Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, Lilla Sätraskolan läsåret 2014/2015 Sätra rektorsområde Gävle kommun

Transkript

1 Sid 1 (14) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, Lilla Sätraskolan läsåret 2014/2015 Sätra rektorsområde Gävle kommun Fig. 1 Banin, år 5 S Ä T R A S K O L E N H E T Barn och Ungdom Gävle, Porfyrvägen 17, Gävle Besöksadress Porfyrvägen 17 Tfn (vx), (dir) Mobil hans.stockselius@gavle.se

2 Visionen för skolorna i Sätra rektorsområde Alla barn och elever skall tillägna sig goda kunskaper, en stark självkänsla, tro på sin förmåga och utveckla en positiv framtidstro. Värdegrunden för Sätra rektorsområde Verksamheten skall vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla elever skall känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Ingen skall behöva vara rädd att gå till skolan. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla elever Fig. 2 Rinore, år 5 Grunduppgifter Verksamheter som omfattas av planen är grundskola, förskoleklasser och fritidshem. Ansvariga för planen är rektor, biträdande rektor samt trygghetsteamet. Planen gäller läsåret 2014/

3 På Lilla Sätraskolan accepteras inga former av diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla människor har lika värde, därför är innehållet i diskrimineringslagen (enligt 3 kap. 16 )och skollagen (enligt14 kap. 8 ) mycket viktigt för våra skolor. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter - flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Skolan ska vara en mötesplats för alla. Alla ska med glädje gå till skolan och känna att de blir bemötta med respekt och att det är en kreativ miljö där man får utveckla alla sina förmågor. Vi lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet. En gemensam värdegrund har utarbetats. Det innebär bl.a. att vi ska ha ett gemensamt förhållningssätt där vuxna markerar att inga former av kränkande behandling accepteras. Alla vuxna på skolan ska direkt reagera och agera på ovårdat och respektlöst språk både från elever och vuxna. Möten med andra människor, verksamheter, kulturer och övningar runt samarbete skall finnas med i skolornas verksamhet. Vi vill bygga broar mellan människor. Lagarnas innehåll och centrala begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt diskriminering en elev missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor där. Indirekt diskriminering när skolan tillämpar en bestämmelse eller rutin som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar en elev på grund av t.ex. religion. Om exempelvis alla elever serveras samma mat kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 3

4 Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier och kränkande behandling kan vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psyksociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbsidor) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling Är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba ut, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 4

5 Enligt skolverkets allmänna råd (2009 sid. 10) bör arbetet mot trakasserier och kränkande behandling behandlas på följande sätt: FRÄMJANDE arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Exempel Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Att i skolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. FÖREBYGGANDE arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Exempel Att genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov. Att ha rastvärdar som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Fig. 3 Wasim, fk Fig. 4 Viktor, fk 5

6 ÅTGÄRDANDE arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Exempel Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Främjande arbete på Lilla Sätraskolan 14/15 Lilla Sätraskolan kommer fortsätta under läsåret 14/15 att arbeta främjande genom samarbete mellan skolorna i Sätra rektorsområde inom projektet Att bygga broar mellan människor för att öka förståelse och kunskaper om varandra. På Lilla Sätraskolan har vi många gemensamma aktiviteter och traditioner för att stärka det positiva skolklimatet bl.a. storsamlingar med sång och musik, Lilla Sätraloppet, Läsdag samt aktivitetsdag där föräldrar inbjuds. På Lilla Sätraskolan medverkar eleverna till att göra skolan tryggare bl.a. genom att delta på trygghetsvandringar för att upptäcka ifall det finns otryg- 6

7 ga platser. Elevrådet startar läsåret med att åka på fortbildning för att på det viset ytterligare kunna bli mer delaktiga i skolans utveckling. Rastverksamheten ska utvecklas under läsåret genom att en del av rastvärdarna tillsammans med intresserade elever ska hålla i olika aktiviteter. Att göra Likabehandlingsplanen till ett levande dokument är viktigt och därför kommer vi arbeta aktivt med den ute i klasserna efter höstlovet. Skolans ordningsregler finns i detta dokument som bilaga 1. Förebyggande arbete på Lilla Sätraskolan 14/15 Under höstterminen 2014 ska en trivselenkät genomföras. Detta gäller skolans samtliga elever från FK till år 5. Enkäten utformas av kommunens kvalitetsansvarige. Efter analys av denna är vårt mål att sätta in riktade åtgärder omgående, om det visar sig behövas. En liknande enkät genomfördes under vårterminen Resultatet visar att det förekommer mobbning och trakasserier på skolan. Ett långsiktigt arbete för att motverka kränkningar och trakasserier är därför nödvändigt. Detta läsår har skolan påbörjat arbetet med Gävlemodellen för att få bra redskap och långsiktiga planer för att stoppa samtliga kränkningar och trakasserier. Genom de två trygghetsvandringar som genomfördes i april 2013 har vi kunnat identifiera otrygga platser i skolan och på skolgården. Dessa ställen har vi nu arbetat aktivt med så de inte längre ska vara osynliga platser bl.a. genom att ha rastvärdar stationerade på de specifika ställena. På Lilla Sätraskolan har vi som mål att vara många vuxna tillsammans med eleverna även i de mer informella miljöerna t.ex. matsalen och omklädningsrummen i anslutning till idrottslektionerna. Detta för att skapa en så trygg miljö som möjligt för eleverna. Modersmålslärarna på skolan är också en viktig del i tryggheten för många av de elever som inte har svenska som modersmål och som i vissa situationer har svårt att kommunicera. Utvärdering av föregående års 13/14 förebyggande åtgärder 1. Att genomföra trivselenkäten vårterminen 2013 visade sig vara ett bra redskap för att få vetskap om att elever upplever många situationer på skolan otrygga. Detta har resulterat i att vi använder oss av Gävlemodellen. 2. Trygghetsvandringarna hjälpte oss lokalisera de områden som behövde översyn. 3. Rastvärdarna använder nu reflexvästar för att synas och vara lätta att upptäcka. 7

8 Åtgärdande arbete på Lilla Sätraskolan 14/15 Åtgärder vid kränkande behandling av elev mot elev Skolans åtgärder mot kränkande behandling har ett bestämt syfte: Kränkande behandling ska upphöra omedelbart! Arbetet genomförs genom samtal, där varje steg redovisas nedan. Samtliga samtal dokumenteras. (Se bilaga 2) Steg 1 Samtal med den kränkte i enrum. Två vuxna från trygghetsgruppen ska närvara vid samtalen. Trygghetsgruppen avgör när vårdnadshavare ska kontaktas. Ta reda på: Vad har hänt? Hur blir den kränkte utsatt? Vem/vilka utför kränkningen? Var är händelsen rum? När händelsen rum? Hur länge? Hur ofta? Steg 2 Samtal med den kränkande. Två personer från trygghetsgruppen ställer den som agerat inför de fakta som framkommit. Eleven ska: 1/ Ha en strategi/förstå vad han/hon ska göra eller tänka på för att få sluta kränka. 2/ Förstå och acceptera att beteendet omedelbart måste upphöra. Samtalen ska även på ett tydligt vis klargöra att man från skolans sida inte accepterar kränkningar. Eleven får läsa och skriva under ordningsreglerna. (Se bilaga 1) Steg3 Uppföljningssamtal med samtliga berörda sker efter 2 veckor. 8

9 Steg 4 Om effekt uteblir överlämnas ärendet till skolans EHT där ingår rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska där bestäms vilka åtgärder som ska vidtas. Steg 5 Anmälan till socialtjänsten kan bli aktuell. Åtgärder vid grovt våld mellan elever 1. Ensam vuxen tillkallar hjälp. 2. Eleverna placeras i olika rum. 3. Bedömning görs om eleven behöver läkarvård. 4. Vårdnadshavare kallas till skolan. Åtgärder vid kränkande behandling av vuxen mot elev Mentor eller den som uppmärksammat kränkningen samtalar med den kränkte eleven. Samtalet dokumenteras. Ärendet överlämnas till rektor. Fig. 5 Elsa, år 3 9

10 Kontakter I första hand ska elever och personal vända sig till ansvarig pedagog. Rektor Hans Stockselius alt Biträdande rektorer Grundskola Lena Utby alt Förskola och fritids Ann-Charlotte Låks alt Skolsköterska Nadja Paakki Kurator Nina Lind Val Diskrimineringsombudsmannen ( ) Box 3686, Stockholm Tel Barn och elevombudsmannen ( Tel Skolinspektionen ( Box 23069, Stockholm Tel Fig.6 Elin, år 2 10

11 Bilaga 1 Så här gör jag på Lilla Sätraskolan Jag behandlar andra som jag själv vill att de behandlar mig Jag gör ingen illa genom ord eller handling Jag använder och förstår STOPP tecknet Jag har tagit del av ordningsreglerna ovan. Gävle Namn: Fig.7 Josefine, år 4 11

12 Samtal trygghetsgruppen Datum: Namn: Klass: Utredare: Vad har hänt? Uppföljning datum: 12

13 Fig.8 Abdullahi år 4 Fig. 9 Faith, år 2 Fig. 10 King David, år1. Fig. 11 Noelia, år 1 13

14 Fig.12 Kasper, år 3 Alla barn och elever skall tillägna sig goda kunskaper, en stark självkänsla, tro på sin förmåga och utveckla en positiv framtidstro 14