Skiftesregleringen Storskiftesregleringen 1908

Transkript

1 Skiftesregleringen Storskiftesregleringen 1908 Storskiftet var den första större jordreformen i Sverige. Initiativtagare var lantmäteriets chef, Jacob Faggot. Reformarbetet började 1749 och 1757 utfärdades en förordning om hur det skulle gå till. Avsikten var att öka produktiviteten genom att varje gård fick färre men större tegar. Innan dess hade teg- eller solskiftet gällt, vilket innebar att varje gård skulle ha var sin andel av likvärdig kvalitet i byns samtliga åkergärden och ängsmarker. Det handlade om rättvisa och riskspridning. Olika gärden kunde vara mer eller mindre bördiga, torra, svårplöjda mm. Resultatet blev oftast långsmala åkertegar med relativt liten area och att de enskilda brukarna ofta måste förflytta sig långa sträckor för att kunna utnyttja alla sina åkerremsor i de olika gärdena. Syftet med storskiftet var att samla de små och utspridda ägodelarna till ett fåtal större åkrar per gård för att effektivisera de enskilda brukningsenheternas produktion. Storskiftesstadgan från 1757

2 begränsade varje gårds andel till maximalt fyra tegar per åkergärde eller äng. Den ursprungliga koncensusregeln från 1749 skärptes till det ovillkorliga vitsordet, vilket innebar att det räckte med att en bonde i byn begärde storskifte för att det skulle genomföras. De många bevarade storskifteskartorna (ca kartor, oftast i skala 1:4000) visar att reformen ledde till en minskning av antalet åkertegar men inte alls i den omfattning som reformivrarna hade hoppats. Ett problem vara att man bara skiftade inom varje skifteslag inte inom hela byn. Under 1800-talet delades åter åkrarna och så småningom blev ett nytt skifte nödvändigt. Det kallades STORSKIFTESREGLERING och genomfördes i början på 1900-talet. Enligt protokollet den 30 juni 1902 anhöll fyra bönder från Hindersby om storskiftesreglering: Herman Strömberg Johan Johansson Storkolfus Henrik Johansson Storkolfus Gustaf Eriksson Nissas Senaten förordnade 18 april 1901 reglering av hela Hindersby som ett enda skifteslag. Den 27 juni 1901 utnämnde guvernörsämbetet vicelantmätaren Harald Forssius att verkställa regleringen men han hade

3 inte tid med den och den 26 maj 1902 överflyttades uppdraget på vicelantmätare Edvard Tukkila. Tukkila fick förordnandet den 4 juni 1902 och en kungörelse lästes upp i Lappträsk båda kyrkor på båda språken söndagarna den 8, 15 och 22 juni 1902 där ett möte sammankallades till Klinkas skattehemman den 30 juni 1902.Där beslöt man uppgöra en ny karta över byn och arbetet inleddes redan följande dag. På mötet 29 september presenterades den nya kartan och beslöts om gradering. Graderingen sköttes 29 september till 8 oktober. På ett möte den 3 augusti 1903 beslöts om grunderna för skiftet och önskemål framställdes. Den 6 december 1904 presenterades förslaget till skifte på ett sammanträde. Mot detta förslag framställdes sju anmärkningar och då på ett nytt sammanträde den 9 december 1904 tre bönder ännu förklarade sej missnöjda med förslaget avbröts förrättningen och saken hänsköts till Ägodelningsrättens avgörande. Den 5 augusti 1905 fastställde rätten förslaget med smärre förändringar och då ännu 11:1 Ollas anmälde missnöje med utslaget gick saken till senaten som den 12 mars 1907 fastställde förslaget. Den 1 juli 1907 återupptogs förrättningen och de nya skiftena utpålades fram till den 12 augusti. Den 13 augusti hölls ett möte där man

4 beslöt att de nya skiftena skall tillsträdas den 15 september september Utflyttningen av husen skulle börja den 1 september 1908 och vara klar den 1 januari Den 21 januari 1908 avslutades skiftesförrättningen. Före skiftet 1908 bestod Hindersby av fyra skifteslag och alla hus var huvudsakligen nära varandra på fyra boplatser: Hopenbackan, Skäggasbackan, Tjeeldbyyin (Källbyn) och Oppbyyin. Under hundratals år hade bosättningen varit likadan troligen ända sedan början på 1300-talet. Man hade bara byggt till nya hus mellan de gamla då antalet familjer hade ökat. Men nu sprängdes de gamla byadelarna och de flesta hus flyttades långt bort från den gamla platsen. Längst bort flyttades Jofs-Lilstu (Petas) 3500 meter och Niss-Oppstu (Nylands) 3400 meter. Det var en dramatisk tid med möten, rättsprocesser och ond bråd död. Alla var inte lyckliga över att flyttas bort från den trygga byagemenskapen ibland bakom sanka åkrar och ängar utan vägar. Oppstu-moofa (Gustaf Eriksson Nissas) som varit med och anhållit om skiftet flyttade frivilligt längst bort till Riisakärret bakom Petjärmosan som på den tiden var så sank att kärrhjulen sjönk ned i den och de var tvungna att lämna flyttlasset på kvällen och

5 nästa dag börja gräva upp kärran. Skiftesprotokoll 1903 Skiftesprotokoll 1903 Nisse Husberg Alla protokoll rörande storskiftesregleringen finns i Riksarkivet på mikrokort. Här finns en avskrift av dessa (som kan innehålla en hel del fel och brister). Stavningen är den gamla som användes i början på 1900-talet Den 3 Augusti 1903 Sammanträde hvarom sakägarna genom laga kungörelser underrättats å Karl Anderssons ägande Mattas hemman. Närvarande sistnämda förrättningsmän och följande sakägare:

6 Johan Mårtensson Mickos, Karl Andersson Mattas, Johan Johansson Mattas, Johan Matsson Mattas företrädd af sin som Johan Johansson, Aron Nilsson Jofs, Mats Johansson Jofs, företrädd af sin son Gustaf Mattsson, Gustaf Fabiansson Jofs företrädd af sin son Anders Johan Gustafsson, Anders Andersson Jofs, Aron Henriksson Fjärsmans, Johan Johansson Fjärsmans (den äldre), Viktor Gustafsson Fjärsmans, Henrik Adolfsson Fjärsmans, Maria Andersdotter Fjärsmans företrädd af sin son Karl Gustaf Gustafsson, Johan Johansson Fjärsmans (den yngre), Kommerserådet Johan Askolin Klinckas, Henrik Henriksson Lillkolfus företrädd af Johan Eriksson Husmans, Johan Henriksson Lillkolfus, Otto Amberg Lillkolfus, Johan Johansson Storkolfus, Henrik Henriksson Storkolfus, Reinhold Husman Storkolfus, Henrik Johansson Storkolfus, Anders Johan Johansson Bosas, Johan Johansson Bosas, Henriks Gustafsson Bosas, Anders Andersson Bosas, Anders Johan Gustafsson Bosas, Johan Johansson Husmans (den yngre), Johan Johansson Husmans (den äldre), Henrik Henriksson Husmans, Vilhelmina Johansson Husmans företrädd af sin son Johan Eriksson, Johan Gustafsson Husmans, Johan Mattsson Ollas,

7 Anders Johansson Ollas, Maria Henriksdotter Ollas företrädd af sin son Anders Johan Gustafsson, Disponenten Paul Pettersson i egenskap af befullmäktigadt ombud för Firman A.Ahlström som innehafver N:o 14 Knuts och N:o 15 Skäggas skattehemman, Johan Mårtensson Nissas, Leander Mårtensson Nissas, Sofia Järf företrädd af sin son Henrik Henriksson, Gustaf Eriksson Nissas och Herman Strömberg Nissas Sedan häfdebeskrifningen den 3.-5 Augusti blifvit i sin helhet uppläst samt de där intagna gradtalen och häfdeanteckningarna för sakägarna med kartavärkets tillhjälp förklarade och justerade och sedan sakägarna åt vilka tillfälle lämnats att göra sina anmärkningar mot eller rättelser i häfdebeskrifningen, påyrkat några smärre gradförändringar och gjort hvarjehanda ogrundade yrkanden, som jämväl genast återtogs och ej därför förtjäna att i protokollet antecknas godkändes och underskrefs häfdebeskrifningen af alla sakägare Innan nu frågan om delningsgrunden togs till dryftning frågade underskrifven huruvida någon eller några hemmansägare önskade klyfningar af sina ägande hemman i förening med skiftesregleringen och förklarade att sådant förfarande är tillåtet enligt 18 i nåd. förordn. af d. 12. Juni 1895 angående delning af jordlägenheter såframt den, som dylik förrättning begär företer lagliga åtkomsthandlingar. Följande nya klyfningar begärdes: Bönderna Viktor Gustafsson och Henrik Adolfsson anhöllo om att

8 deras ägande hemmansdel 4:2 Fjärsmans, som är af N:o 4 Fjärsmans skattehemman om mantal, skulle delas dem emellan i 2 lika stora delar. Bonden Leander Mårtensson och Bonde-enkan Sofia Järf önskade, att deras ägande hemmansdelar (5,13):7 Nissas-Erikas, som utgöra af jordeboksnumrorna 5. Nissas och 13. Erikas, och motsvara mantal, skulle klyfvas sålunda att Leander Mårtensson tillkommer delar och Sofia Järf delar af hvartdera jordbrukshemmanet. Bonden Johan Johansson Storkolfus och Handlanden Reinhold Husman anhöllo om hemmansdelens 8:3 Storkolfus, som är af N:o 8 Storkolfus om mantal, klyfvande i två lika stora delar. Sedan dessa ofvannämda hemmansägare och alla andra sådana sakägare hvilkas innehafvande hemmansdelar vid äldre skiften icke bekommit namn, enligt bestämmelsen i 3. af nåd. förordn. af 23. Mars 1896 ang. instruktion för delnings- m.m. förrättningar å jordlägenheter, föreslagit namn för sina lägenheter, uppräknas här nedan alla de hemmans och lägenheters skifteslitter, namn, del af hela jordeboksnummern, mantal och nuvarande ägare: N:o Namn Del Mantal Ägare 1 Mickos Johan Mårtensson 2:3 Nybondas Johan Mattsson 2:4 Svennas Johan Johansson 2:5 Mattas Karl Andersson 2:5 Ersas D:o 3:1 Jofs Aron Nilsson 3:3 Jossas Matts Johansson 3:4 Jordas Anders Andersson 3:5 Petas Gustaf Fabiansson

9 3:6 Markus Mats Johansson 3:7 Brännbacka Aron Nilsson 3:8 Nybacka D:o 4:1 Fjärsmans Johan Johansson 4:2a Bergas Viktor Gustafsson 4:2b Ljusterskogs Henrik Adolfsson 4:3 Backas Maria Andersdotter 4:4 Walles Johan Johansson 4:5 Lillstu Aron Henriksson 4:6 Kammars Viktor Gustafsson 5:6 Nissas Johan Mårtensson 5:7a Skoas Leander Mårtensson 5:7b Hollmens Sofia Järf 5:8 Hafrens Vilhelm Henriksson 5:9 Nyland 0, Gustaf Eriksson 5:10 Sjögård Herman Strömberg N:o Namn Del Mantal Ägare 6 Klinckas Johan Askolin 7:1 Bronnstu Henrik Henriksson 7:2 Nilsas Johan Henriksson 7:3 Ambergs Otto Amberg 7:4 Lillkolfus D:o 8:1 Storkolfus Johan Johansson 8:2 Mickels Henrik Henriksson 8:3a Heimas Johan Johansson 8:3b Sjöborg Reinhold Husman 8:4 Storgårds Henrik Johansson 9:2 Bosas Anders Johan Johansson 9:3 Nyströms Johan Johansson

10 9:5 Blomsters Henrik Gustafsson 9:6 Smeds Anders Andersson 9:7 Rosas Anders Johan Gustafsson 9:8 Sestu D:o 10:1 Husbergs Johan Johansson 10:2 Nystu Johan Johansson 10:3a Storstu Henrik Henriksson 10:3b Lillstu Vilhelmina Johansson 10:4 Silfvast Johan Gustafsson 11:1 Ollas Johan Matsson 11:2 Helgas Anders Johansson 11:3 Antas Maria Henriksson 12 Jäppas Johan Askolin 13:6 Lumnäs Johan Mårtensson 13:7a Ingars Leander Mårtensson 13:7b Slätis Sofia Järf 13:8 Stengårds Vilhelm Henriksson 13:9 Erikas Gustaf Eriksson 13:10 Kulla Herman Strömberg 14 Knuts Firman A. Ahlström 15 Skäggas D:o Summa Angående delningsgrunden antecknas följande öfverenskomelser: a) För byalagets gemensamma behof utbrytes 1) Till tomt för folkskola och åker för läraren (Hindersby by upplåter 7/9 och Bäckby by, sedan skiftesregleringen därstädes framskridit så långt, 2/9 af den erforderliga arealen:

11 figurerna 309, 312 m.m. å 1. kartadelen samt åkerfugurerna 345, 346 m.m. med därtil ledande stråt väg; 2) Tomt med åker till byns andelsmejeri, där mejerihusen nu äro byggda; 3) Strandplats vid Kjeldby forsen och 10 meter bred väg till densamma; 4) Lertägt i Näsängslindan, 5) Tomt med åker för smederna på Smedsbacken ; 6) Strandplats vid Hopom åbro; 7) Strandplats vid bäcken nedan om 4:6 Kammars tomt; 8) Alla stråt- och behöfliga större farvägar: allmänna lands- eller byavägen, vägen från Mickos till Hopom backen 10 meter bred, vägen från Kjeldby och Uppby till Måssavägarna förbi Skäggasbacken, denna sistnämda bör föras från 8:1 Heimas fähushörn rakt till stenbron öfver bäcken, därifrån rakt rakt till skogen öfver Skäggas åker norr om tomten, bakom hvilken den förenar sig med den gamla vägen genom skogen 10 meter bred, med sistbeskrifna väg förenar sig en annan 10 meter bred gren från Hopom åbro till Måssaängen, och drages denna gren från bron mellan Skäggas och Nissas åkrar till hörnet af åker fig å 1. kartadelen, det så kallade Långtåget bibehålles på sin nuvarande plats fående dock en jämnbreddaf 10 meter; från ändan af Långtåget drages en gren utmed 4. Fjärsmans och 8. Storkolfus Sviden-rå till fig därifrån den drages till den punkt, hvar den s.k. gamla Lindkoskivägen skär byarån, och en annan gren från ändan af Långtågetförbi Nybackan öfver de s.k. Brändskogsodlingarna till Storängen. Båda dessa grenar hafva i hufvudsak 10 meters bredd. Från den sistnämda grenen utdrages från passlig punkt på

12 Brändskogsåkrarna en 10 meter bred stråtväg längs rån. Mellan Skäggas skog och andras Mossaängsskiften till ändan af Skäggas Mossatåg utmed hvilket vägen fortsätter till Baggkärrs åbron, hvarifrån en gren drages upp till Baggkärrsbacken och en annan genom Tara- Spangkärrs- och Virängarna till Hökärret och Jäppas skogsskifte. Andra sidovägar och körvägar, som vid uträkning af skiftet å karta kunna anses för nödiga får förrättningsmannen dessutom utbryta från gemensam ägomassa. b) Hvarje intressant erhåller det enligt gradering motsvarande värde af sin förra häfd i all antingen storskifte eller klyfning eller något annat laga skifte undergången jord, särskildt i åker, äng, odlingsbar- och skogsmark. Alla de hemman som vid storskiftet erhållit sina ägor komplexvis tillsammans få sin del enligt mantal i komplexens häfd. Dylika komplexer bilda Skäggas Knuts, hvilka enligt jordregistret visst delvis undergått skifte, men hvilkas delningshandlingar blifvit förstörda och råer i följd af långvarigt sambruk igenvuxit och jordeboksnumrorna 5.13 Nissas-Erikas, som vid storskifte erhållit alla ägor tillsammans. Delägarne å de sämjo- eller provisoriskt klufna numrorna erhåller i nummerns häfd efter deras innehafvande mantal. Dock må utbyten emellan de skilda ägoslagen äga rum för åstadkommande af förmånligare placering eller lämpligare råsystem och i brist på öppen åker eller äng tjenlig odlingsbar jord, i hvilket fall skälig odlingsersättning bestämmes antingen in natura eller i pengar. c) Af förut oskiftad mark erhålla alla delägare enligt gällande mantal. d) Impedimenterna eller värdelösa ägor må förblifva inom enhvars ägolott utan att inverka på delningen af graderad jord.

13 19.. Angående skifteslotternas placering framförde jordägarna själfva följande önskningsmål och gjorde följande yrkanden: 1. Mickos, Johan Mårtensson: Flyttar ut sitt hemman till sitt eget Brändskogsskifte och väljer den s.k. Bodbacken till tomtplats. Önskar utskogen möjligast nära. Tillåter Baggkärrsskiftet förenas med Mossaskiftet, för att förminska skiftesantalet. 2:3 Nybondas, Johan Mattson: önskar stanna på förra tomten och få åker af Nyåker från landsvägen vesterut, litet hemskog i Bakforsen. Ängsskifte på Mossan, utskogen därest förut också haft, där vore egen äng också i sammanhang. 2:4 Svennas Johan Johansson: utflyttar till Brändskogen i närheten af ladan vid Jofståget där tager alla odlingar i ett sammanhängande skifte mellan bäcken och ån, ett utskogsskifte i trakten af sin egen Uggelback- och Spangkärrsskog, hvarmed Hökärrsskogen sammandrages. Skifte antingen i Öde- eller Hjortronmossen. 2:5 Mattas Karl Andersson: kvarstannar på gamla tomten, åker af figuren 846 och vid Bäckby rå af fig. 66, 70, 7452 och 93?? å 1. kartadelen. Önskar skildt skogsbacken mot folkskolan. 2:6 Ersas, Karl Andersson: föreslås till utflyttning till Mattas nummer Brändskogskifte där skiftet borde hafva samma riktning mellan ån och bäcken som de nuvarande skiften. Tomt på fig på 1. kartadelen. Utskog i Uggelbacken närmare ån. 2:5 Mattas och 2:6 Ersas borde för öfrigt placeras i bredd med hvarandra för sambruk. 3:1 Jofs, Aron Nilsson: utflyttas till Nybacka fig. 2106, 2105, 2097 och Hemskifte af Jofs nummers Bränskogsskifte emellan ån och bäcken. Storvägen, Brännlandet,??ärbyte, Lappteg och Storängsland förenas med hemskifte alla förra hemåkrar och Måssaskifte ifall af utrymme äfven i sammanhang med hemskifte vid Mattas rå. Hökärret sammanföres med

14 Baggkärret. Virängskärret, Bakforsskogen och hemskogarna i Brändskogen egen Spangkärrsskog. Vägen bakom nya tomten utanför gärdesgården möjligast nära berget. 3:3 Jossas och 3:6 Markus placeras för sambruk i bredd med hvarandra. Tomt efter gammalt, åker därinvid, Bakforsskog till hemskog, åkerbackarna böra följa med åkrarna, äng på Mossen, utskog i Spangkärr såsom förut och utäng i sammanhang därmed. Virängskärret kan utbytas till Tallmossen. 3:4 Jordas, Anders Andersson: bör få stanna kvar, åker på Jofs Storåker och af Ollas åker fig. 1001, egen Spangkärrsskog, Hökärrsängen ifall den ej kan sammandragas med Spangkärret, i förening med Mossen. Liten hemskog i Bakforsen. 3:5 Petas, Gustaf Fabiansson: utflyttar till sista ändan af Brändskogslandet fig. 156, 189, 194, 197 och 204 m.m. å 2. kartadelen. Egen Spangkärrsskog och i sammanhang med den sin Bakforsskog och utäng. Skifte i Tallmossen. 3:7 Brännbacka och 3:8 Nybacka Aron Nilsson: ingår i placeringen af 3:1 Jofs. 4:1 Fjärsmans, Johan Johansson: kvarstår å gamla tomten hvarundan hemåker ända till bäcken fig. 906 m.m. Skog i Baggkärrsskogen. Någon hemskog i Ugglebacken. Äng på Mossen och Baggkärret. Skifte i Hjortronmossen. 4:2a Bergas, Viktor Gustafsson: önskar detta hemman så placeradt att det lämpar sig till sambruk med hans egande 4:6 Kammars, se nedan. 4:2b Ljusterskogs, Henrik Adolfsson: den nuvarande tomten jämte åker af fig. 1553, 1570, 1576, 1580 m.m. i fig och till gamla tåget i fig. 1620, hemskog helst i fig.1785 och 1788, äng å Baggkärret i fall skogen också kunde placeras där, helst af ägen skog i Baggkärrsbacken. Ett skifte å Hjortronmossen.

15 4:4 Valles, Johan Johansson: Föreslår sig till utflyttning. Boningsplats på fig. 1763, 1780, 178, 1782 och 1758 å 1. kartadelen, väg till tomten från nya stråtvägen, åker af fig. 1708, 1707, 1719, 1705 o.s.v. mellan bäcken och sistnämnda vägen, hemskog i sammanhang med hemåker, ängarna sammandrages på Storängen, skogen sammandrages till Baggkärrsbacken där största skogen hittills funnits. Flyttningshjälp enligt värdering Hjortronmosskifte. Dessutom anhålles skildt tomtskifte vid 4:3 Backas gamla tomt för sin brors räkning. 4:3 Backas Maria Andersdotter: Sin förra tomt och hemåker ofvanför den ett utåkerskifte. Äng på Mossen eller Baggkärret, hellre på Baggkärret i förening med skogen där, hemskog i Ugglebacken. Eget Hjortronmosskifte. 4:5 Lillstu, Aron Henriksson: Åker vid gamla tomten så stort skifte som möjligt. Ängarna sammanslås och på Baggkärret, äfvenså all skog i Baggkärrsbacken. Skifte på Hjortronmossen. Liten hemskog i Ugglebacken. 4:6 Kammars, Viktor Gustafsson: (se 4:2a Bergas ofvan!) Önskar åkrarna i närheten af tomten, äng på Mossen och möjligen på Baggkärret i sammanhang med skogen på Baggkärrsbacken. Hemskog i Uggelbacken. 7:1 Bronnstu, Henrik Henriksson: Ombudet önskar att hemmanet fingo behålla dess gamla tomt, åker därunder efter tillfälle, resten längre bort där förra häfden varit, äng å Mossen och Baggkärret, gamla skogen i Baggkärrsbacken, ett annat skifte på Hökärrsbacken. 7:2 Nilsas, Johan Henriksson: Om blir tvungen att utflytta sitt hemman, väljer till tomten platsen vid ladan på fig å 1. kartadelen, tagande åker därifrån bortåt mellan Storkolfus rå och Lillängsbäcken och hemåt af fig. 1391, 1379, skog i sammanhang härmed af Lillkolfus häfdeskiften i Råbäckslidsskogen. Ville dock gerna behålla gamla tomten och taga åker därunder. Ifall utflyttar så tager åker till

16 Storkolfus rå börjande från 8:1 Heimas lada å fig. 1640, äng på Mossen och Baggkärret, all skog i Baggkärrsbacken. Skildt skifte på Hjortronmossen. 7:3 Ambergs, Otto Amberg: kvarstår i byn och får behålla sin gamla tomt, äfven på västra sidan af vägen, där sytningsmannen Henrik Ericsson har sina hus. Storängen sammanföres med Mossen, öfriga ängarna placeras på Baggkärret. Hemskog i Råbeckslidet, öfriga skogarna sammanföres på Baggkärrsbacken. Skifte i Hjortronmossen. 7:4 Lillkolfus, Otto Amberg: utflyttas till fig å 1. kartadelen, därest all åker i en bit emellan Lillängsbäcken och 6. Klinkas och hemskog i sammanhang härmed i Råbäcklidet, de öfriga ägorna helst i bredd med 7:3 Ambergs. 8:1 Storkolfus, Johan Johansson: utflyttas till lindan 1674 å 1. kartadelen tagande åker emellan nya landsvägen och Råbäcken från fig börjandes och bortåt efter fordran och i sammanhang härmed skog i Råbäckslidet, äng på Mossen och Baggkärret, utskog i Baggkärrsbacken. Hökärr- och Uggelbacksskogarna sammandrages. Skifte på Hjortronmossen. 8:3a Heimas, Johan Johansson: Placeras i bredd med det föregående. 8:2 Mickels, Henrik Henriksson: Blir kvar å gamla tomten, tager åker helst under dess egen ria fig m.fl. De öfriga åkrarna i Hafvergärdan eller hvar det annars passar. Äng på Mossen och Baggkärret, skog i Baggkärrsbacken och Uggelbacken på det senare stället skiftet med ändan till ån. 8:3a Sjöborg, Reinhold Husman: önskar tomt på Smedjebacken, där hans handelsbod är belägen, åker därinvid vesterom bäcken och norr om ån, ängarna åtminstone andelen i de bättre ifall de låta sig sammandragas af åker figuren 2660 och den sämre ängen i följe med skogen som borde blifva i Hökärrsskogen. Skifte i Hjortronmossen.

17 8:4 Storgårds, Henrik Johansson: Utflyttar till 4:1 Fjärsmans Nystu Hafvergärda lindan fig å 1. kartadelen, önskar få all åker och äng lagd här i ett sammanhängande, regelbundet och aflångt skifte utmed Lindkoski byarå mellan ån och Kappelby rå. Utskog i Baggkärrsbacken vid Lindkoski rå. Skifte i Hjortronmossen. 9:2 Bosas Anders Johan Johansson: önskar få blifva kvar på förra tomten och få åker i dess närhet äfvenså af egen skog i samma skifte, äng på Mossen, Risakärret och Taran, de olika utskogsskiftena få sammanslås i trakten af Risakärret, Tallmosskogen, där den är och Ödemossaskifte i förening med den. I fall något eller några hemman skulle utflyttas till Risakärrstrakten, vore ej vore ej benägen att emottaga odlade ägor bakom den utflyttade. 9:3 Nyströms, Johan Johansson: utflyttar sitt hemman till fig och 4219 å 1. kartadelen. Åker af fig. 4274, 4268, 4235, 4224, 4226 och sämre åker och äng af fig. 4310, 4319 och Skog af (5,13):10 Strömbergs hemskog hvarmed halfva Risakärrsskogen bör sammandragas. Önskar således all åker och äng i ett sammanhängande skifte. Tallmoss-, halfva Risakärrsskogen och öfriga mindre häfdelotter placeras på ett ställe i Tallmosskogen. 9:5 Blomsters, Henrik Gustafsson: ber få behålla sin nuvarande tomt och få åker i sammanhang med tomten, önskar få sitt eget hemskogsskifte, äng på Mossen, utskog i Risakärrstrakten mot Labby rå, skifte i Tallmosskogen och del i Ödemossen i förening därmed. 9:6 Smeds, Anders Andersson: utflyttar till fig å 1. kartadelen och tager åker af Storåker vid tåget ifrån Vallbisabacken börjandes och utåker af fig och 3992 och skog däromkring ända till Labby rå. Äng i Lillbromossen och Mossen. Utskog i Tallmosskogen. Skifte i Ödemossen. 9:7 Rosas, Anders Johan Gustafsson: anhåller om utflyttning

18 till Nissas Stengärdan fig och få alla sina odlade ägor sammandragna därstädes och all naturlig äng på Mossen, hemskog i närheten av tomten af Skäggas och Knuts Mossalidet. Utskog i Tallmossen hvarmed Risakärrsskogen och Ödemossaskiftet få förenas. 9:8 Sestu, Anders Johan Gustafsson: Detta hemman placeras i bredd med det föregående. 10:1 Husbergs, Johan Johansson: tomten som förut, hemåkrarna annars oförändrade utom att tager från 10:2 Nystu häfd fig och 3648 utåker antingen på Petjärängen fig och 4757 eller i Kjeldby Bakforsskifte om ingen utflyttas där. Hemskogen oförändrad med därinom befintliga åkergärdor, äng på Mossen och Baggkärret, Risakärret, Spangkärret, Tallmossen och Hökärret sammandrages till N:o 4 Fjärsmans Mjåmosse och skog i sammanhang därmed så att Kalaback- och Tallmosskogen förenas och placeras bakom Nissas Risakärr från Mjåmossängen till Labby rå. Ödemosskifte skildt. 10:2 Nystu Johan Johansson: önskar få egen tomt jämte sin hemskog hvarmed Kalabacksskogsskifte sammandrages. Åkrarna på ömse sidor om tomten och skiftet sträckand sig från ån till Labby rå, äng på Mossen och Baggkärret. Tallmosskogen näst Bosas nummer. Andel i Ödemossen. 10:3a Storstu, Henrik Henriksson: blir kvar på förra tomten, åker mellan tomten och ån. Husåkern och Krokisbackåkern sammandrages med hemåkern. Lillbromoss- och Oxkärrsåkrarna sammanföres med eget skogsskifte och åkrarna omkring Borgåbacken. All äng på Baggkärret. Utskog i Tallmossen. Ödemossaskifte. 10:3b Husmans, Vilhelmina Johansson: önskar utflyttning till Borgåbacken fig. 3148, åker af 11. Ollas och 12. Jäppas Bakforsskiften till fig och 3404 och för öfrigt alla ägorna (utom andel i Ödemossen) här i ett endaregelbundet skifte med ån till naturlig rå.

19 10:4 Silfvast, Johan Gustafsson: åker under egen tomt till ån och utmed ån till Vintervägssgärdan, skog bredvid 10:3b Husmans jämte åkrarna inom detta skogsområde, äng på Mossen och Baggkärret, utskog i trakten af egen Kalabacksskog- Ödemossaskifte. 11:1 Ollas, Johan Mattsson: önskar stanna kvar på egen tomt och få behålla den gamla ritomten närmast 3:4 Jordas byggnader. Åker från Bakforståget vesterut mellan ån och Kjeldby tomten efter behof. Hemskog i Bakforsen bredvid 10:3b Husmans från ån åt Labby rå. Äng på Mossen och Baggkärret, eget Hökärrsskog till utskog. Skildt skifte i Tallmossen. 11:2 Helgas, Anders Johansson: åker under tomten ända till Uppby. Hemskog i Bakforsen. Äng på Mossen och Baggkärret. Utskog i Hökärrstrakten. Ödemossaskifte. 11:3 Antas, Maria Henriksson: sin förra tomt, åker af Jäppas och Mattas Nyåkerskiften från Backen till Bäckby rå. Om ej detta hinner till så utåker bredvid 11 Ollas ofvanbeskrifna åkerskifte norr om ån och skog midtemot i Bakforsen. Äng på Mossan och Baggkärr. Utäng och skog i Hökärret. Ödemossaskifte. 5:6 Nissas, Johan Mårtensson: önskar få behålla sin förra tomt och trädgård och få till 9:3 Nyströms efterlämnade tomt, genom trädgård får väg läggas. Hemåkern så stor och så väl sammandragen som möjligt, utåker av fig. 4276, 4274a, 4271a, 4269, 4268, 4245a, 4245, 4246,3876, 2965, 2973, 2975, 2981, 2987 m.fl. och i förening härmed Lillbromosskogen och ängen. Äng på Mossan, helst eget skifte, utskogen hela eget skifte, hvarmed Bisahöjdskogen och Nykärret borde sammandragas med rak rå uppifrån Labby rå till stora vägen. 13:6 Lumnäs, Johan Mårtensson: ingår i föregående hvarmed är i sambruk. 5:7a Skoas, Leander Mårtensson: utflyttar till Knöusbacken, tomten å fig med ett fyrkantigt hemskifte med ån och

20 bäcken till råer, hemskog utmed ån, önskar att detta skifte genom ett med ån löpande skogsskifte blefve förenat med ängarna, som tages af fig. 2564, 1945 m.fl. å 2 kartadelen. Utskog i Mjåmosskogen. 13:7a Ingars, 5:7b Holmens och 13:7b Slätis äro inbegripna i närmast föregående beskrifning. 5:8 Hafrens, Vilhelm Henriksson: önskar utflyttning till Nissas Havergärdsbacka inom (5,13):7 häfd och få åker af figg. 2626, 2693, 2705, 2706 tagande hela Nissas häfd mellan ån och Skäggas rå, önskar liten hemskog utanför åkergärdsgården. Äng helst på Mossen och utskog närmare än förut haft. Ville dock behålla Tallmosskogen, där bekostat kanalen. 13:8 Stengårds inbegripes i närmast föregående. 5:9 Nyland Gustaf Eriksson: önskar utflyttning till Risakärret. Skiftet, vari alla hans ägor borde sammanföras får följande begränsning: Från 12 Jäppas Risakärrshörn drages rak linje till råpunkten mellan 9:2 Bosas och (5,13):6 Nissasvid Labby rå. Från denna punkt följer rån hans egen och (5,13):6 Nissas häfderå. Den andra hufvudrån i längdriktning drages parallellt med den första långa rån. 13:9 Erikas inbegripes i föregående. 5:10 Sjögård, Herman Strömberg: gamla tomtenbibehålles, åker i figg. 3874, 3876, 4197, 4190, 3878, 3871, 2999, 2644, 2639 och 2676 m.fl. i sammanhang med åkrarna hemskog. Äng antingen på Taran eller Mossen, utäng i Mjåmossen i förening med egen Mjåmosskog. Ödemossaskifte skildt. 13:10 Kulla inbegripes i föregående. 14 Knuts och 15 Skäggas Firman A. Ahlström: önskar att hemskogen icke rubbas. Att åkrarna blott hvad för råernas rätning är nödvändigt förändras. Att utängarna med Baggkärret förenade förläggas i en fortsättning på för gården gynnsamt

21 sätt ungefärligen i samma riktning som förut. Mossa-ängen bibehålles på sin plats eller om så för andras skiften är nödigt flyttas åt Hällkärret dock ej mer än sin egen bredd. Att utskogen så mycket som möjligt innefattar samma marker som förut. Om härför skogen måste delas i två skiften må det då ske. På allmänt sammanträde den 7 December 1904 och i närvaro af de förrättningsmän och sakägare som här nedan i 20 uppräknas blef detta renskrifna förrättningsprotokoll för år 1903 uppläst och utan anmärkning godkändt och underskrifvet. Sakägarna utse handlanden Reinhold Husman samt bonden Anders Johansson Helgas att å sina vägnar underskrifva protokollet. Förrättningsstället den 6. December 1904 Edward Tukkila Godkännes å alla sakägares vägnar. R. Husman A. Johanson Godemän A. Petas G.B. Ekholm Skiftesprotokoll 1904

22 Skiftesprotokoll 1904 Nisse Husberg Alla protokoll rörande storskiftesregleringen finns i Riksarkivet på mikrokort. Här finns en avskrift av dessa (som kan innehålla en hel del fel och brister). Stavningen är den gamla som användes i början på 1900-talet Den 10 oktober på lagligen tillkalladt möte å 2:5 Mattas hemman, därvid de flesta af i i slutet af 17 nämda sakägare och godemannen Anders Petas närvaro, utvaldes först till andra godemän i stället för Henrik Mickels som aflidit kommunalnämndsordföranden hemmansägaren Gustaf Berndt Ekholm från Lappträsk Norrby. Man hoppades att den valde redan följande dag skall vara i tillfälle att deltaga i förrättningen. På undertecknads uppmaning diskuterades på mötet förslagsvis om olika till utflyttningskostnader sig hänförande detaljfrågor. Såsom resultat af denna diskussion må här antecknas följande förslag: Ett mansdagsvärk beräknas till Fmk 2:50, hästdagsvärk 4:50, att 24 km väg beräknas till ett hästdagsvärk; att man med en 3 alns famn pärtor af 18 tums längd täcker en yta af 10 kvadratfamnar; att pärtorna kosta 15:- mk famn; att pärtspiken kostar 3:50 mk låda; att för 1 famn pärtor behöfves 1/3 låda spik ; att ett pärttak anses hålla 20 år; tegelpriset är 3:50 mk per 100 stycken; att kalk kostar 2:- mk hektoliter, att sand beräknas till 2:10 mk per lass hvaraf 2:- mk belöper sig på transport; att sockelsten

23 kostar i löstagning 75 pi för löpande meteroch är dess höjd då 50 cm och tjocklek 25 cm; att en brunn beräknas till 50 :- mk för hvarje utflyttare; att vattenledning beräknas efter 3:25 mk per löpande meter; att stenväggs byggande (t.ex. källare) kostar 65 pi per löpande meter och att halmen kostar 6 mk parmen (= 9 aln rep). Sammanträdet afslutades med tillsägelse för sakägarna att ånyo sammanträda nästa dag. Den 11. Oktober hölls sammanträde på 2:5 Mattas. Närvarande godemännen Anders Petas och Gustaf Bernd Ekholm och sakägarna Johan Mickos, Anders Gustafsson Petas och Viktor Aronsson Ersas. På därvid gjord förfrågan yppades ingen jäfanmärkning mot godemannen ej heller något annat hinder mot förrättningsfortsättande medels värdering af utflyttningskostnaderna. Angående pris på olika varor och arbeten som kunna ifrågakomma vid bestämning af dessa kostnader antogos förutom de i det föregående uppräknade normerna ännu följande: att murningsarbetet beräknas för kakelugnarna 30:- mk stycket, för plåtmurarna 25:- och för vanliga stugobakugnar 75:- mk; att mellantakes och trossbottenfyllning beräknas kosta 75 pi kvadratfamn och taktäckning med pärtor 60 pi kvadratfamn. Den Oktober värderades all till utflyttning föreslagna hemmans kostnader och upprättades enligt stadgadt formulär instrument öfver desamma. Värderingen i detalj framgår ur det nämda instrumentet, och må här blott antecknas att deras summa i hela byn stiger till 50389:75 mk På lagligt sätt tillkalladt möte å N:o 5 Mattas hemman den 6.

24 December, hvilket möte var sammankalladt för det af förrättningsmännen utarbetade och å karta färdigt uträknade förslagsskiftets slutliga uppvisande för sakägarne, voro närvarande utom de sistnämda godemännen följande sakägare: 1. Mickos Johan Mårtensson, 2:3 Nybondas Johan Mattsson genom ombudet Johan Johansson, 2:4 Svennas Anders Johan Tång, 2:5 Mattas Karl Andersson, 2:6 Ersas Viktor Aronsson, 3:1 Jofs, 3:7 Brännbacka och 3:8 Nybacka Aron Nilsson, 3:4 Jordas Anders Andersson, 3:5 Petas Anders Gustafsson, 3:3 Jossas och 3:6 Markus Matts Johansson genom ombudet Gustaf Mattsson, 4:1 Fjärsmans Emil Johansson, 4:2a Bergas och 4:6 Kammars Viktor Gustafsson, 4:2b Ljusterskogs Henrik Adolfsson, 4:3 Backas Maria Andersdotter genom ombudet Karl Gustafsson, 4:4 Valles Johan Johansson, 4:5 Lillstu Aron Henriksson, 5:6 Nissas och 13:6 Lumnäs Johan Mårtensson, 5:7a Skoas och 13:7a Ingars Leander Mårtensson, 5:7b Holmens och 13:7b Slätis Sofia Järf genom ombudet Henrik Henriksson, 5:8 Hafrens och 13:8 Stengårds Johan Mattsson, 5:9 Nyland och 13:9 Erikas Gustaf Eriksson, 5:10 Sjögård och 13:10 Kulla Herman Strömberg, 6 Klinckas Johan Askolin genom ombudet Georg Törngren, 7:1 Bronnstu Henrik Henriksson genom ombudet Johan Eriksson, 7:2 Nilsas Johan Henriksson, 7:3 Ambergs och 7:4 Lillkolfus Otto Amberg, 8:2 Mickels Henrik Henriksson, 8:3 Sjöborg Reinhold Husman, 8:4 Storgårds Henrik Johansson, 9:2 Bosas Anders Johan Johansson, 9:3 Nyströms Johan Johansson,

25 9:5 Blomsters Henrik Gustafsson, 9:6 Smeds Anders Andersson, 9:7 Rosas och 9:8 Sestu Anders Johan Gustafsson, 10:1 Husbergs Johan Johansson, 10:2 Nystu Johan Johansson, 10:3a Simos Henrik Henriksson, 10:3b Husmans Johan Eriksson, 10:4 Silfvast Johan Gustafsson, 11:1 Ollas Johan Mattsson, 11:2 Helgas Anders Johansson, 11:3 Antas Maria Henriksson ombudet Anders Johan Gustafsson, 12 Jäppas Johan Askolin ombudet Georg Törngren och 14 Knuts samt 15 Skäggas Firman A. Ahlström genom ombudet Paul Pettersson. Då inga anmärkningar mot sammanträdets hållande förspordes, upplästes och justerades först det renskrifna protokollet för året 1903, hvilket protokoll utan anmärkningar godkändes och underskrefs. Sedan ombuden Törngren och Pettersson uppgifvit sig för bristande tid icke kunna längre närvara vid sammanträdet utan önska få se sina hufvudmän tillskiftade ägors läge och form å kartan och sedan de sedan de efter att hafva fått se 6. Klinckas, 12. Jäppas, 14. Knuts och 15. Skäggas nya ägolotter och deras begränsning emot hvilka de för sin del icke hade något att anmärka, aflägsnade de sig med löfta att sedan de fått underhandla med sina hufvudmän, skriftligen afgifva sitt slutpåstående beträffande det nu uppvista förslagsskiftet, framställde undertecknad till behandling frågan om ock hurudana likvider sakägarne emellan bör med anledning af skiftet göras och hvilka grunder för dessas verkställande sakägarne möjligen kunde öfverenskomma om. Sedan frågan närmare refererats af undertecknad som därvid redogjorde för några olika sätt att gå systematiskt tillväga vid likvidering af de odlade ägorna, odlingsmarken och skogen, kommo sakägarne efter en längre öfverläggning till följande

26 enhälliga beslut: 1) att de af utflyttningarna föranledda kostnaderna fördelas mellan alla delägare i byalaget med undantag af Skäggas och Knuts hemman, som anses förblifva för totalt oberörda af den nytta som byn har af utflyttningarna. Fördelningen göres efter mantal, dock så att Klinckas påföres mantalet 0,1700, som uppskattas motsvara den nytta som nämda hemman har af regleringen af ägorna. 2) vid användning af nyssbeskrifven fördelningsgrund af utflyttningskostnader, anse sakägarne ingen odlingslikvid för behöflig i ty att utflyttaren som i regeln få något magrare åkrar, få i det ställe sina ägor i så motsvarande grad mer sammandragna och i allmänhet bättre placerade. 3) att skogslikvid bör göras sålunda att alla stammar på de utbytta markerna räknas till ett visst minimi tumtal t.ex. 6 tum på 18 fot men att sättet för denna likvid får i detalj beslutas närmare framdeles 4) att frågan om i hvilken ordning och inom hvilken tid de olika åbyggnaderna böra flyttas beslutas först efter det skiftenas placering blifvit godkänd 5) att deltagandet i utflyttningskostnaderna sker med beräknade penningbelopp och icke in natura 6) att de nya föreslagna vägarna först sättas i stånd och grundas af samtliga delägare efter mantal. Då man tagit i betraktande att de nya vägarna. hvilkas anläggning blifver synnerligen kostsam, för att terrängen är i Hindersby synnerligen låglänt och årligen utsatt för flera öfversvämningar af Tessjö å, som löper genom byn och särskildt därför att inom byalagets eget område bevisligen icke finnes tillgång på vägfyllnadsgrus, som bör köpas och transporteras från ställen, som äro belägna på 5 kilometers afstånd från Hindersby, förorsakats af utflyttningarne, våga byamännen här uttala önskan att staten eller vederbörande myndigheter skulle

27 tillåta äfven dessa vägkostnaders förskottering ur allmänna medel i förening med öfriga utflyttningskostnader. Kostnadsförslaget upprättas af förrättningsmännen och bifogas till instrumentet öfver utflyttningskostnaderna. Sakägarne uppvisade och förklarades det å karta utförda förslagsskiftet. Enligt detta förslag, vid hvars upprättande förrättningsmannen såvidt sig göra lät, följt de af sakägarne förut uttalade önskningsmålen, komma at utflyttas följande lägenheter: 2:4 Svennas till figg. 1949, 1949a m.fl. å 1. kartadelen ca meter från förra tomten, 2:6 Ersas till figg å 1. kartadelen, 2500 meter från gamla tomten, 3:1 Jofs, 3:7 Brännbacka och 3:8 Nybacka (i sambruk, de 2 sistnämda hafva icke skild åbyggnad) till figg och 2106 å 1. kartadelen 1600 meter från den gamla tomten, 3:3 Jossas och 3:6 Markus (i sambruk, den sistnämda har ingen åbyggnad) till figg och 1098 å 1. kartadelen 500 meter från gamla tomten, 3:5 Petas till fig 177 å 2. kartadelen 3600 meter från gamla tomten, 4:4 Valles till fig och 1757 å 1. kartadelen 2200 meter från förra tomten, 5:7a Skoas och 13:7a Ingars (i sambruk, det sistnämda har ingen åbyggnad) till fig å 1. kartadelen 1500 meter från gamla ståmmen, 5:7b och 13:7b Slätis (i sambruk, det sistnämda hemmanet har ingen åbyggnad) till fig å 1. kartadelen 1600 meter från gamla stommen, 5:8 Hafrens och 13:8 Stengårds (i sambruk med hvarandra, den sistnämda lägenheten ha icke några byggnader) till fig å 1. kartadelen 700 meter från gamla stommen, 5:9 Nyland och 13:9 Erikas (i sambruk, den sista lägenheten har icke någon åbyggnad) till fig å 1. kartadelen 3400 meter från gamla tomten,

28 7:1 Bronnstu till fig å 1. kartadelen 2500 meter från förra tomten, 7:4 Lillkolfus som är i sambruk med 7:3 Ambergs har ingen åbyggnad till fig å 1. kartadelen, 8:1 Storkolfus och 8:3a Heimas (i sambruk med hvarandra, det sista hemmanet har inga åbyggnader) till fig å 1. kartadelen 1800 meter från förra tomten, 8:3b Sjöborg, som ej har någon åbyggnad, till Kjeldby Lurensbacka, 8:4Storgårds till fig å 1. kartadelen 3200 meter från förra tomten, 9:3 Nyströms till figg och 4229 å 1. kartadelen 1200 meter från förra tomten, 9:6 Smeds till fig å 1. kartadelen 700 meter från förra tomten, 9:7 Rosas och 9:8 Sestu (i sambruk med hvarandra, det sistnämda har ingen skildt åbyggnad) till figg och 4821 å 1. kartadelen 1800 meter från gamla stommen, 10:1 Husbergs till fig och 4821 å 1. kartadelen 1800 meter från förra tomten, 10:3b Husmans till den s.k. Borgåbacken fig.3148 å 1. kartadelen 800 meter från gamla stommen, 11:1 Ollas till fig å 1. kartadelen 3000 meter från förra tomten, 11:2 Helgas till fig å 1. kartadelen 3000 meter från gamla tomten och 12 Jäppas delvis nämligen Stor-Jäppas byggnaderna till Nybacken fig m.fl. å 1. kartadelen 1800 meter från gamla tomten och delvis nämligen Lill-Jäppas till fig. 113 å 2. kartadelen 3600 meter från gamla tomten. Emot detta förslag till skifte, sedan det i detalj blifvit utredt för sakägarne, och som för öfrigt är upprättadt på sätt som kartan och delningsboken närmare utvisa, gjordes anmärkningar af följande sakägare: 1) 9:7 Rosas och 9:8 Sestu Anders Johan Gustafsson yttrar: är

29 missnöjd med det honom föreslagna utflyttningsstället och fordrar att hans ägor placeras därstädes han vid förberedande sammanträde önskat. 2) 2:3 Nybondas Johan Mattssons ombud Johan Johansson säger sig vara missnöjd med det åt honom tillskiftade hemskogsskiftet i Bakförsen därför att där ej finnes bete och att det är för aflägset för att kunna kallas hemskifte, är ock missnöjd med utskogen som ej råkar innehålla egen häfd som innehöllo mera bete. I stället för sistnämda skifte fordrar skogsskifte å det så kallade Starrlandet närmare ån. Önskar att 11:3 Antas tomtväg förflyttades till rån mellan 3:4 Jordas och 2:3 Nybondas. 3) 10:1 Husberg Johan Johansson: vill stanna kvar å förra tomten och få gamla häfden enligt sin tidigare uttalade önskan. Då tvungits att utflytta fodrar att det skall undersökas huruvida han mera förfallen till utflyttning än någon annan möjligen. 4) 11:1 Ollas Johan Mattsson är missnöjd öfver att hafva blifvit skjuten bakom alla andra och ej fått plats där begärt, att fått mest bara vattuland, hyser missnöje angående placeringen för den skuld att icke fått Mickos Bodbacke, där nu ville få sin boningsplats och åkrarna i förening med denna hufvudsakligast på N:o 1 Mickos Brändskogsskifte från bäcken åt ån till och skog antingen antingen på N:o 1 Mickos häfdeskifte eller från N:o 11 Ollas häfd, är dessutom missnöjd med det honom föreslagna ängsskiftet på Måssan, hvilket skifte icke är naturlig äng. 5) 3:1 Jofs Aron Nilsson är missnöjd öfver att en af de föreslagna nya stråtvägarna leder genom hans nya tomt. Vägen bör enligt hans tanke ledas endera sidan å Nybacken. 6) 2:5 Mattas Karl Andersson skulle önska att 2:3 Nybondas och 2:5 Mattas Hökärrskogen skulle kastas om. 7) 4:4 Valles önskar ännu en smalare väg från sitt hemskifte

30 öfver bäcken till Brändskogsstråtvägen. Då sakägarna icke godkände förslagsskiftet och icke heller enades om ändringar däri öfverlade förrättningsmännen om saken och afgåfvo följande Utlåtande 1) Beträffande 9:7 och 9:8 Anders Johan Gustafssons fordran att få till tomtplats Nissas Stengärda och skog af Skäggas Måssalider där bakom samt åker af de s.k. Bässforsåkrarna bör ihågkommas att äfven 5:8 Hafrens och 13:8 Stengårds ägare varit villig att placera sig därstädes. Förrättningsmänens förfarande enligt den senaste önskan har motiverats därmed att det visade sig vara en allmän fördel för de i Hopenbackan kvarblifvande lägenheterna att placera just 5.8 Hafrens på detta så efterlängtade ställe, därigenom att sistnämda hemman är betydligt mindre än 9:7 Rosas och 9:8 Sestu och att 9:7,8 Rosas och Sestu storlek motsvara den ägomassa som stod till disposition på det åt honom föreslagna stället. 2) 2:3 Nybondas Johan Matsson har bekommit en betydande areal betesmark inom sitt tomtskifte, som åtminstone kan kallas till hemskog och tycktes det därför vara rättvist att det andra hemskogsskiftet fick läge bakom grannarnas i Bakforsen. N:o 2 Mattas utskogar hafva delats mellan lägenheterna å denna nummer sålunda att de utflyttade fått skogen i Uggelbacken, de hemmablifvande i Hökärret. Vägen till Hökärret är något kortare från Kjeldby än från utflyttningsplatserna i Brändskogen. Flyttning af tomtvägen är en smal sak som nog kan regleras i godo. 3) För ägornas sammandragning i Hopenbacken vinnes utomordentlig nytta genom utflyttning af någon af de 3 större lägenheterna å Husmans nummer ut till den trakt klaganden föreslagits, hvilken trakt för resten är en bland de ändamålsenligaste och vackraste. Om 10:1 Husbergs flyttas ut

31 få de öfriga Husmännen till stor del sina egna hemskogar, hvilket icke vore fallet, om klaganden kvarlämnades. Den nu utflyttades ägor ligga i rån mellan Bosas och Husmans nummer och kunna därigenom direkt delas mellan lägenheterna på vardera nummer. Trängsel i tomterna blir ock genom detta hemmans borttagning bäst afhjälpt. Med iakttagande af det sagda förlora 10:1 Husberg Johanssons påståenden betydelse. 4) Beträffande de från Kjeldby till Brändskogen utflyttade hemmanens placering har följts den regel att lägenheterna efter all möjlighet tillskiftats ägor af egen nummerhäfd. Sålunda har äfven 11. Ollas fått det öfverklagande skiftet. Att nämda skifte för det mesta innehåller vattuland bör väl tillsvidare anses obevisadt. Anmärkningen mot ängsskiftet på Mossan är en ren likvidsfråga, hvarom sakägarna alla redan fattat beslut i det tidigare. 5, 6, 7) Anmärkningarna under dessa punkter kan visst ej tillmätas någon större principiell betydelse, men kunde de dock genom öfverenskommelse blifva tilgodosedda. Den 9. December 1904 upplästes förestående utlåtande, men då Bönderna 9:7,8 Anders Johan Gustafsson, 10:1 Husbergs Johan Johansson, 2:3 Nybondas Johan Matsson ytterligare anmälde missnöje med förslagsskiftet, som af de öfriga godkändes, meddelades skiftesdelägarna att förrättningen nu måste afbrytas och tvistigheterna genom förrättningslandtmätaren anmälas till Ägodelningsrättens afgörande. Protokollet upplästes och godkändes Johan Mickos A.J. Tong Viktor Aronsson Ersas Matts Johansson H. Strömberg A.J. Andersson Johan Johansson Nyströms A. Johansson

32 Henrik Henriksson Mickels Gustaf Eriksson Nyland (bom.) Anders Andersson Henrik Henriksson (bom.) Henrik Johansson Storgård (bom.) Johan Gustafsson Silfvast J. Johansson Nystu (bom.) Aron Lillstu Leander Mårtensson Johan Mårtensson (bom.) Henrik Henriksson (bom.) (bom.) Alla de öfriga sakägarna, hvilka uppgifvit sig godkänna förslagsskiftet och protokollet, ville icke underskrifva detta protokoll och anmälde ej heller någon anmärkning mot detsamma. Sålunda förrättadt intyga Godemännen G.B. Ekholm A. Petas På tjänstens vägnar Edvard Tukkila Tillägg: Firman A. Ahlström, ägare af N:ris 14 Knuts och 15 Skäggas har per telefon den 13/ förklarat sig nöjd med förslagsskiftet. Edvard Tukkila

33 Trådlöst bredband mot naturlagarna Artikeln i Hbl den : Mobilt bredband mot naturlagarna Ingen teknik är dålig men det gäller att tillämpa den på rätt sätt. Just nu verkar det som om många hoppas att mobilt (trådlöst) bredband skall lösa alla problem. Statens satsar på det för att skaffa bredband till glesbygderna, TeliaSonera vill ersätta det fasta telefonnätet med trådlös teknik och endel missionärer går omkring och tutar ut att Trådlöst är framtiden!. Det är bara ett litet problem och det är att trådlöst bredband är emot naturlagarna. Shannons teorem sätter en gräns för hur mycket information som kan sändas över ett givet frekvensband OBEROENDE AV TEKNIK. Det finns alltså inget hopp om att det någonsin skall komma en

34 bättre teknik. Kort sagt: Trafiken ryms inte. För en teknisk beskrivning se Radioteknik (det som kallas mobilt eller trådlöst) har det problemet att alla inom täckningsområdet delar på frekvensbandet. Även om man i princip kan komma upp till många Mbit/s så gäller det bara om man är ensam. Då man måste dela denna kapacitet med många andra så blir den hastighet var och en kan få mycket låg. En liten fingervisning får man om man läser villkoren för mobilt bredband i Sverige där kundens kapacitet kan dras ned till 30 kbit/s om trafikmängden överskrider 5 Gigabyte per månad (en ganska liten trafikmängd). Det är alltså hälften av vad de långsamma telefonmodemen ger! Det är en lömsk teknik för den fungerar bra i början då det bara finns ett litet fåtal kunder per basstation. Men det är inte lönsamt och då kundmängden ökar så minskar hastigheten. Teleoperatörerna bygger inte ut antalet basstationer för det är inte lönsamt så vi får nog dras med riktigt långsamt bredband. Beslutsfattarna som inte fattar nånting om datanät gör just nu stora felbeslut. Teleingenjörerna har nog haft Shannons teorem i grundkursen men troligen har de sovit under den lektionen eller så hindrar den

35 egna plånboken dem från att tala ut. Och så kan de gömma sej bakom att det i princip rent tekniskt nog är möjligt att bygga ut mobilt bredband åt alla. Man behöver bara öka antalet basstationer tillräckligt så att det inom varje täckningsområde bara finns ett fåtal kunder. I slutändan blir det att placera en basstation i varje villa och varje lägenhet för att kapaciteten skall räcka till för digital video över nätet med HD-kvalitet (som kan komma fortare än någon trott). Och hur kopplar man ihop dessa basstationer? Jo, den enda teknik som ger tillräcklig kapacitet är ju optisk fiber så vi måste i alla fall gräva ned ett helt nytt nät till varje stuga förr eller senare. Och sedan är det ifrågasatt om detta är ett mobilt nät eller ett optiskt fibernät. Jag skulle använda det senare men politiker och marknadsförare är ju duktiga på att vränga ord så de kan låtsas att de haft rätt hela tiden i stället för att ha gjort monumentala felbedömningar. Man kan också ta i bruk större frekvensband och det är just det man gör med TV-digitaliseringen. Det är nämligen en fruktansvärd brist på frekvensband och teleoperatörerna har länge kastat lystna blickar på TV-banden. Det finns rum uppåt men högre frekvens ger sämre räckvidd och därför är TV-banden så värdefulla. Även om lång räckvidd ger stora

36 problem med många kunder på samma basstation (enligt Shannon). Den mobila tekniken behövs dessutom för mobila enheter (bilar, tåg, mm.) och borde inte slösas bort på fasta installationer. Jag förutspår att det i längden leder till att fasta installationer inte får använda de mobila frekvensbanden utan måste gå över till fasta installationer läs: fibernät. Visst är det trevligt att läsa eposten på mobilen men där stannar det också. De tillämpningar som kräver stor kapacitet kommer aldrig någonsin att gå över mobilt bredband. Det finns inte rum. Då vi talar om digital video med HD-kvalitet så är det fråga om ca. 25 Mbit/s per kanal. En typisk bostad behöver då minst 100 Mbit/s och det är i minsta laget så Gigabits (1000 Mbit/s) anslutningar kommer snart att bli nödvändiga. Det är ingen speciellt dyr teknik utan alla nya datorer kommer redan med sådan anslutning. Vad man inte vill bygga är fibernät eftersom de är så dyra. Här i Hindersby kör vi nu femte året med 100 Mbit/s för varje anslutning för 15 euro/månad (20 om underhållet räknas med). Då har vi byggt och betalt allting själva intill sista centen. Och så har vi ett nät som troligen fungerar i hundra år utom då vi uppgraderar elektroniken till