känna att de blir bemötta med respekt och att det är en kreativ miljö, där man får utveckla alla sina förmågor. Vi lägger stor vikt vid det främjande, förebyggande arbetet. En gemensam värdegrund har utarbetats. Det innebär bl.a. att vi ska ha ett gemensamt förhållningssätt, där vuxna markerar att inga former av kränkande behandling accepteras. Alla vuxna på skolan ska direkt reagera och agera på ovårdat och respektlöst språk både från elever och vuxna. Skolan och fritidshem anser att direkttillsägelse, att säga till i direkt anslutning när något otillåtet sker, är en viktig förebyggande insats mot diskriminering och kränkning. Det gäller alla vuxna inom skolan som uppmärksammar kränkningar. Möten med andra människor, verksamheter, kulturer och övningar runt samarbete skall finnas med i skolans verksamhet. Vi vill bygga broar mellan människor. 3

4 Lagarnas innehåll och centrala begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt diskriminering en elev missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor där. Indirekt diskriminering när skolan tillämpar en bestämmelse eller rutin som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar en elev på grund av t.ex. religion. Om exempelvis alla elever serveras samma mat kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Fig. 5 Elsa, år 4 4

5 Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier och kränkande behandling kan vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psyksociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbsidor) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling Är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba ut, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Fig.3 Faith, år 3 Fig. 4 King David, år 5

6 Enligt skolverkets allmänna råd (2009 sid. 10) bör arbetet mot trakasserier och kränkande behandling behandlas på följande sätt: FRÄMJANDE arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Exempel Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Att i skolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. FÖREBYGGANDE arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Exempel Att genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov. Att ha rastvärdar som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. 6

7 ÅTGÄRDANDE arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Exempel Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Främjande arbete på Lilla Sätraskolan och Sätraängsskolan 15/16 Rektorer och personal på skolorna och fritidshem anser att den viktigaste insatsen är det främjande och förebyggande arbetet med att skapa goda inlärningssituationer för alla elever. I detta arbete ingår att bygga goda relationer mellan elever och elever, mellan elever och personal, mellan personal och personal samt att ha en bra kommunikation och samsyn inom hela enheten. Som ett led i omorganisationen, vilken trädde i kraft detta läsår, har vi under förra läsåret skapat relationer mellan eleverna på de respektive skolorna genom olika typer av möten. Detta läsår startade vi upp med en heldags teambuilding för de nya klasserna. I förskoleklasserna arbetar vi aktivt för att lära känna varandra genom lekar och aktiviteter. Till att börja med i egna klassen, fritidsavdelningarna och slutligen samtliga klasser. 7

8 En viktig del i vårt trygghetsarbete är Gävlemodellen, vilken är ett redskap för att strukturera trygghetsarbetet och därmed öka tryggheten och förbättra skolmiljön. Att främja skolgemenskapen är mycket viktigt. Det kan vara friluftsliv, utflykter, lägerverksamhet, temadagar, samt friidrottsdagar. På båda våra skolor har vi sådana aktiviteter och traditioner för att stärka det positiva skolklimatet bl.a. storsamlingar med sång och musik och Lilla Sätraloppet. Detta läsår har vi som pilotskola i Gävle fått möjlighet genom El Sistema, ett musik- och integrationsprojekt tillsammans med Kulturskolan och Gävle Symfoniorkester, stärka våra elever i förskoleklasserna. Elevens val i år 4-5 är en del i det främjande arbetet, då eleverna utifrån intresse får välja vad de vill arbeta med under ett pass i veckan, under en termin. Det kan vara alltifrån idrott, friluftsliv till skoltidning eller musikalproduktion. Under elevens val är eleverna blandade från olika klasser och år, vilket bygger relationer och skapar trygghet. Vi vill genom detta arbeta fortsätta bygga broar mellan människor, verksamheter och kulturer. På Lilla Sätraskolan medverkar eleverna genom elevrådet, till att göra skolan tryggare. Där finns utrymme för samtal om den fysiska och psykosociala miljön på skolan och hur elever och pedagoger på bästa sätt tillsammans kan arbeta för att förhindra kränkningar och diskriminering. Elevrådet kommunicerar sina tankar vidare till eleverna i förskoleklasserna samt resten av eleverna och skolledningen. Skolorna har ett trygghetsteam som består av kurator, skolsyster och personal från olika delar av verksamheten. Deras uppgift är till huvudsak att utreda och åtgärda kränkningar. Teamet träffas kontinuerligt för att utvärdera läget på skolan. Skolornas föräldraråd är en viktig länk mellan skola och hem. För att eleverna ska få de bästa förutsättningarna är det mycket viktigt att skola och hem kommunicerar, vilket föräldrarådet hjälper till med. Förra läsåret startade vi ett samarbete, som heter Bra Start tillsammans med Brynäs Hockey. Det innebär att eleverna under fritidstid får möta positiva förebilder i fritidsverksamheten från Brynäs Hockey. Hockey för alla är också en del av detta arbete. Detta läsår utökar vi arbetet genom att även samarbeta med IFK Sätra. Förebyggande arbete på Lilla Sätraskolan 15/16 Under höstterminen och vårterminen ska eleverna fylla i en trivselenkät. Detta gäller samtliga elever från förskoleklass till år 5. Enkäten utformas av kommunens kvalitetsansvarige. Efter analys av denna är vårt mål att sätta in riktade åtgärder omgående, om det visar sig behövas. 8

9 Liknande enkäter genomfördes förra läsåret också. Resultatet visar att det förekommer kränkningar och trakasserier på skolan. Ett långsiktigt arbete för att motverka detta är därför nödvändigt. Förra läsåret påbörjade skolan arbetet med Gävlemodellen bl.a. för att få bättre struktur på trygghetsarbetet och mer långsiktiga strategier för att stoppa samtliga kränkningar och trakasserier. Enkäterna visade också att innehållet i Likabehandlingsplanen och skolreglerna kan bli synligare för eleverna, vilket vi i år kommer arbeta med att förbättra. Elevrådet kommer få en viktig roll i detta arbete. Detta läsår har eleverna varit mer delaktiga i framtagandet av skolans ordningsregler. Elevrådet har under vårterminen 2015 kunnat identifiera otrygga platser i skolan och på skolgården genom trygghetsvandringar de genomfört. Dessa ställen arbetatar vi aktivt med, så de inte längre ska vara osynliga platser bl.a. genom att ha rastvärdar iförda reflexvästar stationerade på de specifika ställena. Samarbetet med Brynäs Hockey och IFK Sätra är en viktig förebyggande åtgärd, då fler vuxna har möjlighet att inspirera eleverna och verka som förebilder, både under raster och fritidstid. Lilla Sätraskolan och Sätraängsskolan har som mål att många vuxna ska vara tillsammans med eleverna även i de mer informella miljöerna t.ex. matsalen och omklädningsrummen i anslutning till idrottslektionerna, då de har varit platser som eleverna känt sig mindre trygga på. På Sätraängsskolan kommer fritidspedagogerna att starta rastaktivisterna för att öka tryggheten och minska antalet konflikter. Modersmålslärarna är också en viktig del i tryggheten för många av de elever som inte har svenska som modersmål och som i vissa situationer har svårt att kommunicera. Det har framkommit att det förekommer dåligt språk på skolan, ibland på andra språk än svenska, och då är modersmålslärarna en viktig hjälp för att förhindra detta. Utvärdering av föregående års 14/15 förebyggande åtgärder 1. Att vi började arbeta med Gävlemodellen skapade struktur på vårt trygghetsarbete. Rutinerna kring hur man anmäler, utreder och åtgärdar kränkande behandling har blivit tydligare. 2. Att genomföra trivselenkäterna, vecka 42 och vecka 17, visade sig vara ett bra redskap för att få mer specifik kunskap om hur eleverna upplever vissa situationer och platser på skolan som otrygga. Därmed har vi lättare kunnat sätta in rätt åtgärd. 3. Fler rastvärdar iförda reflexvästar har ökat tryggheten på skolgården. 4. Elevrådet har hållit i vissa rastaktiviteter, vilket gjort fler elever engagerade. 5. Rastdiscot som infördes 1 ggr/månad för att göra rasten ännu mer positiv, slog väl ut. 6. Kuddrummet på fritids är borttaget, då eleverna uppfattade det som en otrygg plats. 9

10 Rutiner vid kränkande behandling Åtgärder vid kränkande behandling elev mot elev Skolornas åtgärder mot kränkande behandling har ett bestämt syfte: Kränkande behandling ska upphöra omedelbart! Arbetsgång anmälan och utredning Om en vuxen på skolan ser en elev bli kränkt eller får höra om en incident som hänt då en eller flera elever blivit kränkta ska man anmäla detta till huvudman, samt skyndsamt utreda. I vissa fall sker en utredning på plats och tar inte mer än ett par minuter, vilket gör att man inte hinner anmäla till huvudman, förrän efteråt. I annat fall ska man som steg 1 anmäla händelsen till huvudman via länk på Ankaret. Därefter ska utredning skyndsamt påbörjas av den som anses lämpligast. Till dokumentationen används blanketten Utredning av kränkande behandling, se bilaga 2. Om utredningen kör fast eller är omfattande, så tar man upp ärendet i arbetslaget. Om ärendet fortfarande inte går att lösa, så kontaktar man trygghetsteamet. Där fortsatt utredning sker. Rektor och bitr.rektor kan även de ge direktiv om att en utredning ska påbörjas efter att de fått in en anmälan via Ankaret. De måste oavsett, stämma av med berörd personal efter att de fått vetskap om att en anmälan är upprättad, för att se om utredning påbörjats eller ska påbörjas, samt om den redan är avslutad. Om effekt uteblir överlämnas ärendet till skolans EHT där ingår rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och där bestäms vilka åtgärder som ska vidtas. Anmälan till socialtjänsten kan bli aktuell. Åtgärder vid kränkande behandling av vuxen mot elev Mentor eller den som uppmärksammat kränkningen samtalar med den kränkte eleven samt upprättar anmälan via Ankaret och utreder, se arbetsgång ovan. 10

11 Kontakter I första hand ska elever och personal vända sig till ansvarig pedagog. Rektor Hans Stockselius alt Biträdande rektorer Grundskola Hannah Fahlgren alt Förskoleklass och fritidshem Ann-Charlotte Låks alt Skolsköterska Nadja Paakki Kurator Nina Lind Val Ordförande föräldrarådet Anna-Carin Söderhielm annacarin.soderhielm@gmail.com Diskrimineringsombudsmannen ( ) Box 3686, Stockholm Tel Barn och elevombudsmannen ( Tel Skolinspektionen ( Box 23069, Stockholm Tel Fig.6 Elin, år 3 11

12 Bilaga 1 Lilla Sätraskolan och Sätraängsskolans värdegrundsord och ordningsregler läsåret 2015/2016 Målet är en BRA SKOLMILJÖ där vi RESPEKTERAR varandra och känner oss TRYGGA. Därför har vi kommit överens om 3 ordningsregler. 1. Ta hand om skolmiljön och medverka till att vi får en fin skola med arbetsro. Var rädd om dina egna och andras saker. 2. Visa respekt för dig själv och andra genom att; behandla andra som du själv vill bli behandlad. Lyssna på andra och gör din egen röst hörd, allas åsikter är viktiga. Du visar hänsyn och har ett trevligt språk. 3. Du använder och förstår STOPP tecknet. Du är en bra kompis, som uppmuntrar och tar hänsyn till andra, så vi får en trygg skola.. Fig. 7 Noelia, år 12

13 Utredning om kränkande behandling Bilaga 2 Datum Utredare Utsatt elev Klass Vem har uppmärksammat problemet? Person/Personer som uppges ha deltagit i kränkningen Namn Klass Namn Klass Namn Klass Namn Klass Vad har hänt? Följande person/personer har kallats till samtal. Dat: Bil: Dat: Bil: Dat: Bil: Dat: Bil: Datum för uppföljningssamtal Kontakt med vårdnadshavare. Dat: Dat: Dat: Dat: Dat: Kränkningen har upphört. Dat: Ingen förbättring har skett. Ärendet avslutas. Utredningen lämnas till biträdande rektor. Ärendet tas upp i arbetslaget där man beslutar om och genomför åtgärder. Dat: Kränkningen har ej upphört Ärendet med dokumentation lämnas till Trygghetsgruppen. 13

14 Fig.8 Abdullahi år 5 Alla barn och elever skall tillägna sig goda kunskaper, en stark självkänsla, tro på sin förmåga och utveckla en positiv framtidstro 14